Kungl. Majlis proposition nr 185.
1
JVr 185.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till den
lägre mejeriundervisningen lii. m.; given Stockholms
slott den 25 februari 1938.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 25 februari 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför
efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:
I statsverkspropositionen till årets riksdag, nionde huvudtiteln, föreslog
Kungl. Majit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
bliva riksdagen förelagd, för budgetåret 1938/1939 beräkna dels under punkterna
36—44 för lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp, till
avlöningar 259,300 kronor, till omkostnader 97,400 kronor, till materiel m. m.
16,000 kronor, till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek 7,000
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 185. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
kronor, för stipendier m. m. 13,900 kronor, för byggnadsarbeten 85,000 kronor,
för byggnadsarbeten m. m. för mejeriskola 31,500 kronor, för byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet 18,000 kronor och för lokala trädgårdsförsök
4,000 kronor, dels ock under punkt 49 till lantbruksundervisning,
lägre mejeriskolor 51,000 kronor. Jag torde nu ånyo få anmäla dessa ärenden
för Kungl. Maj:t.
Den 1 december 1933 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla sex utredningsmän att verkställa utredning och avgiva
förslag rörande mejerihanteringen och mjölkproduktionen. I enlighet
härmed tillkallade dåvarande departementschefen samma dag ledamoten av
riksdagens första kammare godsägaren B. H. von Stockenström (ordförande),
professorn vid lantbrukshögskolan P. L. Nanneson, professorn och dåvarande
avdelningsföreståndaren för mejeriavdelningen vid centralanstalten
tor lörsöksväsendet på jordbruksområdet J. B. Platon, direktören i svenska
smörprovningarna A. R. T. Söderlund, husdjurskonsulenten C. H. Nilsson
och ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren K. A. M. Andersson,
Löbbo, att såsom utredningsmän verkställa den sålunda beslutade utredningen.
Vid behandlingen av vissa frågor rörande den lägre mejeriundervisningen
har utredningen jämlikt bemyndigande haft överläggning med professorerna
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut L. G. Thomé
och E. J. G. Samuelsson, t. f. byråinspektören för mejeriärenden, statskonsulenten
N. E. Carlberg, mejerikonsulenterna O. Hesselberg och C. O. L. Börjeson
samt ordföranden i allmänna svenska mejeristföreningen, disponenten
C. F. E. Lilliebladh.
Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1933 års mjölk- och mejeriutredning,
hava med skrivelse den 16 december 1936 avgivit betänkande
med förslag rörande den lägre mejeriundervisningens omorganisation. Vid
betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av herr Söderlund, som i vissa
avseenden haft en avvikande mening rörande det framlagda förslagets innehåll.
över betänkandet hava yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen efter
hörande av hushållningssällskapens förvaltningsutskott, styrelsen för svenska
smörprovningarna, styrelserna för mejeriskolorna för kvinnor, svenska
mejerikonsulentföreningen och sekreteraren hos allmänna svenska mejeristföreningen,
styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
styrelsen för lantbrukshögskolan, styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, svenska mejeriernas riksförening u. p. a.
samt mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. Riksföreningen
har vid sitt yttrande fogat utlåtanden från ett stort antal mejeriförbund.
Därjämte har skrivelser i ärendet inkommit från styrelsen för
svenska mejeristföreningen och styrelsen för Åtvidabergs mejeriaktiebolag.
Utredningsmännen anföra i sitt betänkande, att frågan om en reformering
av den lägre mejeriundervisningen varit aktuell under de senare årtiondena,
utan att hittills några mer genomgripande reformer eller förändringar vidtagits.
På åtskilliga andra områden hade staten påtagit sig avsevärda kostnader
för olika slag av yrkesundervisning. För mejerihanteringen gällde det utbil
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
3
(landet av yrkesskicklig personal för handhavandet av tillverkningen och behandlingen
av synnerligen värdefulla och viktiga produkter och varor. På
dessa produkter och varor ställdes alltjämt ökade krav, som betingades dels
av hänsynen till folkhälsa och folkhygien och dels av marknadsförhållandena
inom såväl den inrikes som den utrikes handeln.
Mjölkproduktionen vore enligt utredningsmännens uppfattning en av de
allra viktigaste grenarna inom svensk lanthushållning, och värdet av det
smör och den ost, som årligen tillverkades vid landets samtliga mejerier, kunde
för närvarande beräknas uppgå till omkring 200 miljoner kronor, varjämte
en avsevärd del av den mjölk, som åtginge för direkt konsumtion,
emottoges och behandlades av mejerierna. Inom svensk mejerihantering
påginge en livlig förbättrings- och nydaningsverksamhet av både teknisk och
organisatorisk art. Om resultaten härav skulle bliva de åsyftade och bestående
fördelar kunna vinnas, krävdes emellertid även tillgång till verkligt yrkesskicklig
och väl utbildad personal.
Nuvarande organisation av den lägre mejeriundervisningen.
Innan jag närmare ingår på utredningsmännens förslag torde jag i anslutning
till vad i betänkandet härutinnan anförts få lämna en kortfattad redogörelse
dels för den nu gällande organisationen av den lägre mejeriundervisningen
och dels för tidigare förslag till densammas omorganisation.
Sedan 1893 är den lägre mejeriundervisningen för män förlagd till Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Enligt nu gällande stadgar för institutet
den 20 juli 1933 (nr 495) skall vid institutet meddelas undervisning
å, bland annat, en mejeriavdelning med en högre och en lägre kurs (högre
mejerikurs och mejeriskola). Den senare har till ändamål att meddela undervisning
i grunderna för mjölkhushållningen samt giva övning och färdighet
i mejeriarbetens utförande, ledning och ordnande. Undervisningen
vid mejeriskolan är ettårig. Teoretisk undervisning i förening med demonstrationer,
experiment och övningar meddelas i svenska språket, välskrivning,
matematik (räkning och geometri), kemi, fysik, bakteriologi, mejerilära
och mejeriekonomi, maskinlära, byggnadslära, husdjursskötsel, hygien,
bokföring, handelslära och affärskorrespondens samt ritning.
Vid mejeriskolan skall finnas plats för minst 22 elever. För inträde fordras
att hava fyllt 21 år, hava god hälsa och tillräckliga kroppskrafter, hava
med goda vitsord genomgått folkskola och under minst 3 år hava under
utbildad fackmans ledning deltagit i alla vid ett mejeri förefallande göromål.
Elev skall erlägga en avgift av 125 kronor för delat rum, uppvärmning,
lyse och städning. För kosthåll, läkarvård m. m. crlägger elev därjämte
de avgifter, som för varje år bestämmas av institutets styrelse. Elev är
skyldig att själv hålla sig med sängkläder, linne och tvätt. Fyra stipendier,
vartdera å 500 kronor, finnas, varjämte fem elever erhålla fri bostad med
uppvärmning, lyse och städning.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
Lärarkollegiet har varje år att till styrelsen ingiva förslag till undervisningsplan
samt till läs- och arbetsordning. Undervisningen meddelas av en
professor i mejerilära och mejeriekonomi, som tillika är mejeriavdelningens
och mejeriets föreståndare, en professor i mejerikemi och mejeribakteriologi
sami av vederbörande ämnes- och speciallärare.
Undervisningen i de olika ämnena upptog under åren 1931—1935 följande
antal limmar.
Undervisningsämne |
1930—31 |
Antal undervisningstimmar år |
1934-35 |
||
Fysik, kemi, bakteriolog! ........ |
81 |
77 |
79 |
80 |
84 |
Mejerilära ...................... |
125 |
133 |
132 |
145 |
142 |
Husdj urslära (utom hästskötsel) .. |
20 |
20 |
20 |
20 |
20 |
Hälso- och sjukvårdslära ........ |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
Ångpanne- och ångmaskinlära .... |
25 |
25 |
30 |
65 |
122 |
Husbyggnadslära och ritning...... |
22 |
22 |
20 |
30 |
30 |
Mejeribokhålleri.................. |
70 |
70 |
75 |
97 |
95 |
Handelslära..................... |
35 |
25 |
25 |
20 |
20 |
Svenska och räkning ............. |
76 |
75 |
75 |
lil |
103 |
Tillsammans |
464 |
457 |
466 |
578 |
626 |
övningar i mejeriarbeten upptogo under vartdera av de senaste åren 320
dagar med 5 å 6 timmar dagligen. Smörprovning övades utom å mejeriet vid
svenska smörprovningarna samt Malmöhus läns bytteprovningar. Exkursioner
och studieresor företogos varje år till smör-, ost- och maskinutställningar
samt till mejerier i Skåne och Danmark.
Antalet elever har de senare åren varit 25—26.
Eleverna hava i regel omedelbart efter kursens avslutning erhållit platser
som föreståndare för mindre mejerier, förste mejerister, smör- och ostmejerister
eller mjölkbedömare.
Beträffande den lägre mejeriundervisningen för kvinnor erhöll denna sin
nuvarande organisation genom reglemente den 30 juni 1921 (nr 509). Enligt
detta må inrättas högst 7 skolor, och varje skola skall förläggas till välskött,
tidsenligt anordnat mejeri. Lantbruksstyrelsen fattar beslut härom med
iakttagande att skolorna fördelas på olika delar av landet. Inalles böra vid
skolorna finnas platser för minst 42 frielever och 14 betalande elever. Varje
kurs är ettårig med början den 24 oktober. Den teoretiska undervisningen
omfattar svenska språket, räkning, naturkunnighet, mejerilära, byggnadslära,
maskinlära och bokföring. De praktiska övningarna omfatta regelbundna
turer i 1) undersökning av mjölk, 2) syrning av grädde och beredning av
smör, 3) beredning av olika ostsorter och lagring av ost, 4) undersökning
och bedömning av ost och smör, 5) skötande av ångpanna, ångmaskin och
övriga mejerimaskiner samt, i den mån lämpligen kan ske, deltagande i reparation
och underhåll av mejerilokaler, maskiner och redskap. För inträde
såsom elev fordras, bland annat, en ålder av 19 år, goda vitsord från genomgången
folkskolekurs samt minst 2 års väl vitsordad mejeripraktik. Vid an
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
5
tagande av elever lämnas företräde åt sökande, som uppnått mogen ålder,
äger särdeles god praktik och företer intyg örn förvärvade grundläggande
kunskaper. Såsom elever skola dock i första hand mottagas sökande, som
genomgått av lantbruksstyrelsen anordnad kurs för mejerielever vid s. k.
elevmejerier och av nämnda styrelse blivit hänvisade till viss mejeriskola.
Enligt medgivande av Kungl. Majit den 28 september 1928 äger dock lantbruksstyrelsen
att utan hinder av nämnda bestämmelse till mejeriskola för
kvinnor hänvisa elev, som med nöjaktiga vitsord genomgått med statsmedel
understött elevmejeri och förklarats för yrket lämplig. Frielev skall erhålla
fri undervisning, kost och möblerad bostad m. m. Betalande elev erlägger
avgift, vars storlek bestämmes av lantbruksstyrelsen, men är i övrigt likställd
med frielev. Avgiften plägar bestämmas så låg, att den knappast motsvarar
kostens värde. Elev må ej under lärotiden användas til! annat arbete
än sådant, som kan befordra det ändamål, för vilket eleven vistas vid skolan.
Till deltagande i mjölkning må elev icke användas. Elev är skyldig
att vid behov i tur deltaga i göromål för det gemensamma skolhushållet.
.Skolans styrelse utgöres av 5 ledamöter, varav 1, som tillika är ordförande,
utses av lantbruksstyrelsen, 3 av hushållningssällskapets förvaltningsutskott
samt 1 utgöres av skolans föreståndare. Därest mejeriskolan är förlagd till
lantbruksskola, fungerar denna skolas styrelse även som styrelse för mejeriskolan.
Föreståndare antages av skolstyrelsen under iakttagande att, därest
skolan är förlagd till privat mejeri, dettas innehavare skall förordnas som
sådan, om han därtill är villig och kompetent. Vid skolan skall finnas en
huvudlärare, som av lantbruksstyrelsen förklarats kompetent därtill. Föreståndaren
må kunna antagas till lärare. Därjämte skall finnas en instruktionsmejerska,
som med goda betyg genomgått mejeriskola.
De nuvarande 7 mejeriskolorna äro förlagda till Oppeby i Södermanlands
län, Bankeberg i Östergötlands län, Ljungbyholm i Kalmar län, Axvall i
Skaraborgs län, Dvärsätt i Jämtlands län, Flarken i Västerbottens län och
Boden i Norrbottens län. Elevantalet har under de senaste fem åren växlat
mellan 44 och 47, varvid antalet frielever uppgått lill 39—44 och antalet
betalande elever till 2—6. Av eleverna hava 20—34 varit från det län, vari
skolan är belägen, samt 10—25 från annat län. Antalet elever har vid
varje skola växlat mellan 4 och 9. Den invägda mjölkmängden var under
året 1934—35 störst vid Bankeberg, nämligen 6,550,000 kg och minst vid
Flarken med blott 531,000 kg. Vid samtliga mejerier bedrevs såväl smörsom
osttillverkning. Vid Bankeberg, Ljungbyholm och Oppeby bedrevs huvudsakligen
smörtillverkning, medan osttillverkning var den väsentligaste
produktionsgrenen vid de norrländska mejerierna. Den teoretiska undervisningens
omfattning har under de senaste verksamhetsåren omfattat 350 å
415 timmar, därav 70—88 timmar i svenska språket, 75—103 timmar i
räkning, 30—51 timmar i naturkunnighet, 80—102 timmar i mejerilära, 20—
35 timmar i maskin- och byggnadslära samt 66—86 timmar i bokföring.
Ordinarie reservationsanslaget för lägre mejeriskolor för kvinnor utgick
till och med budgetåret 1932/33 med 29.000 kronor årligen. Från och med
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
budgetåret 1933/34 sänktes anslaget till 27,000 kronor. Det under de senaste
fem åren utgående statsbidraget till verksamheten vid skolorna bär växlat
mellan 27,370 (år 1932/33) och 26,842 (år 1934/35) kronor. Härav har statsbidrag
till mejeriinnehavare utgått med högst 2,000 kronor årligen. Till huvudläraren
vid varje skola utgår fast lön med högst 800 kronor årligen jämte,
om han ej är bosatt vid skolan, högst 300 kronor till bestridande av utgifter
för resor till samt kost och hostad under vistelsen vid skolan. Huvudlärarna
vid skolorna i Flarken och Boden åtnjuta dock sedan 1929 rese- och
traktamentsersättning med högst 600 kronor. Ersättning åt timlärare beräknas
vid varje skola till 1,000 kronor. Härtill kommer statsanslag för elevstipendier,
vilket under de senaste fem åren växlat mellan 4,250 och 5,040
kronor årligen.
Efter tillkomsten av mejeriskolor för kvinnor år 1921 uppkommo omedelbart
svårigheter att inom vissa delar av Norrland och mellersta Sverige
erhålla elever med tillräcklig föregående utbildning. För att avhjälpa denna
svårighet anordnades förutbildning vid särskilda s. k. elevmejerier, till vilka
statsbidrag utgått. Anslaget härför bar uppgått till 8,100 kronor årligen och
fördelats som statsbidrag dels till kursens föreståndare med 150 kronor för
varje elev och dels som understöd till obemedlad elev med högst 100 kronor
och till mindre bemedlad elev med högst 50 kronor per kurs. Det under de
senaste fem åren utgående statsbidraget till elevmejerierna har växlat mellan
4,350 och 4,500 kronor, varvid samtidigt elevstipendierna växlat mellan
2,400 och 3,420 kronor årligen. Reglemente för elevmejerierna är fastställt
av lantbruksstyrelsen den 8 september 1922. Enligt detta antager lantbruksstyrelsen
i mån av behov enskilt, välskött och tidsenligt mejeri till elevmejeri
samt utser styrelse för detta. Föreståndaren skall vara boende vid
mejeriet och öva närmaste tillsyn över verksamheten. Elever antagas av
mejeriets styrelse. För inträde fordras, bland annat, 18 års ålder samt goda
vitsord om genomgången fullständig folkskolekurs eller därmed jämförliga
kunskaper. Vid antagande av elever skall särskild hänsyn tagas till den
tid, elev förut må hava deltagit i mejeriarbete. Kursen börjar den 24 oktober
och är ettårig. Elev erhåller avgiftsfritt undervisning, bostad och kost.
Den teoretiska undervisningen omfattar svenska språket, räkning, välskrivning
och förande av mejerijournal. De praktiska övningarna utgöras av
regelbundna turer i mejeriet, innefattande renhållning, mejeriinventariernas
skötsel och vård, mjölkens invägning och separering, gräddens syrning och
smörets beredning samt ostens beredning och lagring. För att meddela
praktisk undervisning vid elevmejeri fordras att vara förklarad därtill kompetent
av lantbruksstyrelsen. Elev, som med nöjaktiga vitsord genomgått
kursen och förklarats för yrket lämplig, blir av lantbruksstyrelsen tilldelad
plats i mejeriskola.
De senaste åren har elevmejeriernas antal uppgått till 14. Under det senaste
verksamhetsåret funnos 3 elevmejerier inom Södermanlands län, 2
inom vartdera av Östergötlands, Skaraborgs, Västerbottens och Norrbottens
län samt 1 inom vartdera av Kalmar, Västernorrlands och Jämtlands län.
Kungl. Maj.ts proposition nr 185.
7
Antalet elever växlade under den senaste femårsperioden mellan 28 och 36.
Av dessa vörö 15—26 från det län, vari skolan är belägen, samt 7—14 från
annat län. Den invägda mjölkmängden växlade under verksamhetsåret
1934—35 mellan 354 ton (vid Torestorp i Skaraborgs län) och 6,678 ton
(vid Bettna i Södermanlands län). Vid samtliga mejerier tillverkades såväl
smör som ost, varvid i allmänhet smörtillverkningen dominerade vid de
mellansvenska mejerierna, medan vid de norrländska osttillverkningen var
viktigast.
Slutligen må erinras, att en privat mejeriskola finnes vid Åtvidaberg. Denna
skola åtnjuter icke statsunderstöd och är icke underkastad statskontroll.
Skolans kurs är halvårig.
Tidigare förslag rörande den lägre mejeriundervisningens ordnande.
Den 1 juni 1928 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
sakkunniga för utredning rörande det lämpligaste sättet för ordnande av den
lägre lantbruksundervisningen. I sitt den 30 april 1930 avgivna betänkande
(stat. off. utr. 1930: 9) framlade de sakkunniga jämväl förslag till den lägre
mejeriundervisningens ordnande (sid. 531 o. ff.). Detta förslag innebar i
huvudsak följande.
För utbildning av manliga mejerister och sådana kvinnliga mejerister,
som önskade vinna samma kompetens som de manliga, borde inrättas ytterligare
en mejeriskola i mellersta Sverige av samma typ som den vilken för
närvarande funnes vid Alnarp. För inträde i dessa mejeriskolor borde fordras,
att sökanden fullgjort ett års provtjänstgöring samt därefter tjänstgjort
två år såsom elev vid elevmejeri. För sökande, som genomgått lantmannaskolekurs,
borde provtjänstgöringen kunna inskränkas till ett halvt år. Något
särskilt statsunderstöd till elevmejerierna ansågs icke erforderligt. Undervisningen
vid mejeriskolan borde vara ettårig. Eleverna borde för undervisningen
erlägga en mindre avgift. Vissa special- och repetitionskurser
för mejerister borde därjämte anordnas vid mejeriskolan. För de kvinnliga
mejeristemas utbildning borde förutom nyssnämnda skolor inrättas tre
större och tre mindre mejeriskolor. De sistnämnda borde företrädesvis mottaga
elever från norra Sverige. De större skolorna borde kunna mottaga
15—20 elever och de mindre 6—8 elever. Förutbildningen för inträde i
dessa skolor borde inskränkas att omfatta ett provår och ett elevår.
över förslaget avgåvos ett stort antal yttranden.
På hösten 1929 framlades ett förslag rörande utbildningen för vinnande
av tillträde till mejeriskolorna. Detta förslag avgavs till lantbruksstyrelsen
av kommitterade för ett i Malmö anordnat möte med representanter för
Malmöhus läns mejeriidkareförening, mjölkcentralen i Stockholm samt nio
andra större mejeriföreningar och mejeriföretag. Förslaget finnes i sin helhet
återgivet i nyss nämnda betänkande med förslag angående ordnande av
den lägre lantbruksundervisningen. Rörande innehållet i förslaget tillåter
jag mig hänvisa till betänkandet.
8
Kungl. Majlis proposition nr 185.
Vid 1931 drs riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 84 i samband
med äskandet av medel för den lägre mejeriundervisningen riktlinjer för
densammas ordnande.
Härvid anslöt sig Kungl. Majit i princip till de sakkunnigas förslag örn
inrättande av ytterligare en mejeriskola av samma typ, som den i Alnarp.
Detta förslags realiserande borde emellertid anstå i avbidan på lösningen av
frågan rörande den högre lantbruksundervisningens ordnande. Några ändringar
i Alnarpsskolans organisation och elevantal ansågs icke heller för
det dåvarade böra vidtagas. Beträffande förutbildningen borde denna i
huvudsak ordnas endigt de sakkunnigas förslag. Något företräde för inträde
i mejeriskola för elever, sorn genomgått lantmannaskola borde däremot
icke medgivas. I fråga om de kvinnliga mejeristernas utbildning förordades
bibehållandet av de nuvarande skolorna samt inrättande därutöver
av ytterligare två sådana skolor. Förutbildningen för eleverna vid
dessa skolor borde bliva treårig.
Jordbruksutskottet, vilket behandlade berörda proposition, avstyrkte i sitt
utlåtande nr 51 bifall till densamma. Utskottet anförde i sitt utlåtande i
ämnet följande.
Även om mejeriundervisningen i stort sett hade på ett tillfredsställande
sätt fyllt de krav, som mejerihanteringen tidigare ställt på densamma, torde
dock särskilt den starka tendens till koncentration, som präglade utvecklingen
på mejerihanteringens område, göra en omläggning i vissa avseenden
av behovet påkallad. Härvid vore av största vikt, att mejerieleverna
vid inträde i vederbörande mejeriskolor ägde de allmänna förkunskaper
och den grundläggande insikt icke minst i vad rörde mejeriarbetets praktiska
sida, som erfordrades för att kunna tillgodogöra sig undervisningen
vid mejeriskolan. Att betydligt strängare krav i sådant avseende borde uppställas,
därom torde av utredningen i ärendet att döma icke heller några
delade meningar råda.
I fråga om de kvinnliga mejeriskolorna hade i förevarande avseenden
framkommit två principiellt olika meningsriktningar. Den ena hade framförts
av förenämnda sakkunniga och åsyftade en övergång från det nuvarande
systemet med ett flertal mindre mejeriskolor till ett mindre antal
större skolor (tre större skolor) utom beträffande Norrland, för vars vidkommande
fortfarande ansetts böra upprätthållas tre skolor av den nuvarande
mindre typen. Den andra meningen hade företrätts av lantbruksstyrelsen,
som i sitt yttrande över de sakkunnigas förslag förklarat den nuvarande
organisationen i stort sett väl fylla sitt ändamål och därför böra
bibehållas.
För egen del hade utskottet efter vägande mot varandra av de skäl, som
i ärendet anförts för den ena och den andra av dessa meningar funnit sig böra
principiellt ansluta sig till den uppfattningen, att en övergång borde
ske till ett mindre antal större mejeriskolor. Enligt utskottets mening
kunde ej bortses ifrån, att inom södra och mellersta Sverige betydande
svårigheter torde möta att vid de nuvarande mindre mejeriskolorna
med vederbörande mejerikonsulent som föreståndare och huvudlärare
giva den utbildning, som med hänsyn till nämnda utveckling måste
anses erforderlig. Utskottet förbisåge visserligen ingalunda de fördelar
ur undervisningssynpunkt, som mejerikonsulenternas förbindelse med den
praktiska verksamheten erbjöde, och ville på intet sätt förringa vär
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
9
det av de utan tvivel betydelsefulla insatser, som mejerikonsulenterna
utövade jämväl som föreståndare och lärare vid mejeriskolorna. I betraktande
av de med mejerikonsulentbefattningarna förenade övriga omfattande
och viktiga uppgifterna måste utskottet likväl dela de sakkunnigas mening,
att mejeriundervisningens handhavande numera ställde så stora krav
på ledaren, att denne måste beräknas i sådan utsträckning tagas i anspråk
för uppgiften, att det icke torde vara möjligt för vederbörande mejerikonsulent
att jämte konsulentverksamheten handha och leda mejeriundervisningen
inom distriktet i enlighet med utvecklingens krav. På grund av den intensitet,
varmed undervisningen måste bedrivas, för att eleverna skulle erhålla en
utbildning, som motsvarade de fordringar, som i yrkets praktiska utövning
komme att ställas på dem, måste man utgå ifrån att för fyllande av ifrågavarande
uppgift torde erfordras en till skolan mera fast knuten och på platsen
bosatt föreståndare med huvudsaklig uppgift att leda och övervaka mejeriundervisningen.
I detta sammanhang hade utskottet ansett sig icke helt böra
förbigå vad från vissa håll anförts därom att mejerikonsulenterna — hur
skickliga och förfarna på det tekniska området de än kunde anses vara — icke
alltid vöre så lämpliga, som man kunde önska, när det gällde att handhava
ifrågavarande undervisning. Då det för övrigt endast funnes 13 mejerikonsulenter
i hela landet, skulle, om de kvinnliga mejeriskolornas antal ökades
från 7 till 9, endast återstå 4 mejerikonsulenter, som kunde helt ägna sig åt
sin egentliga verksamhet. Från representanter för mejerihanteringen hade
såväl i avgivna yttranden över de sakkunnigas förslag som i vissa till utskottet
inkomna framställningar i ärendet uttalats, att ett påbyggande av det nuvarande
systemet i enlighet med lantbruksstyrelsens och Kungl. Maj:ts förslag
icke kunde vara ägnat att undanröja de brister, som enligt deras mening
vidlådde detta system.
Utskottet förhisåge i detta sammanhang icke, hurusom i män av mejerihanteringens
koncentration man vid de större mejerierna börjat alltmer
övergå till manliga föreståndare. Detta förhållande gjorde emellertid frågan
örn de kvinnliga mejeristernas utbildning icke mindre viktig, alldenstund
dessa alltjämt torde komma att fylla en betydelsefull uppgift på ifrågavarande
område. Vissa skäl syntes utskottet dock tala för lämpligheten av
att, såsom de sakkunniga föreslagit, för vissa delar av landet bibehålla systemet
med mindre skolor för kvinnliga elever.
Såsom ett skäl mot en förändring i av de sakkunniga angiven riktning
hade av lantbruksstyrelsen åberopats svårigheten att erhålla mejerier, till
vilka de ifrågasatta större mejeriskolorna kunde förläggas. Emellertid torde
dessa svårigheter icke behöva överdrivas, och i varje fall innefattade lantbruksstyrelsens
yttrande icke någon utredning, som bestyrkte de av styrelsen
hysta farhågorna i detta avseende.
