Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Nr 177.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms
slott den 25 februari 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—12 :o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 25 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anhåller
att få underställa Kungl. Majlis prövning vissa ärenden angående försäljning
av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra föranleda
framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

1 :o.

Bredsättra nr 3 i Stockholms län.

Kronoegendomen 11/s mantal Bredsättra nr 3 i hoslagsbio socken av
Stockholms län är utarrenderad för tiden den 14 mars 1931 den 14 mars
1946 i två lotter, huvudgården och Norrtorp, mot en årlig arrendeavgäld
för huvudgården av 1,925 kronor och för Norrtorp av 420 kronor.

Sedan arrendatorn av huvudgårdslotten, Fritz Strömberg, hos domänstyrelsen
anhållit att få förvärva sin arrendelott med tillägg av erforderlig skogs Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 177. t

Kungl. Maj:ts proposition nr 177-

mark och arrendatorn av Norrtorp, Sven Karlsson, jämväl hos styrelsen anmält
sig önska inköpa den av honom arrenderade lotten har, på domänstyrelsens
föranstaltande, uppskattningsförrättning hållits den 5 november 1935.
Av det vid förrättningen förda protokollet med tillhörande handlingar, däribland
en över egendomen år 1924 av distriktslantmätaren John Svärdson
upprättad karta med beskrivning, inhämtas följande.

Egendomen, belägen invid norra sidan av sjön Ösmaren vid allmänna
vägen Norrtälje—Väddö och på ett avstånd av 19 kilometer från Norrtälje
stad, innehåller i ett sammanhängande skifte en areal av 258.7300 hektar,
därav 61.1520 hektar tomt och åker, 10.8190 hektar äng, 163.9660 hektar avrösningsjord
och 22.7930 hektar vattentäckt område (huvudsakligen vatten
i den inom egendomens område delvis belägna Bredsjön).

Den huvudgårdsarrendet tillhörande åkern består av dels dyjord, dels
sandjord. Ett område om cirka 8 hektar utgöres av lerjord. Åkern å Norrtorpslotten
består till övervägande del av dyjord. Angen, belägen invid sjön
Ösmarens strand, är vattensjuk. Bete förefinnes å vissa delar av utmarken.
Skogsmarken är av god beskaffenhet.

Å egendomen finnas, förutom det som särskild arrendelott upptagna torpet
Norrtorp, de i huvudgårdsarrendet ingående torpen Källtorp och Nytorp.
Samtliga torp äro bebyggda med kronan tillhöriga hus. Fisket i sjön Ösmaren
och i Bredsjön är oskiftat och av ringa värde.

Kronans hus såväl å huvudgården som å torpen Källtorp och Nytorp äro
i medelgott eller knappt medelgott skick. Husen å Norrtorp äro dåliga med
undantag för ladugården, som är nybyggd och i gott stånd. Mangårdsbyggnad
och fähus vid huvudgården tarva ombyggnad. Boningshusen å Källtorp
och Nytorp äro gamla och motsvara icke nutida fordringar. Ä ekonomibyggnaderna
vid nämnda torp erfordas avsevärda förstärknings- och förbättringsarbeten.

Egendomens taxeringsvärde är 61,900 kronor, därav för huvudgårdslotten
50,500 kronor, i vilket sistnämnda belopp ingår skogsvärde med 12,400 kronor,
och för arrendelotten Norrtorp 11,400 kronor, uteslutande jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har, under framhållande av att egendomen mäste
anses såsom en för orten knappast medelgod jordbruksgård med dålig arrondering
av åkern samt att byggnadsbeståndet tarvade betydande förbättringar,
uttalat sig för en försäljning av egendomen, därvid dock viss del av skogsmarken
bolde bibehållas i kronans ägo. Nämnden har till följd därav förordat
egendomens uppdelning i fem, å förenämnda av Svärdson upprättade
karta med röda strecklinjer inlagda och med litt. A—E betecknade lotter, av
vilka lotterna litt. A—D borde försäljas och lotten litt. E bibehållas i kro -

Ilis .

Försäljningslotternas arealer och saluvärden framgmge av följande tabell.

S a 1 u 1 o t t	A	real i	hekta	r	Saluvärd e
åker och tomt	äng	avrös- ningsjord	summa	summa kronor	därav för . skog och skogsmark kronor
Litt. A huvudgården----	35.1500	2.7000	62.3000	100.1500	46,000	23,900
Litt. B Norrtorp........	13.2000	0.1000	22.0000	35.3000	19,610	9,700
Litt. G Källtorp.........	4.5250	0.4100	13.1150	18.0500	6,900	3,200 ,
Tätt. D Nytorp..........	3.8200	—	14.2300	18.0500	6,350	3.300 \|

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Sa^?t^.?a värderingar vöre verkställda under förutsättning att lotterna Romme
att forsaljas i det skick, vari de jämlikt gällande arrendekontrakt skulle
av vederbörande arrendatorer överlämnas. Nämnden har icke funnit anledning
föreslå bestämmelser om särskilda villkor beträffande lotternas användning
eller om aterköpsrätt för kronan.

Lotten litt. A borde hembjudas arrendatorn Strömberg, vilken sedan den
14 mars 1912 arrenderat egendomen och därunder väl hävdat densamma.
Stromberg hade förklarat sig villig att till det åsätta saluvärdet förvärva huvudgardslotten.

Lotten litt. B eller Norrtorp borde hembjudas dess arrendator, Sven Karlsson.
Pa grund av att denne vore berättigad till viss ersättning för utförda
byggnadsarbeten borde saluvärdet nedsättas till 18,600 kronor. Karlsson
hade emellertid förklarat sig icke vilja erlägga nu angivna köpeskilling för
lotten.

Lotten litt. C eller Källtorp borde hembjudas O. V. Peyron, som sedan år
1920 brukat torpet. Peyron hade förklarat sig villig att förvärva lotten till
det åsätta saluvärdet.

Lotten litt. D eller Nytorp borde hembjudas torpets brukare F. O. Malmkvist,
som innehaft torpet från den 14 mars 1930. Han hade väl hävdat detsamma
och nedlagt kostnader för torpets förbättring. Malmkvist hade godkänt
saluvärdet.

Över jägmästaren Ilar icke haft något att erinra emot försäljning av lotterna
litt. A, C och D. Vad anginge lotten litt. B förordade överjägmästaren, då
vederbörande arrendator ej ansåge sig kunna förvärva lotten till det av
nämnden föreslagna värdet och då någon reducering av virkeskapitalet för
underlättande av försäljningen icke kunnat ifrågasättas, en minskning av lottens
areal.

Överlantmätaren har förklarat, att hinder icke förelåge mot avstyckning
av föreslagna försäljningslotter. I försäljningsbeslutet borde dock, med hänsyn
till ett pågående skifte av för Bredsättra by samfällt fiske, vatten och
grund, intagas bestämmelser rörande fördelning av stamhemmanet tillkommande
fiskevatten, förslagsvis så, att vardera av lotterna litt. B och E tilldelades
de vattenområden, som vid nämnda laga skifte komme att utläggas
för Bredsättra 31 i Bredsjön, lotterna litt. C och D de vattenområden,
som komme att utläggas utanför deras stränder i sjön Ösmaren, och
slutligen lotten litt. A allt övrigt stamfastigheten tillkommande vattenområde
i sistberörda sjö. Lotterna borde även tilldelas delaktighet i samfällda
områden, vägar, diken och dylikt, som undantagits för samfällt behov
för Bredsättra by.

Med skrivelse den 8 februari 1938 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Majit samt därvid anfört följande.

Styrelsen biträdde förslaget, i vad detsamma avsåge försäljning av lotterna
litt. A, C och I). Beträffande försäljning av lotten litt. B eller Norrtorp
ansåge styrelsen, att därmed borde tillsvidare anstå; styrelsen hade nämligen
för avsikt att vidtaga vissa jämkningar i fråga örn lottens areal och
gränser för underlättande av lottens försäljning till arrendatorn.

Ehuru arrendatorn Strömberg vore hembudsberättigad vid försäljning av
lotten litt. A, syntes dock, vid det förhållande att försäljningen skedde under
löpande arrendeperiod, lotten böra avyttras direkt tili Strömberg. Endast
under förutsättning att försäljning av huvudgårdslotten komme till stånd
borde försäljning ske av lotterna litt. C och D.

•lag bär icke något att erinra mot domänstyrelsens förslag till disposition
av ifrågavarande kronoegendom. Med hänsyn till storleken av det nu ut -

Departement*-chrfrn.

Kungl. Majlis proposition nr 177-

gående arrendet för huvudgårdslotten torde riksdagens medverkan i försäljningsbeslutet
vara erforderlig. På grund därav hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 Vs mantal Bredsättra nr 3 i
Roslagsbro socken av Stockhoms län förberörda med litt. A,
C och D betecknade lotter må försäljas,

lotten litt. A med en areal av 100.1500 hektar och ett saluvärde
av 46,000 kronor till Fritz Strömberg med tillträde
räknat från den 14 mars 1938, därvid om lotten gällande
arrendekontrakt skall upphöra att gälla,

samt, under förutsättning att nämnda försäljning kommer
till stånd, jämväl lotterna litt. C och D, var och en med en
areal av 18.0500 hektar och med saluvärden för litt. C av
6,900 kronor och för litt. D av 6,350 kronor, enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt enligt
9 § i förordningen för O. V. Peyron till lotten litt. C och för
F. O. Malmkvist till lotten litt. D;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas,
beträffande samtliga lotter, att lotterna försäljas
i det skick, vari de vid tillträdet befinna sig, att endast
kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningarna,
att förbehåll göres för de jämkningar i lotternas gränser
och arealer, som vid vederbörlig lantmäteriförrättning kunna
befinnas erforderliga, att i försäljningarna ingå utanför lotterna
liggande vatten och grund jämte därå varande fisken i
sjön Ösmaren, att lotterna tilldelas delaktighet i de samfällda
områden, vägar, diken och dylikt, som undantagits för
samfällt behov vid laga skifte den 2 augusti 1841 å Bredsättra
by, samt att innehavare av över lotterna med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående och nyttja desamma
utan rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur,

beträffande huvudgårdslott en, att samtliga
kronan och arrendatorn tillkommande, på arrendekontrakt
grundade rättsanspråk gentemot varandra med undantag av
anspråk på eventuellt oguldna arrendeavgifter och skatter i
och genom försäljningen skola anses vara reglerade, att köpeskillingen
erlägges enligt stadgandena i §§ 21 och 22 A i förenämnda
förordning, samt att i övrigt bestämmelserna i sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. &

ma förordning skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
ävensom

beträffande lotten litt. D, att lotten litt. C förbehålles
rätt till väg över lotten.

2:o.

Bodarne nr 1 i Uppsala län.

Kronoegendomen U/4 mantal Bodarne nr 1 i Häggeby socken av Uppsala
län är av domänstyrelsen genom kontrakt den 19 juni 1935 mot en årlig avgäld,
vilken utgår dels i naturapersedlar med 14 hektoliter vete, 15 hektoliter
blandsäd (hälften korn och hälften havre) samt 167 kilogram smör, att lösas
med penningar enligt markegångspris, dels med 630 kronor, utarrenderad
från den 14 mars 1936 till den 14 mars 1956 åt Nils Erik Norrman. Sedan
Norrman hos domänstyrelsen anhållit att under löpande arrendeperiod få inköpa
egendomen, har på styrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning
hållits å egendomen den 6 oktober 1937.

Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga ärendet tillhörande
handlingar, däribland en av distriktslantmätaren M. Mörtsell år 1913 över
egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är förlagd i två skiften, hemskiftet och utskiftet Holmen,
vilka äro belägna på var sin sida av segelleden Stockholm—Uppsala i Mälaren,
ligger på ett avstånd av 13 kilometer från Bålsta järnvägsstation samt
innehåller en areal av 67.4100 hektar, därav 29.2820 hektar tomt och åker,
3.5170 hektar äng, 34.0700 hektar avrösningsjord och 0,5410 hektar impediment.

Åkern utgöres huvudsakligen av godartad lerjord. Den mellan de å hemskiftet
befintliga hagmarksområdena liggande åkern är dock grund och stenbunden.
Ängen består till större delen av sidvallsäng. Den är av mindre
god beskaffenhet och användes till bete. Skogsmarken är god. Skogen, bestående
av dels tall och dels gran, är i fråga örn granbeståndet delvis angripen
av röta. Å utskiftet ligger torpet Bodaholm, bebyggt med kronan tillhöriga
hus. Torpet brukas under huvudgården. Egendomen har del i Håbo härads
allmänning. Kronans å egendomen varande hus äro i medelgott till
dåligt skick.

Egendomen har ett taxeringsvärde av 22,600 kronor, därav 4,400 kronor
för skog.

Egendomen har från den 19 juni 1936 innehafts på arrende av förenämnde
Norrman. Dessförinnan har den arrenderats av Norrmans fader från år 1909
och av dödsboet efter fadern från 1926. Egendomen har sedan ett 70-tal år
tillbaka skötts i sambruk med angränsande fastigheten Finstaholm, som tillhör
Norrman.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att vid försäljning av egendomen
arrendatorn Norrman måtte erhålla hembudsrätt enligt 9 § försäljningsförordningen.
Nämnden bär åsatt egendomen ett saluvärde av 55,730 kronor,
därav 24,130 kronor för inägor samt 31,600 kronor för skog och skogsmark.
1 sistnämnda belopp ingår dels tomtvärde å utskiftet med 15,880 kronor, dels

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

ock 2,000 kronor för kapitaliserat värde av utdelning från allmänningsdelaktigneten.
Värderingen har verkställts under förutsättning att fastigheten överates
i befintligt skick. Nämnden har icke funnit anledning föreslå särskilda
villkor rörande egendomens användning eller örn återköpsrätt. Skulle
emellertid föreskrifter härutinnan anses vara erforderliga, har nämnden förordat
en nedsättning av köpeskillingen med tio procent.