Utskottet vore fullt medvetet örn att det vore i hög grad önskvärt, särskilt
i betraktande av rådande förhållanden, att förevarande spörsmål kunde lösas
vid 1931 års riksdag såsom en komplettering till de av 1930 års riksdag
beslutade åtgärderna till mejerihanteringens främjande. Utskottet hade fäst
sig vid alt såväl de förenämnda sakkunniga som lantbruksstyrelsen i avvaktan
på lösningen av frågan örn den högre lantbruksundervisningens ordnande
ansett sig böra avstå från att framställa förslag rörande anordnande av en
ytterligare mejeriskola av samma typ som den lill Alnarp förlagda skolan,
ehuru de sakkunniga och lantbruksstyrelsen varit fullt ense örn dess behövlighet.
Utskottet ansåge sålunda, att frågan örn den lägre mejeriundervisningens
ordnande i dess helhet borde underkastas förnyat övervägande under
beaktande därvid av vad utskottet anfört.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 185.
Riksdagen godkände utskottets hemställan om avslag å Kungl. Maj:ts proposition
och begärde förnyad utredning i ärendet.
Kungl. Majit anbefallde sedermera lantbruksstyrelsen att utföra den begärda
utredningen angående den lägre mejeriundervisningens ordnande enligt
i jordbruksutskottets förberörda utlåtande angivna grundlinjer och lantbruksstyrelsen
avgav med skrivelse den 9 oktober 1931 utredning med förslag i
ämnet.
I sitt förslag avhandlade lantbruksstyrelsen först frågan örn utbildningen
av manliga mejerister. Under erinran örn att 1931 års riksdag beslutat inrättande
av7 en lantbrukshögskola å Ultuna framhöll lantbruksstyrelsen, att
den ytterligare erforderliga manliga mejeriutbildningen borde anslutas till
den mejeriundervisning, som sålunda komme att anordnas vid Ultuna. Endast
örn så skedde, framhöll styrelsen, kunde denna utbildning komma att
uppfattas såsom jämnställd med motsvarande utbildning vid Alnarp. Lantbruksstyrelsen
erinrade i detta sammanhang, att en mejerianläggning vid
Ultuna komme att medföra betydande engångskostnader, utan att nödig
mjölktillförsel till Ultuna kunde tryggas. Aven om så kunde ske, vore dock
en betydande årlig driftsförlust att emotse vid mejeriet, som måste hava
karaktär av försöksmejeri. Lantbruksstyrelsen ansåge sig under sådana förhållanden
icke böra ifrågasätta, att en ny mejeriskola förlädes till Ultuna.
Härefter anförde lantbruksstyrelsen, att en ny mejeriskola för män möjligen
kunde inrättas utan direkt samband med statens undervisningsanstalter vid
Ultuna men en sådan åtgärd borde endast i nödfall tillgripas.
I anledning av det givna uppdraget hade lantbruksstyrelsen även undersökt
möjligheterna av genomförandet av det utav riksdagen ifrågasatta förslaget
angående ändrad organisation av mejeriskolorna för kvinnor. Med åberopande
av en utav statskonsulenten i mejerihushållning gjord utredning anförde
lantbruksstyrelsen, att en mejeriskola av den större typen ställde stora krav
på det mejeri, vartill skolan förlädes, icke blott i fråga örn lokaler och tidsenlig
utrustning utan jämväl i avseende å mjölktillgång och allsidig utrustning.
Omfattningen av mejeriets verksamhet syntes om möjligt icke böra
understiga 10,000 liter mjölk per dag. För elevernas handledning syntes erfordras,
förutom huvudlärare-föreståndare, en mejerist och en maskinist.
Av verkställd utredning var eventuellt beslutade större skolor skulle kunna
förläggas, hade styrelsen dragit den slutsatsen, att hinder icke skulle komma
att uppstå att inom vart och ett av södra, västra och mellansvenska distrikten
träffa avtal med lämpligt mejeri örn dess upplåtande såsom skolmejeri.
Såsom en sammanfattning av statens utgifter för den kvinnliga mejeriutbildningen,
omfattande förutbildning av 50 elever samt tre större och tre
mindre mejeriskolor, beräknade lantbruksstyrelsen för elevmejerierna 17,500
kronor och för mejeriskolorna 50,100 kronor eller tillhopa 67,600 kronor.
1933 års mjölk- och mejeriutrednings förslag.
Jag övergår nu till att redogöra för det av mjölk- och mejeriutredningen
avgivna förut omnämnda betänkandet i fråga örn den lägre mejeriundervisningens
ordnande.
I fråga om behovet av utbildad personal inom mejerihanteringen anför
utredningen, att under de senaste årtiondena en stark förskjutning ägt rum
mellan antalet män och kvinnor i mejerihanteringen. Denna förskjutning
Kungl. Maj:ts proposition nr 18ö.
11
illustreras av följande uppgifter om antalet manliga resp. kvinnliga föreståndare
och mejerister vid mejerierna.
1914 1919 1924 1929 1934
Manliga......................... 880 805 1,023 1,415 1,495
Kvinnliga....................... 1,838 1,448 1,302 1,176 802.
Utredningen tillskriver denna förskjutning, vilken ännu alltjämt fortgår,
bland annat rådande avlöningsförhållanden och den mindre tillfredsställande
utbildning, som kommit de kvinnliga mejeristerna till del, samtidigt
som mejerihanteringens utveckling medfört stegrade anspråk på personalens
yrkesskicklighet.
Till upplysning rörande den vid mejerierna anställda personalens antal
samt fördelning efter kön och utbildning har utredningen uppgjort följande
tabell:
Personalgrupp |
Förestån- dare |
övrig drifts-personal |
Båda grup-perna till-sammans |
Manlig personal: |
|||
med mejeriskola: Alnarp............ |
310 |
82 |
392 |
Åtvidaberg........ |
235 |
68 |
303 |
Övriga skolor...... |
25 |
19 |
44 |
Tillsammans ...... |
570 |
169 |
739 |
utan mejeriskola................... |
506 |
1,141 |
1,647 |
hela antalet........................ |
. . 1,076 |
1,310 |
2,386 |
Kvinnlig personal: |
|||
med mejeriskola.................... |
219 |
165 |
384 |
utan » .................... |
136 |
771 |
907 |
hela antalet........................ |
355 |
936 |
1,291 |
Personal av båda könen tillsammans... |
.. 1,431 |
2,246 |
3,677. |
Rörande innehållet i tablån har utredningen anfört:
Denna tabell visade, att av de 1,431 föreståndarna 1,076 vöre manliga och
355 kvinnliga. Av de förstnämnda hade 570 genomgått mejeriskola, medan
506 ej genomgått dylik. Av de kvinnliga föreståndarna hade 219 genomgått
mejeriskola, medan 136 saknade sådan. Den i övrigt vid mejeridriften anställda
personalen utgjordes av 1,310 män och 936 kvinnor. Av den hithörande
manliga personalen hade 169 genomgått mejeriskola, medan 1,141 ej
genomgått dylik. För den kvinnliga personalen vore motsvarande siffror 165
och 771. Dessutom funnes 1,200 manliga och 554 kvinnliga elever, varför
hela elevantalet uppginge till 1,754.
I fråga om uppskattning av behovet av skolad personal har utredningen
ansett vanskligt att göra något uttalande, i synnerhet som den fortgående
koncentrationen torde medföra reducering av det nuvarande antalet mejerier.
Utredningen har härom vidare anfört:
Utginge nian från antalet mejerier enligt 1934 års .statistik och antoge, att
varje mejeri med en invägd årlig mjölkmängd av 300—3,000 ton anställde
en skolad mejerist och varje mejeri med över 3,000 ton årlig mjölkmängd
i medeltal två skolade mejerister, skulle följande behov av skolad personal
erhållas.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
Invägd mjölk- |
Antal skolade |
Hela antalet |
|
mängd i ton |
Antal mejerier |
mejerister vid |
skolade moje- |
pr år |
varje mejeri |
rister |
|
300—3,000 |
851 |
i |
851 |
över 3,000 |
216 |
2 |
432 |
Summa 1,283.
Enligt denna beräkning erfordrades alltså omkring 1,300 skolade mejerister,
manliga och kvinnliga, inom hela landet. I denna kalkyl hade ej inberäknats
det antal av för närvarande 362 små mejerier, som invägde mindre
än 300 ton mjölk per år. Vid flertalet av dessa torde icke heller anställning av
skoluthildad personal kunna påräknas. Med hänsyn till dessa mejerier och
särskilt därtill, att ett sammanförande av dylika småmejerier i större driftsenheter
efter hand torde komma att äga rum, borde emellertid behovet av
skolutbildad personal beräknas något högre än i förberörda kalkyl. Denna
ökning torde kunna uppskattas till ett 100-tal, varigenom det sammanlagda
behovet skulle komma att uppgå till omkring 1,400 skolade mejerister.
Vid beräknandet av detta utbildningsbehov hade utredningen alltså utgått
från att vid fullständig mejeriskola utbildad personal ej i någon större
omfattning bomme att anställas vid de mycket små mejerierna. Utredningen
hade därmed icke förbisett, att det vore av vikt, att även personalen
vid dylika mejerier finge en viss utbildning i sitt yrke. Emellertid
syntes det för detta ändamål ej vara påkallat att upprätta särskilda skolor,
utan detta utbildningsbehov torde lämpligen kunna tillgodoses genom ordnandet
av kurser, speciellt avsedda för vid smärre mejerier anställd personal.
Dylika kurser torde i erforderlig utsträckning kunna ordnas medelst till lantbruksstyrelsen
förfogande ställda medel, avseende fortbildningskurser för
mejeripersonal. Kurserna ifråga borde främst avse meddelandet av erforderliga
insikter i produktberedning och borde omfatta så lång tid, som ur
denna synpunkt erfordrades.
Med utgångspunkt från det sålunda beräknade behovet av mejeriskoleutbildad
personal har utredningen med stöd av inhämtade uppgifter örn personalens
anställningstid, som för manlig mejerist anslagits till i medeltal
20 år och för kvinnlig mejerist till i medeltal 10 år, eller, då hänsyn toges
till antalet män i förhållande till antalet kvinnor, till i medeltal omkring
17 år för hela personalen, beräknat att årligen 80—85 mejerister kunde påräkna
anställning vid mejerierna. Med hänsyn till att en del av de utbildade
mejeristerna ej kunna ifrågakomma för anställning, har utredningen
ansett, att ett 90-tal mejerister årligen behövde utbildas vid mejeriskoloma.
Vid uppdragande av allmänna riktlinjer för den lägre mejeriundervisningen
har utredningen först berört den nuvarande typen för mejeriskolor för
kvinnor och därvid anfört, bland annat, följande.
Denna skoltyp erbjöde ej nödig garanti för en tillfredsställande utbildning
av mejeristerna. Särskilt det förhållandet, att för huvudläraren vid skolan
undervisningen endast vore en bisyssla och att han endast tidvis tjänstgjorde
vid skolan, syntes starkt tala emot bibehållandet av denna skolform.
Eleverna saknade den ledning vid arbetenas planläggning och utförande,
som vore en nödvändig förutsättning för ett tillfredsställande resultat av
utbildningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
13
Den differentiering i utbildningen för manliga och kvinnliga mejerister,
som tidigare förekommit, har utredningen icke ansett längre befogad, då
utrustningen och tillverkningsmetoderna numera vore i princip desamma
vid såväl större som mindre mejerier. Med hänsyn till mejeriarbetets mångsidighet
kunde man med större rätt tänka sig en mera specialiserad utbildning
för olika arbetsuppgifter. En dylik uppdelning har emellertid utredningen
icke ansett lämplig. Utredningen har därvid anfört följande.
Med hänsyn till det relativt ringa antalet sysselsatta personer inom mejerihanteringen
skulle det möta stora svårigheter att redan vid utbildningens
början förutse, vid vilken gren av hanteringen sysselsättning skulle kunna
erhållas. Därtill komme, att vid de alltjämt i många fall små driftsenheterna
arbeten av vitt skiftande art förekomme.
Utredningen har i övrigt uttalat, att en koncentration av utbildningen
till ett mindre antal skolor borde eftersträvas. En sådan koncentration
måste nämligen medföra väsentliga fördelar ur ekonomisk synpunkt, isynnerhet
örn högt kvalificerade lärarkrafter användes och mejeriskolorna hölles
på den för meddelandet av en tillfredsställande undervisning nödvändiga
standarden.
I anslutning till sin förut uttalade uppfattning rörande lika utbildning
för manlig och kvinnlig mejeripersonal har utredningen i fråga om förutbildningen
ansett, att samma krav på sådan utbildning borde ställas på
elever av båda kategorierna. Innan elev anställdes vid elevmejeri, borde han
lia fullgjort minst ett års mejeripraktik vid ett mejeri, vilket som helst. Därefter
borde, enligt utredningens mening, en elevtid av tre år vid särskilt antagna
och kvalificerade elevmejerier fordras för inträde vid mejeriskola. För
säkerställande av en allsidig praktik under elevtiden har utredningen i detta
avseende föreslagit, bland annat, följande föreskrifter:
Elev skall minst ett år vid ett och samma mejeri praktisera i smörberedning,
under minst ett år vid ett och samma mejeri i ostberedning samt under
minst ett år i konsumtionsmjölkens behandling och i ångpannors och maskiners
skötsel. Vidare skall elev fullgöra den obligatoriska praktiken vid minst
2 mejerier. För att elevpraktik skall godkännas för inträde vid mejeriskola,
skall densamma hava fullgjorts efter fyllda 17 år.
Utredningen har vidare ansett, att på de auktoriserade elevmejerierna och
den vid dem anställda personalen borde vissa minimifordringar uppställas,
och har därom föreslagit, bland annat, följande:
Elevmejeri bör vara välskött samt tidsenligt utrustat. Den gren av produktberedning,
i vilken elevpraktik förvärvas, skall stå under omedelbar
ledning av person med genomgången mejeriskola. Skall elevutbildning meddelas
i smörberedning, bör mejeriet vara anslutet till svenska smörprovningarna.
Vid ett och samma elevmejeri böra ej få anställas flera än två elever
i varje utbildningsgren. Mejeriets föreståndare bör ansvara för att eleverna
under anställningstiden komma att deltaga i alla de arbeten, utbildningen
avser. Vidare bör vid elevmejeri finnas tillgång på lämplig facklitteratur.
Efter elevtidens slut skall föreståndaren meddela intyg över tjänstgöringen
enligt särskilt fastställt formulär.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 185-
Då en mejerist icke bör vara helt främmande för de förhållanden, som
sammanhänga med mjölkens produktion, har utredningen föreslagit, att
såsom villkor för inträde vid mejeriskola även uppställes den fordran, att
sökanden under minst en månad skall hava deltagit i ladugårdsarbete.
I utredningens betänkande har erinrats därom, att stipendier för närvarande
utgå till elever vid de av lantbruksstyrelsen antagna elevmejerierna,
varjämte föreståndarna för dessa mejerier erhålla viss ersättning. Utredningen
har emellertid ansett det föga ändamålsenligt att genom särskilt understöd
från statens sida locka kvinnlig arbetskraft in på ett område, där utvecklingen
trots detta medfört, att manlig arbetskraft alltmer undanträngt
den kvinnliga. Utredningen har vidare anfört, att då eleverna redan efter
relativt kort tids tjänstgöring kunna vara till sådan direkt nytta såsom arbetskraft,
att mejeriet bör kunna lämna vederlag i form av fritt vivre och i många
fall dessutom kontant lön, denna elevutbildning icke behöver bliva särskilt
ekonomiskt betungande. Det har synts utredningen ur dessa synpunkter icke
pakallat, att bidrag av statsmedel utgå vare sig till eleverna eller elevmejerierna.
I den mån det kan anses erforderligt eller önskvärt, att staten ekonomiskt
underlättar inhämtandet av yrkesutbildning på detta område, har utredningen
ansett detta bäst ske i form av elevstipendier vid mejeriskolorna.
I fråga om antalet erforderliga elevmejerier samt antagandet av elevmejerier
har utredningen anfört bland annat.
Med en årlig utbildning av omkring 90 mejerister vid mejeriskolorna förutsatte
den föreslagna utbildningstiden, att platser funnes för omkring 400
mejerielever, därest man räknade med att 75 % av de ursprungligen antagna
eleverna vunne inträde vid mejeriskola. Örn i medeltal 1 å 2 elever kunde
utbildas vid varje elevmejeri, skulle omkring 250 elevmejerier erfordras. Antalet
elevmejerier torde emellertid icke böra begränsas, utan varje mejeri,
som fyllde de uppställda fordringarna, borde kunna auktoriseras såsom elevmejeri.
En viss garanti borde krävas beträffande elevmejeriernas kvalifikationer,
vilket förutsatte någon form för dessas auktorisering Härvid syntes ett från
olika håll förordat förslag örn särskilt för ändamålet inrättade lokala mejerinämnder
vara en mindre lämplig anordning.
Med den kännedom om landets mejerier lantbruksstyrelsen ägde, borde antagandet
av elevmejerier och utövandet av eventuellt erforderlig inspektion
över dessa läggas under nämnda styrelse. Det syntes emellertid lämpligt,
att antagandet av elevmejerier anförtroddes åt en särskild av lantbruksstyrelsen
utsedd nämnd, bestående av byråinspektören för mejeriärenden i
nämnda styrelse, en representant för mejeriorganisationen och en för mejeriskolorna.
Före antagandet av elevmejeri syntes yttrande i varje särskilt fall
böra inhämtas från vederbörande mejerikonsulent. Mejerier, som önskade
bliva erkända som elevmejerier, skulle till lantbruksstyrelsen göra framställning
härom i enlighet med fastställt formulär Själva antagandet av elev
borde överlämnas åt elevmejeriet. Det syntes böra ankomma på lantbruksstyrelsen
att meddela de närmare föreskrifter beträffande elevutbildningen
och antagandet av elevmejerier, som befunnes erforderliga. I
I fråga örn utbildningen vid mejeriskolorna har utredningen anfört, att
ehuru utredningen ej ansett den vid statens mejeriskola i Alnarp meddelade
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
15
utbildningen såsom i alla hänseenden tillfredsställande, utredningen dock
ansett det lämpligt att taga denna till utgångspunkt vid en nyorganisation
av den lägre mejeriundervisningen. Vid Alnarps mejeriskola meddelas
såväl teoretisk som praktisk undervisning jämsides under hela året.
Utredningen har uttalat, att tiden för den praktiska utbildningen vid mejeriskolorna
borde kunna avsevärt begränsas. Med den föreslagna förutbildningen
skulle eleverna redan vid inträdet i mejeriskolan enligt utredningens mening
besitta nödig rutin i alla förekommande mejeriarbeten, varför den praktiska
utbildningen vid mejeriskolan i huvudsak borde avse de mera betydelsefulla
detaljarbetenas rätta utförande samt arbetsteknikens rätta anpassning
efter olika förutsättningar. Om undervisningsmomentet gåves större utrymme
vid den praktiska undervisningen, kunde denna medhinnas under ett halvt år.
Enligt utredningens mening vore en utökning av den teoretiska undervisningen,
i jämförelse med den vid Alnarps mejeriskola nu meddelade, i hög grad
erforderlig, om de blivande mejeristerna skulle kunna på ett i allo tillfredsställande
sätt fylla sin uppgift enligt nutida krav.
Utredningen har föreslagit följande undervisningsplan, varvid till jämförelse
även det under läsåret 1934—1935 vid Alnarp disponerade antalet timmar
i resp. ämnen angivits.
Undervisningsämne |
Utredningens förslag |
Alnarps |
mejeriskola |
|
Lektionstim. |
Övningstim. |
Lektionstim. |
Övningstim. |
|
Svenska .................... |
45 |
— |
37 |
— |
Räkning .................... |
60 |
— |
66 |
— |
Fysik........................ |
30 |
— |
20 |
— |
Kemi........................ |
100 |
70 |
46 |
— |
Bakteriologi.................. |
50 |
50 |
18 |
— |
Mejerilära.................... |
140 |
— |
| 127 |
— |
Mejeriekonomi1 .............. |
>75 |
— |
15 |
|
Maskinlära .................. |
100 |
70 |
112 |
10 |
Byggnadslära med ritning .... |
20 |
40 |
10 |
20 |
Husdj urslära ................ |
30 |
— |
20 |
— |
Hygien...................... |
10 |
— |
10 |
— |
Bokföring.................... |
''l 30 |
70 |
15 |
80 |
Handelslära och affärskorrespon-dens ...................... |
20 |
20 |
10 |
10 |
Tillsammans |
710 |
320 |
491 |
135. |
För att eleverna redan vid inträdet skola besitta tämligen grundliga förkunskaper
i svenska och räkning, har utredningen föreslagit, att för inträde
skulle krävas kunskaper i dessa ämnen, motsvarande minst de vid 5-månaders
folkhögskolekurs meddelade. För konstaterandet av erforderligt kunskapsmått
i nämnda ämnen skulle elev underkastas av skolan anordnat inträdesprov
vid kursens början. Förutom den i planen upptagna undervisningen
skulle övningar i för driftskontroll erforderliga analyser förekomma
i samband med de praktiska arbetena i mejeriet. Dessutom borde eleverna
givas tillfälle att i samband med smör- och ostprovningar erhålla övning i 1
1 Detta ämne innefattar även författnings- och föreningskunskap.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
smör- och ostbedömning samt att under sammanlagt 6 dagar besöka välskötta
mejerier och utställningar på mejerihanteringens område.
Enligt förut omförmälda kursplan skall sammanlagda antalet lektionsoch
övningstimmar uppgå till 1,030 mot 626 enligt den nu vid Alnarps mejeriskola
tillämpade undervisningsplanen. Utredningen bär ansett, att den föreslagna
undervisningen borde kunna medhinnas under loppet av ett år enligt
följande plan.
Under det halvår, då praktisk undervisning bedreves, borde 8 timmar per
vecka kunna disponeras för lektioner. Beräknades att för dylik undervisning,
efter avdrag för helgdagar, 25 veckor stöde till förfogande, .skulle under detta
halvår 200 lektionstimmar medhinnas. Det återstode då 830 timmar för det
andra halvåret. Beräknades av detta såsom ferier, helgdagar och studieresor
bortgå 4 veckor, återstode 22 veckor, d. v. s. 132 läsdagar, vilket betydde
omkring 6 lektions- och övningstimmar per dag under detta halvår.
I anslutning härtill har utredningen framhållit, att med avseende på upprätthållande
av mejeridriften, som vore beroende av eleverna som arbetskraft,
den föreslagna anordningen skulle medföra, att elever intoges två gånger
örn året, så att ena kursen tjänstgjorde i mejeriet, när den andra uteslutande
åtnjöte teoretisk undervisning. En sådan anordning har utredningen
icke ansett möta några betänkligheter. Tvärtom vunnes enligt utredningens
mening härigenom möjligheter att effektivare utnyttja såväl mejerianläggningen
som den vid skolan anställda lärarpersonalen. Beträffande
undervisningens planläggning i övrigt har utredningen anfört i huvudsak följande.
Då eleverna vid inträdet beräknades hava ingående kännedom örn de
praktiska arbetena och bättre kunde utnyttja den praktiska handledningen
vid skolan, örn de först inhämtat kunskap om det teoretiska underlaget för
mejeridriftens arbetsmetoder, borde den huvudsakliga teoretiska undervisningen
meddelas under första halvåret.
Med hänsyn till arbetena i mejeriet föresloges att kurser intoges vid skolan
den 7 januari och den 7 juli. Den förstnämnda skulle erhålla 2 veckors ferier
vid påsk eller omedelbart före praktikhalvårets början, den senare ävenledes
2 veckor vid jul, alltså vid första halvårets slut. Under praktikhalvåret
skulle ferier nämligen icke ifrågakomma.
Rörande antalet mejeriskolor, som skulle erfordras för fyllande av behovet
av utbildade mejerister, har utredningen ansett, att utöver skolan vid Alnarp
ytterligare en skola av denna typ skulle vara behövlig. Utredningen har till
stöd härför anfört i huvudsak följande.
Under det att för närvarande omkring 25 mejerister årligen utbildades vid
Alnarp, skulle antalet efter den av utredningen föreslagna omorganisationen
med dubbla kurser kunna ökas till omkring 50; utredningen ansåge emellertid,
att det ur undervisningssynpunkt skulle vara en fördel, örn antalet elever
per kurs kunde begränsas till omkring 20 eller till högst 45 per år. För
att fylla behovet av det förut till omkring 90 beräknade antalet utbildade
mejerister skulle sålunda erfordras ytterligare en skola av samma storlek
som den vid Alnarp. Båda skolorna borde ifråga om undervisningens art och
omfattning vara fullt jämställda. Att tillgodose det föreliggande behovet av
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
utbildning genom upprättandet av flera mindre skolor ansåge utredningen
olämpligt.
Skulle det förut anförda kravet på full likställighet mellan skolorna kunna
vinnas, vore det ofrånkomligt, att den nya skolan till hela sin organisation
överensstämde med skolan vid Alnarp. En av förutsättningarna härför syntes
vara, att staten komrne att äga och driva skolmejeriet.
Utredningen hade även övervägt möjligheten av att skolan vore statlig men
förlagd till ett av privat företag ägt mejeri. Med hänsyn till den föreslagna
skolans omfattning ansåge utredningen det emellertid helt uteslutet att det
kunde finnas ett mejeri, som i nu befintligt skick med hänsyn till såväl utrustning
som driftens mångsidighet skulle lämpa sig som skolmejeri. Det
vore också nödvändigt, att staten finge ensam bestämmanderätt ej blott över
undervisningens bedrivande utan även beträffande skolmejeriets hela utrustning
och driften vid detsamma. Örn så icke bleve tallet, måste man nämligen
befara, att privatekonomiska synpunkter kunde komma att göra sig gällande
till förfång för undervisningens rationella bedrivande.
I fråga örn den föreslagna skolans förläggning har utredningen förordat,
att densamma förlädes till Ultuna. Såsom motivering för skolans förläggning
till Ultuna har utredningen anfört.
Ur undervisningssynpunkt måste en förläggning i omedelbar närhet av
lantbrukshögskolan medföra fördelar både för denna och mejeriskolan. Det
syntes nämligen vara av betydelse både för den högre lantbruksundervisningen
och den försöksverksamhet på liusdjursskötselns område, som komrne
att förläggas till Ultuna, att komma i direkt kontakt med en institution, företrädande
mejerihanteringen. Då till mejeriskolan borde anknytas en avdelning
av försöksverksamheten på mejeriområdet, vore det även ur denna synpunkt
av betydelse, att mejeriskolan förlädes i mellersta Sverige och i närheten
av de vid Ultuna befintliga institutionerna.
Under erinran örn att vid skolmejeriet i Alnarp dagligen förarbetas j å 6
tusen kg mjölk, vilken kvantitet enligt utredningens mening vore i minsta
laget för att möjliggöra en mera allsidig utbildning av eleverna, har utredningen
uttalat, att mjölkmängden vid det föreslagna nya skolmejeriet borde
beräknas till 7 å 8 tusen kg per dag. Då så gott som samtliga mjölkproducenter
i trakten av Ultuna vore anslutna till Mjölkcentralen i Stockholm hade
utredningen hos detta företag inhämtat, att förutsättningar funnes för en
överenskommelse örn överlåtandet av erforderlig kvantitet mjölk för skolmejeriets
drivande. Det vore emellertid nödvändigt, att garantier erhölles för
framtida tryggande av skolmejeriets tillgång på mjölk på rimliga villkor,
varvid avtalets uppgörande och godkännande skulle ankomma på Kungl.
Maj:t. Dylikt avtal borde upprättas, innan beslut örn skolans förläggning
och uppförande komme till stånd.
Utredningen har i detta sammanhang i sitt betänkande i korthet berört
en för försöksverksamheten på mejerihanteringens område betydelsefull
fråga, nämligen spörsmålet örn inrättande av en filial till försöksverksamheten
vid Alnarp. Enligt utredningens mening borde denna fråga lösas i samband
med den lägre mejeriundervisningens omorganisation. Utredningen
erinrade örn ett uttalande i Kungl. Maj:ts prop. nr 143 till 1931 års riksdag
Bihang lill riksdagens protokoll 19IS8. 1 sand. Nr lS.r>.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
angående den högre lantbruksundervisningens ordnande m. m., att, om
mejeriförsöken förlädes till Alnarp, syntes det nödvändigt, att en filial till
nämnda försök inrättades i mellersta Sverige. En utväg härvid vore, att
denna filial inrättades i samband med den eventuella tillkomsten av en statens
lägre mejeriskola i mellersta Sverige och i samorganisation med denna.
I anslutning till detta uttalande har utredningen anfört i huvudsak följande.
Ehuru av försöksverksamheten bedrivna tillämpningsförsök och mera
praktiskt betonade undersökningar i många fall med stor fördel kunde förläggas
till under praktiska förhållanden arbetande driftsmejerier, syntes det
med hänsyn till mejeriförsökens effektivitet ofrånkomligt, att en fast försöksstation
bleve inrättad i mellersta Sverige. Av naturliga skäl borde denna
institution särskilt vara inriktad på behandlingen av problem inom osthanteringens
område, men ifrågavarande försöksfilial syntes icke böra sakna
möjligheter att upptaga arbeten, som vore av betydelse även för andra grenar
av mejerihanteringen.
Ökade möjligheter till ett intimt samarbete mellan försöksverksamheten
på husdjursskötselns och på mejerihanteringens område hade under senare
tid framstått såsom ett alltmera trängande behov. Sedan numera den större
delen av försöksverksamheten på husdjursskötselns område vore avsedd att
förflyttas till Ultuna, funne utredningen det på grund av anförda förhållanden
angeläget att framhålla önskvärdheten av att frågan om förläggandet
av en filial till mejeriförsöken till samma plats upptoges till omprövning
samtidigt med frågan örn förläggandet dit av en mejeriskola.
Beträffande styrelserna för mejeriskolorna har utredningen föreslagit, att
styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut skulle liksom
hittills fungera som styrelse för den till Alnarp förlagda mejeriskolan, varvid
liksom för närvarande föreståndaren för mejeriavdelningen, vilken också vore
mejeriskolans föreståndare, skulle vara självskriven ledamot av styrelsen
vid behandling av ärende, som berörde hans avdelning.
Styrelsen för lantbrukshögskolan bör enligt utredningen fungera som styrese
för den till Ultuna förlagda mejeriskolan och vid behandlingen av ärenden
rörande mejeriskolan bör dennas föreståndare vara självskriven ledamot
av styrelsen.
Såvida tvenne kurser samtidigt komme att erhålla undervisning vid mejeriskolan
å Alnarp och den teoretiska undervisningen inom varje kurs bleve
väsentligt utökad, har utredningen ansett, att detta skulle medföra ett ökat
behov av lärarekrafter vid Alnarp. Utredningen bär därom anfört bland
annat:
Liksom för närvarande vore fallet skulle undervisningen i svenska och
räkning, sammanlagt 210 timmar, kunna anförtros åt en folkskollärare.
Kostnaden per timme kunde liksom för närvarande beräknas till 7 kronor,
och den sammanlagda kostnaden skulle då bliva 1,470 kronor. Undervisningen
i hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespondens omfattade
enligt den föreslagna planen 120 lektions- och 180 övningstimmar per
år. Med den nu utgående ersättningen av 15 respektive 7 kronor 50 öre per
timme skulle undervisning i dessa ämnen medföra en kostnad av 3,150
kronor.
Enligt utredningens mening vore det önskvärt, att undervisningen i bygg -
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
19
nadslära, omfattade 40 lektions- och 80 övningstimmar, i mejeriskolan omhänderhades
av en för liela Alnarpsinstitutet gemensam ämneslärare. Med
hänsyn till därigenom uppkommande utökning av arbetsbördan, syntes det
rimligt, att denne ämneslärare erliölle biträde vid övningarna ej blott i mejeriskolan
utan även i övriga kurser vid institutet. Kostnaderna för sådant biträde
beräknade utredningen till 1,200 kronor per år.
Den med 20 timmar per år utökade undervisningen i husdjurslära syntes
kunna bestridas av institutets ämneslärare i husdjurslära och mjölkhushållning
och sålunda ej behöva medföra särskilda kostnader.
I fråga om återstående läroämnen, fysik, kemi, bakteriologi, mejerilära,
mejeriekonomi samt maskinlära, skulle undervisningen med i det följande
nämnt undantag bestridas av fast anställda ämneslärare med mejerikonsulents
kompetens. Det syntes utredningen härvidlag lämpligt, att ämnena
kemi och bakteriologi kombinerades till en, mejerilära, mejeriekonomi, fysik
och maskinlära till en annan lärarebefattning. Enär eleverna vid övningarna
i dessa ämnen måste uppdelas i upp till tre grupper, komme antalet undervisningstimmar
för läraren (läraretimmar) att bliva större än för eleverna
(elevtimmar). Antalet läraretimmar under ett år kunde i kemi beräknas
uppgå till 620 och i bakteriologi till 400. För närvarande bestrede professorn
i mejerikemi och bakteriologi omkring 65 timmars undervisning per år i mejeriskolan
i ämnena kemi och bakteriologi. Det syntes av flera skäl ändamålsenligt,
att nämnda befattningshavare även efter den här föreslagna omorganisationen
bibehölle någon undervisning vid mejeriskolan. Denna syntes
lämpligen böra omfatta den speciella mejeribakteriologien, vilken beräknades
komma att kräva omkring 50 lektionstimmar per år. Ämnesläraren i
kemi och bakteriologi skulle därigenom komma att få 970 undervisningstimmar
årligen. För ämnena mejerilära, mejeriekonomi, fysik och maskinlära
kunde antalet läraretimmar beräknas till respektive 280, 150, 60 och 480 eller
sammanlagt 970. Då en stor del av denna undervisning utgjordes av övningar
och övrig undervisning med hänsyn till elevmaterialet borde meddelas
i form av lektioner snarare än föreläsningar, kunde ifrågavarande antal
undervisningstimmar per år icke anses alltför betungande. Denna uppfattning
styrktes av det förhållandet, att en läroverksadjunkt, med undervisning
förlagd till realskolestadiet, hade skyldighet att undervisa 24—28 timmar
per vecka, vilket med 38 undervisningsveckor per år motsvarade omkring
1,000 undervisningstimmar.
Vad angår löneställningen för de lärare, vilka skulle tjänstgöra såsom ämneslärare
vid mejeriskolan, har utredningen föreslagit, att dessa placerades i
lönegrad B 24. I detta hänseende anför utredningen följande motivering.
Alnarpsinstitutets nuvarande ämneslärare, vilka hade omkring 600 timmars
undervisning per år, vore placerade i löneklass B 24 och anställda med 6 månaders
uppsägningstid. Ehuru nämnda lärares undervisning delvis läge på
ett högre stadium än den undervisning, som komme att meddelas vid mejeriskolan,
torde det med hänsyn till det väsentligt större antalet undervisningstimmar
för dessa sistnämnda vara berättigat, att anställningsvillkoren bleve
desamma som för de nuvarande ämneslärarna vid institutet. Detta skulle
medföra en kostnad av 7,380 kronor per lärare.
Enligt den av utredningen uppgjorda planen för undervisningen skall professorn
i mejerilära och mejeriekonomi, vilken åvilar en omfattande både
teoretisk och praktisk undervisning i högre mejerikursen och samtidigt är
mejeriskolans och skolmejeriets föreståndare, befrias från teoretisk under
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 185-
visning vid mejeriskolan, vilken omfattat omkring 125 timmar. Det skall
dock enligt utredningens förslag alltjämt åligga skolmejeriets föreståndare att
handhava ledningen av den praktiska undervisningen.
Utredningen har vidare förordat, att instruktionspersonalen vid Alnarps
skolmejeri utökades med en instruktionsmejerist. Utredningen har härom
anfört.
I skolmejeriet tjänstgjorde för närvarande en förste mejerist och tre instruktionsmejerister
jämte en fast anställd maskinist. Samtliga dessa befattningshavare
vore upptagna på skolmejeriets stat. Då direkt undervisning och
handledning i samband med elevernas tjänstgöring i mejeriet skulle förekomma
i väsentligt större utsträckning, än som för närvarande vore fallet,
och då tvenne kurser årligen skulle erhålla praktisk utbildning i mejeriet,
funne utredningen viss ökning av instruktionspersonalen vara ofrånkomlig.
Sålunda behövde ännu en instruktionsmejerist anställas, varigenom förste
mejeristen kunde biträda föreståndaren vid övervakandet av samtliga arbeten
i mejeriet. Utredningen föresloge, att förste mejeristen samt maskinisten
upptoges på mejeriets stat, medan instruktionspersonalen i övrigt skulle upptaga*
på skolans stat. För de fyra instruktionsmejeristerna beräknades en
årlig avlöning av sammanlagt 10,000 kronor jämte fria bostäder.
Rörande lärare- och instruktionspersonal vid Ultunaskolan har utredningen
ansett, att föreståndaren för mejeriskolan och skolmejeriet därstädes borde
vara skyldig att bestrida undervisningen i mjölkhushållning vid lantbrukshögskolan.
Dessutom skulle enligt utredningens förslag skolans och skolmejeriets
föreståndare även vara föreståndare för den föreslagna, till skolan
förlagda filialen av mejeriförsöken. Med hänsyn till dessa arbetsuppgifter
har utredningen förordat, att denne befattningshavare, som förutom allsidig
utbildning inom mejerihanteringen även skulle äga vetenskaplig utbildning,
placerades i lönegrad B 28. Liksom vid skolan i Alnarp borde föreståndaren
för Ultunaskolan leda elevernas praktiska utbildning.
Undervisningen i ämnena byggnadslära och liusdjurslära har utredningen
föreslagit skola bestridas av timlärare, under det att den övriga teoretiska
undervisningen borde meddelas av tvenne ämneslärare i lönegrad B 24 med
undantag för undervisningen i speciell mejeribakteriologi, som borde anförtros
åt skolans föreståndare.
I fråga om instruktionspersonalen har utredningen ansett antalet befattningshavare
böra vara lika med det vid Alnarp.
Kostnaderna för lärare- och instruktionspersonal vid de båda mejeriskolorna
i enlighet med det nu återgivna förslaget har utredningen beräknat till
74,720 kronor. Utredningen har över kostnaderna uppgjort följande specifikation.
Alnarpsskolan.
Arvode åt timlärare
i svenska och räkning 210 tim. å 7 kr................... kronor 1,470
i hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespondens
120
lektionstim. å 15 kr............................. » 1,800
180 övningstim. å 7:50 kr......................... » 1,350
biträde åt läraren i byggnadslära...................... » 1,200
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
21
Lön åt 2 ämneslärare i B 24.....
Arvode åt 4 instruktionsmejerister
....... kronor 14,760
....... » 10,000
Summa kronor 30,580.
Ultunaskolan.
Lön åt föreståndare i B 28.............................. kronor 10,740
Arvode åt timlärare
i svenska och räkning 210 tim. å 7 kr................. » 1,470
i hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespon -
dens
120 lektionstim. å 15 kr........................... » 1,800
180 övningstim. å 7:50 kr......................... » 1,350
i byggnadslära och husdjurslära
100 lektionstim. å 15 kr........................... » 1,500
80 övningstim. å 7:50 kr......................... » 600
Lön åt 2 ämneslärare i B 24 ............................ » 16,680
Arvode åt 4 instruktionsmejerister ...................... » 10,000
Summa kronor 44,140.
Utredningen har i anslutning härtill påpekat, att på lantbrukshögskolans
stat vore upptaget ett belopp av omkring 1,700 kronor för undervisning i
mjölkhushållning, vilket till följd av det föreliggande förslaget ej vidare behövde
utgå.
Utredningen har i sitt betänkande framlagt förslag till vissa ombyggnader,
som bliva erforderliga vid skolan i Alnarp i anledning av utredningens förslag.
För nytillkommande övningar i kemi och bakteriologi har utredningen
sålunda föreslagit, att tvenne laboratoriesalar inreddes i gamla laboratoriebyggnaden.
Kostnaden härför har beräknats till 12,000 kronor. Med hänsyn
till den utökade teoretiska undervisningen har utredningen ansett behövligt
inreda ytterligare en lektions- och föreläsningssal utöver redan befintliga.
Kostnaderna för erforderliga omändringsarbeten i gamla laboratoriebyggnaden
för denna sal ha beräknats till 2,500 kronor.
För den planerade utökningen av övningarna i maskinlära har utredningen
ansett ett större rum i källarvåningen i det nybyggda mejeriet kunna användas.
Det erforderliga inredningsarbetet för denna lokal har utredningen beräknat
draga en kostnad av 5,000 kronor.
Utredningen har även låtit verkställa vissa beräkningar rörande kostnaderna
för inrättandet av den nya skolan vid Ultuna. Utredningen har framhållit,
att den föreslagna mejeriskolan vid Ultuna förutsatte uppförandet av
helt nytt skolmejeri, som förutom de egentliga mejerilokalerna lämpligen
borde inrymma samtliga för undervisningen erforderliga utrymmen samt lokaler
för försöksfilialen. Kostnaderna för själva byggnaden hade på föranstaltande
av utredningen beräknats av svenska mejeriernas riksförenings
tekniska avdelning. Denna kostnadsberäkning hade slutat å ett belopp av
230,000 kronor. Kostnaderna för skolmejeriets maskin- och apparatutrust -
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
ning hade approximativt beräknats till 90,000 kronor samt för värme-, sanitets-
och elektriska anläggningar till 30,000 kronor.
Vad angår behovet av bostadsbyggnader vid skolorna har utredningen, under
erinran att vid Alnarpsskolan skulle nyanställas två ämneslärare och en
instruktionsmejerist uttalat, att för de förra skulle tjänstebostäder icke tillhandahållas
under det att instniktionsmejeristen skulle kunna beredas bostadsutrymme
i en ledigblivande bostad.
Utredningen har vidare påpekat att enligt den föreslagna omorganisationen
skulle två kurser samtidigt erhålla undervisning. Utredningen har emellertid
ansett, att det icke vore nödvändigt, att eleverna under det halvår, då de
åtnjöte enbart teoretisk undervisning, vore bosatta vid skolan. Vid sådant
förhållande har utredningen funnit, att den nyligen iordningställda bostadsbyggnaden
för mejeriskolans elever skulle bliva tillräcklig även efter omorganisationen.
Av den vid Ultunaskolan föreslagna personalen har utredningen föreslagit,
att föreståndaren, maskinisten, förste mejeristen samt de fyra instruktionsmejeristerna
skulle vara bosatta vid skolan. Vidare borde enligt vad utredningen
framhållit bostäder vid skolan beredas eleverna den tid, de tjänstgjorde
i mejeriet. Genom avgång i en nära framtid av vissa befattningshavare
vid lantbrukshögskolan skulle enligt vad utredningen upplyst bostäder
bliva lediga, vilka icke nödvändigtvis erfordrades för högskolans personal.
På detta sätt har det synts utredningen möjligt att bereda bostad åt mejeriskolans
föreståndare i redan befintlig byggnad. För övriga av de ifrågavarande
befattningshavarna ävensom för eleverna har utredningen ansett uppförandet
av nya bostadshus bliva erforderligt, varvid för vardera av förste
mejeristen och maskinisten borde beräknas 3 rum och kök, för var och en
av instruktionsmejeristerna ett större enkelrum samt för eleverna 30 mindre
enkelrum. Härvid har det synts utredningen lämpligt, att särskild byggnad
uppfördes för de manliga eleverna och instruktionsmejeristerna samt särskild
byggnad för maskinisten, förste mejeristen och de kvinnliga eleverna.
Kostnaderna för dessa byggnader har av utredningen approximativt beräknats
till 125,000 kronor, vartill komme kostnaden för möblering av enkelrummen,
beräknad till 10,000 kronor.
För undervisningsmaterial, huvudsakligen innefattande utrustning för de
kemiska och bakteriologiska övningslaboratorierna, har utredningen beräknat
för vardera skolan en engångskostnad av 12,000 kronor. Den årliga kostnaden
för ersättningsköp och förbrukningsartiklar har utredningen för vardera
skolan upptagit till 1,000 kronor.
För täckandet av kostnader för elevmejerinämndens verksamhet, har utredningen
beräknat ett årligt belopp av 1,000 kronor.
För utbildningens underlättande föreslår utredningen, att ett belopp av
2,500 kronor till varje kurs eller tillsammans 10,000 kronor årligen anslås
för utdelande av stipendier. Därjämte skall enligt utredningens förslag ett
sammanlagt belopp för båda skolorna av 1,000 kronor årligen ställas till
förfogande såsom resebidrag för elever med avlägsen bostadsort i förhållande
till skolan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
23
Utredningen har vidare föreslagit, att som bidrag till kostnaderna för
studieresor upptoges ett belopp av 500 kronor per kurs eller sammanlagt
2,000 kronor per år.
Under den tid, då både praktisk och teoretisk undervisning meddelas, har
utredningen ansett att eleverna borde erhålla kost vid skolan. För dem,
som så önskade, skulle detta vara fallet även under den övriga delen av
läsåret. Utredningen har upplyst, att vid Alnarp förefunnes redan sådan
möjlighet, i det den nuvarande restaurangbyggnaden härför vöre fullt tillräcklig.
Vid Ultuna vore däremot restaurangbyggnaden alltför liten för
att medgiva en dylik anordning. Enligt vad utredningen inhämtat, torde
emellertid tämligen snart ombyggnad av denna bliva behövlig, varvid utrymme
borde beräknas även för mejeriskolans elever. Utredningen har förordat,
att såväl vid Alnarp som vid Ultuna kosten borde tillhandahållas
till självkostnadspris, vilket styrelsen årligen skulle bestämma.
Utredningen har slutligen uttalat, att undervisningen borde som hittills
vara avgiftsfri. Avgift för bostad borde årligen fastställas av styrelsen.
Utredningen har i anslutning till vad sålunda föreslagits upprättat följande
sammanfattning över de kostnader statsverket skulle åsamkas för den
lägre mejeriundervisningen enligt utredningens förslag:
Kostnad |
i kronor vid |
|
Alnarp |
Ultuna |
|
Engångskostnad. |
||
Skol- och mejerilokaler. Två laboratoriesalar .............................. Lektionssal ...................................... Maskinrum ...................................... |
12,000 2,500 5,000 |
— |
Mejeribyggnad.................................... Maskin- och apparatutrustning .................... Värme-, sanitets- och elektr. anläggning ............ |
230,000 90.000 30.000 |
|
Summa |
19,500 |
350,000 |
Bostäder. |
||
Byggnader för instruktionspersonal och elever ...... Möbler för enkelrum .............................. |
— |
125,000 10,000 |
Summa |
— |
135,000 |
Undervisningsmaterial. Utrustning av övningslaboratorier m. m............. |
12,000 |
12,000 |
Total engångskostnad |
31,500 |
497,000 |
Engångskostnaden för båda skolorna tillsammans uppgår sålunda till 528,500 |
||
Årlig kostnad. Lärare- och instruktionspersonal.................... Undervisningsmaterial.............................. Övriga kostnader (stipendier, resebidrag och studieresor) |
30,580 1,000 0,500 |
44,140 1,000 6,500 |
* Summa |
38,080 |
51,640 |
24
Kungl. Majlis proposition nr 185.
Den årliga kostnaden uppgår sålunda till 89,720 kronor för båda skolorna
tillsammans. Härtill kommer den föreslagna kostnaden av 1,000 kronor
årligen för elevmejerinämnden, varför sammanlagda beloppet uppgår till
90,720 kronor. Dessutom tillkommer enligt vad utredningen påpekat kostnad
för uppvärmning, belysning och städning m. m. vid båda skolorna.
I förut omförmälda till betänkandet fogade reservation har herr Söderlund
uttalat sig för att utbildningen av personal för mejerier med mindre
än 300 ton mjölk per år borde ordnas genom upprättande av en fast organiserad
mejeriskola, som speciellt avsåge att utbilda eleverna i produkttillverkning.
För inträde vid dylik skola borde enligt reservantens mening
krävas en elevtid av mimimum två år och i anslutning härtill borde utbildningstiden
vid skolan utgöra ett år. Eleverna finge då tillfälle att lära
känna de olika skiftningarna inom produkttillverkningen under året. Skolan
borde förestås av en med statsmedel avlönad föreståndare med mejerikonsulents
kompetens, biträdd av en likaledes av statsmedel avlönad instruktionsmejerist.
Elevantalet vid skolan borde utgöra minst 15 elever. Reservanten
har vidare ansett, att det av utredningen beräknade behovet av
utbildad personal vore för knappt tilltaget. Denna brist kunde i viss mån
avhjälpas genom utbildad personal från denna skola.
Yttrandena över förslaget.
Ur de över förslaget angivna yttrandena må här återgivas följande.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har anfört
bland annat: Avsaknaden av ordnad förutbildning av eleverna hade länge
varit en brist, som menligt inverkat på resultatet av undervisningen vid mejeriskolan.
Styrelsen instämde därför med utredningens förslag i detta
avseende. Föreståndarna vid elevmejerierna borde dock åläggas att giva
eleverna undervisning och övning icke endast i produktberedning utan
även i tillverknings-, eldnings- och ekonomisk kontroll. Den föreslagna
avsevärt grundligare och mera omfattande teoretiska utbildningen vid mejeriskolan
funne styrelsen i allt väsentligt tillfredsställande.
Med hänsyn till den av svenska mejeriernas riksförening och allmänna
svenska mejeristföreningen godkända och förordade löneskalan för mejeriföreståndare
och mejeripersonal borde den årliga kontanta avlöningen till
4 instruktionsmejerister vid vardera skolan upptagas till 12,000 kronor i
stället för av utredningen beräknade 10,000 kronor. För att bereda bostad
åt eleverna vid skolan även under det halvår, då de komme att åtnjuta enbart
teoretisk undervisning, ansåge styrelsen, att ett nytt bostadshus för 25
elever borde uppföras.
Förslaget örn upprättandet av en filial till mejeriförsöken vid Ultuna i
samband med förläggandet dit av en mejeriskola vore värt allt beaktande.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har understrukit, att det vore till stort
gagn för undervisningen i mjölkhushållning vid lantbrukshögskolan och särskilt
för den försöksverksamhet i husdjursskötsel, som vore avsedd att förläggas
till lantbrukshögskolan, örn ett mejeri förlädes till Ultuna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
25
Med avseende å utredningens uttalande att bostad tor mejeriskolans föreståndare
kunde beredas i ledigblivande bostadsutrymmen vid högskolan, bär
styrelsen uttalat, att dessa utrymmen komme att tagas i anspråk för högskolans
egna befattningshavare.
Beträffande själva organisationen av utbildningen har högskolestyrelsen
anfört starka betänkligheter mot utredningens förslag örn en enda skoltyp.
För utbildning av produktberedarepersonal vid mindre mejerier har styrelsen
ansett en skoltyp motsvarande de nuvarande mejeriskolorna för kvinnor
vara erforderlig.
Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
har begränsat sitt yttrande till den detalj i betänkandet, som rör försöksverksamheten
på mejerihanteringens område. I likhet med utredningen har styrelsen
framhållit vikten av att en station för mejeriförsök förlädes till mellersta
Sverige. Upprättandet av en mejeriskola vid Ultuna syntes möjliggöra
en goel lösning av frågan om en fast mejeriförsöksstation i mellersta
Sverige. Styrelsen hade likväl härvid icke ingått på prövning av frågan,
huruvida Ultuna ur ekonomisk synpunkt vore den lämpligaste förläggningsorten
för en mejeriskola.
Svenska mejeriernas riksförening har ifrågasatt, örn icke omorganisationen
av den lägre mejeriundervisningen lämpligen borde genomföras i etapper,
så att erfarenheter efterhand vunnes om behovet av personal, utbildad
vid skolor av den typ, utredningen föreslagit, samt örn behovet av särskilda
produktberedareskolor vid sidan örn dessa. Omorganisationen av Alnarpsskolan
torde vara lämplig, varför en sadan omorganisation i första hand
borde komma till stånd samtidigt som ett fåtal produktberedareskolor på
lämpliga platser i landet inrättades såsom ersättning för nuvarande kvinnliga
mejeriskolor. Dessa produktberedareskolor borde vara tillgängliga för
både män och kvinnor och givas en fastare organisation än de nuvarande
kvinnliga mejeriskolorna särskilt med hänsyn till vid dem anställda lärarkrafter.
Mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. har erinrat,
att den nuvarande mejeriskolan vid Alnarp meddelade undervisning i grunderna
för mjölkhushållningen ävensom gåve övning och färdighet i mejeriarbetenas
utförande, ledning och ordnande, under det att mejeriskolorna för
kvinnor avsåge att utbilda skickliga och dugliga mejerskor. Mejeriskolan
vid Åtvidaberg slutligen hade till syfte att lämna män och kvinnor, vilka
redan varit verksamma inom mejeriyrket, tillfälle att ytterligare förkovra
sig i mejerihushållningens teori och praktik. Den hittillsvarande mejeriundervisningen
fyllde sålunda tre olika ändamål. Utredningens förslag innebure,
att den särskilda utbildningen av produktberedare komme att upphöra
och att samtliga elever vid mejeriskolorna skulle utbilda sig till mejeriföreståndare.
Att de föreslagna mejeriskolorna avsåge sådan utbildning
framginge av den för dessa skolor uppgjorda timplanen enligt vilken eleverna
skulle undervisas under 40 timmar i handelslära och affärskorrespondens,
100 timmar i bokföring, 30 timmar i husdjursskötsel, 60 timmar i byggnadslära
med ritning samt ej mindre än 170 timmar i maskinlära.
Då den moderna mejcrihanlcringen ej endast krävde mejeriföreståndare
utan även dugliga produktberedare, hade av staten understödda och kontrollerade
mejeriskolor för utbildning av produktberedare, tillgängliga för saväl
män som kvinnor, en betydelsefull uppgift att fylla. Vid dessa borde huvudläraren
vara fast anställd samt äga mejerikonsulents kompetens. Vid
bestämmandet av elevantalet borde man utgå ifrån, att behovet av å ena
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
sidan mejeriföreståndare, utbildade vid Alnarp och Ultuna, och å andra
sidan av utbildade produktberedare tillgodosåges. Utredningens förslag borde
komma till utförande endast såvida lämpligt antal mejeriskolor för utbildning
av manliga och kvinnliga produktberedare samtidigt inrättades.