Med skrivelse den 26 november 1937 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
lill Kungl. Maj:t samt därvid anfört följande.

Styrelsen funne det för statsverket ekonomiskt fördelaktigt att försälja
egendomen. Egendomens byggnader vore dåliga, särskilt ekonomibyggnaderna
a huvudgården. Dessa senare torde inom en icke alltför avlägsen framtid
tarva örn- eller nybyggnad. Det egendomen åsätta saluvärdet funne styuo''-IV''U
^ godtagbart. Från egendomen hade emellertid under sommaren
1937 for avverkning och försäljning utstämplats cirka 960 kubikmeter virke
med ett beräknat försäljningsvärde av 6,716 kronor, vilket virke icke medtagds
! den gjorda uppskattningen. Då arrendatorn Norrman förklarat sig
Y. mköpa egendomen endast under förutsättning, att den å egendomen belin
Ulga skogen medföljde, ansåge styrelsen, som icke hade något att erinra
häremot, att saluvärdet borde höjas till 62,450 kronor. För angivna pris borde
egendomen försäljas till Norrman. Denne hade även förklarat sig villig att
erlägga nämnda belopp för egendomen.

^^chefen1^8'' n^got att erinra mot bifall till domänstyrelsens försäljnings förslag.

Med hänsyn till den nu utgående arrendeavgäldens storlek synes
riksdagens samtycke till försäljningen böra inhämtas. Jag hemställer därför,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen l1/* mantal Bodarne nr 1 i Häggeby
socken av Uppsala län må försäljas till arrendatorn Nils Erik
Norrman för en köpeskilling av 62,450 kronor samt under
villkor i övrigt, att egendomen försäljes med tillträdesrätt
räknat från den 14 mars 1938, vid vilken tidpunkt det mellan
Norrman och kronan upprättade arrendekontraktet skall
upphöra, att egendomen försäljés i det skick, vari densamma
vid tillträdet befinner sig, att endast kronan tillhöriga hus
och anläggningar ingå i försäljningen, att samtliga Norrman
och kronan tillkommande, på gällande arrendekontrakt örn
egendomen grundade rättsanspråk gentemot varandra, med
undantag av till äventyrs förefintliga anspråk på oguldna
arrendeavgälder och skatter, i och genom försäljningen
skola anses vara reglerade, att köpeskillingen erlägges
på sätt föreskrives i §§ 21 och 22 A i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m., att i övrigt vid försäljningen
av egendomen bestämmelserna i berörda förordning
i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse samt att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att hava lednin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 177■ •

garna kvarstående och att nyttja desamma utan rätt för köpare
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för
skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom skada, som förorsakas å kreatur.

3:o.

Östra Kungsladugården i Nyköpings stad.

Den inom Nyköpings stad belägna kronoegendomen 1 mantal Östra
Kungsladugården är för tiden 14 mars 1929—14 mars 1939 utarrenderad till
Nyköpings stad mot en arrendeavgift, som för arrendeåret 14 mars 1938—
14 mars 1939 utgör 5,723 kronor.

Sedan i anledning av den förestående arrendeledigheten från vederbörande
domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd införskaffats
upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelser i egnahemslägenheter,
har såväl egnahemsnämnden som domänintendenten föreslagit,
att egendomen ånyo borde utarrenderas. Domänintendenten har emellertid
ifrågasatt försäljning till Nyköpings stad av vissa planlagda, staden
omedelbart angränsande områden av egendomen. I anslutning till vad sålunda
förekommit har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning
hållits å egendomen den 14 september 1936. Av det vid förrättningen
förda protokollet med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Gustaf Willén år 1926 över egendomen upprättad karta,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som i norr gränsar till Nyköpings stads östra bebyggelse, i
söder till Nyköpingsviken och i öster till Sjösaviken, innehåller i areal —
sedan vissa frånsålda områden undantagits — 191.17 hektar, varav 98.22
hektar tomt och åker, 1,060 hektar äng, 90.544 hektar avrösningsjord samt
1.346 hektar impediment.

Kronan tillhöriga byggnader å egendomen äro i regel i medelgott skick.
Brandförsäkringsvärdet å byggnaderna utgör 130,200 kronor. Ett flertal
byggnader och anläggningar å egendomen tillhöra arrendatorn. Egendomens
taxeringsvärde utgör 139,900 kronor, varav 100,500 kronor jordbruksvärde.
Jämlikt av domänstyrelsen lämnat tillstånd har Nyköpings stad medgivits
rätt att som underarrendator å egendomen antaga Seth Boström, vilken för
stadens räkning handhaft egendomens skötsel sedan år 1928. I samband
med av domänstyrelsen lämnat tillstånd för staden att framdraga en avloppsledning
över egendomen har styrelsen jämlikt beslut den 13 januari
och den 25 maj 1934 förbehållit kronan rätt att utan ersättning i nämnda
avloppsledning inkoppla erforderliga avloppsledningar från kronoegendomen.

Uppskcittningsnämnden har framhållit, att egendomen måste anses såsom
en medelgod jordbruksgård med goda avsättningsförhållanden. Åkern, som
delvis vore lidande av vatten, hade dock mindre tillfredsställande arrondering.
Byggnadsbeståndet å egendomen kunde i stort sett anses tillfredsställande.
Nyköpings stad hade hos nämnden anmält sig som spekulant
för inköp av ett åkerområde örn cirka 13 hektar i västra hörnet av kronoegendomen.
I anslutning härtill har nämnden, sorn ansett stadens framställning
om ridt ali för tomtändamål inköpa mark av egendomen böra till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

mötesgås, föreslagit, att egendomen borde disponeras i två med litt. A och B
å kartan betecknade lotter. Lotten litt. B, som föreslagits böra försäljas
till Nyköpings stad, funnes å förenämnda karta angiven inom röd streckad
linje och innehölle i areal 13.220 hektar. Med ett pris av 80 öre för kvadratmeter
har lotten av nämnden saluvärderats till 105,760 kronor. Vid värderingen
har nämnden förutsatt, att något förbehåll om återköpsrätt ^ för
kronan eller föreskrift rörande viss användning av lotten icke borde ifrågakomma
vid försäljning av området.

Egendomen i övrigt eller lotten litt. A (huvudgårdslotten) har nämnden
föreslagit böra bibehållas i kronans ägo för att ånyo utarrenderas under en
20-årsperiod.

Drätselkammaren i Nyköping har i enlighet nied beslut av stadsfullmäk*
tige den 28 oktober 1937 hemställt att med tillträdesrätt den 14 mars 1939
få förvärva omförmälda salulotten litt. B för den föreslagna köpeskillingen,
105,760 kronor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha icke haft något att erinra
mot uppskattningsnämndens förslag till egendomens disposition.

Med skrivelse den 7 februari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har därvid anfört följande:

För egen del biträdde styrelsen uppskattningsnämndens förslag om försäljning
till Nyköpings stad av salulotten litt. B. Det av nämnden föreslagna
saluvärdet för lotten lämnade styrelsen utan erinran. För försäljningens
genomförande torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

I avbidan på genomförande av försäljningsförslaget hade domänstyrelsen
för tillmötesgående av stadens behov att omedelbart erhålla lämpliga industritomter
samt för vinnande av större överensstämmelse med föreliggande
stadsplaneförslag lämnat sin medverkan till verkställande av två ägoutbyten
å egendomen, därvid vid förrättningar enligt fastighetsbildningslagen domänstyrelsen
avstått två områden i sydöstligaste hörnet av salulotten litt. B
mot erhållande av vederlag i staden tillhörig angränsande mark. Enligt bestämmelserna
i de till grund för ägoutbytena liggande avtalen skulle, därest
staden förvärvade salulotten litt. B, i försäljningen i stället för de av kronan
utbytta delarna av lotten litt. B ingå den av staden lämnade vederlagsmarken.

Överlantmätaren har i ett sedermera ingivet yttrande meddelat, att hinder
för avstyckning enligt fastighetsbildningslagen av det till försäljning till Nyköpings
stad ifrågasatta området icke syntes föreligga.

Departements- Då jag icke har något att erinra mot det föreliggande försäljningsförslaget,
chefen. hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av den inom Nyköpings stad belägna kronoegendomen
1 mantal östra Kungsladugården må till staden för en köpeskilling
av 105,760 kronor försäljas en med litt. B betecknad
ägolott örn cirka 13.22 hektar, närmare utmärkt å en av
distriktslantmätaren Gustaf Willén år 1926 över egendomen
upprättad karta, under villkor i övrigt att salulotten försäljes
i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare den 14 mars
1939, att köpeskillingen erlägges kontant till länsstyrelsen i
länet, som har att utfärda köpebrev å lotten, att förbehåll
göres för de jämkningar i områdets gränser och areal, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

må föranledas av genomförandet av erforderlig avstyckningsförrättning
samt av två mellan kronan och staden den 7 september
och den 17 november 1937 träffade avtal rörande ägoutbyte,
att endast kronan tillhöriga å lotten befintliga byggnader
och anläggningar ingå i försäljningen, att varken staden
eller kronan skall äga framställa ersättningsanspråk
gentemot varandra på grund av för egendomen gällande arrendeavtal,
i vad detsamma berör salulotten, med undantag
dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter och skatter för
egendomen, att staden ansvarar för alla å salulotten för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, att staden
ensam skall vidkännas såväl kostnader för lottens avstyckning
och för lagfart å fånget som övriga med köpet förenade
utgifter, att kronan förbehålles rätt till fri utfartsväg över
salulotten för i kronans ägo bibehållna delar av kronoegendomen
samt att kronan tillförsäkras rätt att i enlighet med
domänstyrelsens beslut den 13 januari och den 25 maj 1934
kostnadsfritt inkoppla eventuellt erforderliga avloppsledningar
från kronoegendomen i en över salulotten av staden framdragen
avloppsledning.

4:o.

Boberg nr 1 i Östergötlands län.

Kronoegendomen V2 mantal Boberg nr 1 i Fornåsa socken av Östergötlands
län är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad mot en årlig avgäld
av 1,000 kronor. Den innehåller enligt en av extra lantmätaren Alvar
Näslund vid avstyckningsförrättning å egendomen år 1937 lämnad redogörelse
en areal av 28.1428 hektar. Av denna areal utgöra cirka 20 hektar åker och
cirka 8 hektar avrösningsjord. Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen
under år 1935. Av instrumentet över förrättningen jämte övriga ärendet
tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren J. Stånggren
år 1914 över egendomen upprättad karta samt kopior av åtta av förenämnde
Näslund vid nyssberörda avstyckningsförrättning upprättade kartor, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, förlagd i två skiften, är belägen invid Fornåsa järnvägsstation
1.4 kilometer från Skänninge stad. Den skäres av allmänna landsvägen
Fornåsa—Skänninge.

Åkerjorden, som är täckdikad, består av lätt lera på lerbotten samt något
klapperstensjord på kalkörsbotten.

Kronans byggnader å egendomen äro i medelgott stånd med undantag av
ladugården, som är mycket rötskadad och otidsenlig samt i behov av ombyggnad.
, . „

Egendomen äger del i häradsallmänning med en årlig utdelning därifrån
av 35 kronor. Egendomen besväras av ett odlingslån med en annuitet av

Kungl. Maj-.ts proposition nr 177-

50 kronor 63 öre. Taxeringsvärdet utgör 29,800 kronor, varav 27,400 kronor
jordbruksvärde och 2,400 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har med hänsyn till att uppförandet av ny ladugård
skulle draga en i förhållande till egendomens värde alltför stor kostnad
föreslagit egendomens försäljning. Försäljningen borde ske i nio lotter, en
(huvudgårdslotten) för jordbruksändamål samt övriga åtta (lotterna litt. Ca,
Cb, Cc, Cd, Ce, Cf, Cg, Ch) om sammanlagt 1.0068 hektar åker för företrädesvis
bostadsändamål.

Huvudgårdslotten, som av nämnden beräknats skola omfatta 18.6632 hektar
åker och tomt samt 7,7130 hektar avrösningsjord, har åsatts ett saluvärde
av 27,000 kronor. Av detta värde belöpa 5,350 kronor å skogsmark och
växande skog.

Arealer och saluvärden å nyssnämnda 8 lotter, vilka äro belägna invid
förenämnda allmänna landsväg, framgå av följande uppställning.

Lottens benämning	Areal hektar	\| Saluvärde j kronor
Litt. Ca (Boberg l14)....................	0.1845	1,107
> Cb (Boberg l11)....................	0.1127	675
» Cc (Boberg 1121....................	0.1067	640
» Cd (Boberg l13)....................	0.1024	615
> Ce (Boberg l8) ....................	0.1247	745
> Cf (Boberg l9) ....................	0.1209	725
> Cg (Boberg l10)....................	0.1255	750
> Ch (Boberg l16)....................	0.1294	775 i

Nämnden har föreslagit,

att huvudgårdslotten ävensom lotten litt. Ce, som vore försedd med en
egendomens arrendator F. A. Lundström tillhörig, för egendomen nödvändig
brunn, skulle försäljas till Lundström, vilken innehaft arrendet av egendomen
sedan den 14 mars 1930,

att lotten litt. Ca, varå Fornåsa kommun ägde ett bostadshus med uthus,
skulle avyttras till sagda kommun,

samt att lotterna litt. Cg och Ch skulle överlåtas till ägaren av den från
kronoegendomen förut försålda lägenheten Hälltorp nr 2, smeden Helge Nilsson,
i och för utvidgning av sagda lägenhet.

Vidare har nämnden namngivit personer, vilka önskade inköpa lotterna
litt. Cb. Cc, Cd och Cf.

Över jägmästaren har förklarat sig icke hava något att erinra mot uppskattningsnämndens
försäljningsförslag.

Lundström, Fornåsa kommun samt Nilsson hava skriftligen förklarat sig
villiga inköpa, Lundström huvudgårdslotten och lotten litt. Ce, Fornåsa
kommun lotten litt. Ca samt Nilsson lotterna litt. Cg och Ch för köpeskillingar
motsvarande de lotterna åsätta saluvärdena.

Med skrivelse den 4 februari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag till egendomens uppdelning
och försäljning samt hade intet att erinra mot den av nämnden
verkställda saluvärderingen. Då arrendatorn Lundström endast brukat egendomen
sedan den 14 mars 1930 kunde hembudsrätt i författningsenlig ord -

Kungl. Maj:ts proposition nr 177-

ning icke tillerkännas honom vid försäljningen av huvudgårdslotten. Det syntes
emellertid styrelsen skäligt, att Lundström, som väl hävdat egendomen och
därå ägde ett körhus och ett redskapshus, erhölle förköpsrätt till huvudgårdslotten.
För beslut härutinnan erfordrades riksdagens medverkan. Mot
direkt försäljning av lotten litt. Ca till Fornåsa kommun, av lotten litt. Ce
till arrendatorn Lundström samt av lotterna litt. Cg och Cli till Helge Nilsson
hade styrelsen ej något att erinra. Övriga försäljningslotter eller lotterna
litt. Cb, Cc, Cd och Cf borde utbjudas till salu under hand enligt 13 § j
förordningen den 6 juni 1929 angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., därvid tillträdesdagen syntes böra bestämmas till den 14
mars 1939. Av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning utgjorde
för lotten litt. Ca 76 kronor 85 öre, för var och en av lotterna litt.
Cb, Cc, Cd, Ce, Cf och Cg 46 kronor 40 öre samt för lotten litt. Ch 76 kronor
65 öre.

Ärendet syntes i dess helhet böra underställas riksdagens prövning.

Jag har icke något att erinra mot det föreliggande förslaget till disposition
av ifrågavarande kronoegendom och hemställer därför, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att de från kronoegendomen V2 mantal Boberg nr 1
i Fornåsa socken av Östergötlands län avstyckade ägolotterna
litt. Cb (Boberg l11) med ett saluvärde av 721 kronor
40 öre, varav 46 kronor 40 öre utgöra avstyckningskostnader,
litt. Cc (Boberg l12) med ett saluvärde av 686 kronor 40
öre, varav 46 kronor 40 öre utgöra avstyckningskostnader,
litt. Cd (Boberg l13) med ett saluvärde av 661 kronor 40 öre,
varav 46 kronor 40 öre utgöra avstyckningskostnader, samt
litt. Cf (Boberg l9) med ett saluvärde av 771 kronor 40 öre,
varav 46 kronor 40 öre utgöra avstyckningskostnader, må
med tillträdesrätt den 14 mars 1939 försäljas genom utbud
under hand enligt 13 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.,

dels att följande från kronoegendomen avstyckade ägolotter
må med tillträdesrätt, räknat från den 14 mars 1938, försäljas,

lotten litt. Ca (Boberg l14) till Fornåsa kommun för en
köpeskilling av 1,183 kronor 85 öre, varav 76 kronor 85 öre
utgöra avstyckningskostnader,

lotten litt. Ce (Boberg l8) till arrendatorn F. A. Lundström
för en köpeskilling av 791 kronor 40 öre, varav 46 kronor
40 öre utgöra avstyckningskostnader, samt

lotterna litt. Cg (Boberg l10) och Ch (Boberg l15) till smeden
Helge Nilsson för en sammanlagd köpeskilling av 1,648
kronor 5 öre, varav 123 kronor 5 öre utgöra avstyckningskostnader,

dels ock att kronoegendomen i övrigt (huvudgårdslotten),

Departements*

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177-

i areal innehållande cirka 27.136 hektar, må med tillträdesrätt
räknat från den 14 mars 1938 avyttras till arrendatorn
F. A. Lundström för en köpeskilling av 27,000 kronor; skolande
vid försäljningarna i övrigt iakttagas,

beträffande lotten litt. Ca, att köpeskillingen
skall erläggas kontant vid tillträdet,

beträffande lotterna litt. Ce, Cg och Ch, att
köpeskillingarna erläggas på sätt i §§ 21 och 22 B i förenämnda
förordning den 6 juni 1929 stadgas,

beträffande huvudgårdslotten, att samtliga kronan
och Lundström tillkommande, på arrendekontraktet örn
egendomen grundade rättsanspråk gentemot varandra med
undantag av eventuellt förefintliga anspråk rörande oguldna
arrendeavgälder och skatter i och genom försäljningen skola
anses vara reglerade, att Lundström tillförbindes att övertaga
betalningsansvaret för egendomen efter tillträdesdagen
åvilande andel i odlingslån, samt att köpeskillingen för lotten
erlägges i enlighet med bestämmelserna i §§ 21 och 22 A i
berörda förordning den 6 juni 1929, ävensom

beträffande samtliga lotter, att dessa överlåtas i
det skick, vari de vid tillträdet befinna sig, att endast kronan
tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningarna, att
innehavare av över kronoegendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att
hava ledningarna kvarstående samt nyttja desamma utan
rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller
tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur, samt att i övrigt bestämmelserna i förenämnda förordning
i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.

5:o.

Kronoparken Rejmyre i Östergötlands län.

Sedan fråga uppkommit örn försäljning av vissa områden — i huvudsak
omfattande arrendelotterna Rejmyre gård, Rosenlunds gård med torpet Bjursten,
Stampen, Rejmyre såg m. m. — av kronoparken Rejmyre i Skedevids
socken av Östergötlands län, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning
hållits i vederbörlig ordning år 1937.

Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen fört protokoll
och en av distriktslantmätaren E. Christoffersson år 1935 upprättad
karta, inhämtas följande.

Arrendelotterna bilda ett sammanhängande område vid Rejmyre samhälle
omkring 40 kilometer från Norrköping och 17 kilometer från Simonstorps
järnvägsstation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Området har fördelats å 17 lotter, vilka numera avstyckats. De hava i
jordregistret betecknats Regnemyra l131—-l147. Lotten l143 (N) är avsedd att
bibehållas i kronans ägo för att användas som upplagsplats, övriga lotter
hava ifrågasatts till försäljning. Lotterna omfatta följande arealer.

Lott	Åker och tomt hektar	Äng hektar	Skogsmark hektar	Imp. m. m. hektar	Summa hektar
l131 (A)..................	92.2750	4.3090	79.9610	7.8080	184.3530
I132 (B)..................	69.0920	3.0860	59.4580	3.5320	135.1680
I133 (C)..................	7.1240	1.1940	17.4910	1.0620	26.8710
I134 (D)..................	4.8530	0.3850	21.8530	1.2710	28.3620
l13ä (E)..................	10.9365	0.5200	37.1260	4.8280	53.4105
I136 (F)..................	0.7400	—	—	—	0.7400
I137 (G)..................	0.6145		—	—	0.6145
I138 (H)..................	0.7770		—	—	0.7770
l13s> (I)..................	0.4295		—	—	0.4295
I140 (K)..................	0.6350		—	-	0.6350
! I141 (L)..................	0.3915	—	—	—	0.3915
i 1142 (Ml..................	0.7945	—	—	—	0.7945
1 l144 (O)..................	0.6870	—	—	—	0.6870
I145 (P)..................	0.7380	—	—	—	0.7380
I143 (R)..................	0.3495	—	—		0.3495
I147 (S)..................	0.2250	—	—		0.2250
Summa	190.6620	9.4940	215.8890	18.5010	434.5460

Lotterna l131 och l132 utgöra jordbruksegendomar, lotterna l133, l134 och
l135 jordbruksegnahemslägenheter samt lotterna l106—l142 och l144—l147 bostadsegnahemslägenheter.

| Uppskattningsnämnden har funnit den vid avstyckningsförrättningen genomförda
lottindelningen ändamålsenlig. De större arrendelotterna Rejmyre
gård och Rosenlunds gård syntes med hänsyn till befintligt byggnadsbestånd,
jordens beskaffenhet och förhållandena i övrigt fortfarande böra i huvudsak
utgöra jordbruksenheter. Mindre delar av nämnda arrendelotter borde dock
tagas i anspråk för att möjliggöra bildande av jordbruksegnahemslägenheter
av de i egendomarnas utkanter belägna torpen Stampen och Bjursten. Huvudsakliga
delen av åkerjorden vid gårdarna Rejmyre och Rosenlund utgjordes
av moss- och dyjord, delvis sank och med mindre goda avdikningsförhållanden.
Övrig dei av åkerjorden bestode av mullblandad sandjord,
som i huvudsak vore belägen i närheten av gårdarnas byggnadsbestånd. En
uppdelning av egendomarna i jordbruksegnahemslägenheter hade ansetts
mindre lämplig med hänsyn till att dessa nästan uteslutande skulle komma
att bestå av moss- och dyjord. Statens jordnämnd, som hörts i ärendet, hade
icke funnit skäl förorda, att någon del av egendomarna överfördes till arrendeegnahemsfonden.
Med hänsyn till att lotten l147 vore belägen omedelbart
invid bostadstomten till lotten l131 (Rejmyre gård) och vore lämplig att användas
till bostad åt befattningshavare vid gården borde sagda två lotter
tillsammans utgöra en salulott. Var och en av övriga avstyckningslotter
borde bilda en salulott.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Från uppskattningsprotokollet må rörande de olika salulotterna återgivas
följande.

Lotten 11S1 (Rejmgre gård) jämte Z147 (f. d. skogvaktarebostaden).

Å lotten befintliga byggnader tillhöra kronan med undantag av dels en
Karl Vilhelm Ståhl m. fl. tillhörig tvättstuga, dels bröderna Josef och Ernst
Pihl tillhöriga tvättstuga och vattenkälla, dels två transformatorer, som tillhöra
Rejmyre Elektriska Distributionsförening u. p. a., dels ock fem förfallna
hönshus. Dessutom finnas å lotten två med pumpar försedda brunnar,
vilka disponeras av enskilda. De kronan tillhöriga byggnaderna äro i stort
sett i medelgott skick samt för lottens behov tillräckliga.

Åkerjorden och ängen äro av medelgod beskaffenhet. Hävden är tillfredsställande.

Egendomen Rejmyre gård, omfattande i huvudsak i lotten l131 ingående
inägojord jämte de lotten 1133 tillagda ägofigurerna nr 261, 307, 312 och
313 enligt avstyckningskartan, är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad
till Erland Ottosson mot ett årligt arrende av 2,600 kronor. Ottosson, som
innehaft arrendet sedan år 1929, har skött egendomen tillfredsställande.
F. d. skogvaktarebostaden (l147) är för närvarande obebodd och ej uthyrd.

Lotten Z132 (Rosenlund).

Å lotten befintliga byggnader tillhöra kronan med undantag av en rävfarmsanläggning
för omkring 150 djur, hönshus och ankhus, vilka tillhöra
arrendatorn Rådenstein, samt transformatorhus, som tillhör Rejmyre Elektriska
Distributionsförening u. p. a. Av de kronan tillhöriga byggnaderna,
vilka äro för lottens behov tillräckliga, är boningshuset nybyggt och i mycket
gott skick samt övriga byggnader i stort sett i medelgott skick.

Åkerjorden är av medelgod och ängen av svag beskaffenhet. Hävden är
god.

Egendomen Rosenlunds gård, omfattande i huvudsak i lotterna l132 och
1 134 ingående inägojord jämte de lotten 1 133 tillagda ägofigurerna nr 316
och 322 enligt avstyckningskartan, är för tiden till den 14 mars 1944 utarrenderad
till Algot Rådenstein mot ett arrende, som för närvarande utgår
med 2,042 kronor 82 öre för år. Rådenstein, som innehaft arrendet sedan
är 1920, har städse skött egendomen väl. Det i arrendet av Rosenlunds gård
ingående torpet Bjursten, i stort sett omfattande lotten l134, har av Rådén-,
stein upplåtits till Josef Bark för tiden till den 14 mars 1940 mot ett årligt
arrende av för närvarande 275 kronor.

Lotten Z133 (Stampen).

Å lotten befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro i stort sett i dåligt
skick samt för lottens behov otillräckliga.

Åkerjorden är av förhållandevis svag och ängen av svag beskaffenhet. Hävden
är tillfredsställande.

Lägenheten Stampen, omfattande i huvudsak lotten l133 tillagd inägojord
med undantag av ägofigurerna nr 261, 307, 312 och 313, som ingå i arrendet
av Rejmyre gård, och nr 316 och 322, som ingå i arrendet av Rosenlunds
gård, är till den 14 mars 1938 utarrenderad till Alfred Eriksson mot
ett årligt arrende av 245 kronor.

Lotten Z134 (Bjursten).

Å lotten befintliga byggnader, vilka tillhöra kronan, äro i stort sett i medelgott
skick och för lottens behov tillräckliga.

Åkerjorden är av medelgod och ängen av svag beskaffenhet. Hävden är
god.

Lägenhetsinnehavaren Josef Bark, som av arrendatorn Rådenstein arrenderar
torpet Bjursten, har brukat detta sedan år 1920.

Kungl. Maj.ts proposition nr 177-

Lotten 7135 (Rejmyre såg).

Ä lotten befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro otidsenliga och i
dåligt skick. Nybyggnad erfordras.

Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet. Ängen är obetydlig. Hävden är
god.

Lägenheten Rejmyre såg, omfattande i huvudsak lotten l135, är för tiden
till den 14 mars 1938 utarrenderad till Erik Moritz Eriksson mot ett årligt
arrende av 375 kronor.

Lotten 7136 (Hultet).

Å lotten finnas boningshus m. fl. byggnader, vilka tillhöra kronan. Byggnaderna
äro i stort sett i medelgott skick.

En lägenhet om rum och kök å nedre botten i boningshuset är för tiden
till den 1 november 1938 för ett år i sänder med en uppsägningstid av två
månader uthyrd till Karl Engvall mot en årlig hyra av 50 kronor. En lägenhet
örn rum och kök å övre botten i boningshuset är för samma tid och
samma villkor i övrigt uthyrd till Rudolf Wenell. Hyresgästerna ha bebott
lägenheterna sedan 1906.