Av hushållningssällskapens förvaltningsutskott hava Stockholms läns och
stads, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs läns norra, Älvsborgs läns
södra och Västmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
anslutit sig till de av utredningen föreslagna principerna för den lägre mejeriundervisningens
organisation. Vissa av de nämnda sällskapen hava dock
anfort en del detaljanmärkningar. Icke heller hushållningssällskapens förvaltningsutskott
i Uppsala, Östergötlands län samt Kalmar läns norra del
och Kalmar läns södra del, ävensom Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Gävleborgs,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län hava haft något att i
huvudsak erinra mot utredningens förslag till omorganisation av Alnarpsskolan
och inrättandet av en med denna likvärdig mejeriskola å Ultuna men
framhållit, att såväl de mindre mejerierna som de större hade behov av
skickliga och dugliga produktberedare, för vilka särskilt organiserad utbildning
vore erforderlig. Kopparbergs och Västernorrlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott hava framfört allvarliga erinringar mot utredningens
förslag i principiellt avseende. Ur innehållet i berörda yttranden må
utöver det nu sagda återgivas följande.
Södermanlands låns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har anfört.
Den av utredningen föreslagna utbildningen vore för många befattningar allt
för kvalificerad samtidigt som den i praktiskt hänseende icke syntes tillräcklig
för alla befattningar. Tillgång komme alltid att krävas på dugliga produktberedare,
exempelvis särskilda smör- och ostmejerister, ostlagerföreståndare
o. dyl. Det kunde av nu antydda skäl befaras, att, ifall den av utredningen
föreslagna utbildningen bleve den enda tillgängliga, kvalificerad kvinnlig arbetskraft
komme att i praktiken icke längre finnas tillgänglig för mejerierna,
vilket icke syntes vara till fromma för mejerihanteringen. Då det icke kunde
anses lämpligt, att utbildningen av här avsedda produktberedare bleve beroende
av eventuell särskild företagsamhet, hade nuvarande lägre mejeriskolor
för kvinnor alltjämt en betydelsefull uppgift. Givetvis kunde övervägas,
huruvida någon centralisering till ett mindre antal skolor än det nuvarande
vöre att förorda.
Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har framhållit.
Även om man kunde dela utredningens uppfattning, att utrustningen och
tillverkningsmetoderna vid mindre mejerier numera i princip vore desamma
som vid de större och att samma krav borde ställas på all mjölkförädling,
så kunde det dock icke bestridas, alt behov alltjämt förefunnes av
skickliga och dugliga produktberedare, icke blott vid de mindre mejerierna
utan även vid de större. Hittills hade befattningarna såsom produktberedare,
liksom föreståndaretjänsterna vid de mindre mejerierna, i avsevärd omfattning
rekryterats med kvinnor, som genomgått de härför upprättade mejeriskolorna
för kvinnor. Visserligen komme sannolikt flera av de från mejeriskolorna
vid Alnarp och Ultuna utexaminerade eleverna att finna anställning
såsom produktberedare, då icke alla elever besutte sådana kvalifikationer,
att de lämpligen kunde anställas såsom föreståndare. Det kunde dock ifrågasättas,
huruvida behovet av produktberedare enbart kunde fyllas genom att
Kungl. Maj:ts proposition nr 185
27
ett visst antal från nämnda me.jeriskolor utexaminerade elever vunne anställning
som sådana. Det förtjänade också i detta sammanhang uppmärksammas,
att de skärpta fordringar, som uppställts för vinnande av inträde och avläggande
av examen vid de föreslagna mejeriskolorna komme att försvåra
möjligheten för kvinnor att genomgå dessa. Slutligen vore det i ekonomiskt
hänseende för mejerierna av betydelse att hava tillgång på produktberedarepersonal,
som på grund av de mindre utbildningskostnaderna kunde anställas
mot lägre lön än de från de föreslagna mejeriskolorna utgångna.
I anslutning till det anförda funne förvaltningsutskottet vägande skäl tala
för att jämväl i fortsättningen lämpligt organiserade utbildningsanstalter för
produktberedare i erforderlig utsträckning anordnades. Antalet elever vid
en sådan utbildningsanstalt syntes böra utgöra 12 å 15. Skolan borde förestås
av en nied statsmedel avlönad föreståndare med mejerikonsulents kompetens,
biträdd av en likaledes med statsmedel avlönad instruktionsmejerist.
Antalet dylika utbildningsanstalter borde begränsas, så att det motsvarade det
oundgängliga behovet och utskottet föreställde sig att 2—3 utbildningsanstalter
bleve tillräckligt.
Även Kalmar läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har givit
uttryck åt den farhågan, att utbildningen av kvinnlig personal komme att
minskas om den föreslagna anordningen komme att genomföras och framhåller,
att en mindre kvalificerad utbildning än den av utredningen föreslagna
kunde vara tillfyllest för s. k. produktberedare, örn tillräcklig yrkesskicklighet
i övrigt förelåge.
Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har understrukit
angelägenheten av att det på ett effektivare sätt än vad utredningen föreslagit
sörjdes för utbildning av personal för de mindre mejeriernas behov.
Även efter det att de pågående centraliseringssträvandena inom mejeridriften
kommit till sin fulla rätt, komme ett betydande antal mindre mejerier, särskilt
för ostberedning, att finnas kvar. Så torde bliva förhållandet ej enbart i
Norrland, utan även på åtskilliga håll i södra och mellersta Sverige, däribland
Skaraborgs län och Västergötland i övrigt. Utredningens förslag vore ej tillfyllest
för att säkerställa behovet av dels skolad personal vid dessa mejerier,
dels ock skolade medhjälpare åt föreståndare vid de större mejerierna. Utbildningen
av dylik personal borde sålunda ske vid fasta skolor med huvudvikten
lagd på produkttillverkning. Utskottet föresloge, att dylik lägre utbildning
komme att anordnas vid tvenne fasta skolor, därav en förlagd till
Norrland och en till lämpligt mejeri i södra eller mellersta Sverige.
Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott bar ifrågasatt,
om icke de nuvarande mejeriskolorna för kvinnor fortfarande bade en uppgift
att fylla med hänsyn dels till småmejerierna, dels även till de större mejeriernas
behov av specialutbildad personal för sin produkttillverkning. Detta
vore motiverat med hänsyn till att tiden för en mejerskas tjänstgöring beräknades
så kort som till i medeltal endast åtta år. Fem års utbildning för att
innehava en tjänst i åtta år syntes knappast vara en rimlig proportion.
Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott bar anfört:
Nuvarande mejeriskolor för kvinnor vore otillfredsställande, men det kunde
ifrågasättas, örn icke detta i än högre grad bleve fallet med den undervisning,
som komme att lämnas vid de av utredningen föreslagna fortbildningskurserna.
De viri Åtvidaberg utbildade mejeristerna anställdes inom mejerikonsulentdistriktet
i minst lika stor utsträckning som Alnarpsmcjerister utan att man
funnit någon väsentlig grundskillnad mellan dessa två grupper av mejerister.
Det syntes ofrånkomligt, att liven i fortsättningen två kategorier manlig och
kvinnlig föreståndarepersonal komme att behövas vid mejerierna, nämligen
en sådan med grundligare utbildning för befattningarna vid de större moje
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
lierna samt en grupp ej så ingående teoretiskt skolad personal för de mindre
och lägre avlönade befattningarna vid mindre mejerier eller som underbefäl
vid större mejerier.
Uppsala, Gävleborgs. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott lia ansett, att de små mejerierna finge
svårigheter att erhålla utbildad personal, örn alla nuvarande mejeriskolor
i Norrland skulle nedläggas. Åtminstone en ^bildningsanstalt, avsedd att
tillgodose behovet av ledande mejeripersonal vid de mindre mejerierna och
underordnad personal vid de större, borde därför alltjämt finnas i Norrland.
Därest dylik skola ej komme till stånd ansåge förvaltningsutskottet i Jämtland,
att sådan måste anordnas genom enskilt initiativ, vilket dock innebure
en orättvisa mot det norrländska jordbruket.
Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har uttalat:
Så väsentliga invändningar kunde göras mot utredningens förslag, att det
icke i dess nuvarande skick borde realiseras. Det syntes betänkligt, att utredningen
ej framlagt förslag om specialutbildning — analog med driftsledarekurserna
på jordbruksområdet — för driftsledarna på mejeriområdet,
på vilkas sakkunskap och utbildning ej minst på affärsverksamhetens område
det ekonomiska utfallet av mejeridriften i så hög grad vore beroende.
Den nuvarande lägre mejerikursen vid Alnarp hade hittills i viss grad tjänstgjort
såsom utbildningsanstalt för driftsledare på mejeriområdet inom hela
landet. Förvaltningsutskottet ansåge, att skolan i fråga definitivt borde organiseras
såsom dylik utbildningskurs, till vilken inträde borde kunna vinnas
av sådana från mejeriskolor utexaminerade elever, som efter avgången
från dylik skola under minst två år dokumenterat sig för utbildning till
driftsledare. Om såsom villkor för inträde vid mejeriskola föreskreves minst
två års elevtid vid elevmejeri, komme utbildningstiden för driftsledare sålunda
att omfatta minst sex år.
Utan att närmare gå in på organisationen av de av utredningen föreslagna
två mejeriskolorna ansåge förvaltningsutskottet det nödvändigt att minst en
större mejeriskola anordnades i Norrland såsom ersättning för de nuvarande
frenne skolorna därstädes. I likhet med reservanten ansåge förvaltningsutskottet,
att kortare utbildningskurser icke kunde ifrågakomma såsom ersättning
för mejeriskoleutbildning för mejerister vid smärre mejerier.
Utbildningen borde alltså organiseras dels i form av ett tillräckligt antal
mejeriskolor av ungefärligen samma typ som Alnarp, och dels i form av
särskild driftsledarekurs för mejeriföreståndare.
I fråga om förslagets detaljer hava en del av hushållningssällskapen framfört
vissa erinringar.
Kalmar läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har förutsatt,
att tillträdet till skolorna reglerades efter behovet med hänsyn tagen till att
tjänstetiden torde komma att bliva längre än den av utredningen beräknade
på grund av ordnade pensionsförhållanden, sammanslagning av mindre mejerier
till större enheter och begränsad användning av mejeriskoleutbildade
föreståndare.
Förvaltningsutskotten i Västernorrlands och Norrbottens län lia ansett,
att utredningen beräknat allt för ringa behov av yrkesutbildad personal. De
ökade kvalitetskraven på mejeridriften och stegrade löneanspråk från den
lägre mejeripersonalens sida medförde ökat anställande av fackutbildad arbetskraft.
Mejerister, manliga eller kvinnliga, som förestode mindre mejerier
med under 300 ton mjölk per år, vore även i behov av en grundlig utbildning.
För den enskilde jordbrukaren vöre det givetvis av lika stor betydelse,
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
29
att hans produktion bleve så behandlad vid mejeriet, att han finge största
möjliga valuta för densamma, oavsett om han tillhörde ett stort eller litet
mejeri. Ett annat starkt talande skäl härför vore, att vid sådana mindre
mejerier förekomme, att mejeristen eller mejerskan även vore föreståndare
för mejeriet. För dessa ansvarsfulla befattningar syntes kvalificerad utbildning
ej kunna erhållas vid fortbildningskurser för mejeripersonal.
Beträffande utredningens förslag örn förutbildningen har Uppsala läns hushållningssällskap
förvaltningsutskott framhållit, att tiden måhända för närvarande
kunde begränsas til! två år, under det förvaltningsutskottet hos hushållningssällskapet
i Värmlands län ansett, att tre års förutbildning borde
krävas. Värdet av den av utredningen föreslagna ladugårdspraktiken hava
Stockholms läns och stads och Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
ansett problematisk, under det förvaltningsutskottet hos Jönköpings
läns hushållningssällskap ansett, att den obligatoriska ladugårdspraktiken
borde utsträckas till två månader. För att öka mejeristernas intresse
för elevernas utbildning har Stockholms läns och stads hushållningssällskaps
förvaltningsutskott ansett det önskvärt, att viss ersättning utginge
till dem. Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har
funnit, att frågan om ersättning till elevmejerierna borde underkastas förnyad
prövning och lösas så att svårigheter icke framdeles uppstode vid antagandet
av lämpliga elevmejerier.
En del av hushållningssällskapen hava även framfört vissa erinringar beträffande
undervisningsplanen vid de av utredningen föreslagna mejeriskolorna.
Sålunda har Stockholms läns och stads hushållningssällskaps förvaltningsutskott
ifrågasatt om ej den praktiska utbildningen borde tillmätas något
större utrymme. Värmlands låns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
har ansett, att undervisningsplanen upptoge vissa ämnen, örn vilkas värde för
en blivande mejeriförståndare tvekan kunde råda. Sålunda vore undervisningen
i husdjursskötsel en onödig belastning. Även i fråga örn undervisningen
i byggnadslära och ritning inställde sig en viss tvekan, da uppgörandet
”av ritningar väl knappast anförtroddes åt en mejeriförståndare. Dylika
uppdrag borde åvila mejerikonsulenterna och av svenska mejeriernas riksförening
för ändamålet siirskilt anställda experter. Ju mer undervisningen
kunde begränsas och specialiseras till rent mejeritekniska ämnen, desto mer
gagnades utbildningens syfte. Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
har ifrågasatt, örn det kunde vara rimligt med 30 timmar fysik,
då ej mindre än 170 timmar anslagits till kemi och 100 timmar till
bakteriologi. ,
Malmöhus och Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
har ansett, att bostäder bolde inrättas vid Alnarpsskolan i så stor utsträckning,
att eleverna finge bo vid skolan såväl under kursens teoretiska^ del som
under den praktiska. Sistnämnda utskott har även behandlat frågan örn
stipendier vid mejeriskolorna och därvid föreslagit, att av årsavgiften, som
för närvarande uppginge till 800 kronor, borde eleven själv erlägga en fjärdedel
och resten, 600 kronor, bestridas med statsmedel. För 90 elever borde
alltså beräknas 54,000 kronor i stället för föreslagna 10,000 kronor.
Stgrclserna för mejeriskolorna för kvinnor i Oppeby, Bankeberg, Axvall,
«Flarken och Boden hava i stort sedt framfört samma synpunkter på den
lägre mejeriundervisningens utformning, sorn kommit till uttryck i de yttranden,
som avgivits av förvaltningsutskotten hos de hushållningssällskap,
inom vilkas områden vederbörande mejeriskolor sirö belägna. Styrelsen för
Dvärsäfts mejeriskola har framhållit, bland annat, följande.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
Även om med transportförhållandenas utveckling en ökad koncentration
av mejeridriften kunde uppnås, måste man dock för framtiden räkna med
ett stort antal små mejerier inom fjälltrakter och mera glest befolkade områden.
Då dessa mejerier måste anläggas för osttillverkning och denna produktion
krävde större yrkesskicklighet och omdömesförmåga än smörtillverkning,
som vore mera beroende av den tekniska utrustningen, syntes det
föreliggande förslaget mindre väl avvägt. Att inskränka utbildningen av
personal för dessa mejerier till kortare fortbildningskurser, skulle från det
allmännas sida vara ansvarslöst. Till följd av utvecklingen på arbetsmarknaden
och löneförhållandena samt de ökade kraven på mejeridriften, ävensom
med hänsyn till att en del av dem, som genomgått mejeriskola sökte sig
in på andra verksamhetsområden, syntes det beräknade utbildningsbehovet
vara allt för lågt.
I anslutning till utredningens uppfattning att i jämförelse med de vid Alnarp
utbildade manliga mejeristerna de kvinnliga mejeristerna erhållit en mindre
grundlig utbildning, anmärkte styrelsen, att utbildningen vid Alnarp närmast
utgjorde en påbyggnad för personer, som uppnått mogen ålder och
hade tillräckligt lång praktisk erfarenhet för att kunna aspirera på anställning
som föreståndare eller ledare för större mejerier, under det att de kvinnliga
mejeriskolorna icke gjorde anspråk på att utbilda mejeriföreståndare,
utan avsåge att meddela teoretisk insikt och praktisk duglighet i yrket samt
meriterade till självständigt utförande av olika arbeten i mindre och medelstora
mejerier.
Intet vore att invända mot utredningens förslag om lika utbildning för
manliga och kvinnliga mejerister, såvida undersvisningen anpassades efter
olika stadier och behov för å ena sidan mejeripersonal och arbetsförmän och
å andra sidan för driftsledare, mejeriföreståndare, fusionsledare etc. För
utbildning av mejeripersonal, arbetsförmän, smör- och ostlillverkare borde
sålunda inrättas ett nödigt antal fast organiserade mejeriskolor med ettårig
kurs, förlagda till större mejerier. Det syntes numera icke möta några svårigheter
att inom olika delar av landet uppbringa mejerier, som lämpade sig
som skolmejerier och där driften anpassades för en rationell undervisning.
Den teoretiska undervisningen syntes böra gå hand i hand med den praktiska
undervisningen och först mot slutet av kursen, då eleverna uppnått nödig
träning, koncentreras.
Ehuru önskvärd kunde en alltför lång elevtid verka avskräckande och
hämmande på elevmaterialet och tillslutningen av elever. Elevtiden borde
därför begränsas till minimum två år.
Den nuvarande mejeriskolan vid Alnarp borde omläggas för utbildning av
driftsledare, mejeriföreståndare och fusionsledare. Utbildningstiden borde
pågå ett år och utgöra en påbyggnad på mejeriskolan. För inträde i denna
driftsledarkurs skulle fordras minst två års anställning vid mejeri efter genomgången
mejeriskola samt en ålder av minst 24 år.
Styrelsen ville vidare understryka nödvändigheten av att en statens mejeriskola
förlädes till Norrland.
Då försöksverksamheten på mejerihanteringens område borde lösas i samband
med den lägre mejeriundervisningens omorganisation, syntes en filial
till mejeriförsöken böra inrättas i Norrland i samband med tillkomsten av
en statens mejeriskola därstädes. *
Styrelsen för svenska smörprovningarna, som begränsat sitt yttrande till
att gälla endast elevutbildningen i smörberedning, har anslutit sig till utredningens
förslag, att denna utbildning borde förläggas till mejerier, som
vore anslutna till svenska smörprovningarna. Ledaren för tillverkningen
Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 31
ävensom smörmejerist, där sådan lunnes anställd, borde hava genomgått
mejeriskola.
Enligt styrelsens för svenska mejerikonsulentföreningen mening borde utbildningen
av manliga och kvinnliga mejerister vara lika, och organiseras
så, att den anpassade sig efter de fordringar, som ställdes på olika befattningshavare.
Sålunda borde utbildningen för personer, som anställdes såsom
föreståndare vid större och medelstora mejerier vara mera allsidig och
omfattande än för personer, som avsåges bliva anställda såsom föreståndare
vid mindre mejerier (invägd mjölkmängd mindre än 1 milj. kg per år) eller
i underordnade befattningar. Denna uppdelning vore även av betydelse ur
kostnadssynpunkt för både staten och eleverna. På grund av att den föreslagna
utbildningen bleve så pass krävande och tidsödande, uppstode fara
för att kvinnor ej komme att ägna sig åt mejeriyrket.
Två olika typer av lägre mejeriskolor borde inrättas, dels en skoltyp lika
den av utredningen föreslagna (benämnd A-typ), dels en mera praktiskt betonad
(benämnd B-typ). Endast en mejeriskola av A-typ vore tillsvidare
erforderlig. Den kunde lämpligen förläggas vid Alnarp. Med hänsyn till
mejerihanteringens rationella ordnande i Uppsalatrakten syntes ett mejeri
å Ultuna olämpligt. Det förefölle dessutom, som om driften vid detta mejeri
komme att medföra kostnader, vilka ur nyttosynpunkl knappast kunde anses
försvarliga.
Vid mejeriskolor av B-typ skulle dugliga smör- och osttillverkare utbildas.
Som inträdesvillkor till skola av B-typ borde krävas två års förutbildning vid
godkända mejerier. Kurstiden borde vara ett år. Skolan borde förestås av
en därstädes bosatt person med mejerikonsulents kompetens. En skola av
B-typ borde förläggas till Norrland samt en eller flera till mellersta eller
södra Sverige. Varje skola borde avses för cirka 15 elever.
Allmänna svenska mejerist}öreningens sekreterare, vilken avgivit det från
föreningen infordrade yttrandet, har ansett, att utbildning av driftsledare
med särskilt grundlig och omfattande undervisning borde ordnas vid sidan
av en något elementärare utbildning för ystare, smörtillverkare och mejerimaskinister.
Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande anfört, att styrelsen funne det riktigast,
att den lägre mejeriutbildningen utbyggdes enligt samma huvudprinciper,
som hittills varit rådande, med de förändringar, som kunde visa sig
erforderliga med hänsyn till inträdda förhållanden på mejerihanteringens
område. De synpunkter, som därvid i första hand syntes värda beaktande,
vore de ökade krav på utbildning som betingades av mejerihanteringens
utveckling, den i och med organisationsarbetets genomförande inträdda koncentreringen
av produkttillverkningen till större mejerier, den tydligen redan
skedda och alltjämt fortgående förskjutningen inom denna produktion från
kvinnlig personal till manlig sådan samt de ökade krav, som numera ställdes
på mejerikonsulenterna i och för deras egentliga verksamhet. En utvidgning
och viss omläggning av driftsledareutbildningen vid Alnarp syntes därför
vara av behovet påkallad samtidigt som mejeriskolorna för kvinnor ersattes
med ett mindre antal produkttillverkareskolor med större antal elever
och med fast anställda föreståndare. Båda dessa skoltyper borde stå öppna
för såväl manliga som kvinnliga elever.
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
Lantbruksstyrelsen har därefter rörande förslaget vidare anfört, bland annat,
följande.
Även om en fortgående övergång från kvinnliga till manliga föreståndare
och mejerister alltjämt ägde rum, vore de kvinnligas utbildning icke mindre
viktig. Av genom utredningen införskaffade uppgifter franninge, att en
betydande del av den vid mejerierna anställda personalen icke genomgått
mejeriskola. Mejerierna borde dock i större utsträckning än hittills använda
sig av mejeriskolad personal, vilken visserligen hade större fordringar å avlöning
men i längden bleve den förmånligaste arbetskraften. De av utredningen
för utbildning av personal vid mindre mejerier föreslagna kurserna
ansåge lantbruksstyrelsen icke vara tillfyllest. Ifrågavarande mejeripersonal
hade behov av en betydligt grundligare utbildning än den, som kunde erhållas
vid sådana tillfälligt anordnade kurser. Örn utredningens förslag genomfördes,
komme sannolikt ett stort antal kvinnor på grund av de skärpta
inträdesfordringarna att utestängas från möjligheten att genomgå mejeriskola
och sålunda även från mejeriyrket. En sådan konsekvens syntes icke
önskvärd.
För närvarande utbildades omkring 55 manliga och 45 kvinnliga mejerister.
I jämförelse härmed och med hänsyn till behovet av skolade produktberedare
och personal vid mindre mejerier syntes antalet mejerister, som årligen
behövde utbildas, vara för lågt beräknat. Då cirka en tredjedel av den
nuvarande personalen icke genomgått mejeriskola, behövde således 150 föreståndare
och produktberedare årligen utbildas, för att täcka behovet. Med
hänsyn till den fortgående koncentreringen inom mejerihanteringen ansåge
lantbruksstyrelsen dock att tills vidare 130 elever årligen behövde utbildas.
Ifråga om skoltyper har lantbruksstyrelsen uttalat, att behov förelåge av
skolor med ettåriga kurser. Skolorna borde inrättas i form av dels en A-typ
(driftsledarskolor), dels en B-typ (produkttillverkareskolor). Skola av A-typ
skulle avse utbildning av mejeriföreståndare och driftsledare vid större mejeri.
Personal vid mindre mejeri och i underordnade befattningar vid större
mejeri skulle erhålla sin utbildning vid skola av B-typ.
Lantbruksstyrelsen har ifråga om förutbildningen anfört:
I stort sett vore intet att erinra mot de av utredningen föreslagna fordringarna
på förutbildningen i vad densamma avsåge elevpraktik töre inträdet
i A-skola, men styrelsen ifrågasatte, örn icke tre års väl kvalificerad
elevpraktik vöre tillräcklig. För inträde i B-skola borde minst 2 års praktik
vid elevmejeri vara tillräcklig. Denna praktik borde ordnas efter samma
bestämmelser som för inträde i A-skola, dock med vederbörlig hänsyn tagen
till den kortare elevtiden. Då det vöre önskvärt, att eleverna i A-skola genomgått
produkttillverkareskola, borde ifrågavarande elever kunna vinna inträde
i A-skola, örn de förutom genomgången produkttillverkareskola förvärvat
minst två års kvalificerad mejeripraktik.
Enligt lantbruksstyrelsens förmenande skulle den av utredningen föreslagna
elevmejerinämnden medföra omgång och fördröjning i behandlingen
av de ärenden, som vore avsedda att handläggas av denna nämnd. Lantbruksstyrelsen
ansåge sig därför icke kunna biträda förslaget örn inrättandet
av en sådan nämnd. Ej heller ansåge sig lantbruksstyrelsen böra tillstyrka,
att såsom villkor för inträde i mejeriskolan uppställdes fordran å ladugårdsp
raktik. För inträde i mejeriskola hade utredningen föreslagit, att sökande
skulle genom prov vid kursens början visa sig äga kunskaper i svenska och
räkning motsvarande de vid 5 månaders folkhögskolekurs meddelade. Dy
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
33
lika inträdesprov kunde dock icke tillmätas sådan betydelse, att värdet av
desamma kunde anses uppväga den stora praktiska olägenhet, som läge
däri, att en elev, som preliminärt antagits och kostat på sig en måhända
långväga resa till skolan, skulle kunna avvisas på grund av för svaga kunskaper
i dessa ämnen. Lantbruksstyrelsen ansåge, att för inträde vid såväl
A- som B-skola skulle fordras, att sökande med goda vitsord, särskilt i
svenska och räkning, genomgått vanlig folkskola och fortsättningsskola.
Beträffande undervisningens ordnande har lantbruksstyrelsen uttalat:
I fråga om undervisningen vid skola av A-typ ville lantbruksstyrelsen ifrågasätta,
örn det icke vore lämpligare, att den praktiska undervisningen förlädes
till det första halvåret. Beträffande undervisningsplanen kunde den
erinran göras, att antalet lektioner och övningstimmar i kemi syntes väl
högt. Likaledes syntes antalet övningstimmar i byggnadslära rätt högt,
då den huvudsakliga uppgiften vore att lära eleverna förstå en byggnadsritning
och icke att uppgöra byggnadsförslag. Övningstimmarna kunde nedsättas
till 20.
Vid skolorna av B-typ borde den teoretiska undervisningen fördelas över
hela undervisningsåret med cirka två timmar lektioner och övningar per
dag och ordnas efter följande läroplan:
Lektioner och övningar
Svenska.................................. 30 timmar
Räkning.................................. 90 »
Kemi. fysik och bakteriologi .............. 75 »
Mejerilära................................ 130 »
Maskin- och byggnadslära.................. 60 »
Bokföring m. m........................... 70 »
Summa 455 timmar
Utöver nu nämnda timantal, vilket endast tjänade till ledning vid uppgörande
av förslag till undervisningsplan, syntes antalet undervisningstimmar
— särskilt i mejerilära —- böra ökas, om så befunnes erforderligt. För
att bereda eleverna erforderlig tid för den teoretiska undervisningen och
elevernas självstudier, borde det ankomma på lantbruksstyrelsen att granska
och fastställa plan för såväl den praktiska som den teoretiska undervisningen.
Lantbruksstyrelsen har rörande den föreslagna skolan vid Ultuna anfört:
Lantbruksstyrelsen förordade omändringen av Alnarpsskolan på av utredningen
föreslaget sätt, men ifrågasatte om en liknande skola vid Ultuna
vore behövlig, när Alnarpsskolan omorganiserades för att taga emot dubbelt
så stort antal elever som hittills. Engångskostnaderna för Ultunaskolan
skulle bliva högst väsentliga, därigenom att såväl nytt mejeri som ny bostadsbyggnad
för personal och elever måste uppföras. Ultuna förfogade icke
själv över tillräcklig mjölkmängd för ett skolmejeri. Vid sådant förhållande
måste uppgörelse träffas med mejeriföretag angående leverans av erforderlig
mjölkkvantitet, då de flesta jordbrukare i Uppsala-trakten vore anslutna
till mjölkcentralens mejeri i Uppsala. Detta beroende av ett främmande
mejeriföretag ifråga om mjölkleverans kunde icke vara lyckligt för
ett skolmejeri. Då intet förslag till avtal förelåge, som utvisade på vilka
villkor denna mjölk skulle levereras, syntes det omöjligt att bedöma dessa
möjligheters värde och inverkan på mejeriets ekonomi. Lantbruksstyrelsen
ställde sig icke helt avvisande till förslaget örn upprättande av ytterligare
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 185. 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
en skola av A-typ, men med inrättande av en sådan skola borde dock anstå
intill dess behov härav visade sig föreligga.
Vad angår förläggningen av skolorna av B-typ har lantbruksstyrelsen
yttrat:
Skolor av B-typ borde förläggas till välskötta tidsenligt utrustade och tillräckligt
stora mejerier. Vid dessa borde undervisning meddelas åt minst 15
högst 20 manliga och kvinnliga elever. Av denna skolform vore i första
hand fyra skolor erforderliga nämligen en för Norrland, två för mellersta
och en för södra Sverige. Om ytterliga en skola borde inrättas, finge bero -på efterfrågan å skolade produkttillverkare och föreståndare för de mindre
mejerierna samt å därav följande ökad elevtillströmning till skolorna.
I fråga om styrelsen för B-skola har lantbruksstyrelsen framhållit, att den
borde bestå av, förutom skolans föreståndare, en utav lantbruksstyrelsen
utsedd ordförande, en av hushållningssällskapets förvaltningsutskott inom
det län, där skolan vore belägen, utsedd ledamot samt en av vederbörande
mejeriförbund, inom vars område skolan vore belägen, utsedd ledamot.
I fråga om lärare vid Alnarpsskolan, har lantbruksstyrelsen endast ifrågasatt,
örn särskild biträdande lärare i ritning vore erforderlig. Då även kvinnliga
elever skulle kunna erhålla utbildning vid denna skola, vore det lämpligt,
att en av instruktionsmejeristerna vore kvinnlig.
Beträffande kostnaderna för lärarpersonalen har lantbruksstyrelsen anfört:
Timläramas arvode syntes vara väl högt beräknat. Arvodet åt timlärare
i svenska och räkning syntes kunna utgå efter 5 kronor per timme. Samma
arvode borde också kunna anses skäligt för övningstimmarna. För lektionstimmar
i övrigt syntes böra utgå ett arvode av 10 kronor per timme.
Årliga kostnader för lärarnas och instruktionspersonalens avlöning skulle
enligt lantbruksstyrelsen beräkning uppgå till
lön åt 2 ämneslärare i lönegrad B 24, ortsgrupp B ........ kronor 15,720
arvode med 2,500 kronor åt envar av 4 instruktionsmeje
rister
.............................................. » 10,000
arvode åt timlärare
i svenska och räkning 210 timmar å 5 kronor.......... » 1,050
i hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespondens
120
lektionstimmar å 10 kronor ...................... » 1,200
220 övningstimmar å 5 kronor ................. 8_1.100
Summa kronor 29,070.
Beträffande skolornas av B-typ organisation och kostnaderna för dessa
skolor har lantbruksstyrelsen yttrat:
B-skolorna skulle i tillämpliga delar organiseras som de statsunderstödda
lantbruksskolorna. Sedan Kungl. Maj:t efter förslag av lantbruksstyrelsen
bestämt förläggning av mejeriskola skulle styrelsen träffa avtal med vederbörande
mejeriförtag angående upprätthållande av en statsunderstödd mejeriskola.
Minimiantalet elever vid varje skola borde utgöras av s. k. frielever,
det vill säga elever som åtnjöte fri undervisning, kost och logi samt
läkarvård. Betalande elever skulle erlägga de avgifter för kost och bostad,
som lantbruksstyrelsen på förslag av vederbörande skolstyrelse bestämde.
Kungl. Maj.ts proposition nr 185.
35
Vid varje skola borde finnas en vid skolmejeriet boende huvudlärare, vilken
tillika vore skolans föreståndare. Denne, som borde hava mejerikonsulents
kompetens, borde handhava ledningen av elevernas praktiska utbildning
i mejeriet och meddela teoretisk undervisning i alla läroämnen utom i
svenska och räkning, i vilka ämnen särskild timlärare borde undervisa. I
regel kunde förutsättas, att skolföreståndaren bleve ledare av den praktiska
verksamheten i mejeriet. Skolans föreståndare borde åtnjuta samma avlöningsförmåner
som en föreståndare vid statsunderstödd lantbruksskola, däri
inberäknat även fri bostad och fritt bränsle.
Arvodet åt timlärare borde utgå efter 5 kronor per timme.
Kostnaderna för lärarnas avlöning vid en B-skola skulle således bliva
följande:
Föreståndaren:
Grundlön .............................. kronor 5,400
Dyrtidstillägg cirka 32 procent å 2,700 kronor
cirka ............................ » 860
Provisorisk avlöningsförbättring ........ > 600 kronor 6,860
Timlärare:
120 timmar å 5 kronor .............................. »_600
Summa kronor 7,460.
eller alltså för fyra skolor ............................ kronor 29,840.
Då antalet frielever, vilka vid B-skola skulle åtnjuta fritt vivre m. m.,
föreslagits till minst 15 och mejeriet skulle tillhandahålla skolföreståndaren
lämplig bostad och bränsle, borde den statliga ersättningen härför till
varje skola uppgå till minst 6,000 kronor för år eller alltså för fyra skolor
till sammanlagt 20,000 kronor.
Beträffande de framlagda kostnadsberäkningarna ifråga om byggnadsarbeten
och material m. m. har lantbruksstyrelsen anfört:
Lantbruksstyrelsen hade intet att erinra mot utredningens förslag örn inredning
av skol- och mejerilokaler vid Alnarpsskolan, men ansåge dock, att
de till 12,000 kronor beräknade kostnaderna för laboratoriesalarnas inredning
förefölle väl högt beräknade.
Lantbruksstyrelsen ville ifrågasätta, om icke den föreslagna utvidgningen
av mejeriskolan vid Alnarp komme att medföra krav på ökad tillgång
på elevbostäder. Då det vore av vikt, att B-skolorna ägde tillgång till erforderlig
undervisningsmateriel borde varje skola för anskaffning av dylik materiel
beredes ett årligt statsbidrag av 300 kronor.
Mot det av utredningen beräknade beloppet av 2,500 kronor att för varje
kurs vid Alnarpsskolan utgå såsom elevstipendier hade lantbruksstyrelsen intet
att erinra. Eleverna vid B-skolorna borde komma i åtnjutande av samma
understöd som obemedlade och mindre bemedlade elever vid de nuvarande
mejeriskolorna. Örn man utginge ifrån att 70 av skolornas 80 elever
vore i behov av understöd, kunde det för ändamålet erforderliga beloppet
beräknas till cirka 7,000 kronor.
Det av utredningen föreslagna statsbidraget till vissa elevers resekostnader
ansåge lantbruksstyrelsen sig icke kunna tillstyrka.
De av lantbruksstyrelsen beräknade kostnaderna för styrelsens förslag till
den lägre mejeriundervisningens omorganisation framginge av följande sammanställning.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 185.
Engångskostnader.
A-skolan vid |
Fyra B- |
||
Alnarp |
skolor |
||
kronor |
kronor |
||
Skol- och mejerilokaler............. |
...... 19,500 |
— |
|
Undervisningsmateriel............... |
...... 12.1001 |
— |
|
Summa |
kronor 31,500 |
||
Årliga |
kostnader. |
||
Lärare och instruktionspersonal ..... |
....... 29,070 |
29,840 |
|
Mejeriinnehavare................... |
...... . |
20,000 |
|
Undervisningsmateriel............... |
...... 1,000 |
1,200 |
|
Studieresor ....................... |
...... 1.000 |
— |
|
Elevstipendier..................... |
...... 5,000 |
7,000 |
Summa kronor 36,070 58.040
Anslaget till stipendier åt elever vid Alnarps mejeriskola syntes upptagas
bland de årliga kostnaderna för denna skola och fördelas av skolans styrelse.
Understöden åt eleverna vid B-skolorna borde däremot utgå från
förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,
vilket borde höjas med 3,000 kronor, då från nämnda anslag utgått
understöd åt mejeriskolornas elever med cirka 4,000 kronor per år.
Därest detta förslag godkändes, skulle årskostnaderna för de fyra B-skolorna
uppgå till 51,040 kronor.
För den lägre mejeriundervisningen funnes i riksstaten under rubriken
Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor för kvinnor upptaget
ett reservationsanslag å 27,000 kronor. Därjämte hade Kungl. Majit av
reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
årligen anvisat ett belopp av 7,500 kronor till anordnande av förberedande
praktiska utbildningskurser för inträdessökande i mejeriskolor för
kvinnor. Om lantbruksstyrelsens förslag om upprättande av 4 produkttillverkareskolor
godkändes, behövde nyssnämnda anslag icke tagas i anspråk.
Merkostnaderna för dessa skolor —- elevunderstöden ej medräknade —- skulle
då uppgå till omkring 16,500 kronor.
Utredningen hade icke gjort något uttalande angående överinseendet över
mejeriskolorna, men lantbruksstyrelsen förutsatte att samtliga mejeriskolor
skulle stå under lantbruksstyrelsens överinseende och kontroll.
Sedan lantbruksstyrelsen avgivit förut omförmälda yttrande har svenska
mejerist/öreningen i skrivelse den 11 november 1937 framfört vissa erinringar
mot den av lantbruksstyrelsen föreslagna organisationen av den lägre
mejeriundervisningen. I denna skrivelse har föreningen, bland annat, anfört
följande.
Någon lägre utbildningsform för skolade mejerister (blivande mejeriföreföreståndare,
förstemejerister, smör- och ostmejerister) kunde icke godtagas
än den typ, Alnarp komme att representera efter omorganisation enligt utredningens
förslag. Att det skulle behövas någon särskild kategori av mejerister
för mindre mejerier kunde icke vitsordas. Vid större mejerier, där
två eller flera skolade mejerister vore anställda, talade intet emot, att dessa
skulle äga likartad utbildning. Örn mejerister med olika kompetens skulle
1 Därest vidare utredning gåve vid handen, att beloppet vore skäligt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
öl
utbildas, skulle detta leda till att en del mejeristyrelser på grund av bristande
kännedom om förhållandena komme att anställa de vid de föreslagna produkttillverkareskolorna
utbildade såsom föreståndare och driftsledare för
mejerier.
I fråga om förutbildningen för mejerielever borde tillfogas den bestämmelsen,
att elev före antagning vid elevmejeri, förutom ett års mejeripraktik
även skulle äga vissa teoretiska förkunskaper, vilka vore av betydelse för
elevutbildningen och samtidigt borde gälla som inträdesfordran till mejeriskola,
nämligen antingen avlagd realexamen med kvalificerade betyg i svenska
och matematik eller genomgången lägre och högre kurs vid folkhögskola
eller ock genomgången lägre kurs vid folkhögskola samt lantmannaskolekurs.
Antagandet av elev för elevmejeri borde överlämnas åt en särskild för varje
mejerikonsulentdistrikt utsedd nämnd bestående av distriktsmejerikonsulent,
en representant från mejeriorganisationerna och en från mejeristföreningarna.
Det skulle åligga nämnden att fördela eleverna på de olika mejerierna
och att i övrigt övervaka elevutbildningens bedrivande.
I detta sammanhang vill jag även omnämna att styrelsen för Åtvidabergs
mejeriaktiebolag i skrivelse den 23 mars 1936 anhållit örn statsbidrag för
mejeriundervisningens upprätthållande vid Åtvidabergs mejeriskola. I skrivelsen
har dessutom anförts:
Styrelsen försloge, att skolan omorganiseras så att kurstiden bleve ett år,
varunder första halvåret skulle ägnas åt praktiskt arbete i skolmejeriet och
grundläggande teoretisk undervisning samt andra halvåret åt enbart teoretisk
undervisning. Vid skolan skulle undervisning meddelas vid lektioner, laborationer
och övningar i sammanlagt 1,418 timmar per år. Undervisningen
skulle handhavas av tre lärare med mejerikonsulents kompetens, varjämte
mejeriet skulle anställa erforderlig instruktionspersonal. Under åberopande
av de i skrivelsen framförda förslagen hemställde styrelsen dels om
ett engångsanslag av 15,000 kronor för bestridande av kostnader för undervisning
och utbyggnad av lektionssalar och laboratorium samt anskaffning
och komplettering av laboratorieutrustningen, dels ock om ett årligt bidrag
av 18,000 kronor för bestridande av kostnader för avlöning åt lärare, för utdelande
av stipendier samt för diverse utgifter.
1933 års mjölk- och mejeriutredning, som anmodats avgiva yttrande över
denna framställning, hänvisar i detta endast till sitt den 16 december 1936
avgivna betänkande rörande den lägre mejeriundervisningens omorganisation.
Frågan om den lägre mejeriundervisningens omorganisation har såsom Departements.
framgår av vad förut anförts sedan lång tid tillbaka stått på dagordningen. cllden.
Mejerihanteringens lönsamhet är icke allenast beroende av det pris, som kan
erhållas för dess produkter, utan även av de kostnader, för vilka produkterna
kunna på ett för den konsumerande allmänheten tillfredsställande sätt tillverkas.
En väl genomtänkt ekonomisk plan för mejerianläggningarna och en god
teknisk utrustning av dessa är därför en angelägenhet av synnerlig vikt.
Härutinnan har också en rationalisering och förbättring av den tekniska utrustningen
inom mejerinäringen under senare år genomförts. En synnerligen
38
Kungl. May.ts proposition nr 185.
viktig faktor vid mejeriproduktionen är emellertid även, att mejeriprodukterna
framställas och saluföras på ett sådant sätt, att de fylla högt ställda anspråk,
och därigenom å såväl den utländska som den inhemska marknaden
kunna tillvinna sig köparnas förtroende. Kunnighet och yrkesskicklighet hos
den personal, som har sig produktionen anförtrodd, är en väsentlig förutsättning
för att härvidlag komma till det bästa möjliga resultat. Beträffande den
personal, som sysselsättes i ifrågavarande för vårt jordbruk så viktiga produktion,
har under de senare åren en stark förskjutning inträtt så tillvida
att de manliga mejeristerna alltmer börjat undantränga den kvinnliga personalen.
År 1914 uppgick antalet manliga mejerister till 880 och de kvinnliga
till 1,838, under det att tjugu år senare motsvarande siffror voro 1,495
och 802. Detta förhållande torde i viss mån sammanhänga därmed att yrkesutbildningen
för männen i mejeriyrket, såsom framgår av vad förut anförts,
är mera tillfredsställande än den som för närvarande står öppen för kvinnorna
på samma bana. Med hänsyn till samtliga nu berörda omständigheter
kan uppenbarligen, såsom även mjölk- och mejeriutredningen framhållit, den
nuvarande organisationen av den lägre mejeriundervisningen icke längre
anses tillfredsställande. Jag förordar därför, att frågan om dess omorganisation
ånyo upptages till övervägande och att förslag i ämnet förelägges
innevarande års riksdag.
Vid de olika tillfällen under senare år då den lägre mejeriundervisningens
organisation varit föremål för utredningar och överväganden lia skiftande
meningar gjort sig gällande rörande det lämpligaste sättet för dess ordnande.
Å ena sidan har framställts förslag om dess uppdelande på ett flertal smärre
skolor och å andra sidan har framlagts förslag om dess koncentrerande till
större skolor. I likhet med vad 1931 års riksdag uttalat och av mjölk- och
mejeriutredningen i dess nu förevarande betänkande föreslagits, anser jag,
att mejeriundervisningen bäst främjas genom dess koncentrerande till ett fåtal
större skolor. Härigenom vinnes att fasta lärare kunna anställas, vilka helt
kunna ägna sig åt undervisningen. Bättre lärarkrafter torde till följd härav
kunna erhållas. Genom utbildningens förläggande till större mejeriskolor
med denna utbildning som huvuduppgift kan undervisningen rationaliseras
och göras mera intensiv, varjämte en bättre utrustning kan ställas till skolornas
förfogande.
Om jag sålunda i princip ansluter mig till förslagen rörande den lägre
mejeriundervisningens bedrivande vid större skolor, anser jag likväl tveksamt
huruvida en av dessa bör på sätt utredningen föreslagit förläggas till
Ultuna. Att mejeriskolan vid Alnarp alltjämt bör bibehållas torde vara
uppenbart. En förläggning av en andra mejeriskola till Ultuna skulle visserligen
medföra fördelar med hänsyn till önskvärdheten av ett nära samband
mellan skolan samt undervisnings- och försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan.
Å andra sidan måste emellertid beaktas, att anläggningskostnaderna
för mejeriskolan enligt de gjorda beräkningarna skulle bliva synnerligen
höga och det torde icke vara uteslutet att nämnda kostnader med hänsyn till
de under senare tid stegrade material- och arbetspriserna bomme att bliva
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
39
än större än som beräknats. Därjämte torde böra framhållas, att det icke
närmare klarlagts under vilka förutsättningar erforderlig mjölk skulle kunna
anskaffas för skolmejeriet. För närvarande synes på ett tillfredsställande sätt
vara sörjt för mjölkens förädling inom det naturliga lillförselområde, där Ultuna
är beläget. Skulle anskaffandet av mjölk för skolmejeriet medföra, att
kapaciteten hos det redan befintliga mejeriet icke fullt kunde utnyttjas, komme
detta uppenbarligen att medföra ökade driftskostnader för detta mejeri.
Det skulle under sådana förhållanden icke vara otänkbart, att krav komme
att resas på att skolmejeriet skulle betala dessa kostnader genom ett extra
tillägg på mjölkpriset.
Med hänsyn till det anförda anser jag, att frågan om tillskapandet av ytterligare
utbildningsmöjligheter inom mejerihanteringen bör göras till föremål
för fortsatt utredning. Vid utredningen bör särskilt beaktas, att behovet av
utbildningsmöjligheter för kvalificerad mejeripersonal inom landets mellersta
och norra delar tillgodoses. Vid prövning av frågan örn förläggning av undervisningsanstalt
varom nu är fråga bör tillses, att förläggning sker till trakt
med tillräcklig mjölkproduktion och där mjölkkvaliteten väl lämpar sig för
beredning av olika slag av mejeriprodukter, icke minst ost. Tillika bör vid
utredningen undersökas huruvida icke förenklingar kunna göras i det framlagda
förslaget till skolmejeri i syfte att nedbringa anläggningskostnaderna
utan att därigenom dess möjlighet att tjäna sitt ändamål försämras.
I avbidan på den nu förordade utredningens verkställande torde emellertid
en omorganisation av undervisningen vid Alnarps mejeriskola böra genomföras
i huvudsaklig överensstämmelse med mjölk- och mejeriutredningens
förslag. Härigenom vinnas möjligheter att redan nu förbättra undervisningen
samt i högst betydande omfattning utöka elevantalet vid skolan,
varigenom den bättre utbildningen kan beredas ett större antal mejerister. Vid
sidan av Alnarpsskolan torde de nuvarande mindre mejeriskolorna tills vidare
böra bibehållas i den omfattning, som är behövlig för utbildande av erforderligt
antal mejerister för täckande av mejerinäringens behov av yrkesutbildad
personal.
Innan jag närmare ingår på frågan örn omorganisation av undervisningen
vid mejeriskolan vid Alnarp, torde jag något få uppehålla mig vid den förutbildning,
som eleverna böra hava genomgått, innan de vinna inträde i
mejeriskolorna. Ifråga om förutbildningstidens längd synes mig utredningens
förslag om ett års mejeripraktik före den egentliga elevutbildningstiden och
därefter en elevtid av tre år för eleverna lämpligt avvägd. Därjämte torde
på sätt utredningen föreslagit böra gälla att eleverna under någon kortare tid,
t. ex. en månad, deltagit i ladugårdsarbete. Beträffande tidpunkten för denna
tjänstgöring torde endast böra föreskrivas att den skall hava fullgjorts före inträdet
i mejeriskolan. Mejeripraktiken bör på sätt utredningen föreslagit få
äga rum vid vilket mejeri som helst. Den därefter följande egentliga elevutbildningen
bör däremot ske vid auktoriserat elevmejeri. J fråga örn
de fordringar, som böra uppställas för att mejeri skall auktoriseras,
kan jag i huvudsak ansluta mig till vad mjölk- och mejeriutredningen
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
föreslagit. Auktoriseringen av elevmejerierna torde på sätt av utredningen
föreslagits böra ske av lantbruksstyrelsen. I detta sammanhang
vill jag erinra, att de senare årens organisatoriska utveckling inom mejerihanteringen,
vilken utveckling framdrivits av nödvändigheten att på ett tillfredsställande
sätt ordna såväl mjölkens förädling som produkternas avsättning,
medfört en betydande standardhöjning inom detta viktiga produktionsområde.
Den centrala mejeriorganisationen, som bland annat även har till
uppgift att verka för mejerihanteringens förbättring i tekniskt avseende, torde
ha stort intresse av att medverka till att personalen redan från början
får sin utbildning vid mejerier, vilka fylla högt ställda krav ifråga om skötsel
och utrustning. Det synes därför i hög grad önskvärt, att denna organisation
får medverka vid utväljandet av elevmejerier. Med hänsyn härtill bör lantbruksstyrelsen
från den centrala ledningen för denna organisation inhämta
yttrande angående vilka mejerier, som böra auktoriseras. Jag förutsätter
även, att ledningen för samma organisation beredes tillfälle att hos lantbruksstyrelsen
framföra sina synpunkter i fråga om utbildningen vid elevmejerierna.
Jag torde härefter få övergå till att närmare angiva min inställning till
frågan huru utbildningen bör ordnas vid mejeriskolan vid Alnarp. Beträffande
detta spörsmål kan jag såsom jag förut anfört i huvudsak ansluta mig
till vad mjölk- och mejeriutredningen föreslagit. Utbildningstiden vid skolan
bör sålunda alltjämt bliva ettårig. I likhet med vad utredningen föreslagit
torde utbildningen böra stå öppen för såväl män som kvinnor. Vidare
synes den praktiska utbildningen vid skolan för närvarande taga alltför stor
del av elevernas arbetstid i anspråk. Efter tre års förutbildning torde eleverna
i de flesta fall besitta en tillräcklig allmän kännedom om den praktiska
sidan av mejeriarbetet. Den praktiska utbildningen torde därför såsom
mjölk- och mejeriutredningen uttalat böra inriktas på att bibringa eleverna
fördjupade kunskaper om de mera betydelsefulla detaljarbetenas rätta utförande
samt om arbetsteknikens rätta anpassning efter olika förutsättningar.
Därest den praktiska utbildningen lägges efter dessa linjer och koncentreras
till viss del av utbildningstiden, torde densamma kunna medhinnas under
ett halvt år. Den teoretiska utbildningen vid skolan torde i överensstämmelse
med utredningens förslag böra i väsentlig mån utökas. Den av utredningen
framlagda undervisningsplanen synes i stort sett kunna godtagas.
Emellertid bör den utökning i undervisningen i byggnadslära, som av utredningen
ifrågasatts, kunna såsom från visst håll förordats något begränsas.
Den nu förordade dispositionen av undervisningen förutsätter att elever
skola intagas två gånger om året i skolan. Detta medför betydande fördelar,
då därigenom skolans kapacitet bättre kan utnyttjas. Sålunda möjliggöres
härigenom, att antalet elever höjes från nuvarande 25 till omkring 50. Skolan
vid Alnarp kan således bliva i stånd att på ett tillfredsställande sätt utbilda
något mer än halva det antal mejerister, som enligt utredningens beräkningar
varje år skulle behövas för fyllande av mejerinäringens behov av
yrkesutbildad personal. Med hänsyn till arbetsförhållandena inom lantbruk
Kungl. Majlis proposition nr 185.
41
ket torde det vara mest ändamålsenligt att kurserna vid skolan taga sin början
under oktober och april. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag det
vara lämpligast, att undervisningens praktiska del inleder kurserna. Såsom
utredningen anfört, torde det icke vara nödvändigt att eleverna äro bosatta
vid skolan under den del av kursen, då huvudsakligen teoretisk undervisning
meddelas. Härigenom undvikas kostnaderna för nya bostäder åt eleverna.
Den utbildning av övriga mejerister, som erfordras för fyllande av mejerinäringens
personalbehov, torde såsom framgår av vad jag förut anfört tills
vidare få äga rum vid de mindre mejeriskolorna. Antalet sådana, som skulle
erfordras för utbildande av erforderligt antal elever, torde dock något kunna
inskränkas. Därest i genomsnitt 8 elever komma att vinna utbildning vid
en var av dessa skolor, skulle antalet dylika skolor kunna begränsas till fem.
Jag torde sedermera få underställa Kungl. Maj:t frågan örn vilka mejeriskolor,
som i fortsättningen böra erhålla statsunderstöd. Vid de mejeriskolor
av denna typ, som alltjämt skola bibehållas, torde såsom förut framhållits
någon omorganisation eller omläggning av undervisningen icke böra ske.
Kurserna torde alltjämt böra vara ettåriga och avse att utbilda kvinnlig mejeripersonal.
Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att efter utredning
av lantbruksstyrelsen besluta, huruvida plats även för manliga elever
skall beredas vid sådan skola.
Anslagsbehovet för lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid
Alnarp för budgetåret 1938/1939.
1. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Avlöningar.
För detta ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag
av 215,000 kronor.
För lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp gäller följande
av 1937 års riksdag fastställda
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
3 professorer ................................................ B 30
1 eldare .................................................... B 5
3 vaktmästare .............................................. B 5
1 kontorsbiträde ............................................ B 4.
Tjänstemän, anställda med viss uppsägningstid.
1 föreståndare för lantbruksavdelningen ........................ B 28
1 föreståndare för trädgårdsavdelningen ........................ B 28
5 ämneslärare vid lantbruksavdelningen ........................ B 24
3 ämneslärare vid trädgårdsavdelningen ........................ B 20.
Anin. En iimneslärarbefattning vid lantbruksavdelningen skall hållas obesatt, så länge å övergångsstat
för institutet finnes en professor i jordbrukslära och lantbruksekonomi.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 185-
Tjänstemän å extra stat.
Befattning Lönegrad
2 statsagronomer ............................................ B 26.
Förenämnda anslag disponeras enligt följande av Kungl. Maj:t den 25 juli
1937 fastställda
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 40,800
69,300
7,700
14,000
31,800
49,400
2,000
Summa kronor 215,000.