Lotten 7137 (Solhyddan).

A lotten finnas boningshus m. fl. byggnader, vilka tillhöra fröken Ester
Lilieholm.

Ett område om 600 kvadratmeter, som är beläget å lotten l137 tillagd mark,
har av Rejmyre Bruks Aktiebolag enligt kontrakt den 21 maj 1918 för en
tid av 49 år från den 14 mars 1918 avgiftsfritt upplåtits till fru Alma Lilieholm
med skyldighet för bolaget att på anfordran lösa å området uppförda
byggnader med ett belopp av högst 2,800 kronor under förutsättning att
byggnaderna befinnas underhållna i fullgott skick. Fru Lilieholm är numera
död. Hennes dotter folkskollärarinnan Ester Lilieholm, som är ägare
av byggnaderna, har uthyrt lägenheten till John Eriksson.

Lotten 7138 (Baracken).

Ä lotten finnas boningshus, vedbod och källare, vilka tillhöra kronan. Boningshuset
och vedboden äro i dåligt skick. Dessutom finnas vissa byggnader,
vilka tillhöra enskilda personer.

En lägenhet om rum och kök i boningshuset är för tiden till den 1 november
1938 för ett år i sänder med en uppsägningstid av två månader uthyrd
till Oskar Moberg mot en årlig avgift av 40 kronor. Moberg har bebott
lägenheten sedan år 1925. Ett enkelrum i boningshuset disponeras sedan år
1909 avgiftsfritt av Hulda Karlsson, änka efter avlidne arrendatorn å torpet
Bjursten Karl Gustaf Karlsson.

Lotten 7130 (Lunda).

Enligt två kontrakt den 16 juni 1911 har Rejmyre Bruks Aktiebolag fölen
tid av 50 år till Erik Gustav Hesse och Karl Vilhelm Ståhl för uppförande
av ett boningshus m. m. avgiftsfritt upplåtit ett område, motsvarande
i huvudsak förevarande lott. Nyttjanderättshavarna ha å området uppfört
boningshus och vedbod m. m. Boningshuset omfattar två lägenheter, varav
den ena disponeras av Ståhl. Sedan Hesse år 1936 avlidit, disponeras den
andra lägenheten av hans son Gustaf Kristoffer Hesse. Dessutom finnas å
lotten vissa uthusbyggnader.

Lotten 7140 (Almsta).

Enligt kontrakt den 14 mars 1907 har Rejmyre Bruks Aktiebolag för en
tid av 50 år för uppförande av boningshus m. m. till Alfred Johansson Alm avgiftsfritt
upplåtit ett område motsvarande i huvudsak ifrågavarande lott. Alm
har å området uppfört boningshus och vissa uthusbyggnader. Efter Alms
död disponeras byggnaderna numera av hans änka Augusta Amanda Alm,
som bebor en lägenhet å övre botten i boningshuset.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Lotten llil (Lunds stuga).

Å lotten finnes ett kronan tillhörigt mindre boningshus, inrett till förstuga
och ett runi. Byggnaden är i dåligt skick. Dessutom finnes en uthusbyggnad,
som tillhör Axel Reinhold Lund och Erik Karlsson. Jämväl uthusbyggnaden
är i dåligt skick.

Boningshuset är för tiden till den 1 november 1938 för ett år i sänder med
en uppsägningstid av två månader uthyrd till Lund mot en årlig avgift av
25 kronor. Lund har år 1933 övertagit kontraktet efter Karlsson.

Lotten f142 (Haga).

Enligt muntligt löfte av Rejmyre Bruks Aktiebolag har år 1908 till Carl
Rudolf Rudin och Karl Hesse avgiftsfritt upplåtits ett område, i huvudsak
motsvarande ifrågavarande lott, för uppförande av boningshus m. m. I enlighet
härmed hava nyttjanderättshavarna å området uppfört boningshus
m. fl. byggnader. Boningshuset omfattar två lägenheter, varav den ena disponeras
av Rudin och den andra av Hesses änka Emilia Charlotta Hesse.

Lotten U44 (Rosenholm).

Enligt muntligt löfte av Rejmyre Bruks Aktiebolag har år 1914 till Gustaf
Rosell och Karl Holm avgiftsfritt upplåtits ett område, i huvudsak motsvarande
ifrågavarande lott, för uppförande av boningshus m. m. I enlighet
härmed hava nyttjanderättshavarna å området uppfört boningshus m. fl.
byggnader. Holms andel i byggnaderna har sedermera av bolaget inlösts
för 1,000 kronor. Boningshuset omfattar två lägenheter, vardera om ett rum
och kök, varav den ena disponeras av Rosell och den andra av hans sonhustru
Ada Rosell.

Lotten l145 (Enebo).

Enligt kontrakt den 11 februari 1919 har Rejmyre Bruks Aktiebolag för
en tid av 50 år till Carl Anders Thorell avgiftsfritt upplåtit ett område, motsvarande
i stort sett lotten l145. Ä området har Thorell uppfört boningshus
och uthus.

Lotten f140 (Bgn, gratialistbostad).

Å lotten finnas boningshus och uthusbyggnader, vilka tillhöra kronan.
Boningshuset bebos för närvarande hyresfritt av sex gratialister.

Virkesförråden å lotterna samt dessas salu- och arrendevärden hava av
uppskattningsnämnden uppskattats till belopp, som angivas i efterföljande
tablå.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att lotten 114G måtte tillsvidare bibehållas
i kronans ägo för att användas som bostad åt gratialister. Övriga
lotter borde försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., dels lotterna l131 + l147, l132,
l133, l134 och l135 med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn
Erland Ottosson till lotten l131 + l147, för arrendatorn Algot Rådenstein till
lotten l132, för arrendatorn Alfred Eriksson till lotten l133, för lägenhetsinnehavaren
Josef Bark till lotten l134 och för arrendatorn Erik Moritz Eriksson
till lotten l135, dels lotten l138 genom utbud under hand enligt 13 § i förordningen,
dels ock lotterna 113G, l137, l133, l140, l141, l142, l144 och l145 med hembudsrätt
jämlikt 10 § i förordningen för Karl Engvall och Rudolf Wenell till
lotten l130, för Ester Lineholm till lotten l137, för Karl Vilhelm Ståhl och
Gustaf Kristoffer Hesse till lotten l133, för änkan Augusta Amanda Alms måg
Erik Gustav Johansson och hans hustru Siri Alfrida Amanda Johansson till
lotten l140 (änkan Alm har till nämnda personer överlåtit sin hembudsrätt
till lotten), för Axel Reinbold Lund till lotten l141, för Carl Rudolf Rudin och
Emilia Charlotta Hesse till lotten l142, för Gustav Rosells måg Carl Axel Herman
Carlsson till lotten l144 (Rosell har å Carlsson överlåtit sin hembudsrätt
till lotten) och för Carl Anders Thorell till lotten l145. Tillträdesdagen borde

Kungl. Majlis proposition nr 177.

Lott	Virkesförråd m3	S	a 1 u v ä r	i e		Arrende- värde kronor
Summa kronor	Härav värde av skog och skogsmark kronor	Härav kost-nad för av-styckning kronor
\|131 + ^147	5,215	100,000	28,800	1,986	_	3,100
J1S2	3,725	78,000	18,700	1,433	32	2,000
^133	1,165	8,000	5,800	268	75	275
^134	947	9,600	5,100	313	54	275
2135	2,159	17,500	11,400	537	49	425
^ 136	—	2,500	—	60	—	100
J187	—	700	—	60	—	35
2138	—	900	—	60	—	50
2139	—	6,000	—	60	—	250
2140	—	2,000	—	60	—	100
2141	—	850	—	60	—	50
2142	—	5,800	—	60	—	230
2144	—	4,000	—	60	—	150
2145	—	900	—	60	—	50
2146	—	2,000	—	60	—	80
Summa	13,211	238,750	69,800	5,139	10	7,170

utgöra för lotterna l131 + l147, l133 och l135 den 14 mars 1938, för lotterna
l132 och l134 den 14 mars 1939 och för övriga lotter den 1 november 1938.
Med hänsyn till av arrendatorn Rådenstein å Rosenlunds gård och lägenhetsinnehavaren
Bark å torpet Bjursten gjorda förbättringar borde Rådenstein
och Bark, därest de förvärvade respektive lotten l132 och lotten l134, erhålla
nedsättning av saluvärdet med 2,500 kronor till 75,500 kronor, respektive 300
kronor till 9,300 kronor. Nämnden har icke velat förmena arrendatorn av
lägenheten Stampen Alfred Eriksson hembudsrätt till lotten l133. Dock vore
det mest lämpligt, örn han kunde beredas tillfälle att arrendera annan mindre
jordbrukslägenhet. Med hänsyn till att torpet Bjursten inginge i arrendet av
egendomen Rosenlund kunde lotten l134 försäljas med föreslagen tillträdesdag
endast under förutsättning att arrendatorn Rådenstein förvärvade lotten
l132. Därest arrendatorn Ottosson icke vore villig förvärva lotten l131 + l147
till lotten åsatt pris, borde densamma utbjudas till salu å auktion enligt 15 §
i förenämnda förordning. Uppskattningsnämnden har därjämte föreslagit
vissa villkor i övrigt att gälla vid försäljningarna.

Arrendatorn Erland Ottosson å Rejmyre gård (1131 + 1147), arrendatorn
Algot Rådenstein å Rosenlunds gård (l132), arrendatorn Alfred Eriksson å
lägenheten Stampen (l133) och arrendatorn Erik Moritz Eriksson å lägenheten
Rejmyre såg (l135) lia meddelat, att de ej äro villiga inköpa respektive
lotter på föreslagna villkor. Ottosson hade inköpt annan jordbruksegendom
och ämnade frånträda arrendet den 14 mars 1938. Alfred Eriksson önskade
kvarstanna som arrendator å lägenheten Stampen eller erhålla arrende av
annan mindre lägenhet å kronoparken. Arrendatorn Erik Moritz Eriksson
hade för lotten 113B bjudit ett pris av 12,500 kronor samt meddelat, att därest

Billan!) till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 177. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

han ej medgåves rätt att förvärva lotten till sagda pris, han önskade kvarstanna
som arrendator. Josef Bark har meddelat, att han önskade inköpa
lotten l134, men att han ej vore villig betala högre pris än 8,000 kronor. Oskar
Moberg, som anmält sig som spekulant å lotten l138, har förklarat, att han ej
önskade förvärva lotten till åsatt pris och att han ej hade något att erinra
mot att densamma utbjödes till salu. Carl Rudolf Rudin och Emilia Charlotta
Hesse ha ej enat sig om gemensamt köp av den av dem tillsammans
disponerade lägenheten Haga (l142). övriga personer, vilka föreslagits att
erhålla hembudsrutt, hava förklarat sig villiga inköpa respektive lotter på
angivna villkor.

Vederbörande jägmästare har tillstyrkt, att saluvärdet för lotten l135 måtte
nedsättas till 15,000 kronor, därest arrendatorn Erik Moritz Eriksson vore
villig inköpa lotten till nämnda pris, och att lotten l133 måtte tillsvidare bibehållas
i kronans ägo, då å kronoparken Rejmyre ej för närvarande funnes
annan lämplig arrendelägenhet att erbjuda arrendatorn av lägenheten Stampen.
Försäljning av Rejmyre gård med tillträdesrätt för köpare den 14 mars
1938 vore synnerligen angelägen med hänsyn till att det vore otänkbart att
nu kunna anskaffa ny arrendator för kort tid samt till svårigheten för reviret
att övertaga gårdens skötsel. I övrigt har jägmästaren ej haft något att erinra
mot uppskattningsnämndens förslag. Jämväl öv er jäg mästar en har tillstyrkt,
att saluvärdet för lotten l133 nedsattes till 15,000 kronor. Han har vidare
uttalat, att försäljning av lotterna l132 och l134 borde ske med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1944, vid vilken tidpunkt arrendet av Rosenlunds
gård utginge, samt i övrigt i huvudsak tillstyrkt uppskattningsnämndens förslag.

Med skrivelse den 20 januari 1938 bär domänstgrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid meddelat följande.

Saluvärdet å lotten l131 +1147 syntes böra nedsättas till 90,000 kronor.
Då arrendatorn Ottosson å Rejmyre gård ämnade avflytta från gården den
14 mars 1938, borde lotten i fråga utbjudas å auktion med tillträdesrätt för
köpare räknat från nämnda dag. Jämväl för lotterna l132, l134 och l135 borde
saluvärdena nedsättas till respektive 72,500 kronor (vid försäljning till arrendatorn
70,000 kronor), 8,300 kronor (vid försäljning till brukaren 8,000
kronor) och 14,000 kronor Arrendatorn Rådenstein å Rosenlunds gård och
arrendatorn Erik Moritz Eriksson å lägenheten Rejmyre såg hade emellertid
på förfrågan meddelat, att de ej heller till angivna lägre priser vore villiga
inköpa respektive lotterna l132 och l133. Med hänsyn härtill och då arrendatorn
Eriksson önskade fortfarande arrendera lägenheten Rejmyre såg, borde
med försäljning av lotten l133 tillsvidare anstå. Lotterna l132 och l134, tillsammans
motsvarande i huvudsak egendomen Rosenlunds gård med torpet
Bjursten, kunde ej före arrendeperiodens utgång den 14 mars 1944 försäljas
till annan än gårdens arrendator. Arrendatorn å lägenheten Stampen önskade
kvarstanna som arrendator. Annan mindre lägenhet, som vore lämplig
att på arrende upplåta till honom, funnes ej för närvarande att tillgå.
Med anledning härav borde ävenledes med försäljning av lotten l133 tillsvidare
anstå. Försäljning av lotten l142, vars innehavare ej kunnat enas
om köp, kunde ej heller verkställas för närvarande i avvaktan på överenskommelse
med innehavarna. I övrigt hade styrelsen icke något att erinra
mot uppskattningsnämndens förslag. Då vissa av försäljningarna icke kunde
avgöras utan riksdagens medverkan, syntes ärendet i sin helhet böra underställas
riksdagens prövning. Därvid syntes av riksdagen böra inhämtas medgivande
för Kungl. Majit att till pris och villkor, som Kungl. Majit kunde
komma att bestämma, försälja lotten l132, vars arrendevärde överstege 1,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 177-

kronor, och lotten l142, utgörande en bostadslägenhet med boningshus, vari
kronan ägde del, och med saluvärde överstigande 3,000 kronor samt ifrågasatt
att försäljas med hembudsrätt. Nämnda försäljningar kunde därför
icke av Kungl. Maj:t avgöras utan riksdagens hörande. Lotten l132 borde i
god tid före utgången av arrendeperioden den 14 mars 1944 utbjudas till salu
eller dessförinnan försäljas till arrendatorn Rådenstein. Lotten l142 borde
försäljas till innehavarna av lägenheten Haga, för så vitt de kunde enas örn
gemensamt köp, vartill utsikter torde finnas. Beträffande lotterna l133, l134,
1 3j och l146 hade styrelsen denna dag beslutat, att med försäljning av desamma
skulle tillsvidare anstå. Därest överenskommelse kunde komma
att träffas eller fråga i övrigt ånyo uppkomma örn försäljning av sistnämnda
lotter, komme ärendet att underställas Kungl. Maj:t, som torde äga att besluta
om försäljningarna.