I samband med statens fastställande har Kungl. Maj:t föreskrivit,
dels att den under arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, upptagna anslagsposten till grundbelopp skall under budgetåret 1937/
1938 disponeras på följande sätt:
Arvode till rektor.......................................... kronor 1,500
» » chefen för försöksverksamheten på trädgårdsodlingens
område...................................... » 1,000
» » kamrerare...................................... » 4,000
» » läkare.......................................... » 500
» » försöksmejerist.................................. » 3,600
2. Avlöningar till tjänstemän, anställda med viss uppsäg
ningstid,
förslagsvis ..............................
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis......
4. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a) lön och tjänstgöringspenningar .... kronor 12,800
Lön |
Tjänst- görings- pen- ningar |
Befattning |
Antal |
Summa kronor |
4,400 |
2,000 |
Professor...... |
2 |
12,800 |
Anm. Professor åtnjuter ett ålderstillägg av 600
kronor efter 5 års tjänstgöringstid. För bostad, som
upplåtes åt professor, skall avdrag å lönen ske med
750 kronor årligen.
b) ålderstillägg, förslagsvis .......... » 1,200 ,
5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t:
a) Grundbelopp .................... kronor 31,050
b) Tillfällig löneförbättring .......... » 750 »
6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 47,700
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 1,700 »
7. Särskilda löneförmåner till tjänstemän å övergångsstat . . »
Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 43
Arvoden till en var av 2 assistenter ä 3,600 kronor .......... kronor 7,200
Arvode till assistent........................................ » 1,800
Arvoden till en var av 2 trädgårdsmästare vid Alnarp ä 1,800
kronor ...................................... * 3,600
» > följande personal vid försöksverksamheten med köks
växter
vid Alnarps trädgårdar:
försöksledare (jämte bostad) .................. » 1,800
arbetsförman ................................ » 960
dräng........................................ » 420
» » följande befattningshavare vid Rånna försöksstation:
försöksledare ................................ » 3,150
trädgårdsmästare (jämte bostad)......... * 1,500
Summa kronor 31,030,
dels att i fråga om försöksledaren vid Rånna försöksstation skall i till''
lämpliga delar gälla vad i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, med därtill hörande tillämpnings- och tilläggsbestämmelser
finnes stadgat beträffande befattningshavare i lönegraden B 24,
dels att den under arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, upptagna anslagsposten för tillfällig löneförbättring må under tiden
den 1 juli 1937—den 31 december 1937 disponeras för dylik förbättring till
följande personal vid försöksverksamheten med köksväxter vid Alnarps
trädgårdar, nämligen till försöksledaren med 400 kronor, till arbetsförmannen
med 240 kronor samt till drängen med 105 kronor,
dels ock att av den under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må under budgetåret
1937/1938 för nedan nämnda ändamål tagas i anspråk följande belopp,
nämligen:
Ersättningar till speciallärare, högst...................... kronor 27,900
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare, högst » 19,800
Summa kronor 47,700.
Vidare har Kungl. Majit medgivit, dels att av det sistnämnda beloppet må
bland annat bestridas avlöning till fyra förste assistenter — därav två vid
mejeriförsöken och två vid trädgårdsförsöken — vilka befattningshavare
skola vara placerade såsom extra ordinarie tjänstemän i 21 :a lönegraden,
dels ock att de hittills å mejeriavdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet tjänstgörande förste assistenterna skola, därest
de förordnas såsom förste assistenter i föi''ut angiven lönegrad vid mejeriförsöken
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, äga rätt att
vid löneklassplacering få tillgodoräkna sig den tid, varunder de innehaft
sina tjänster vid centralanstalten.
I skrivelse den 13 augusti 1937 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut upptagit anslaget till avlöningar vid anstalten för
budgetåret 1938/1939 med 233,277 kronor 90 öre.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
Lantbruksstyrelsen har med skrivelse den 18 september 1937 avgivit förslag
till äskande av anslag för ifrågavarande ändamål, vilket förslag slutar
å 239,600 kronor.
Av en jämförelse mellan den nu gällande avlöningsstaten och de föreliggande
förslagen framgår följande.
Under posten avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat är för löpande
budgetår avlöning åt det i personalförteckningen upptagna kontorsbiträdet,
som i samband med genomförandet av trädgårdsförsöksverksamheten anställdes
från och med den 1 januari 1938, beräknad för ett halvt år. Styrelsen
för institutet har upptagit förevarande post till 39,500 kronor. Lantbruksstyrelsen
har för nästkommande budgetår höjt denna post med belopp
motsvarande avlöning under ett halvt år för sagda kontorsbiträde eller alltså
från 40,800 kronor med --—-—- — = 1,098 kronor eller i runt
tal 1,100 kronor till 41,900 kronor.
Posten avlöningar till tjänstemän, anställda med viss uppsägningstid, har
beräknats till oförändrat belopp, 69,300 kronor.
Lantbruksstyrelsen har uttalat, att därest den ifrågasatta omorganisationen
av mejeriskolan vid Alnarp skulle genomföras från nästkommande budgetår,
ifrågavarande post bör ökas med ett belopp av 15,720 kronor, motsvarande
avlöning åt två ämneslärare i lönegraden B 24.
Posten avlöningar till tjänstemän å extra stat upptager för löpande budgetår
avlöning för ett halvt år åt två till trädgårdsförsöksverksamheten knutna
statsagronomer i 26 :e lönegraden. Då denna post nu skall beräknas för
avlöning åt sagda befattningshavare under helt år, har densamma fördubblats
och alltså uppförts med ett från 7,700 kronor till 15,400 kronor förhöjt
belopp.
Såsom av avlöningsstaten framgår avser posten avlöningar till tjänstemän
å övergångsstat avlöning åt två professorer. Då den ena av nämnda professorer,
nämligen professorn i hästskötsel med hovbeslag samt husdjurens
hälso- och sjukvårdslära, den 20 juli 1938 uppnår pensionsåldern, har ifrågavarande
post beräknats till följande belopp:
Tjänst -
gö rings- |
Till- |
Ålders- |
|||
Lön |
pen- |
hopa |
tillägg |
||
ningar |
|||||
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
|
1 professor 12 mån .... |
. . 4,400: — |
2,000: — |
6,400: — |
600: — |
7,000: — |
1 » 20/30 mån.. . |
. . 366: 66 |
lil: 11 |
477: 77 |
50: — |
527: 77 |
6,877: 77 |
650: — |
7,527: 77 |
För budgetåret 1938/1939 har lantbruksstyrelsen därför upptagit ifrågavarande
anslagspost med i avrundat tal 7,600 kronor. Styrelsen för institutet
har, efter avdrag av tjänste- och familjepensionsavgifter, upptagit posten
till i runt tal 7,000 kronor.
Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj.t, har
med anledning av trädgårdsförsöksverksamhetens genomförande höjts något.
Från denna post skola bestridas arvoden för helt år åt till sagda försöksverksamhet
knutna 1 försöksassistent, 2 trädgårdsmästare samt försöksledaren
vid Rånna egendom och 1 trädgårdsmästare därstädes. För nu
nämnda befattningshavare äro i avlöningsstaten för löpande budgetår upptagna
arvoden för allenast ett halvt år (tiden Vi—3% 1938). Samtidigt skulle
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
emellertid bortfalla från denna post hittills utgående arvoden jämte tillfällig
löneförbättring åt 1 försöksledare och 1 arbetsförman.
Institutets styrelse har föreslagit att överföra den för närvarande från förevarande
post avlönade drängen till timlönare. Häremot har lantbruksstyrelsen
ej haft något att erinra.
Hur ifrågavarande post beräknats för budgetåret 1938/1939 i jämförelse
med löpande budgetår framgår av följande av lantbruksstyrelsen gjorda
uppställning.
Budgetåret Budgetåret
1937/1938 1938/1939]
kronor kronor
Arvode till rektor .................................... 1,500 1,500
» » kamrerare.................................. 4,000 4,000
» » läkare .................................... 500 500
» 2 mejeriassistenter.......................... 7,200 7,200
» 1 försöksmejerist............................ 3,600 3,600
> » chefen för försöksverksamheten på trädgårds
odlingens
område ........................ 1,000 1,000
» » försöksassistent ............................ 1 1,800 3,600
» > försöksledare (jämte bostad) ................ 2 1,800 —
» » arbetsförman .............................. 2 960
» » dräng......................................2 420 —
> » 2 trädgårdsmästare.......................... 1 3,600 7,200
» » försöksledaren vid Rånna.................... 1 3,150 6,300
» »1 trädgårdsmästare vid Rånna (jämte bostad).. 1 1,500_3,000
Summa kronor 31,030
Tillfällig löneförbättring under tiden 1 juli—31 december 1937
till försöksledaren vid Alnarp ........................ 400
» arbetsförmannen ................................ 240
» drängen .......................... 10°
Summa kronor 31,775 37,900.
Ifrågavarande post har alltså av lantbruksstyrelsen för budgetåret 1938/
1939 uppförts med ett belopp av 37,900 kronor. Institutets styrelse har upptagit
posten till försöksledaren vid Rånna med i runt tal 6,900 kronor. Lantbruksstyrelsen
har i detta sammanhang framhållit, att om den föreslagna
omorganisationen av mejeriskolan vid Alnarp genomföres, i arvoden till en
var av 4 instruktionsmejerister med 2,500 kronor för år eller tillhopa 10,000
kronor skulle tillkomma under denna post.
Under den i gällande avlöningsstat upptagna posten å 49,400 kronor till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas dels till grundavlöningar
m. m. ett belopp av 47,700 kronor, dels ock till avlöningsförhöjningar
m. m. ett belopp av 1,700 kronor. Enligt särskild föreskrift må såsom förut
nämnts av delposten till grundavlöningar m. m. tagas i anspråk till speciallärare
högst 27,900 kronor och till avlöningar till övriga icke-ordinarie
befattningshavare högst 19,800 kronor.
För nästkommande budgetår beräknar institutets styrelse medelsbehovet
för avlönande av speciallärare till 31,650 kronor. Den beräknade ökningen
beror dels på att antalet undervisningstinunar för de olika lärarna, sorn växlar
från år till år, antages bliva något ökat under budgetåret 1938/1939, dels
1 Avser ett halvt år (tiden Vi—s°/o 1938).
* > > > > (tiden ''/;—sl/ia 1937).
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
på att i 1938/1939 års statförslag upptagits två nya speciallärare, nämligen
en i bokföring med ett årsarvode av 2,250 kronor och en i hovbeslag samt
husdjurens hälso- och sjukvårdslära med ett årsarvode av 1,850 kronor. Som
skäl för anställande av den förstnämnde specialläraren framhåller institutets
styrelse, att arbetsbördan både för kamreraren, som undervisar mejeriskolans
elever i bokföring, och för kassören, vilken meddelar undervisning i samma
ämne i lantbruksskolan och trädgårdsskolan, genom den nya försöksverksamheten
på trädgårdsodlingens område kommer att öka i avsevärd grad.
Institutsstyrelsen anser det därför nödvändigt, att nämnda befattningshavare
befrias från denna undervisningsskyldighet genom anställande av en speciallärare
i bokföring. Efter professorns i hästskötsel m. m. avgång från sin
tjänst den 20 juli 1938 måste för undervisningen i hovbeslag samt husdjurens
hälso- och sjukvårdslära anställas ny lärarkraft, och föreslås därför
anställande av ovannämnde speciallärare i hovbeslag samt husdjurens hälsooch
sjukvårdslära.
Lantbruksstyrelsen har funnit det med hänsyn till kamrerarens och kassörens
redan nu stora arbetsbörda vara lämpligt, att dessa befattningshavare,
som handhava institutets, egendomens och mejeriets samt trädgårdarnas
bokföring, må få helt ägna sig åt dessa arbetsuppgifter. Lantbruksstyrelsen
har därför intet att erinra mot institutsstyrelsens förslag att anställa en speciallärare
i bokföring. Jämväl anställandet av en speciallärare i hovbeslag
samt husdjurens hälso- och sjukvårdslära har synts lantbruksstyrelsen vara
av behovet påkallat.
Mot de beräknade arvodena till dessa speciallärare har lantbruksstyrelsen
ej haft något att erinra.
Institutets styrelse har vidare under förevarande avlöningspost upptagit
ett belopp av 2,801 kronor 67 öre till täckande av vissa institutets merkostnader
för speciallärare under budgetåret 1933/1934. Vid institutets omorganisation
den 1 november 1933 blevo i staten för budgetåret 1933/1934 kostnaderna
för speciallärarnas avlöning upptagna till 2/3 av de för helt år beräknade.
Då flera av speciallärarna före den 1 juli 1934 fullgjorde hela sin
undervisning och härför erhöllo fulla årsarvoden av institutet, har enligt
vad styrelsen för institutet upplyst skillnaden mellan de utbetalade arvodena
och i staten för nämnda budgetår upptaget belopp balanserats i institutets
räkenskaper.
De balanserade beloppen utgöra för specialläraren i
skogshushållning ................................... kronor 566:67
lantbruksbokföring ................................. » 416:67
handelslära ........................................ » 225: —
nationalekonomi m. m............................... » 850: —
svenska språket (lantbruksskolan)...................... » 160: —-
fysik och matematik ................................ » 583: 33
Summa kronor 2,801:67.
Lantbruksstyrelsen, som funnit det anmärkningsvärt, att ifrågavarande
balanser icke tidigare reglerats utan år efter år balanserats, har förordat,
att nu i avlöningsstaten beräknas ett engångsbelopp av 2,801 kronor 67 öre
för bristens täckande. Detta belopp borde enligt lantbruksstyrelsens uppfattning
måhända rätteligen uppföras såsom en särskild anslagspost men
har lantbruksstyrelsen intet haft att erinra mot att beloppet inräknas i delposten
till grundavlöningar m. m.
Totala anslagsbehovet för speciallärarnas avlöning under budgetåret
1938/39 har alltså beräknats till (31,650 + 2,801:67 =) 34,451 kronor 67
öre eller i runt tal 35,000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 185.
47
Om det föreliggande förslaget till mejeriskolans vid Alnarp omorganisation
kommer till utförande, skulle enligt vad lantbruksstyrelsen framhåller
tillkomma arvoden till timlärare i svenska och räkning med 1,050 kronor
och till timlärare i hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespondens
med 2,300 kronor eller tillhopa 3,350 kronor. Samtidigt har det
synts lantbruksstyrelsen genom tillkomsten av sistberörda speciallärare
å avlöning till förutvarande speciallärare i samma ämnen kunna göras en
besparing av 1,150 kronor och sålunda merkostnaden stanna vid 2,200
kronor.
Till avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare har för budgetåret
1938/39 beräknats dels ett belopp av 5,100 kronor, varav avlöning
till bibliotekarie ............................................ kronor 1,000
» föreståndare för museet.................................. » 300
» skrivbiträde (institutet) .................................. 5 1,000
» > (trädgårdsförsöken) .......................... » 1,800
» montör.................................................. » 1,000
dels ock avlöningar till 4 förste assistenter, placerade såsom extra ordinarie
tjänstemän i 21:a lönegraden, med ett sammanlagt belopp av -— efter frånräknande
av föreskrivna pensionsavdrag — 22,764 kronor. Tillhopa har
således till avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare beräknats
ett belopp av (5,100 4- 22,764 =) 27,864 kronor eller i runt tal 27,900
kronor.
Delposten grundavlöningar m. m. har alltså beräknats till (35,000 +
27,900 =) 62,900 kronor.
Vad beträffar delposten avlöningsförhöjningar m. m., som i gällande stat
är uppförd med 1,700 kronor, har lantbruksstyrelsen ansett, att densamma
bör höjas till förslagsvis 2,600 kronor. Institutets styrelse har icke upptagit
något belopp för detta ändamål.
I sin helhet har sålunda posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
för budgetåret 1938/39 beräknats till (62,900 + 2,600 =) 65,500 kronor.
Vad slutligen beträffar posten särskilda löneförmåner till tjänstemän d
övergångsstat har denna post, som avser två professorer å övergångsstat och
i gällande avlöningsstat är uppförd med ett belopp av 2,000 kronor, av institutets
styrelse ansetts kunna med hänsyn till den ena av dessa befattningshavares
inträde den 20 juli 1938 i pensionsåldern minskas med i runt
tal 900 kronor.
Lantbruksstyrelsen har ansett, att under denna post bör i vedertagen
ordning beräknas jämväl ett belopp till kompensation åt extra ordinarie
befattningshavare (4 förste assistenter i 21-a lönegraden) för de familjepensionsavdrag
de hava att vidkännas. Då dessa avdrag i förevarande fall belöpa
sig till sammanlagt (4 X 219 =) 876 kronor eller i runt tal 900 kronor,
har lantbruksstyrelsen ansett, att ifrågavarande post, som enligt styrelsen
synts lämpligen kunna erhålla den ändrade benämningen Särskilda löneförmåner
till tjänstemän å övergångsstat och vissa icke-ordinarie befattningshavare,
bör uppföras med oförändrat belopp, 2,000 kronor.
Sammanlagt har alltså till avlöningar vid institutet enligt lantbruksstyrelsen
beräkning för budgetåret 1938/39 upptagits ett belopp av (41,900 +
69,300 + 15,400 + 7,600 + 37,900 + 65,500 + 2,000 =) 239,600 kronor.
Statskontoret bar i den 20 december 1937 avgivet yttrande anfört:
Statskontoret kunde i stort sett biträda del av lantbruksstyrelsen framlagda
förslaget till avlöningsstat. Det belopp, som beräknats för täckande
av det under budgetåret 1933/34 uppkomna underskottet, borde lämpligen vid
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
fördelningen av anslagsposten för grundavlöningar m. m. av Kungl. Majit
upptagas såsom en särskild delpost. Det under posten till grundavlöningar
till fyra förste assistenter upptagna beloppet om tillhopa 22,764 kronor hade
beräknats enligt högsta löneklassen i 21 :a lönegraden eller 23:e löneklassen.
För avlöningar till ifrågavarande befattningshavare borde emellertid icke
upptagas högre belopp än som motsvarade till dem utgående grundavlöningar
minskade med ifrågakommande tjänste- och familjepensionsavdrag.
Grundavlöningen utgjorde i förevarande lönegrad och ortsgrupp 4,746 kronor.
Pensionsavdragen uppginge till sammanlagt (192 + 219 =) 411 kronor.
För avlöningar åt de fyra assistenterna borde alltså beräknas endast
[4 X (4,746 — 411) =] 17,340 kronor eller ett i runt 5,400 kronor mindre
belopp än av lantbruksstyrelsen beräknats.
Såsom jag anmält vid behandling av den förevarande frågan under punkt
36 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har styrelsen för
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ingivit framställningar
dels örn beredande av pensionsrätt åt vissa befattningshavare vid institutet,
som äro anställda med viss uppsägningstid, dels ock om att föreståndarna
vid Alnarps mejeri och vid Alnarps trädgårdar måtte utöver dem redan
tillförsäkrade avlöningsförmåner tillerkännas särskilda arvoden. Sedan dessa
framställningar numera slutremitterats, torde jag i detta sammanhang få
upptaga desamma till övervägande.
I framställningen angående pensionsrätt, vilken avser sådan rätt åt de befattningshavare,
som anställts med sex månaders uppsägningstid, har institutets
styrelse anfört:
I skrivelse till statens pensionsanstalt den 19 januari 1934 hade institutets
styrelse anmält bland annat de befattningshavare i denna grupp, som vid
ifrågavarande tillfälle vore anställda vid institutet, till inträde i pensionsanstalten.
Denna åtgärd hade ej lett till något resultat och enligt vad styrelsen
under hand inhämtat skulle detta närmast stå i samband med vissa formella
hinder. Nämnda med viss uppsägningstid anställda befattningshavare
hade härigenom blivit försatta i en rätt osäker ställning. Några av dessa
hade visserligen tidigare pensionsrätt i statens pensionsanstalt enligt förut
gällande anställningsvillkor, vilket dock icke på något sätt kunde anses tillfredsställande.
De befattningshavare i denna grupp, som bleve nyanställda 1933 eller som
hade blivit anställda senare, hade ej sin pensionsfråga på något sätt ordnad.
Det måste starkt framhållas, att dessa befattningshavare vid institutet vöre
avgjort sämre ställda än motsvarande lärare vid lantbruks- och lantmannaskolor.
Som bevis härför finge anföras, att en 1937 antagen ämneslärare
i husdjurslära och mjölkhushållning vid institutet under sin förra anställning
som ordinarie lärare vid lantmannaskola åtnjutit pensionsrätt i statens
pensionsanstalt, men genom övergång till den utan tvivel mera krävande lärarbefattningen
vid institutet gått förlustig densamma. Att detta ej vore
ägnat främja förvärvandet av bästa möjliga lärarkrafter vid institutet läge
i öppen dag.
Lantbruksstyrelsen, som ansett, att åtgärder borde vidtagas för att bereda
ifrågavarande befattningshavare pension i statens pensionsanstalt, har anfört
i huvudsak följande.
Såsom i institutsstyrelsens framställning uppgivits hade ifrågavarande befattningar
ännu icke förenats med pensionsrätt i statens pensionsanstalt. En
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
49
ligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat skulle orsaken härtill vara, att man
ville söka konsekvent genomföra sådan ordning, att ifråga om helt statsavlönade
befattningshavare pensioneringsfrågan finge ordnas så, att å dem,
såvitt möjligt, civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet
komme att vinna tillämpning.
Ett fasthållande av sistnämnda princip i nu förevarande fall torde, såvitt
lantbruksstyrelsen kunde finna, innebära, att ifrågavarande befattningar skulle
antingen uppföras å ordinarie eller extra stat eller också ombildas till extra
ordinarie tjänster. Ingendera av dessa utvägar syntes emellertid i nu ifrågavarande
fall erbjuda någon tillfredsställande lösning.
För befattningarna i fråga hade valts anställningsformen med viss tids uppsägningsrätt,
då en viss rörlighet i fråga om dessa befattningar ansetts särskilt
önskvärd. Med ett överförande av befattningarna å ordinarie eller extra
stat skulle emellertid nämnda anordning med viss tids uppsägningsrätt enligt
gällande anställningsformer icke kunna bibehållas och sålunda ej heller
nämnda önskemål örn viss rörlighet å befattningarna kunna tillgodoses.
Att åter ombilda ifrågavarande befattningar till extra ordinarie tjänster
mötte väl i och för sig icke något direkt formellt hinder. En sådan åtgärd
måste dock i förevarande fall ingiva starka betänkligheter. Så skulle befattningarna
för att icke deras nuvarande innehavare skulle genom en sådan
ombildning få sin löneställning avsevärt försämrad behöva uppflyttas två
lönegrader. I fråga om extra ordinarie tjänsteman gällde ju nämligen, att
begynnelselönen utginge två löneklasser lägre än för ordinarie tjänsteman
i samma lönegrad, medan här ifrågavarande befattningshavare för närvarande
vore i avseende å begynnelselönens beräknande likställda med ordinarie
befattningshavare. Med en sådan uppflyttning skulle jämväl följa rätt till
pension enligt högre lönegrad än den de nu tillhörde.
. En dylik uppflyttning av ifrågavarande befattningar syntes emellertid lantbruksstyrelsen
icke i och för sig motiverad och därjämte ägnad att kunna
medföra icke önskvärda konsekvenser.
Möjligen kunde det tänkas, att vid en ombildning av meranämnda befattningar
till extra ordinarie tjänster deras innehavare bereddes kompensation
för därmed följande minskning i avlöningsförmånerna genom särskilda lönetillägg.
En sådan anordning, som skulle innebära ett slags extra påbyggnad
vid sidan av det reguljära avlöningssystemet, syntes dock knappast lämplig.
Med hänsyn till ovan angivna omständigheter funne lantbruksstyrelsen sig
sålunda icke kunna förorda någon sådan ombildning av ifrågavarande befattningar,
som syntes förutsättas för ett inordnande av deras innehavare i
det för civila statsförvaltningen gällande pensionssystemet. Vid sådant förhållande
torde, på sätt jämväl syntes hava förutsatts vid befattningarnas inrättande,
åtgärder böra vidtagas för beredande av pensionsrätt åt ifrågavarande
befattningshavare i statens pensionsanstalt.
Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka, att ifrågavarande befattningshavare,
vilka äro statsanställda, beredas pensionsrätt genom delaktighet
i statens pensionsanstalt. Enligt statskontorets mening bör dessa befattningshavares
pensionering ordnas genom att civila tjänstepensionsreglementet
göres tillämpligt å dem. Statskontoret har förordat, att detta skedde
genom att ordinarie anställning bereddes åt dem. Skulle sådan anställning
icke anses önskvärd med hänsyn till lämpligheten av att bibehålla viss rörlighet
hos innehavarna av befattningarna, har statskontoret förklarat sig
Bihang lill riksdagens protokoll Ultin. 1 sami. Nr 185. 4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 185■
Departements
chefen.
icke hava något att erinra mot att Kungl. Maj:t med stöd av 1 § 2 mom. b)
civila tjänstepensionsreglementet beredde dem pensionsrätt.
Styrelsen för institutet har såsom stöd för framställningen örn särskilda arvoden
åt förenämnda två föreståndare vid institutet i huvudsak anfört följande.
Vid institutets omorganisation 1933 hade föreståndaren för lantbruksavdelningen,
på grund av att han jämväl skulle intaga den ansvarsfulla ställningen
sorn förvaltare av Alnarps egendom, utöver en lön, som motsvarade lönegrad
B 28 i gällande avlösningsreglemente, tillerkänts ett förvaltararvode av 3,000
kronor per år att utgå av Alnarps egendoms medel. Å arvodet utginge icke
dyrtidstillägg (prop. nr 143/1931, sid. 338). De båda andra avdelningsföreståndarna
vid institutet, nämligen föreståndaren för mejeriavdelningen, vilken
i egenskap av professor vid mejeriundervisningen placerats i lönegrad
B 30, och föreståndaren för trädgårdsavdelningen, som liksom föreståndaren
för lantbruksavdelningen placerats i lönegrad B 28, hade däremot ej tillerkänts
något särskilt arvode utöver den fastställda lönen, ehuru den förre jämväl
skulle vara föreståndare för Alnarps mejeri och den senare föreståndare
för Alnarps trädgårdar. Styrelsen ansåge, att en var av de båda senare befattningshavarna
intoge en ej mindre ansvarsfull ställning än förvaltaren av
Alnarps egendom och funne det därför påkallat, att ingen skillnad i arvodeshänseende
borde förefinnas mellan de tre ifrågavarande befattningshavarna.
1 fråga om det antal undervisningstimmar, som de respektive befattningshavarna
hade att bestrida per läsår, utgjorde detsamma cirka 230 för lantbruksavdelningsföreståndaren,
cirka 300 för mejeriavdelningsföreståndaren
och cirka 350 för trädgårdsavdelningsföreståndaren.
Lantbruksstyrelsen har i den 7 oktober 1937 avgivet yttrande avstyrkt förslaget
om särskilt arvode till föreståndaren för mejeriavdelningen samt i fråga
om föreståndaren för trädgårdsavdelningen förordat, att dennes befattning
förändrades till en professorsbefattning å ordinarie stat i lönegrad B 30, i samband
varmed ett till honom såsom chef för försöksverksamheten å trädgårdsodlingens
område utgående arvode å 1,000 kronor borde bortfalla.