Jag har icke något att erinra mot det framlagda försäljningsförslaget, sådant
det förordats av domänstyrelsen, och hemställer därför, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Rejmyre i Skedevids socken av Östergötlands
län lotterna Regnemyra l131 + l147, l132, l136, l137,
ji38, ji3o, ^140, jin, 1442, l144 och l14s må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m.,

lotterna Z132 och Z142 till pris och på villkor, som Kungl.
Majit äger bestämma,

lotten Z131 + 7147 med ett saluvärde av 90,000 kronor, därav
1,986 kronor utgörande förskotterad avstyckningskostnad,
och med tillträdesrätt för köpare räknat från den 14 mars
1938 genom utbud å offentlig auktion jämlikt 15 § i förordningen,

lotten 7138 nied ett saluvärde av 900 kronor, därav 60 kronor
utgörande förskotterad avstyckningskostnad, genom utbud
under hand såsom bostadslägenhet jämlikt 13 § i förordningen
samt

lotten 7130 med ett saluvärde av 2,500 kronor, lotten l137 med
ett saluvärde av 700 kronor, lotten Z139 med ett saluvärde av

6,000 kronor, lotten Z140 med eif saluvärde av 2,000 kronor,
lotten 7141 med ett saluvärde av 850 kronor, lotten 7144 med ett
saluvärde av 4,000 kronor och lotten 7145 med ett saluvärde av
900 kronor, av vilka saluvärden 60 kronor för var och en av
lotterna utgöra förskotterad avstyckningskostnad, sistsagdasju
lotter med tillträdesrätt för köpare den 1 november 1938, därvid
de rörande respektive lägenheter nu gällande avtal skola
upphöra att gälla, samt med hembudsrätt jämlikt 10 § i förordningen
för Karl Engvall och Rudolf Wenell till lotten l130,
för Ester Lineholm till lotten l137, för Karl Vilhelm Ståhl
och Gustaf Kristoffer Hesse lill lotten l139, för Erik Gustav

Departements

chefen.

Kungl. May.ts proposition nr 177.

Johansson och hans hustru Siri Alfrida Amanda Johansson
till lotten l140, för Axel Reinhold Lund till lotten l141, för Carl
Axel Herinan Carlsson till lotten l144 och för Carl Anders
Thorell till lotten l145;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, beträffande
samtliga lotter, att lotterna överlåtas i det
skick, vari de vid tillträdet befinnas, samt att ägarna av lotterna
respektera dels en inteckning, som den 13 mars 1930,
§ 140, beviljats i Regnemyra l1 m. fl. fastigheter Carl Lagercrantz
till säkerhet för rätt till jakt och fiske m. m., dels ock
kontrakt den 14 november 1931 mellan kronan och Rejmyre
Rruks Aktiebolag angående inköp för kronans räkning av
vissa fastigheter, varigenom kronan medgivit bolaget rätt att
bibehålla å fastigheterna befintliga elektriska ledningar med
tillhörande stolpplatser, transformatorhus och övriga anläggningar
m. m., vilken rätt bolaget genom avtal den 17 juli
1933 överlåtit å Rejmyre Elektriska Distributionsförening
u.p.a„ beträffandelotterna l136, l137, l138, l139, l140,
l141, l144 och l145, att ägarna av lotterna äro skyldiga
uppföra och underhålla hägnad kring lotterna, b e t r ä ff
andelotterna 1+1 ,1 ,1 ,1 ,1 ,1 ,1 .
I144 och l145, att i köpen ingå endast kronan tillhöriga, å lotterna
befintliga byggnader och anläggningar, beträffande
lotten l131 + l147, att ägaren av lotten respekterar
dels en inteckning, som den 1 september 1921, § 1, beviljats
i Regnemyra l1 vattenfallsstyrelsen för kronan såsom ägare av
Älvkarleby vattenfall m. m. till säkerhet för rätt att framdraga
och för all framtid bibehålla högspänningsledning m. m.,
dels ock kontrakt den 26 juni 1934 mellan kronan och folkskolläraren
Fritz Wallin angående försäljning av den s. k.
förvaltarebostaden eller lägenheten Regnemyra l87 (Backgården),
varigenom nämnda lägenhet tillförsäkrats rätt att
för all framtid hava vissa vatten- och avloppsledningar
framdragna över kronoparken Rejmyre samt ensam disponera
en på ett avstånd av omkring 60 meter från lägenhetens
ägogräns belägen brunn, att ägaren av lägenheten Regnemyra
l75 medgives rätt att mot en ersättning av 10 kronor
för år ensam nyttja å lotten belägen cementerad källa och
tvättstuga ävensom att taga nödig väg till desamma, att i
bostadslägenheterna Stallmästaregården, Gläntan och Gryt å
fastigheten Regnemyra l108 boende personer medgivas rätt
att till den 1 januari 1949 avgiftsfritt för husbehov nyttja
en å lotten omedelbart väster om fastigheten Regnemyra l147
belägen brunn ävensom använda erforderlig väg till densamma,
att ägarna av Regnemyra l89 och Regnemyra l146

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

medgivas rätt att avgiftsfritt för all framtid ensamma nyttja
en å lotten invid vägen litt. b omedelbart nordväst om Regnemyra
l140 belägen brunn ävensom nyttja väg till densamma
samt att ägaren av lotten är skyldig tåla skada och intrång,
som förorsakas lotten genom av kronan (telegrafverket)
samt abonnenterna vid Bremyre och Magnehults gårdar
över lotten framdragna telefonledningar, beträffande
lotten l138, att änkan Hulda Karlsson medgives rätt
att under sin återstående livstid avgiftsfritt disponera ett åt
henne nu upplåtet rum i det å lotten befintliga boningshuset
jämte del i uthusbyggnader, ävensom beträffande
lotten l141, att ägaren av loiten är skyldig tåla skada och
intrång, som förorsakas lotten genom av kronan (telegrafverket)
över lotten framdragen telefonledning.

6:o.

Starby kungsladugård i Östergötlands län.

Jämlikt beslut den 17 juli 1936 har domänstyrelsen medgivit arrendatorn
av arrendelotten nr 1 A av kronoegendomen Starby kungsladugård i S:t Pers
m. fl. socknar av Östergötlands län tillstånd att till arrendeperiodens utgång
den 14 mars 1955 till fru Elin Pettersson, Vadstena, mot vissa villkor upplåta
ett tomtområde av egendomen om cirka 38 ar.

I anslutning härtill har arrendatorn av egendomen, K. G. Hedmark, till
Elin Pettersson upplåtit området ifråga från den 1 mars 1936; och har Elin
Pettersson enligt ett beträffande upplåtelsen upprättat arrendekontrakt av
den 10 september 1936 att till domänstyrelsen av den avtalade årliga avgälden
erlägga 50 kronor. Å området, som är beläget invid södra infartsvägen
till Vadstena stad, har, sedan länsstyrelsen i länet genom resolution den 30
september 1936 medgivit att å området finge under vissa villkor anordnas
upplag av eldfarliga oljor, uppförts en servicestation för försäljning av bensin
och dylikt. Härjämte finnes i omedelbart sammanhang med anläggningen
och för dess betjäning uppfört bland annat ett bostadshus, inrymmande två
lägenheter, vardera örn två rum och kök.

Under åberopande bland annat av de avsevärda kostnader, som nedlagts
för anläggningens utförande, har Elin Pettersson i framställning till domänstyrelsen
den 22 november 1937 anhållit örn tillstånd att med tillträdesrätt
örn möjligt från den 14 mars 1938 få inköpa det markområde av egendomen,
varå anläggningen vore belägen. På Elin Petterssons föranstaltande har genom
distriktslantmätare!! Adolf Hallander framlagts förslag till avstyckning
från kronoegendomen av lämpligt område; och finnes avstyckningsförslaget,
som tillkommit i samförstånd med arrendatorn av egendomen, närmare utmärkt
å en av Hallander år 1937 upprättad karta.

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:

Det till avstyckning från egendomen föreslagna området innehåller enligt
å kartan tecknad beskrivning i areal 1.35 hektar åker. Då Elin Pettersson
önskade tillträda området om möjligt redan den 14 mars 1938 men området
för närvarande ingår i det för Hedmark intill den 14 mars 1955 för egendomen
gällande arrendeavtal, har särskild överenskommelse i ifrågakomna
hänseende träffats mellan vederbörande.

Arrendatorn Hedmark har i avgiven förbindelse förklarat, att han icke hade
något att erinra emot att området försåldes till Elin Pettersson med tillträdesrätt
från den 14 mars 1938 ävensom att han, därest en dylik försäljning komme
till stånd, avstode från varje ersättningsanspråk gentemot kronan i anledning
av försäljningen.

Domänintendenten har i avgivet yttrande, under framhållande att det till
•avstyckning föreslagna området utan men kunde avskiljas från egendomen,
tillstyrkt bifall till ansökningen. Såsom skälig köpeskilling för området under
förhandenvarande omständigheter har domänintendenten föreslagit 70
öre per kvadratmeter.

Elin Pettersson har förklarat sig villig erlägga sålunda föreslagen köpeskilling.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder enligt jorddelningslagen icke
torde möta mot den föreslagna avstyckningen från egendomen. Vissa angivna
smärre jämkningar i det av Hallander upprättade styckningsförslaget syntes
emellertid önskvärda.

Med skrivelse den 21 januari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört bland annat följande.

Styrelsen ansåge i likhet med domänintendenten, att området utan men för
egendomen kunde försäljas till Elin Pettersson. Med hänsyn till den av egendomens
arrendator lämnade förbindelsen syntes hinder icke föreligga för områdets
försäljning med tillträdesrätt omedelbart efter det lantmäteriförrättningen
för områdets avstyckning fastställts. Den av domänintendenten för
området föreslagna köpeskillingen av 70 öre per kvadratmeter kunde av styrelsen
godtagas. För försäljningens genomförande torde riksdagens medverkan
vara erforderlig.

Departements- Jag tillstyrker det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget och
chefen. hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan ett område örn cirka 1.35 hektar, närmare utmärkt
å en av distriktslantmätaren Adolf Hallander år 1937
upprättad karta, genom avstyckning frånskiljts arrendelotten
nr 1 A av kronoegendomen 8 94/100 mantal Starby nr
1 i S:t Pers socken av Östergötlands län, berörda område må
i befintligt skick mot en köpeskilling, motsvarande 70 öre för
kvadratmeter, försäljas till Elin Pettersson, under villkor i
övrigt att området av köparen tillträdes omedelbart efter det
lantmäteriförrättningen för områdets avstyckning fastställts,
att köparen ikläder sig ansvar för de anspråk på ersättning,
som kunna framställas av egendomens arrendator i anledning
av att området i anslutning till en av arrendatorn i åren -

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

det avlämnad förklaring icke längre ingår i egendomsarrendet,
att den fastställda köpeskillingen för området vid tillträdet
kontant erlägges till länsstyrelsen i länet, som har att
utfärda köpebrev å området, samt att köparen har att ansvara
såväl för kostnaderna i anledning av områdets avstyckning
och lagfarande som för övriga med köpet förenade utgifter.

7 :o.

Visten nr 1 i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Visten nr 1 i Å socken av Östergötlands län
är för tiden 14 mars 1928—14 mars 1938 utarrenderad mot en avgäld, som
från och med den 14 mars 1933 årligen utgår med dels 13 hektoliter vete,
39 hektoliter havre och 82 kilogram smör att lösas med penningar efter senast
för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels därutöver 700
kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1935.

Av handlingarna i ärendet ävensom en kopia av en av t. f. distriktslantmätaren
Frithiof Engström år 1917 över egendomen upprättad karta med
beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, förlagd i ett skifte, är belägen 17 kilometer från Söderköpings
stad samt 9 kilometer från Kuddby järnvägsstation. Den innehåller en areal
av 87.358 hektar, varav 39.665 hektar åker och tomt, 1.941 hektar äng, 43.694
hektar avrösningsjord samt 2.058 hektar impediment.

Åkerjorden består av lera på lerbotten samt lermylla på lerbotten. Skogens
kvalitet är medelgod.

Av kronans å egendomen förefintliga byggnader är boningshuset i gott
stånd, ladugården rötskadad och otidsenlig och i behov av ombyggnad samt
övriga byggnader i hjälpligt skick. Ett å egendomen befintligt svinhus tillhör
arrendatorn.

Egendomen äger del i häradsallmänning och belastas av två särskilda avdikningslån.

Taxeringsvärdet utgör 44,400 kronor, varav 36,000 kronor för inägorna
och 8,400 kronor för skogsmarken och skogen.

Uppskattning snämnden har med hänsyn till ladugårdens dåliga beskaffenhet
och den förhållandevis höga kostnad, som ett uppförande av ny ladugård
skulle åsamka kronan, föreslagit egendomens försäljning till egendomens
arrendator Carl Einar Carlsson, vilken sedan år 1933 innehaft arrendet
av egendomen och därunder väl hävdat densamma.

Egendomen har av nämnden åsatts ett saluvärde av i runt tal 44,600 kronor,
därav 12,300 kronor för skogsmark och växande skog. Arrendevärdet
har beräknats till 1,450 kronor.

Vederbörande Överjägmästare har förordat egendomens försäljning till
det åsätta saluvärdet.

Carlsson har skriftligen förklarat sig villig inköpa egendomen för det föreslagna
priset.

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Departements chefen.

Med skrivelse den 21 januari 1938 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Maj :t samt därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag att försälja egendomen
och hade intet att erinra mot det egendomen åsätta saluvärdet. Styrelsen
hade vidare intet att erinra mot att Carlsson tillerkändes hembudsrätt vid
försäljningen. Carlsson hade visserligen arrenderat egendomen allenast sedan
år 1933, men dessförinnan hade egendomen brukats av hans moder
från år 1930 och av hans fader från år 1893. Då arrendevärdet överstege

1,000 kronor, vore riksdagens medverkan i försäljningsbeslutets fattande erforderlig.

Det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget finner jag mig
kunna biträda. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen
medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Visten nr 1 i Å socken av
Östergötlands län må försäljas enligt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. för en köpeskilling av 44,600 kronor med
hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för egendomens arrendator
Carl Einar Carlsson,

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att egendomen
försäljes med tillträdesrätt räknat från den 14 mars
1938, att egendomen överlåtes i det skick, vari den vid tillträdet
befinner sig, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar
ingå i försäljningen, att varken kronan eller
Carlsson efter tillträdesdagen skola äga framställa ersättningsanspråk
mot varandra på grund av arrendeavtalet med
undantag dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgälder och
skatter för egendomen samt att köparen ansvarar för egendomen
åvilande andelar i avdikningslån.

8:o.

Hummelstad nr 1 samt Hartorp eller Rambotorp i Kalmar län.

Kronoegendomen 1 mantal Hummelstad nr 1 och Vs mantal Hartorp eller
Rumbotorp å Ankarsrums kronopark i Hallingebergs socken av Kalmar
län har med den omfattning, som angivits å en av distriktslantmätaren A.
Englund år 1925 upprättad karta över Hummelstads kronodomän, varit utarrenderad
till den 14 mars 1937. Genom arrendekontrakt den 23 juli 1937
har domänstyrelsen härefter utarrenderat egendomen för tiden till den 14
mars 1957, därvid emellertid från arrendet undantagits fem områden, vilka
betecknats med litt. A—E å två av distriktslantmätaren Georg Sundblad år
1936 upprättade avstyckningskartor samt närmare omförmälas i det följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Med anledning av egendomens arrendeledighet den 14 mars 1937 infordrade
domänstyrelsen från domänintendenten och länets hushållningssällskaps
egnahemsnämnd upplysningar angående egendomens lämplighet till
upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten. Yttranden avgåvos jämväl av
vederbörande jägmästare och Överjägmästare. De hörda myndigheterna
föreslogo egendomens förnyade utarrendering, med undantag möjligen för
lägenheten Grindstugan, som borde försäljas till innehavaren.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen den 25 augusti 1936.
Av instrument över denna förrättning jämte ärendet tillhörande handlingar
och kartor inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen 35 kilometer från Västervik och 11 kilometer
från Ankarsrums järnvägsstation, har en areal av 191.58 hektar, varav
53.235 hektar tomt och åker, 7.605 hektar äng och odlingsmark, 122.875 hektar
avrösningsjord och 7.865 hektar impediment. Av nämnda areal ingå för
närvarande i arrendet 51.283 hektar, varav 48.0715 hektar tomt och åker samt
3.2115 hektar äng.

Uppskattningsnämnden bär anfört följande. Enligt domänstyrelsens förordnande
skulle förslag uppgöras till egendomens förnyade utarrendering,
därvid lägenheten Grindstugan skulle saluvärderas. Emellertid hade domänstyrelsen
den 30 oktober 1934 bemyndigat överjägmästaren att träffa avtal
med Herbert Larsson och Emund Pettersson örn upplåtelse för bostadsändamål
av två tomter. Vidare hade en sågverksägare på platsen, Petrus Gustafsson
anhållit att få friköpa ett område, varå han ägde industriell anläggning,
och varå han önskade uppföra boningshus. I anslutning därtill föresloge
nämnden försäljning av följande lotter, nämligen

1. Bostads- och industrilägenhet (lotten litt. A å 1936 års karta). Areal
inklusive vattenområde, 2.628 hektar. Saluvärde 3,310 kronor, varav 66
kronor 50 öre utgjorde avstyckningskostnader. Arrendevärde 150 kronor.
Denna lott vore bebyggd med Petrus Gustafsson tillhöriga sågverksbyggnader.
Lotten borde hembjudas Gustafsson enligt 10 § i förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
lii. m.

2. Bostads- och industrilägenhet (lotten litt. B, Grindstugan). Areal
0.5684 hektar, varav 0.0335 hektar tomt och åker, 0.0405 hektar äng m. m.
och 0.4944 hektar avrösningsjord. Saluvärde 1,690 kronor, varav 35 kronor
utgjorde avstyckningskostnader. Arrendevärde 100 kronor. Lotten, som
vore bebyggd nied Josef Landkvist tillhöriga snickeriverkstad och boningshus
jämte uthus, borde hembjudas Landqvist enligt 10 § i försäljningsförordningen.

3. Bostadslägenhet (lotten litt. C). Areal 0.1755 hektar avrösningsjord.
Saluvärde 560 kronor, varav 35 kronor utgjorde avstyckningskostnader. Arrendevärde
30 kronor. Lotten, som vore bebyggd med Emund Pettersson
tillhörigt boningshus jämte uthus, borde hembjudas Pettersson enligt 10 §
i nämnda förordning.

4. Bostadslägenhet (lotten litt. D). Areal 0.1755 hektar avrösningsjord.
Saluvärde 560 kronor, varav 35 kronor utgjorde avstyckningskostnader.
Arrendevärde 30 kronor. Lotten, som vore bebyggd med Herbert Larsson
tillhörigt boningshus jämte uthus, borde hembjudas Larsson enligt 10 § i
samma förordning

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Departements chefen.

5. Obebyggd bostadslägenhet (lotten litt. E). Areal 0.1443 hektar, varav

0.101 hektar åker och 0.0433 hektar avrösningsjord. Saluvärde 520 kronor,
varav 35 kronor utgjorde avstyckningskostnader. Arrendevärde 30 kronor.
Lotten borde utbjudas till salu under hand enligt 13 § i förordningen.

Innehavarna av lotterna A—D hade förklarat sig önska inköpa respektive
lotter för de åsätta saluvärdena. Förbehåll rörande lägenheternas användning
och om återköpsrätt borde ej göras. Skulle dylikt förbehåll likväl föreskrivas,
borde saluvärdena minskas med 10 procent. Köparna borde åläggas
att hålla laggillt stängsel i gränserna mot stamfastigheten. I köpen skulle
ej ingå delaktighet i någon stamfastigheten tillhörande särskild rättighet,
förmån eller skyldighet.

överjägmästaren har ej haft något att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag.

Med skrivelse den 30 juli 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen hade ej något att erinra mot områdenas försäljning eller mot de
föreslagna saluvärdena. Lotten litt. A torde dock ej kunna försäljas med
hembudsrätt enligt 10 § i förordningen, då lotten ej vore bebyggd med boningshus,
som lämnade nöjaktig bostad åt innehavaren och hans familj.
På grund därav torde för försäljning av lotten till Petrus Gustafsson riksdagens
medverkan vara erforderlig. Hela försäljningsärendet syntes därför
böra underställas riksdagens prövning.

Vad domänstyrelsen anfört giver mig icke anledning till erinran. På
grund därav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Hummelstad nr 1 och Vs
mantal Hartorp eller Rumbotorp å Ankarsrums kronopark
i Hallingebergs socken av Kalmar län må enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. försäljas de å förenämnda av
distriktslantmätaren Georg Sundblad år 1936 upprättade kartor
angivna lotterna litt. A, B, C, D och E för köpeskillingar
av respektive 3,310, 1,690, 560, 560 och 520 kronor, lotterna
litt. A, B, C och D med hembudsrätt enligt 10 § förordningen
för Petrus Gustafsson till litt. A, för Josef Landkvist
till litt. B, för Emund Pettersson till litt. C och för Herbert
Larsson till litt. D, samt lotten litt. E såsom bostadslägenhet
under hand enligt 13 § i förordningen, under villkor beträffande
samtliga lotter, att lotternas tillträde räknas från den
14 mars 1938, att lotterna försäljas i befintligt skick, att lotterna
ej erhålla del i någon stamfastigheten tillhörande särskild
rättighet, förmån eller skyldighet samt att innehavare av
över lotterna eventuellt framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående och desamma
nyttja utan rätt för köpare till annan ersättning än av
ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada,
som förorsakas å kreatur.

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

9:o.

Resteröd nr 2 östra i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 1 mantal Resteröd nr 2 östra i Resteröds socken av
Göteborgs och Bohus län är till den 14 mars 1938 utarrenderad mot årligt
arrende av 1,460 kronor.

Med anledning av egendomens arrendeledighet den 14 mars 1938 har
domänstyrelsen från domänintendenten och länets hushållningssällskaps
egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet
till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten. Härjämte har styrelsen infordrat
yttranden från vederbörande jägmästare och Överjägmästare, varjämte uppskattningsförrättning
hållits å egendomen den 2 oktober 1936.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen fört
protokoll samt en av distriktslantmätaren B. H. Lundholm år 1935 över egendomen
upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Uddevalla och 2 kilometer
från Resteröds hållplats, har en areal av 146.806 hektar, varav 20.819 hektar
åker, 3.757 hektar äng och 122.23 hektar avrösningsjord. Av egendomens inägor
är till kyrkotomt och kyrkogård upplåtet ett område av 0.2080 hektar.

Byggnadsbeståndet är i stort sett gott och väl underhållet. Spannmålsboden
och redskapsboden äro dock fallfärdiga och i behov av ombyggnad.
Husen å det å egendomen befintliga torpet Getryggen äro i mindre gott
skick.

Åkerjorden, som utgöres av mullblandad lättlera på botten av blå- och
gullera, är relativt god. Samfällighet finnes icke. Forshälla elektriska distributionsförening
har elektriska ledningar framdragna över egendomen. Taxeringsvärdet
utgör 48,600 kronor, varav för inägorna 33,100 kronor, för
skogsmarken 3,500 kronor samt för växande skog 12,000 kronor.

Domänintendenten och egnahemsnämnden hava, före uppskattningsförrättningen,
föreslagit förnyad utarrendering av egendomen.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Egendomen hade i stort sett
bra åbyggnader och vore mycket väl skött samt relativt väl belägen. Då
den emellertid vore förhållandevis liten, syntes kronan icke ha något större
intresse av att ha egendomen kvar i sin ägo. Egendomens arrendator, fröken
Lisa Pettersson, som innehaft arrendet sedan den 14 mars 1918, hade nedlagt
mycket penningar och ett förtjänstfullt arbete å egendomen. Nämnden
tillstyrkte därför av henne gjord framställning att få friköpa inägorna med
för avstyckningen lämplig skogsmark. Resteröds kommun hade begärt att
för utökning av sin å egendomen belägna kyrkogård och begravningsplats
få förvärva ett mindre område av egendomen. Nämnden föresloge försäljning
av följande två lotter.

Lotten I. Huvudgården, omfattande inägoområdet med torpet Getryggen
och den avrösningsjord, som begränsades av linjen mot kronoparken
(A—B å den förut angivna kartan). Areal 47.552 hektar, varav 20.768 hektar
tomt och åker, 3.757 hektar äng och 23.027 hektar avrösningsjord. Saluvärde

38,000 kronor, varav 7,900 kronor för avrösningsjord med växande skog.
Arrendevärde 1,200 kronor. Lotten borde hembjudas arrendatorn enligt 9
§ i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

Kungl. Maj.ts proposition nr 177-

Departementschef
en -

ny kronoegendom m. m. Vid lottens försäljning borde förbehåll göras om
rätt för kronan såväl till väg över lotten som till upplagsplats å densamma.
V idare borde handlanden S. F. Dahlberg i Resteröd tillerkännas rätt att
mot erläggande av 10 kronor för år till lottens ägare använda en av honom
å lotten anordnad vattenkälla med ledning jämte nödig väg till källan. Lisa
Pettersson hade förklarat sig godtaga det av nämnden föreslagna saluvärdet.

Lotten II. Område avsett för utökning av Resteröds församlings begravningsplats.
Areal 0.2835 hektar, varav 0.051 hektar åker och 0.2325 hektar
avrösningsjord. Saluvärde 500 kronor. Nämnden tillstyrkte, att församlingen
finge inköpa området för nämnda köpeskilling, som skulle erläggas
kontant.

Värderingarna vore verkställda under förutsättning att lotterna överlätes
i det skick, vari desamma på grund av gällande arrendekontrakt skulle
av arrendatorn överlämnas. Nämnden hade ej funnit skäl föreslå föreskrivande
av särskilda försäljningsvillkor samt återköpsrätt. Skulle föreskrift
härom likväl anses böra meddelas, borde saluvärdet nedsättas med 15 procent.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder mot avstyckning i enlighet med
nämndens förslag icke mötte.