De av lantbruksstyrelsen föreslagna beloppen i avlöningsstaten för institutet
kan jag i huvudsak godkänna. Emellertid torde på sätt statskontoret påpekat
de under posten till grundavlöningar upptagna avlöningarna till fyra
förste assistenter böra beräknas till 17,340 kronor. Jag torde ock här få
erinra, att jag vid anmälan av förevarande anslagsfråga under punkten 36 i
nionde huvudtiteln beträffande den i anslagsäskandena upptagna posten å
2,801 kronor 67 öre, avseende brist, som balanserats i institutets räkenskaper
sedan budgetåret 1933/1934, uttalat, att riksdagens medgivande borde inhämtas
att av det för innevarande budgetår uppförda förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter få taga i anspråk medel för gäldande av berörda brist. Att
på sätt av styrelsen för institutet ifrågasatts tilldela föreståndarna vid Alnarps
mejeri och trädgårdar särskilda arvoden utöver dem tillkommande lön anser
jag icke böra ske. Ej heller vad lanbruksstyrelsen föreslagit rörande trädgårdsavdelningsföreståndarens
uppfattning i lönegrad anser jag mig kunna
biträda. Frågan om pensionering av vissa befattningshavare, som anställts
med viss uppsägningstid, torde få anstå i avbidan på utredning huruvida det
Kungl. Maj:ts proposition nr 185-
51
icke vöre lämpligare att upptaga berörda befattningshavares tjänster å extra
stat, varigenom befattningshavarna skulle bliva pensionsberätligade såsom övriga
statliga tjänstemän.
Såsom jag förut framhållit måste den av mig förordade omorganisationen
av mejeriskolan medföra vissa anslagsökningar i institutets avlöningsstat. De
dubbla kurserna komma nämligen att kräva en utökning av lärarkrafterna
vid skolan. De av mjölk- och mejeriutredningen i detta avseende framlagda
förslagen torde i huvudsak kunna godtagas. Sålunda torde böra beräknas,
att ytterligare lärarkrafter komma att behövas för undervisning i svenska
språket, räkning, hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespondens.
Denna undervisning synes i överensstämmelse med vad utredningen
förordat kunna utövas av timlärare. Kostnaderna härför hava av utredningen
beräknats till sammanlagt 4,620 kronor. Detta belopp finner jag i likhet
med lantbruksstyrelsen väl högt beräknat. Kostnaderna torde kunna upptagas
till det av lantbruksstyrelsen förordade beloppet av omkring 3,350 kronor.
Emellertid torde på sätt lantbruksstyrelsen anfört i samband härmed
kunna göras en besparing i anslaget till förutvarande speciallärare å 1,150
kronor. Något biträde åt läraren i byggnadslära, såsom utredningen ifrågasatt,
finner jag med hänsyn till vad jag förut anfört rörande omfattningen av
undervisningen i detta ämne icke vara behövligt. Ifråga om övriga läroämnen
torde på sätt utredningen föreslagit undervisningen i dem huvudsakligen
böra bestridas av två fasta ämneslärare med mejerikonsulentkompetens.
Undervisningen i den speciella mejeribakteriologien lärer dock såsom för närvarande
är fallet kunna utövas av professorn i mejerikemi och bakteriolog!.
De två nya ämneslärarna lia av utredningen ansetts böra placeras i lönegrad
B 24 och anställas med 6 månaders uppsägningstid i likhet med vad som nu
gäller för Alnarpsinstitutets ämneslärare. Ehuru de nya lärarnas undervisning
i viss mån såsom utredningen påpekat ligger på ett lägre plan än den
undervisning, som meddelas vid institutet, lärer det dock med hänsyn till det
väsentligt större antalet undervisningstimmar för dem få anses berättigat att
de erhålla placering i lönegrad i enlighet med vad utredningen föreslagit.
Emellertid torde ifrågavarande ämneslärare icke böra anställas med viss uppsägningstid
utan befattningarna såsom ämneslärare uppföras å extra stat.
Kostnaderna för dessa lärare skulle alltså efter frånräknande av vederbörliga
pensionsavdrag för år räknat uppgå till sammanlagt 13,700 kronor. Med hänsyn
till de av mig i det föregående förordade tiderna för de två kursernas
början, oktober och april, torde under första budgetåret av den nya organisationen
av ifrågavarande lärare, den ena icke böra anställas förrän under
oktober och den andra icke förrän under april. Kostnaderna för dessa
lärare komma vid sådant förhållande att under första budgetåret stanna vid
omkring 6,900 kronor.
Vad angår instruktionspersonalen vid mejeriet i Alnarp synes även denna
behöva förstärkas, därest den av mig förut ifrågasatta omorganisationen av
undervisningen genomföres. Med hänsyn till att den praktiska utbildningen
skall bliva mera instruktiv och att två kurser skola utbildas vid skolan lärer
sålunda, på sätt mjölk- och mejeriutredningen förordat, ytterligare en instruk
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
tionsmejerist böra anställas. Härigenom möjliggöres även, att den nuvarande
förste mejeristen kan tagas i anspråk för att biträda föreståndaren för mejeriet
vid övervakande av arbetena därstädes. Någon anledning att, såsom
utredningen förordat, uppföra instruktionsmejeristerna å institutets stat torde
däremot icke föreligga utan torde liksom för närvarande deras löner böra
bäras av inkomsterna från mejeriet.
Den nu förordade ökningen av lärarkrafterna vid skolan skulle enligt det
nu anförda medföra en ökad årlig kostnad för statsverket med i runt tal
(2,200 + 13,700 =) 16,600 kronor.
På grund av vad sålunda anförts bör posten avlöningar till tjästemän å
ordinarie stat upptagas till 41,900 kronor, posten avlöningar till tjänstemän,
anställda med viss uppsägningstid, till 69,300 kronor, posten avlöningar till
tjänstemän å extra stat till (15,400 + 6,900 =) 22,300 kronor, posten avlöningar
till tjänstemän å övergångsstat till 7,600 kronor, posten arvoden och
särskilda ersättningar till 37,900 kronor, posten avlöningar till övrig ickeordinarie
personal till (65,500 — 5,400 — 2,800 + 2,200 =) 59,500 kronor
samt posten särskilda löneförmåner till tjänstemän å övergångsstat och vissa
icke-ordinarie befattningshavare till 2,000 kronor. Avlöningsanslaget bör
alltså upptagas till sammanlagt 240,500 kronor i stället för det under punkt
36 i huvudtiteln beräknade beloppet av 259,300 kronor.
2. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Omkostnader.
Å riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål uppfört
ett förslagsanslag av 75,700 kronor. För dispositionen av anslaget har
Kungl. Maj:t den 25 juni 1937 fastställt följande
Omkostnadsstat.j
Utgifter. Reseersättningar, förslagsvis................. |
...... kronor |
|
Expenser, förslagsvis....................... |
||
Publikationstryck, förslagsvis................ |
||
övriga utgifter: a) underhåll av byggnader, förslagsvis.... |
kronor |
16,600 |
b) skatter och försäkringar, förslagsvis.... |
» |
3,500 |
c) kosthåll för elever, förslagsvis........ |
» |
78,200 |
d) hälso- och sjukvård, förslagsvis........ |
» |
800 |
e) utställningsmateriel, fotografering m. m., |
» |
1,000 |
f) ersättning till Alnarps egendom för dags-verken och körslor, förslagsvis......... |
» |
2,700 |
g) ersättning till Alnarps trädgårdar för |
» |
1,200 |
h) ersättning till Alnarps mejeri för för-söksverksamhet, högst................ |
1> |
5,000 |
6,400
43,650
7,650
Kungl. Maj:ts proposition nr 185-
53
i) ersättning till Skaraborgs läns hushåll -
k |
ningssällskap för lokalhyra, högst...... |
kronor |
3,500 |
j) |
ersättning till Norrlands trädgårdsskola |
» |
3,000 |
k) inköp av mjölk för mejeriförsöken efter |
» |
1,500 |
|
1) |
förbrukningsartiklar för mejeriförsöken, |
» |
2,500 |
m) förbrukningsartiklar och gödslingsme-del avseende trädgårdsförsöken, för-slagsvis ............................. |
» |
9,500 |
|
n) |
inköp av levande växter och frön, för-slagsvis ............................. |
» |
2,200 |
o) |
dagsverken m. m., förslagsvis......... |
» |
18,480 |
P) |
kostnader för lokala försöksstationer |
» |
1,000 |
q) |
bokinköp och bokbindning för Rånna |
» |
500 |
r) |
diverse utgifter, förslagsvis............ |
» |
1,570 |
1,570 kronor 152,750
Summa utgifter kronor 210,450.
Särskilda uppbördsmedel.
1. Hyresinkomster......................................... kronor 26,600
2. Undervisnings- och kostavgifter för elever................ » 56,850
3. Ersättning av Alnarps egendom för 8,000 elevdagsverken å
4 kronor............................................. » 32,000
4. Försäljning av köksväxter............................... » 2,500
5. Försäljning av jordbruksprodukter........................ » 7,800
6. Ersättning för kontrollodlingar för statens centrala frökon
trollanstalt
........................................... » 4,000
7. Ersättning för stamförsök för enskilda firmors räkning..... » 5,000
Summa uppbördsmedel kronor 134,750.
Sammandrag.
Utgifter.................................................. kronor 210,450
Särskilda uppbördsmedel................................... » 134,750
Nettoutgift kronor 75,700 I
I samband med fastställande av omkostnadsstaten har Kungl. Majit föreskrivit
dels
att anslagsposterna till reseersättningar, publikationstryck och övriga
utgifter icke finge utan Kungl. Majits medgivande överskridas,
Kungl. Maj:ts proposition nr 185-
dels att anslagsposten till expenser finge tagas i anspråk enligt följande
fördelning
bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .................... kronor 17,000
övriga expenser, högst ................................ » 26,650,
dels ock att anslagsposterna ersättning till Alnarps egendom för dagsverken
och körslor, ersättning till Alnarps trädgårdar för underhåll av parken
samt ersättning till Alnarps mejeri för försöksverksamhet finge debiteras
högst med belopp, som svarade mot vad de olika rörelsegrenarna visat sig
hava presterat, därvid beräkningen skall ske efter självkostnadspris.
I skrivelse den 13 augusti 1937 har institutets styrelse gjort framställning
rörande medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag samt
därvid åberopat ett av styrelsen upprättat förslag till omkostnadsstat. I berörda
förslag ha utgifterna beräknats ökade till 267,100 kronor samt inkomsterna
till 136,950 kronor. Styrelsen har i anledning härav hemställt
om ett med 54,450 kronor förhöjt anslag under nästkommande budgetår.
Lantbruksstyrelsen har i skrivelsen den 18 september 1937 upptagit förslag
till omkostnadsstat för institutet. Enligt detta förslag skulle utgifterna stanna
vid 254,600 kronor, samt inkomsterna beräknas till 156,600 kronor.
En jämförelse mellan de för löpande budgetåret under detta anslag upptagna
poster och nu föreslagna giver vid handen följande.
Posten reseersättningar har såsom framgår av följande sammanställning
av institutsstyrelsen upptagits till ett med 2,400 kronor förhöjt belopp.
Reseersättning |
för |
styrelsen .............. |
För budgetåret ....... 1,000 |
För budgetåret 1,000 |
2> |
> |
mejeriförsöken.......... |
....... 2,000 |
2,000 |
) |
trädgårdsförsöken ...... |
f 1 5001 ......I2 2,000/ |
4,000 |
|
2> |
Rånna försöksstation. ... |
...... 2 400J |
800 |
|
> |
Söråkers försöksstation.. |
...... 2 500 |
1,000 |
|
Summa |
kronor 6,400 |
8,800. |
Mot de av institutsstyrelsen ifrågasatta höjningarna har lantbruksstyrelsen
intet haft att erinra.
Posten expenser är i institutsstyrelsens förslag upptagen till 54,000 kronor
eller 10,350 kronor högre än i nu gällande omkostnadsstat. Denna förhöjning
sammanhänger enligt vad styrelsen uppger dels med de stegrade bränslekostnaderna
och dels med att nya byggnader, som skola uppvärmas, tillkommit.
Utgiftsposten för bränsle m. m. är i institutsstyrelsens statförslag
beräknad till 26,000 kronor eller 9,000 kronor mer än i staten för löpande
budgetår. För övriga expenser har beräknats ett belopp av 28,000 kronor 1
1 Beräknat för tiden 1 juli—31 december 1937.
> > » 1 januari—30 juni 1938.
Kungl. Maj.ts proposition nr 185.
55
mot 26,650 kronor i 1937/1938 års stat. Den föreslagna förhöjningen beror
enligt vad styrelsen uppgivit på ökade kostnader för städning, renhållning,
kontorsmateriel m. m.
Lantbruksstyrelsen har intet haft att erinra mot den av institutsstyrelsen
beräknade utgiftsposten för expenser.
Posten publikcitionstryck. som i årets stat är upptagen till 7,650 kronor,
har av institutets styrelse för budgetåret 1938/1939 beräknats till ett nied 150
kronor förhöjt belopp eller 7,800 kronor. Styrelsen upplyser, att förhöjningen
sammanhänger med att publikationstrycket för trädgårdsförsöksverksamheten
i sistnämnda budgetårs stat beräknats för helt år i stället för
som i årets stat för allenast ett halvt år (1 januari—30 juni 1938).
Institutets styrelse har beräknat posten övriga utgifter till 196,500 kronor
eller således 43,750 kronor högre än i 1937/1938 års stat.
Av delposterna under rubriken övriga utgifter har delposten underhåll
av byggnader beräknats till 28,000 kronor mot 16,600 kronor i 1937/1938
års stat. Denna stora förhöjning har motiverats bland annat med att kostsamma
reparationer av lärarbostäder och restaurangbyggnaden måste företagas
och att arbetslöner och priser å byggnadsmaterial stigit avsevärt. På
grund av de skäl, institutsstyrelsen anfört, har lantbruksstyrelsen ansett sig
böra förorda höjning av ifrågavarande utgiftspost till det av institutets styrelse
föreslagna beloppet, 28,000 kronor.
Delposten utställningsmateriel, fotografering m. m., som i gällande omkostnadsstat
beräknats till 1,000 kronor för allenast ett halvt år, har nu
i förslagen för helt är upptagits till 2,000 kronor.
Delposten ersättning till Alnarps egendom för dagsverken och körslor
föreslås av institutets styrelse höjd med 1,800 kronor till 4,500 kronor. Den
föreslagna förhöjningen har motiverats dels med att förut upptaget belopp för
ifrågavarande ändamål varit för lågt beräknat och dels med de stegrade arbetslönerna.
Lantbruksstyrelsen, som funnit den föreslagna förhöjningen av
ifrågavarande utgiftspost viii hög, har föreslagit, att densamma skall upptagas
till ett belopp av 4,000 kronor.
Delposten ersättning till Alnarps trädgårdar för underhåll av parken föreslås
i institutets förslag höjd från 1,200 kronor till 2,000 kronor, och som
skäl härför framhåller institutets styrelse, att kostnaderna för parkunderhållet
på grund av ökade arbetskostnader och höjda fordringar på parkens
skötsel stigit samt att parkområdet utökats. Nettoförlusten på parken har
för de tre senaste budgetåren uppgått till i medeltal 3,300 kronor. Lantbruksstyrelsen
har ansett det skäligt, alt ifrågavarande utgiftspost beräknas till
2,000 kronor.
Institutsstyrelsen har i statförslaget upptagit delposten ersättning till
Alnarps mejeri för försöksverksamhet till 8,000 kronor mot 5,000 kronor
i nu gällande stat. Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till att ifrågavarande
försöksverksamhet nu bedrivcs i full omfattning förordat höjning av sagda
ersättning till det av institutsstyrelsen föreslagna beloppet, 8,000 kronor.
Delposterna ersättning till Skaraborgs läns hushållningssällskap för lokalhyra
och ersättning till Norrlands trädgårdsskola i Söråker för personalkostnad
m. m. saint bokinköp och bokbindning för Rånna lörsöksstation, vilka
utgiftsposter i gällande omkostnadsstat beräknats allenast för halvt år (1 januari—30
juni 1938), hava nu i förslagen upptagits för helt år och beloppen
allis;! fördubblats.
Delposten inköp av levande växter och frön har av styrelsen för institutet
beräknats till ett från 2,200 kronor lill 3,000 kronor förhöjt belopp,
då förstnämnda belopp visat sig otillräckligt. Lantbruksstyrelsen har intet
haft ali erinra mot denna höjning.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
I nu gällande omkostnadsstat bär delposten dagsverken m. m. upptagits
till 18,480 kronor, varav 1,600 kronor för fruktodlingsförsök under ett halvt
är (1 januari—30 juni 1938) och 16,880 kronor till köksväxtförsöken under
hela budgetåret. På grund av stegrade arbetspriser och utvidgning av såväl
fruktodlingen som köksväxtförsöken beräknar institutets styrelse ifrågavarande
arbetskostnader under budgetåret 1938/39 till 28,000 kronor, varav till
fruktodlingsförsöken 5,000 kronor och för de övriga försöken 23,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har ansett, att utgiftsposten bör kunna begränsas till
25.000 kronor.
Institutsstyrelsen har föreslagit, att delposten diverse utgifter höjes från
1,570 kronor till 2,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har intet haft att erinra
häremot.
Institutsstyrelsen har såsom en ytterligare delpost upptagit ett belopp av
4.000 kronor till lokala försöksstationer för trädgårdsodlingen m. m. Lantbruksstyrelsen
bär ansett, att liksom skett i riksstaten för budgetåret 1937/
1938 ett .särskilt anslag för detta ändamål bör äskas jämväl för budgetåret
1938/1939.
Institutsstyrelsen har vidare föreslagit medtagande av en ny utgiftspost,
nämligen 5,000 kronor till ersättning till Alnarps trädgårdar för odlingar för
undervisningsändamål. Såsom skäl för denna post har styrelsen i huvudsak
framhållit, att det numera icke torde vara möjligt att täcka utgifterna för
odlingarna för berörda ändamål med medel, som influtit genom försäljningar.
Lantbruksstyrelsen, som funnit det skäl institutsstyrelsen anfört för att
ersättning till trädgårdsavdelningen bör utgå för ifrågavarande undervisningsmateriel
i viss mån bärande, har dock ansett, att medel för ändamålet
bör utgå ur det särskilda till institutet anvisade anslaget till Materiel m. m.
och beräknas till högst 3,000 kronor.
Övriga här ej avhandlade delposter hava beräknats till samma belopp som
för löpande budgetår.
I enlighet med vad nu anförts har under posten övriga utgifter i omkostnadsstaten
för budgetåret 1938/1939 upptagits ett belopp av sammanlagt
184.000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har emellertid framhållit att, därest den föreslagna
omorganisationen av mejeriskolan vid Alnarp skulle genomföras i enlighet
med styrelsens förslag, den under övriga utgifter uppförda delposten till
kosthåll för elever torde böra höjas från nu föreslaget oförändrat belopp av
78,200 kronor med 18,900 kronor till 97,100 kronor och därmed slutsumman
för övriga utgifter ökas från 184,000 kronor till 202,900 kronor.
Under rubriken särskilda uppbördsmedel har posten hyresinkomster av
institutets styrelse beräknats till 25,100 kronor eller till 1,500 kronor mindre
än i nu gällande stat. Styrelsen har framhållit, att häri inginge en sänkning
av hyran för två trädgårdsmästare med 300 kronor för envar. Hyran utginge
för närvarande för vardera med 600 kronor. Denna hyra vore emellertid
för hög i förhållande till hyresnivån i orten.
Lantbruksstyrelsen har ansett den föreslagna nedsättningen av den för
trädgårdsmästarna beräknade bostadshyran från 600 kronor till 300 kronor
vara väl stor. En sänkning av den beräknade hyran till 400 kronor har synts
skälig och hör alltså ifrågavarande post enligt lantbruksstyrelsens mening
beräknas till 25,300 kronor.
Lantbruksstyrelsen har framhållit, att vid ett genomförande av den föreslagna
omorganisationen av mejeriskolan vid Alnarp bostäder skulle vid
skolan beredas för 25 elever mot för närvarande 20, varigenom hyresinkomsten
skulle öka med (5 X 125 =) 625 kronor.
Posten undervisnings- och kostavgifter för elever beräknas av instituts -
Kungl. Maj.ts proposition nr 185.
57
styrelsen för budgetåret 1938/1939 till 59,850 kronor, varav beräknas inflyta
i undervisningsavgifter 3,000 kronor och i kostavgifter 56,850 kronor.
Lantbruksstyrelsen har påpekat, att, därest den föreslagna omorganisationen
av mejeriskolan godkännes, elevantalet vid skolan skulle komma att
uppgå till 50, vilka samtliga skulle erlägga kostavgifter. Posten kostavgifter
skulle med anledning härav då böra höjas med (28 X 675 =) 18,900 kronor.
I undervisnings- och kostavgifter skulle sålunda under nämnda förutsättning
böra beräknas inflyta ett belopp av 78,750 kronor eller i runt tal
78,700 kronor.
Posterna försäljning av köksväxter och försäljning av jordbruksprodukter
hava beräknats höjda med 500 kronor respektive 200 kronor. Återstående
poster under förevarande rubrik äro beräknade till oförändrade belopp.
Lantbruksstyrelsen har därefter upptagit de särskilda uppbördsmedlen för
budgetåret 1938/1939 till sammanlagt 156,600 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i sitt förslag till omkostnadsstat för budgetåret
1938/1939 upptagit utgifterna till 254,600 kronor och de särskilda uppbördsmedlen
till 156,600 kronor. Nettoutgiften för samma budgetår har av styrelsen
beräknats till (254,600 — 156,600 =) 98,000 kronor.
Mot lantbruksstyrelsens förslag till de särskilda posterna i omkostnadsstaten DeparUmentshar
jag intet att erinra. Styrelsen har emellertid vid sin slutberäkning av ut- CÄe^en''
gifterna i omkostnadsstaten icke upptagit de kostnader för elevernas kosthåll,
18,900 kronor, som skulle uppkomma vid en omorganisation av mejeriundervisningen,
under det att styrelsen vid sin slutberäkning av inkomsterna
räknat med motsvarande inkomstbelopp jämte förutberörda ytterligare hyresinkomst
å 600 kronor. Vid ett beaktande härav bör ifrågavarande anslag
upptagas till (273,500— 156,600=) 116,900 kronor.
Omkostnadsstaten för institutet kommer vid bifall till vad sålunda föreslagits
att för nästa budgetår erhålla följande utseende.
Omkostnadsstat.
Utgifter.
1. Reseersättningar, förslagsvis................. |
8,800 |
||
2. Expenser, förslagsvis....................... |
....... » |
54,000 |
|
3. Publikationstryck, förslagsvis................ |
7,800 |
||
4. övriga utgifter: |
|||
a) underhåll av byggnader, förslagsvis---- |
kronor 28,000 |
||
b) skatter och försäkringar, förslagsvis.... |
» |
3,500 |
|
c) kosthåll för elever, förslagsvis......... |
» |
97,100 |
|
d) hälso- och sjukvård, förslagsvis........ |
» |
800 |
|
e) utställningsmateriel, fotografering m. m., |
|||
förslagsvis........................... |
» |
2,000 |
|
f) ersättning till Alnarps egendom för dags- |
|||
verken och körslor, förslagsvis......... |
» |
4,000 |
|
g) ersättning till Alnarps trädgårdar för |
|||
underhåll av parken, högst............ |
» |
2,000 |
58
Kungl. Majlis proposition nr 185.
h)
i)
j)
k)
l)
m)
n)
o)
P)
q)
ersättning till Alnarps mejeri för för-söksverksamhet, högst............... |
kronor |
8,000 |
ersättning till Skaraborgs läns hushåll-ningssällskap för lokalhyra, högst...... ersättning till Norrlands trädgårdsskola |
» |
7,000 |
i Söråker för personalkostnader m. m., högst............................... inköp av mjölk för mejeriförsöken efter |
» |
6,000 |
1,500 |
||
förbrukningsartiklar för mejeriförsöken, |
||
förslagsvis...................... |
» |
2,500 |
förbrukningsartiklar och gödslingsme-del, avseende trädgårdsförsöken, för-slagsvis ............................. |
» |
9,500 |
inköp av levande växter och frön, för-slagsvis ........................... |
» |
3,000 |
dagsverken m. m., förslagsvis......... bokinköp och bokbindning för Rånna för- |
» |
25,000 |
söksstation, förslagsvis................ |
» |
1,000 |
diverse utgifter, förslagsvis............ |
» |
2,000 |
_ 2,000 kronor 202,900
Summa utgifter kronor 273,500.
Särskilda uppbördsmedel.
1. Hyresinkomster......................................... kronor 25,900
2. Undervisnings- och kostavgifter för elever................. » 78,700
3. Ersättning av Alnarps egendom för 8,000 elevdagsverken å
4 kronor............................................. » 32,000
4. Försäljning av köksväxter............................... » 3,000
5. Försäljning av jordbruksprodukter........................ » 8,000
6. Ersättning för kontrollodlingar för statens centrala frökon
trollanstalt
........................................... » 4,000
7. Ersättning för stamförsök för enskilda firmors räkning..... » 5,000
Summa uppbördsmedel kronor 156,600
Sammandrag.
Utgifter.................................................. kronor 273,500
Särskilda uppbördsmedel................................... » 156,600
Nettoutgift kronor 116,900.
3. Lantbruks-, mejeri- och trädgård sinstitut et vid Alnarp: Materiel m. m.
Till bestridande av kostnaderna för materiel vid institutet är för innevarande
budgetår under denna rubrik i riksstaten uppfört ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
I det av institutet avgivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat för budget -
Kungl. Maj.ts proposition nr 185.
59
året 1938/1939 har styrelsen för institutet föreslagit, att ifrågavarande anslag
med hänsyn till mejeriförsöksverksamhetens överflyttning till institutet måtte
höjas med 2,000 kronor. Häremot har lantbruksstyrelsen i sitt förslag till
inkomst- och utgiftsstat för institutet förklarat sig icke hava något att erinra.
Institutets styrelse har såsom förut berörts föreslagit, att å institutets omkostnadsstat
skulle uppföras en post avseende ersättning till Alnarps trädgårdar
för odlingar för undervisningsändamål å 5,000 kronor. Lantbruksstyrelsen
har såsom jämväl förut omnämnts ansett, att medel för berörda
ändamål böra utgå av ifrågavarande anslag med ett skäligt ansett belopp av
3,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har sålunda ansett ifrågavarande anslag för nästa budgetår
böra höjas med ytterligare 3,000 kronor och således beräknas till
(10,000 + 2,000 + 3,000=) 15,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har därjämte framhållit, att ett genomförande av den
av lantbruksstyrelsen föreslagna omorganisationen av mejeriskolan skulle
påkalla anvisandet av dels ett engångsbelopp av 12,000 kronor till inköp av
undervisningsmateriel för skolan och dels ett årligt belopp av 1,000 kronor
för samma ändamål.
Jag tillstyrker de av lantbruksstyrelsen förordade höjningarna av ifråga-Departementsvarande
anslag med tillhopa 5,000 kronor. Därjämte torde anslaget böra c fen''
höjas med ytterligare 1,000 kronor till täckande av årliga materielkostnader
i anledning av den föreslagna omorganisationen av mejeriundervisningen.