överjägmästaren har anfört följande. Något bärande skäl för det av uppskattningsnämnden
framförda dispositionsförslaget att, oaktat egendomens
byggnadsbestånd vore i stort sett gott, försälja huvudgården syntes icke
hava förebragts. Snarare borde dels det förhållandet, att egendomen hade
ett ur bland annat sommarpensionatssynpunkt gynnsamt läge, dels den omständigheten
att vid en försäljning av jordbruket en icke ringa mängd skogsmark
måste medfölja hava hort utgöra skäl att icke förorda annan markförsäljning
än det till utökning av kommunens begravningsplats ifrågasatta
området, över jägmästaren avstyrkte huvudgårdens försäljning. Skulle egendomen
trots allt styckas, borde kronan förbehållas rätt till upplagsplats i
vinkeln mellan ägofigurerna 47 och 48 å den förut angivna kartan samt
vågrätt å samtliga vägar å salulotten I. Beträffande de föreslagna saluvärdena
hade överjägmästaren intet att erinra under förutsättning, att huvudgården
skulle betraktas som enbart jordbruksegendom och räntabiliteten
baseras uteslutande på jordbrukets normala avkastning, ändock extra inkomster
torde kunna utvinnas med hänsyn till läget i en trakt med utvecklad
sommarpensionats- och badortsrörelse.

Med skrivelse den 22 juli 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen, som medgivit försäljning till Resteröds församling av lotten II,
hade beträffande huvudgårdslotten ej något att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag eller mot det åsätta saluvärdet. Med hänsyn till arrendevärdets
storlek torde riksdagens medverkan till försäljningen vara erforderlig.

Jag har icke något att erinra mot det av domänstyrelsen förordade försäljningsförslaget.
Med hänsyn till att av egendomens inägor är till kyrkotomt
och kyrkogård upplåten — förutom förenämnda lotten II — en areal av 0.2080
hektar, synes arealen å den till försäljning avsedda huvudgårdslotten utgöra
47.3440 hektar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

att av kronoegendomen 1 mantal Resteröd nr 2 östra i
Resteröds socken av Göteborgs och Bohus län huvudgårdslotten
om 47.3440 hektar må försäljas enligt förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. för en köpeskilling av 38,000 kronor
med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Lisa Pettersson
och med tillträdesrätt räknat från den 14 mars 1938
samt under villkor i övrigt, att egendomen försäljes i fullgott
skick, att endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningen, att förbehåll göres för de
jämkningar i gränser och areal, som kunna befinnas erforderliga
vid blivande avstyckningsförrättning å egendomen,
att kronan förbehålles rätt att utan ersättning begagna
dels ett å en av distriktslantmätaren B. H. Lundholm år 1935
upprättad karta närmare angivet område i vinkeln mellan
ägofigurerna nr 47 och 48 såsom upplagsplats, dels ock
samtliga å lotten framdragna vägar, att S. F. Dahlberg,
Resteröd, medgives rätt att mot erläggande av 10 kronor per
år till lottens ägare använda en av honom å lotten anordnad
vattenkälla med ledning samt nödig väg till källan, att, därest
lotten försäljes till Lisa Pettersson, varken hon eller
kronan skall äga framställa ersättningsanspråk mot varandra
på grund av arrendekontraktet, med undantag för eventuellt
oguldna arrendeavgifter och skatter, samt att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna
kvarstående och desamma nyttja utan rätt för köparen till
annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada
till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

10:o.

Totorp nr 1 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 1 mantal Totorp nr 1 i Myckleby socken av Göteborgs
och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1939 mot en årlig arrendeavgift
av dels 10 hektoliter vete, 20 hektoliter havre och 162.5 kilogram smör
att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i
markegångstaxa!! och dels därutöver 800 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten har domänstyrelsen
från domänintendenten och länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd införskaffat
upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i
egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

lägenheter funnes i orten, varjämte styrelsen infordrat yttrande från vederbörande
jägmästare och Överjägmästare. Tillika har å egendomen hållits
uppskattningsförrättning den 6 november 1936. Av instrument över denna
förrättning jämte övriga ärendet rörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
B. H. Lundholm år 1925 över egendomen kopierad och
kompletterad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Stillingsöns badort och hamnplats,
12 kilometer från Svanesunds färjläge och ångbåtsstation och 36 kilometer
från Rogstorps järnvägsstation, har en areal av 137.527 hektar, varav
41.495 hektar tomt och åker, 5.022 hektar äng och 91.01 hektar avrösningsjord.
Å egendomen finnas torpen Dalen om 4 hektar åker och någon annan
mark samt Nyborg örn 1.4290 hektar, som numera brukas till huvudgården.
En å torpet Nyborg befintlig stuga äges av Agda Johansson, som nyttjar
torpet utan avgäld, samt hennes syskon Clara Ljungkvist och Alma Johansson.

Egendomens byggnader äro i gott skick, mycket väl underhållna samt ungefär
tillräckliga för gårdens behov. Åkerjorden består till huvudsaklig del
av mullblandad lera, till en del av myrjord samt till en mindre del av mullblandad
sandjord och är till största delen av god och medelgod beskaffenhet.
Samfällighet finnes ej.

Aktiebolaget Skandinaviska Elektricitetsverk har elektriska ledningar
framdragna över egendomen.

Taxeringsvärdet utgör 46,400 kronor, därav 45,000 kronor för inägorna,

1,000 kronor för skogsmarken och 400 kronor för växande skog.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Egendomens byggnadsbestånd
vore gott och mycket väl underhållet. Jordbruket vore också synnerligen
väl skött. Gården saknade praktiskt taget skog. Arrendatorn, Johan Olsson,
som brukat egendomen sedan år 1909, hade i särskild skrift begärt att med
äganderätt få förvärva hela egendomen. Med hänsyn till det förtjänstfulla
sätt, på vilket Olsson skött gården, tillstyrkte nämnden på det livligaste hans
framställning. Egendomen, som saluvärderats till 46,641 (rätteligen 46,555)
kronor, varav 3,550 kronor för avrösningsjord med växande skog, samt arrendevärderats
till 1,500 kronor, borde hembjudas arrendatorn jämlikt 9 § försäljningsförordningen
för ett pris av 43,000 kronor, detta med hänsyn till att
arrendatorns egna byggnader och tillhörigheter av nämnden värderats- till
3,650 kronor. Mot detta pris hade Olsson förklarat sig icke hava något att
erinra. Innehavaren av torpet Dalen hade icke uttalat någon önskan att få
köpa torpet.

Med anledning av uppskattningsnämnden givna direktiv hade nämnden alternativt
värderat egendomen i två lotter, nämligen

1. Lotten I, huvudgården, omfattande området väster och norr om en å
förenämnda karta dragen röd linje. Saluvärde 36,000 kronor, varav 2,700
kronor för avrösningsjord med växande skog.

2. Lotten II, omfattande egendomen i övrigt. Saluvärde 7,000 kronor,
varav 850 kronor för avrösningsjord med växande skog.

Vid försäljning enligt detta alternativa förslag borde arrendatorn hembjudas
lotten I. Lotten II borde utbjudas såsom jordbrukslägenhet jämlikt 13 §
av nämnda förordning.

Agda Johansson borde tillerkännas rätt att utan avgäld under sin återstående
livstid hava den av henne nyttjade stugan å torpet Nyborg kvarstående
samt att nyttja nödigt tomtområde och väg över egendomen fram till
tomten. Värderingen vore verkställd under förutsättning att egendomen

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

överlätes i det skick, vari densamma på grund av nu om egendomen gällande
arrendekontrakt skulle av arrendatorn överlämnas. Nämnden hade ej
funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda försäljningsvillkor samt återköpsrätt.
Skulle föreskrift härom likväl anses höra meddelas, borde saluvärdet
nedsättas med 15 procent.

Överlantmätaren har anfört följande i anledning av förslaget om uppdelning
av egendomen i två jordbrukslotter. Enligt protokollet över uppskattningsförrättningen
vore egendomen försedd med ändamålsenliga och i gott
stånd varande åbyggnader, tillräckliga för gårdens behov i odelat skick.
Skogsmarkens produktionsförmåga vore svag och ståndskogen ringa. Då
dess areal emellertid vore betydande, borde den dock i väsentlig grad kunna
täcka gårdens behov av skogsförnödenheter, såframt denna bibehölles som
en brukningsenhet. Då en uppdelning sålunda syntes ur mer än en synpunkt
olämplig och icke torde vara till gagn för jordbruksnäringen i orten,
syntes den alternativt föreslagna uppdelningen icke stå väl i överensstämmelse
med 19 kapitlet 3 § jorddelningslagen.

Överjägmästaren har meddelat, att egendomen ur skogsväsendets synpunkt
saknade all betydelse såväl med hänsyn till sitt isolerade läge ute på ön Orust
som till följd av sin ringa produktiva skogsmark och obetydliga skogstillgång
samt att han icke hade något att erinra mot de föreslagna saluvärdena.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 22 juli 1937 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Med hänsyn till vad uppskattningsnämnden upplyst borde egendomen försäljas
ostyckad. Mot det egendomen åsätta saluvärdet hade styrelsen ej annat
att erinra än att detsamma borde bestämmas till 43,000 kronor, varvid
i köpet ej skulle ingå arrendatorn tillhöriga byggnader och anläggningar. På
grund av arrendevärdets storlek vore riksdagens medverkan till försäljningen
erforderlig.

Med skrivelse den 17 september 1937 har härefter domänstyrelsen överlämnat
en till styrelsen ställd ansökning av förenämnda Agda Johansson
samt Clara Ljungkvist och Alma Johansson om tillstånd för Clara Ljungkvist
och hennes man att med äganderätt förvärva torpet Nyborg med tillhörande
hage och utfartsväg, över vilken ansökan vederbörande domänintendent
avgivit yttrande. Till stöd för ansökningen har anförts, att torpet
uppodlats av sökandena och dessas år 1930 avlidne fader. Sökandena ägde
mangårdsbyggnaden, som vore i gott stånd, ävensom källare och vedbod,
varemot arrendatorn ägde ladugården.

Domänintendenten, som icke kunnat tillstyrka den gjorda framställningen,
har anfört i huvudsak följande.

Agda Johansson bebodde tidvis torpet men hade, enligt arrendatorns uppgift,
icke brukat någon jord under de sista åren. De båda andra syskonen,
Clara och Alma, hade — likaså enligt arrendatorns uppgift — sedan många
år varit bosatta utom hemmet och endast någon enstaka gång besökt platsen.
Clara vore gift med livförsäkringsinspektören C. J. Ljungkvist, som
ägde en villa i Trollhättans stad. Såvitt domänintendenten kunde finna,
talade inga som helst skäl för bifall till framställningen. Med hänsyn till
att arrendatorn, som ägde ladugården å platsen, icke vore villig försälja
densamma, torde det för övrigt bliva mycket svårt att tillskapa en fastighet,
som kunde bliva föremål för avstyckning. Den av sökandena åsyftade hagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

syntes avse ett område, beläget intill torpets odlade jord och bevuxet med
tämligen god skog. Då detta emellertid vore praktiskt taget den enda skog,
som funnes å egendomen, syntes denna icke rimligen kunna frånskiljas
gården.

Domänstyrelsen har, med hänsyn till vad domänintendenten upplyst, ansett,
att ansökningen icke borde föranleda till någon vidare åtgärd.

På grund av särskild remiss har domänstyrelsen den 11 februari 1938 med
överlämnande av yttrande av domänintendenten ånyo utlåtit sig i ärendet.

Domänintendenten har därvid andragit väsentligen följande.

Boningshuset eller stugan å torpet Nyborg innehölle ett litet rum och ett
ännu mindre kök. Skafferi, förstuga samt vindsutrymmen i vanlig bemärkelse
saknades. Stugan vöre mycket gammal och bristfällig. Enligt arrendator
Olssons uppgift hade den inköpts år 1910 av syskonen Johanssons
fader för 160 kronor och därefter icke varit föremål för någon nämnvärd
reparation. Källaren vore totalt förfallen; endast några stenmurar stöde
kvar på platsen. Vedboden vore mycket bristfällig och saknade värde. Den
arrendatorn tillhöriga ladugården vore däremot i mycket gott skick och försedd
med cementinrede i kostallet.

Å den hage, som omförmäldes i syskonen Johanssons förenämnda skrivelse,
funnes ett bevattningsställe, som nyttjades för huvudgårdens nötkreatur
under betestiden. Domänintendenten ifrågasatte, huruvida icke ett avskiljande
av förberörda område med därå växande skog från huvudgården
vore i strid mot gällande jorddelningslag. Domänintendenten kunde icke
heller finna några särskilda ömmande omständigheter föreligga i syskonen
Johanssons hemställan att få förvärva torpet Nyborg med intilliggande hage.
Det vöre för domänintendenten känt, att syskonen icke ägnat sig åt
eller på något sätt förut intresserat sig för jordbruk, utan förvärvet avsåge
fastmer bostadslägenhet under sommarmånaderna för familjen Ljungkvist.

Domänstyrelsen har bland annat anfört följande.

Vederbörande fjärdingsman hade meddelat, att Agda Johansson, som vore
mantalsskriven i Myckleby socken, bebodde den å torpet Nyborg befintliga
stugan, men att hon för tre år sedan upphört med drivande av jordbruk.
Under sommarmånaderna brukade hennes i Trollhättan bosatta syster och
svåger, livförsäkringsinspektören Ljungkvist, med barn tillbringa viss tid
hos henne.