Anslaget torde alltså böra upptagas till det under punkt 38 i huvudtiteln beräknade
beloppet 16,000 kronor. Det av lantbruksstyrelsen berörda beloppet
avseende engångskostnader till täckande av utgifterna för undervisningsmateriel
till mejeriskolan torde icke böra upptagas under förevarande anslag
utan under det i punkt 42 i huvudtiteln beräknade anslaget till byggnadsarbeten
m. lii.
4. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Bokinköp och
bokbindning för institutets bibliotek.
Till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek är i riksstaten för
budgetåret 1937/1938 uppfört ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
I sina anslagsäskanden har styrelsen för institutet för budgetåret 1938/1939
beräknat anslagsbehovet till 7,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot denna
höjning av anslaget.
Jag biträder myndigheternas förslag rörande förevarande anslag, och tor-Departemenude
detsamma sålunda böra upplagas till 7,000 kronor, vilket belopp beräk- chifen.
näts under punkt 39 i huvudtiteln.
5 Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Stipendier m. m.
För innevarande budgetår är i riksstaten för budgetåret 1937/1938 under
denna rubrik uppfört ett anslag av 7,900 kronor.
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
Styrelsen för institutet bär för budgetåret 1938/1939 beräknat anslagsbehovet
till samina belopp 7,900 kronor, varav till stipendier 4,400 kronor och
till studieresor 3,500 kronor.
Lantbruksstyrelsen har erinrat därom, alt därest styrelsens förslag om
mejeriskolans omorganisation genomfördes, ifrågavarande anslag borde höjas
med 6,000 kronor, därav 5,000 kronor till stipendier och 1,000 kronor till
studieresor.
Departements- I likhet med mjölk- och mejeriutredningen samt lantbruksstvrelsen anser
cÄc/cw. •
jag, att vid omorganisationen av mejeriundervisningen vid Alnarp en höjning
av förevarande anslag bör äga rum med 6,000 kronor, därav 5,000 kronor
torde böra få disponeras till stipendier och 1,000 kronor till studieresor.
I överensstämmelse med vad utredningen föreslagit torde därjämte ett belopp
av 500 kronor böra ställas till förfogande att användas för resebidrag till
elever, som äro avlägset boende i förhållande till skolan. Anslaget under
förevarande rubrik bör i enlighet härmed upptagas till 14,400 kronor.
6 Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten.
Under punkt 41 i nionde huvudtiteln har för detta ändamål beräknats ett
belopp av 85,000 kronor.
Vid 1933 års riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 208 förslag
örn ombyggnad av kemiska laboratoriet vid institutet för en kostnad av
30,250 kronor. Propositionen bifölls av riksdagen (R. skr. nr 353).
Vid 1934 års riksdag fattades beslut rörande utförande av ytterligare byggnadsarbeten
vid institutet. Sålunda beslöts då (prop. nr 175, R. skr. nr 185),
bland annat, att en ny mejeribyggnad skulle uppföras. Därjämte avsågs,
att sedan arbetet härmed slutförts, ombyggnad skulle äga rum av den gamla
mejeribyggnaden för undervisningsändamål för en kostnad av 66,975 kronor.
Medel härför anvisades sedermera av 1935 års riksdag (IX H. T. p. 33,
R. skr. nr 9).
I skrivelse den 8 januari 1937 bar styrelsen för institutet — med förmälan
att det anvisade beloppet för ombyggnaden av mejeriet icke vore tillräckligt
för verkställande av erforderliga ombyggnadsarbeten — hemställt, att ytterligare
ett belopp av omkring 30,000 kronor måtte anvisas för berörda ändamål.
Sedan yttrande över denna hemställan avgivits den 19 januari 1937 av lantbruksstyrelsen
och den 2 mars 1937 av byggnadsstyrelsen, därvid den sistnämnda
styrelsen beräknat kostnaderna för ombyggnaden till ett belopp av
129,000 kronor, har institutets styrelse i skrivelse den 24 augusti 1937 inkommit
med förnyad framställning i ämnet. I denna har styrelsen hemställt, att
ett belopp av 85,425 kronor måtte ställas till förfogande för ombyggnadsarbetena
vid den gamla mejeribyggnaden.
I sistberörda skrivelse har institutet rörande ombyggnaden anfört i huvudsak
följande:
Kungl. Maj:ts proposition nr 18».
(il
Hela bottenvåningen saint källarvåningen erfordrades för undervisningen
i maskin- och redskapslära jämte fysik. Hela övre våningen behövdes för
undervisningen i kemi och geologi. I denna senare hade dock avsetts skola
även inrymmas bostad till städerska. För vardera av dessa båda ämnesgrupper
erfordrades på grund av timantalet och det i dessa ämnen stora behovet
av demonstrationer i anslutning till föreläsningarna en föreläsningssal, lokaler
för övningar i maskinlära och kemi, lokaler för samlingar och material
samt arbetsrum för lärare.
Föreläsningssalen i avdelningen för maskinlära måste förses med stora fönster
samt vara så belägen, att maskiner och redskap bekvämt kunna flyttas
in för demonstrationer under föreläsningarna. Samtliga utrymmen för förvaring
av maskiner samt för övningar i denna avdelning måste vara så beskaffade,
att tunga maskiner kunna uppställas där. De förutvarande lagringslokalerna
i källaren, där takhöjden vöre låg, beräknades med fördel kunna
användas för uppställning av motorer samt maskiner och redskap för trädgårdsbruk.
Den blivande avdelningen för kemi och geologi måste för att tillfredsställa
rimliga anspråk på ljus och luftvolym göras ljusare och högre. I sitt nuvarande
skick vore denna våning alltför mörk, och höjden i densamma vore ej
mer än 3 meter, där innertaket vöre vågrätt. Närmast ytterväggen vore höjden
endast 2.5 meter med fönstrens överkant 2.1 meter över golvet. Dessutom
vore den totala fönsterytan synnerligen liten. Hela yttertaket måste
därför höjas och nya fönster anbringas. En extra höjning måste göras över
föreläsningssalen, så att denna finge en höjd från golv till tak av 3.5 meter.
Då under viss tid olika kurser hade övningar i kemi samtidigt, måste utrymmet
för kemilaborationer planeras med hänsyn härtill.
Entrén vore för närvarande synnerligen trång och mörk med endast 1.1 meter
bred trätrappa till övre våningen. Den måste ovillkorligen göras ljusare
och förses med trappa av brandfritt material och en bredd av minst 1.4 meter.
Beträffande planens detaljer hänvisade styrelsen till ritningar och arbetsbeskrivning
uppgjorda av arkitekt G. Beijer. Förevarande förslag till omändring
av gamla mejeriet till undervisningslokaler hade kostnadsberäknats till
162.400 kronor. I detta belopp inginge dock även kostnader för inredningen
med 12,000 kronor, för vilket ändamål 1935 års riksdag redan hade beviljat
10,000 kronor. Örn detta belopp frånräknades, nedbragtes kostnaden till
152.400 kronor, vilket dock betydligt överstege det av 1934 års riksdag beviljade
beloppet.
Angående anledningen till berörda kostnadsökning och behovet av ombyggnaden
i enlighet med förslaget har styrelsen vidare anfört:
Det borde beaktas, att byggnadskostnaderna sedan 1934 hade undergått en
betydande stegring och att då föreliggande förslag i flera avseenden vore ofullständigt.
Sålunda inginge ej i detsamma ombyggnad av entrén samt ökning
av takhöjden i övre våningen och ej heller räknades med ett helt nytt tak på
byggnaden. Det hade befunnits nödvändigt att företaga ombyggnad i vida
större omfattning lin som ursprungligen ifrågasatts.
Det nu framlagda förslaget tillgodosåge också de krav, som ur undervisningssynpunkt
måste ställas på denna byggnad. Den nyligen inträdda situationen
på lantbrukets arbetsmarknad med stigande löner och kortare arbetstid
utgjorde enligt styrelsens uppfattning ett synnerligen tungt vägande skäl
för att undervisningen i maskin- och redskapslära bereddes nödigt utrymme.
Endast härigenom kunde de fordringar, som nu ställdes på denna undervisning,
tillgodoses vid institutet. Både för lantbruks- oell trädgårdsutbildningen
måste det anses synnerligen önskvärt, att undervisningen i maskin- och red
-
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
skapslära i största möjliga utsträckning kunde bedrivas i form av övningar
och ej blott som föreläsningar.
Även för de livligt besökta kortare kurser i maskinskötsel, vilka sedan en
följd av år anordnades vid Alnarp för lantbrukare och lantbruksbiträden,
vore möjligheter till praktiska övningar det mest väsentliga.
Slutligen har styrelsen erinrat, att 1935 års riksdag för inredning, utrustning
och inventarier vid institutet beviljat 41,000 kronor, i vilket belopp inginge
10,000 kronor till instrumentell utrustning av maskinhallen, 10,000
kronor till inredning av undervisningslokaler och 5,000 kronor till laboratorieutrustning
eller sammanlagt 25,000 kronor, allt i enlighet med Kungl. Maj:ts
proposition nr 132 år 1931. Enligt denna skulle de ifrågavarande undervisningslokalerna
inrymmas i den förutvarande veterinärbyggnaden, men då
denna enligt senare beslut iordningställts till bostäder för eleverna i mejeriskolan,
måste maskinhallen och undervisningslokalerna för kemi m. m. i stället
inrymmas i den gamla mejeribyggnaden.
Lantbruksstyrelsen har i ett den 18 september 1937 avgivet yttrande över
nyssberörda framställning från styrelsen för institutet anfört bland annat, att
behovet av ändamålsenliga lokaler — särskilt för undervisning i maskin- och
redskapslära — bomme att genom förslaget bliva bättre tillgodosett än genom
tidigare gjorda ändringsförslag. Lantbruksstyrelsen har vidare i sitt yttrande
uttalat, att styrelsen i likhet med institutets styrelse funnit det ändamålsenligt,
att den gamla mejeribyggnaden omändrades till undervisningslokaler,
men att med hänsyn till de väsentligt ökade byggnadskostnaderna dock torde
kunna ifrågasättas, om icke någon inskränkning i ombyggnadsarbetet kunde
göras. Slutligen har lantbruksstyrelsen erinrat, att styrelsen i sitt utlåtande
över mjölk- och mejeriutredningens förslag angående omorganisation av mejeriskolan
vid Alnarp föreslagit, att ett belopp av 12,000 kronor anvisades för
inredning av två laboratoriesalar och ett belopp av 2,500 kronor för inredning
av en lektionssal. Styrelsen har ansett, att hänsyn borde tagas härtill vid
beviljande av ytterligare anslag till mejeribyggnadens användning.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1937 hemställt, dels att
för fullbordande av ombyggnaderna av gamla mejeriet och kemiska laboratoriet
vid Alnarp ett reservationsanslag av 85,000 kronor måtte anvisas dels
ock att styrelsen måtte bemyndigas att igångsätta och fullfölja arbetena för
ombyggnaden av gamla mejeriet med anlitande av vissa i skrivelsen omförmälda
till styrelsens förfogande ställda medel å tillhopa 97,225 kronor.
I skrivelsen har byggnadsstyrelsen efter att hava erinrat om sitt yttrande
över framställningen den 8 januari 1937 från institutets styrelse vidare anfört,
att, sedan arbetslönerna genom de nya avtalen mellan arbetsgivare och arbetarorganisationerna
i juni 1937 höjts med omkring 9 °/o, den förut beräknade
kostnaden för byggnadsföretaget borde höjas i motsvarande mån. Under
framhållande att jämväl materialprisen stigit har styrelsen ytterligare
uttalat, att försiktigheten bjöde att höja kostnadsberäkningen å 129,000 kronor
med 10 % eller med i runt tal 13,000 kronor till 142,000 kronor.
Beträffande ombyggnaden av det kemiska laboratoriet har byggnadssty -
Kungl. Maj:ts proposition nr 18ö.
63
reisen anfört, att efter 1933 års riksdagsbeslut rörande denna ombyggnad icke
styrelsen veterlig! framkommit något nytt ombyggnadsförslag. Vid en ombyggnad
enligt det för riksdagen framlagda förslaget borde enligt styrelsens
mening de tidigare beräknade kostnaderna med hänsyn till de stegrade material-
och arbetspriserna höjas med omkring 30 % eller med cirka 10,000
kronor till 40,250 kronor.
Styrelsen har slutligen framhållit, att kostnaderna för de båda ombyggnadsarbetena
sålunda numera uppginge till (112,000 + 40,250 =) 182,250
kronor och att av detta belopp stöde till styrelsens förfogande en summa av
(66,975 + 30,250 =) 97,225 kronor. För arbetenas utförande erfordrades
alltså ytterligare en summa av (182,250 — 97,225 =) i runt tal 85,000 kronor.
I första hand borde enligt styrelsens mening ombyggnaden av det gamla mejeriet
verkställas och borde de tillgängliga anslagsmedlen få användas för
detta ändamål.
I en den 22 januari 1938 dagtecknad promemoria rörande byggnadsarbetena
vid Alnarp har byggnadschefen hos byggnadsstyrelsen, efter att hava
tagit del av handlingarna i ärendet, uttalat, att byggnadsarbeten enligt institutsstyrelsens
senaste förslag skulle kunna utföras inom den av byggnadsstyrelsen
beräknade kostnadsramen under förutsättning att så stor sparsamhet
som möjligt iakttoges och byggnadernas beskaffenhet icke visade sig vara
alltför bristfälliga och föranleda för det närvarande icke beräkneliga kostnader.
Innan jag ingår på förutberörda förslag torde jag få erinra därom, att Departementsunder
punkt 42 i nionde huvudtiteln av statsverkspropositionen för budget- chtfenåret
1938/1939 beräknats 31,500 kronor till byggnadsarbeten m. m. för mejeriskola.
Såsom framgår av vad jag anfört under punkt 36 i nionde huvudtiteln
är av detta belopp 19,500 kronor avsedda att användas för inredande
av två laboratoriesalar, lektionssal och maskinrum samt 12,000 kronor för
undervisningsmateriel enligt det av mjölk- och mejeriutredningen framlagda
förslaget. Rörande det närmare innehållet i förslaget har förut redogjorts.
Det gamla mejeriet torde böra ombyggas och användas helt för undervisningsändamål
på sätt institutsstyrelsen i sitt förslag den 24 augusti 1937 förordat.
Jämväl laboratoriet torde böra ombyggas. Dessa arbeten böra utföras
i enlighet med vad byggnadsstyrelsen samt mjölk- och mejeriutredningen
föreslagit. Ifrågavarande ombyggnadsarbeten synas vara i hög grad påkallade
för beredande av erforderliga utrymmen flir den utvidgade undervisningens
bedrivande. Delvis hava såsom framgår av det förut anförda erforderliga
medel för vissa delar av ombyggnadsarbetena redan ställts till förfogande.
Sålunda har såsom framgår av vad förut sagts för ombyggnadsarbetena
i gamla mejeriet och laboratoriebyggnaden anvisats 97,225 kronor. Denna
summa är emellertid icke tillräcklig, beroende till en del diirpå att kostnaderna
för arbetenas utförande stigit och till en del därpå att de tilltänkta arbetena
något utvidgats. Kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen och institutets
styrelse tillstyrkta ombyggnadsarbetena torde enligt vad från byggnadssty
-
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 185-
reisen anförts kunna utföras för 182,250 kronor. Då ett belopp av 97,225
kronor finnes disponibelt, bör alltså på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit ytterligare
ett belopp av 85,000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål. Därjämte
torde av mjölk- och mejeriutredningen i dess betänkande föreslagna
omändringsarbeten böra vidtagas. Enligt vad från byggnadsstyrelsen uppgivits
ingå dessa arbeten icke i det förslag, som framlagts av byggnadsstyrelsen.
Kostnaderna för de av utredningen föreslagna arbetena hava uppskattats
till sammanlagt 19,500 kronor. För förut omförmälda ombyggnadsarbeten
torde alltså böra anvisas ytterligare tillhopa (85,000 + 19,500 =)
104,500 kronor.
7. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Inventarier för
mejeriskola.
Under punkt 42 i nionde huvudtiteln bär för byggnadsarbeten m. m. för
mejeriskola beräknats ett belopp av 31,500 kronor. Såsom framgår av det
anförda avser detta belopp kostnaderna för — förutom omförmälda byggnadsarbeten
inom laboratoriet — inventarier för mejeriskolan för 12,000
kronor. Då dessa inventarier äro erforderliga för undervisningens bedrivande,
synes ifrågavarande belopp böra anvisas för ändamålet i form av ett särskilt
reservationsanslag, betecknat Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet
vid Alnarp: Inventarier för mejeriskola.
8. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet.
Under punkt 43 i nionde huvudtiteln har för detta ändamål för budgetåret
1938/1939 beräknats ett belopp av 18,000 kronor.
1937 års riksdag (prop. nr 261; R. skr. nr 290) beviljade ett belopp av 4,000
kronor för iordningställande till trädgårdsmästarebostad av boningshuset å
fastigheten Östergård, vilken övertagits av institutet i samband med utvidgning
av försöksverksamheten vid institutet.
I skrivelse den 14 september 1937 har institutets styrelse hemställt, att
Kungl. Majit måtte medgiva, att det nyssberörda av riksdagen beviljade beloppet
jämte ett belopp av 18,000 kronor av överskottet å rörelsen vid Alnarps
egendom för räkenskapsåret 1936/1937 eller således tillhopa 22,000 kronor
måtte få användas till uppförande av en ny bostadsbyggnad för trädgårdsmästaren.
I skrivelsen har styrelsen såsom skäl för sin hemställan anfört i huvudsak
följande.
Vid utvidgningen av verksamheten vid Alnarps trädgårdar hade den därför
erforderliga arealen tagits från Alnarps egendom. Under tiden 1910—
1936 hade egendomen avstått omkring 33.5 hektar åkerjord till trädgårdarna
och den därmed förenade försöksverksamheten. Denna ansenliga minskning
av egendomens areal hade självfallet varit till stor olägenhet för egendomen,
och då det under 1935 hade rests krav på ytterligare jordareal dels för
utvidgning av köksväxtförsöken och dels för fruktodlingsförsök, hade styrelsen
blivit nödsakad att om möjligt tillgodose behovet av jord för köksväxtför
-
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
sökens utvidgning genom att övertaga den till kungsgården hörande utgården
Östergård, som då varit utarrenderad och som omfattade cirka 17 hektar.
Arrendatorn av östergård, Joh. Strandberg, hade innehaft arrendet där
sedan 1921. Dessförinnan hade han arrenderat Mellangård, sorn tidigare
arrenderats av hans fader. Överflyttningen från Mellangård till östergård
bade föranletts av att Mellangård 1921 tagits i anspråk till försök med köksväxter.
Strandberg, som vore född 1879, hade under de senaste åren lidit
av ohälsa och befunne sig i trånga ekonomiska omständigheter. Dels på
grund av att han vore oförmögen till arbete samt hade svag ekonomi och
dels på grund av att han själv och hans förfäder varit arrendatorer under
Alnarps kungsgård omkring 100 år hade styrelsen ansett det vara skäligt, att
han bereddes något vederlag vid arrendets överlämnande.
När därför Strandberg i början av 1936 hos .styrelsen hemställde, att han,
i den händelse han överlämnade arrendet av Östergård våren 1937, måtte
under sin återstående livstid få bebo boningshuset därstädes, hade styrelsen
ansett detta vara en för egendomen förmånlig lösning av denna fråga och
bifallit Strandbergs hemställan. I enlighet härmed hade Strandberg överlämnat
arrendet den 14 mars 1937.
Genom att boningshuset vid Östergård fortfarande beboddes av förre
arrendatorn saknades emellertid bostad till den trädgårdsmästare, som skulle
handhava den närmaste tillsynen av7 försöken. Alldenstund denne befattningshavare
borde vara boende på platsen, ansåge styrelsen, att annan bostad
till honom borde uppföras därstädes. Styrelsen ansåge denna fråga lämpligen
kunna lösas genom att för detta ändamål användes det belopp av 4,000
kronor, som 1937 års riksdag anvisat till reparation av boningshuset å östergård
samt att återstående kostnad täcktes med överskottsmedel från egendomen.
Både Östergård och Mellangård vore helt i avsaknad av arbetarbostäder.
Det nuvarande boningshuset behövdes synnerligen väl härtill, näi
detta bleve tillgängligt. ..... o ..
Enligt ritningar och arbetsbeskrivning tor trädgardsmästarbostad vid
Östergård skulle denna kosta 22,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i yttrande den 7 oktober 1937 förklarat sig endast
under förutsättning att det visade sig absolut omöjligt att anskaffa annan
lämplig bostad åt förre arrendatorn Strandberg kunna om ock med tvekan
förorda bifall till institutsstyrelsens framställning.
Efter remiss har styrelsen för institutet i skrivelse den 18 november 1937
förklarat, att någon möjlighet att anskaffa annan bostad till Strandberg icke
förefunnes.
1 förutberörda promemoria den 22 januari 1938 från byggnadsstyrelsen
har uttalats, att kostnaderna för uppförande av trädgårdsmästarbostaden
borde beräknas till 24,000 kronor.
Såsom framgår av institutsstyrelsens framställning i ämnet har styrelsen Departement*.
medgivit, att den förre arrendatorn av Östergård skall la kvarbo i bostads- ^
huset å fastigheten. Med hänsyn härtill torde det bliva nödvändigt, att ny
trädgårdsmästarbostad uppföres å egendomen. På sätt institutets styrelse
framhållit lärer, då det nuvarande bostadshuset blir ledigt, detta bliva behövligt
såsom bostad åt andra befattningshavare. Kostnaderna för trädgårdsmästarbostället
torde böra beräknas i enlighet med vad i förenämnda
promemoria angivits eller till 24,000 kronor. Det torde icke vara lämpligt
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 samt. Nr 185- 5
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 185
att på sätt institutets styrelse föreslagit för ändamålet disponera vinstmedel
från anläggningarna vid Alnarp utan torde medel härtill särskilt böra anvisas.
För ifrågavarande ändamål torde däremot böra få användas förut för
reparation av det gamla bostället anvisade 4,000 kronor. Följaktligen torde
nu för ändamålet böra anvisas 20,000 kronor.
9. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Lokala trädgdrdsförsök.
,
Till lokala trädgårdsförsök har till institutet för budgetåret 1937/1938 anvisats
ett anslag av 2,000 kronor.
Institutsstyrelsen har för budgetåret 1938/1939 beräknat anslagsbehovet
för ändamålet till 4,000 kronor. Anledningen till höjningen av anslaget har
styrelsen uppgivit vara, att anslaget för innevarande budgetår avsåge endast
halva året, då verksamheten tagit sin början den 1 januari 1938.
Lantbruksstyrelsen har icke haft något att erinra mot institutsstyrelsens
framställning.
Departements- I likhet med myndigheterna anser jag, att för ifrågavarande ändamål bör
chefen. för budgetåret 1938/1939 anvisas ett belopp av 4,000 kronor.
Anslagsbehovet för Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor
för kvinnor.
Jag torde härefter få upptaga till behandling frågan örn anslag till de
lägre mejeriskolorna för kvinnor. Såsom jag förut anfört anser jag någon
omorganisation av dessa nu icke böra ske. Antalet skolor torde emellertid
på sätt jag förut anfört kunna minskas från sju till fem. För närvarande
utgår för varje skola ett fast anslag å 2,000 kronor samt för undervisningen
omkring 2,000 kronor enligt redovisning. För innevarande budgetår är i
riksstaten upptaget ett belopp av 27,000 kronor. Å ifrågavarande anslag
förefanns den 30 juni 1937 en reservation å omkring 3,000 kronor. Med hänsyn
till det anförda torde för budgetåret 1938/1939 till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Lägre mejeriskolor för kvinnor böra äskas ett belopp av [(5 X
4,000) —2,000=] 18,000 kronor i stället för i nionde huvudtiteln beräknade
51,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels för lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid
Alnarp fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
3 professorer.................................... B 30
1 eldare ........................................ B 5
3 vaktmästare .................................. B 5
1 kontorsbiträde ................................ B 4
Kungl. Maj.ts proposition nr 185-
67
Befattning Lönegrad
Tjänstemän, anställda med viss uppsägningstid.
1 föreståndare för lantbruksavdelningen............ B 28
1 föreståndare för trädgårdsavdelningen............ B 28
5 ämneslärare vid lantbruksavdelningen .......... B 24
3 ämneslärare vid trädgårdsavdelningen............ B 20
Anm. En ämneslärarbefattning vid lantbruksavdelningen skall hållas
obesatt, så länge å övergångsstat för institutet finnes en professor i jordbrukslära
och lantbruksekonomi.
Tjänstemän å extra stat.
2 statsagronomer ................................ B 26
2 ämneslärare vid mejeriskolan ................... B 24;
dels godkänna följande avlöningsstat för lantbruks-, mejerioch
trädgårdsinstitutet vid Alnarp, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1938/1939:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... kronor
2. Avlöningar till tjänstemän, anställda med
viss uppsägningstid, förslagsvis .... »
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis ........................ »
4. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a) lön och tjänstgörings
penningar
........kronor 6,900
Tjänst- |
Sum- |
|||
Lön |
görings- |
Befatt- |
An- |
ma |
pen- ningar |
ning |
tal |
kro-nor ; |
|
,4,400 |
2,000 |
Professor |
2 |
« 12,800: |
Anm. Professor åtnjuter ett ålderstillägg
av 600 kronor efter 5
års tjänstgöringstid. För bostad, som
upplåtes åt professor, skall avdrag
å lönen ske med 750 kronor årligen.
b) ålderstillägg, förslagsvis
.............. kronor 700
5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............
7,600
37,900
41,900
69.300
22.300
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
:
a) Grundavlöningar m. m.
förslagsvis ........ kronor 56,900
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslags
.
............. 8_2,600 kronor 59,500
7. Särskilda löneförmåner till tjänstemän å
övergångsstat och vissa icke-ordinarie
befattningshavare, förslagsvis........ » 2,000
Summa kronor 240,500;
dels för budgetåret 1938/1939 under nionde huvudtiteln anvisa
följande anslag, nämligen
1. till Lantbruks-, mejeri- och irädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Avlöningar ett förslagsanslag av......kronor 240,500;
2. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Omkostnader ett förslagsanslag av .... kronor 116,900;
3. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Materiel m. m. ett reservationsanslag av kronor 16,000;
4. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek ett
reservationsanslag av..................kronor 7,000;
5. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Stipendier m. m. ett anslag av........kronor 14,400;
6. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Byggnadsarbeten ett reservationsanslag
av................................kronor 104,500;
7. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Inventarier för mejeriskola ett reservationsanslag
av ...................... kronor 12,000;
8. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet ett reservationsanslag
av..................kronor 20,000;
9. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Lokala trädgårdsförsök ett anslag av .. kronor 4,000;
10. till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeri
skolor
för kvinnor ett reservationsanslag
av ....... kronor 18,000;
dels ock medgiva, att av det för budgetåret 1937/1938 anvisade
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter må till täckning
av förut omförmälda brist användas ett belopp av
2,801 kronor 67 öre.
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Vid protokollet:
Hugo Nordlander.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 185.
6