Därest den föreliggande ansökningen om förvärv av torpet Nyborg skulle
bifallas, torde endast ett mindre tomtområde böra ifrågakomma. Såsom
lämpligt sådant kunde ägofigur nr 126 å den av distriktslantmätaren B. IL
Lundholm år 1925 över inägorna till egendomen upprättade kartan avsättas.
Dock borde ett område av cirka två meters bredd framför den egendomens
arrendator tillhöriga ladugården undantagas. Domänstyrelsen ville likväl
framhålla, att, då Clara Ljungkvists man vore ägare till en villa i Trollhättan
samt förenämnda stuga å torpet Nyborg vore sådan, att den mindre väl lämpade
sig till boningshus och ej syntes vara av den beskaffenhet, som avsåges
i 10 § av försäljningsförordningen, styrelsen ansåge, att några skäl icke förelåge
för försäljning av torpet eller del därav. Det av styrelsen föreslagna
köpevillkoret, att Agda Johansson skulle äga att utan avgift till ägaren av
egendomen under sin livstid hava en henne tillhörig byggnad å torpet Nyborg
kvarstående och nyttja densamma jämte nödigt tomtområde och väg
över egendomen fram till tomten, torde vara tillfyllest.

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Jag biträder domänstyrelsens förslag om kronoegendomens försäljning Departementsmed
hembud för nuvarande arrendatorn och kan alltså icke förorda bifall cAe/entill
omförmälda ansökning örn förvärv för Clara Ljungkvist och hennes man
av det å egendomen befintliga torpet Nyborg.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Totorp nr 1 i Myckleby socken
av Göteborgs och Bohus län må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. mot en köpeskilling av 43,000
kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för arrendatorn
Johan Olsson och med tillträdesrätt för köparen den
14 mars 1939 samt under villkor i övrigt, att egendomen försäljes
i fullgott skick, att endast kronan tillhöriga byggnader
och anläggningar ingå i försäljningen, att, därest egendomen
kommer att försäljas till Olsson, varken denne eller
kronan skall äga framställa ersättningsanspråk mot varandra
på grund av arrendekontraktet med undantag för eventuellt
oguldna arrendeavgifter och skatter, att Agda Johansson
skall äga att utan avgift till ägaren av egendomen under
sin livstid hava en henne jämte hennes syskon Clara
Ljungkvist och Alma Johansson tillhörig byggnad å torpet
Nyborg kvarstående och nyttja densamma jämte nödigt
tomtområde och väg över egendomen fram till tomten, samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att hava
ledningarna kvarstående och desamma nyttja utan rätt för
köparen till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna, ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

lim.

Brötegården med Hamnebacka i Älvsborgs län.

Kronoegendomen % mantal Brötegården med Hamnebacka l4 i Ödeborgs
socken av Älvsborgs län är för tiden till den 14 mars 1939 utarrenderad till
Emil Larsson mot en årlig avgäld av 1,070 kronor.

Vederbörlig uppskattningsförrättning har under år 1936 hållits å egendomen.
Av det vid förrättningen förda protokollet jämte tillhörande handlingar,
däribland utdrag av en utav extra lantmätaren Kristian Aspgren år
1914 upprättad karta över egendomen, inhämtas bland annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami Nr 177-

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Egendomen är belägen på ett avstånd av 30 kilometer från Uddevalla och
1 kilometer från Ödeborgs järnvägsstation samt har en areal av 43.4 hektar,
därav 26.7 hektar tomt och åker, 9.6 hektar äng och 7.1 hektar avrösningsjord.

Egendomen har tillsammans med kronoegendomen Brötegården med
Hamnebacka 1° (kronoparken) andel i en grusgrop. Andelen har genom ett
den 30 juni 1937 fastställt laga skifte uthrutits från samfälld mark till fastigheterna
Brötegården med Hamnebacka l4—l35 samt har en areal av 0.714
hektar.

Åkerjorden består till största delen av lera på lerbotten. Kronans byggnader
å egendomen äro i underhållet skick och tillräckliga för gårdens behov.
Ladugårdsbyggnaderna äro emellertid gamla och mycket bristfälliga samt
erfordra snar ombyggnad. Egendomens taxeringsvärde utgör 36,100 kronor.

Uppskcittningsnämnden har, med hänsyn till ladugårdsbyggnadernas beskaffenhet
och den omständigheten att egendomen är så gott som i avsaknad
av skogsmark föreslagit, att egendomen vid nu löpande arrendeperiods utgång
skulle i dess helhet försäljas. I samband därmed skulle även grusgropslotten
avyttras. Kronoegendomen Brötegården med Hamnebacka l4 skulle
uppdelas i en jordbrukslott, huvudgårdslotten, samt 14 tomtområden. Tomterna
hava utlagts i enlighet med särskilt upprättad styckningsplan, som blivit
fastställd av länsstyrelsen den 25 mars 1937. Huvudgårdslotten skulle omfatta
en areal av cirka 40.6780 hektar, därav 24 hektar tomt och åker, 9.6
hektar äng och 7.078 hektar avrösningsjord med skog. Lotten har åsatts ett
saluvärde av 23,100 kronor, varav 560 kronor för skog och skogsmark. Nämndens
förslag i avseende å tomternas arealer och saluvärden framgår av följande
tabell.

Tomt nr	Areal i hektar cirka	Saluvärde kronor (avrundat belopp)	Tomt nr	Areal i hektar cirka	Saluvärde kronor (avrundat belopp)
1	0.2000	600	—	8	0.1580	470	_
2	0.1850	525	—	9	0.1540	460	—
3	0.2125	640	—	10	0.1600	450	—
4	0.2100	630	—	11	0.1490	450	—
5	0.2550	765	—	12	0.1480	440	—
6	0.2150	645	—	13	0.2040	510	—
7	0.1610	480	—	14	0.2700	540	_

Huvudgårdslotten skulle hembjudas arrendatorn Larsson. Larsson hade
sedan 14 mars 1928 innehaft egendomens arrende och dessförinnan hade hans
fader under en följd av år arrenderat egendomen. Av tomterna skulle nr 3
och nr 5 hembjudas respektive Nils Olsson och Carl Andersson. Olsson hade
erhållit domänstyrelsens medgivande att å tomten nr 3 uppföra ett boningshus.
Å tomten nr 5 vore ett Andersson tillhörigt boningshus redan uppfört,
övriga tomtområden skulle utbjudas under hand såsom egnahem. Skifteslotten
litt. A (grusgropen) om 0.714 hektar har åsatts ett saluvärde av 4,000
kronor. Lotten skulle försäljas till Valbo vägdistrikt, som innehade nyttjanderätten
till grustaget och begärt få inköpa lotten. Övriga i grustaget utlagda
skifteslotter skulle äga rätt att använda det å lotten litt. A befintliga
vägområdet.

Uppskattningsnämnden har förordat, att vid försäljning av tomterna nr

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

1—14 förbehåll måtte göras om rätt för samtliga tomter att använda de inom
det planlagda området utlagda vägarna.

Saluvärderingarna hade verkställts under förutsättning att egendomen försåldes
i det skick, vari densamma kontraktsenligt skulle av arrendatorn avlämnas.
Nämnden har icke funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda
villkor för lotternas användning eller om återköpsrätt. Skulle föreskrifter
härutinnan likväl anses erforderliga, har nämnden förordat nedsättning av
köpeskillingarna med 15 procent.

Arrendatorn Emil Larsson har skriftligen förklarat sig önska förvärva huvudgårdslotten
till pris, motsvarande det lotten åsätta saluvärdet. Larsson har
därjämte meddelat, att samtliga ekonomiska mellanhavanden mellan honom
och kronan skulle anses vara reglerade genom försäljningen med undantag
dock för oguldna arrendeavgälder och skatter. Dessutom har Larsson förbehållit
sig rätt till ersättning för de tegelrör, som han under år 1935 nödgats
inköpa för egendomens dränering.

Nils Olsson och Carl Andersson hava förklarat sig villiga att till föreslagna
saluvärden förvärva tomten nr 3 respektive tomten nr 5.

Vägstyrelsen i Valbo vågdistrikt har anhållit att få inköpa lotten litt. A
(grusgropen).

Överjägmästaren och överlantmätaren hava icke haft något att erinra mot
uppskattningsnämndens försäljningsförslag.

Med skrivelse den 12 oktober 1937 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Maj :t samt därvid anfört, att styrelsen biträdde uppskattningsnämndens
försäljningsförslag. Vad beträffade huvudgårdslotten hade arrendatorn
Larsson i enlighet med beslut av domänstyrelsen den 29 oktober
1936 bekommit ersättning för de av Larsson inköpta tegelrören. Då försäljningen
av omförmälda grusgrop icke syntes kunna äga rum utan att
riksdagens medgivande införskaffades, vore det lämpligast, att frågan om
försäljning av övriga lotter jämväl underställdes riksdagen.

Vad domänstyrelsen anfört giver mig icke anledning till annan erinran Departementsän
att jag finner huvudgårdslottens skogstilldelning väl knappt tilltagen. Till che^en''

undvikande av att försäljningsfrågan fördröjes torde emellertid ärendet i befintligt
skick få underställas riksdagens prövning. Därest så framdeles skulle
visa sig behövligt, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva försäljning
till huvudgårdslottcns köpare av den ytterligare skog, som Kungl.

Majit kan finna lämpligt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

ej mindre att kronoegendomen 9/io mantal Brötegården
med Hamnebacka l4 i Ödeborgs socken av Älvsborgs län
må försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i följande
lotter med arealer och till saluvärden, som förut angivits,

huvudgårdslotten med hembudsrätt enligt 9 § i förordninningen
för arrendatorn Emil Larsson,

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

tomterna nr 3 och 5 med hembudsrätt enligt 10 § i samma
förordning för respektive Nils Olsson och Carl Andersson,
samt

tomterna nr 1, 2, 4 och 6—14 genom utbud under hand
enligt 13 § i samma förordning,

än ä v e n att lotten litt. A, grusgropen, med en areal av
0.7140 hektar försäljes till Valbo vägdistrikt för en köpeskilling
av 4,000 kronor;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, att lotterna
försäljas med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1939,
att lotterna försäljas i det skick, vari de vid tillträdet befinna
sig, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i
försäljningarna, att lotten litt. A försäljes med rätt för övriga
skifteslotter i grustaget till användande av den inom förstnämnda
lott liggande vägen litt. s, att envar av tomterna
1—14 förbehålles rätt att använda de för samtliga tomter
utlagda vägar, att innehavare av över lotterna med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående och att nyttja desamma
utan rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur, att, därest försäljning av huvudgårdslotten
till Emil Larsson kommer till stånd, samtliga mellan honom
och kronan på arrendekontraktet om egendomen i dess
helhet grundade rättsanspråk med undantag av tilläventyrs
förefintliga anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter
för egendomen i och genom försäljningen skola anses vara
reglerade, att, därest huvudgårdslotten försäljes till annan
person än Larsson, köpare såväl av denna lott som ock av
tomtområdena skola vara förpliktade att, för såvitt kronan
nödgats utgiva ersättning till arrendatorn för av denne å berörda
områden verkställd höstplöjning, trädesberedning och
frösådd, gottgöra kronan vad kronan i berörda hänseende
erlagt, att köpeskillingen för lotten litt. A (grusgropen) skall
av vägstyrelsen erläggas kontant till länsstyrelsen samt att
beträffande sistnämnda lott bestämmelserna i försäljningsförordningen
i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.

12 :o.

Kronoparkerna Mångfallberget, Kimheden och Släppen i Västerbottens

län.

Hos domänstyrelsen har Bolidens Gruvaktiebolag, Stockholm, i skrivelser
den 16 december 1937 anhållit att få förvärva dels ett område av kronoparken

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Mångfallberget i Skellefteå socken av Västerbottens län, dels ock ett område,
utgörande delar av kronoparken^ Kimheden i Malå socken och Släppen
i Lycksele socken av sagda län. Bolaget har förklarat sig önska förvärva
förstnämnda område, som är beläget invid Bolidens gruvfält, för utförande
av vissa anläggningar och för eventuell brytning av icke inmutningsbara
mineral samt sistnämnda område i syfte att därstädes verkställa anläggningar
till det närbelägna Kristinebergs gruvfält, som bolaget avsåge
att utbygga för kommersiell drift.

Sedan på domänstyrelsens föranstaltande uppskattning och värdering av
områdena verkställts av vederbörande skogstaxator samt överenskommelse
träffats mellan styrelsen och bolaget rörande villkoren för områdenas försäljning
till bolaget, har domänstyrelsen, med överlämnande av samtliga
ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningarna upprättade
instrument och tre av skogstaxatorn J. Mård över områdena upprättade
kartor, underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Av handlingarna i ärendet
inhämtas i huvudsak följande.

Området av kronoparken Mångfallberget.

Arealen omfattar:

skogsmark .................................... 105.30 hektar

mossar och kärr .............................. 6.75 hektar

väg .......................................... 0-25 > 7.00 »

112.30 hektar

vatten (del av Bastuträsket) .................... 19.15 >

Summa 131.45 hektar.

Skogsmarkens ideala bonitet är 2.5 och medelboniteten enligt grunderna
för 1938 års fastighetstaxering är 1.67. Omkring halva arealen av skogsmarken
är beväxt med mogen och sluten barrblandskog med insprängda enstaka
grupper av yngre skog. Skogen å återstående del av området har genomhuggits,
därvid växtliga grupper av gran samt timmer- och fröträdsslällningar
av tämligen vacker tall kvarlämnats. Virkesförrådet har uppskattats
till 6,263 kubikmeter huvudsakligen barrskog. Av virkesförrådet utgöres
omkring 10 procent av björk, som förekommer insprängd bland barrskogen.

Avsättningsförhållandena äro goda. Området är visserligen beläget långt
från flottled, men i närheten av landsvägen Jörn—Skellefteå. Skogsprodukterna
i denna trakt transporteras huvudsakligen efter landsväg och timret
avsättes vid i orten befintliga småsågar.

Värdet av mark och skog har uppskattats till 18,000 kronor.

Området av kronoparkerna Kimheden och Släppen.

Arealen omfattar:

åker och tomt m. ........................................ 9.70 hektar

skogsmark ................................................ 273.20 »

mossar och kärr .......................................... 61.00_1_

Summa 334.90 hektar

vatten (del av Hornträsket m. m.) .......................... 4.20 »___

Summa 339.10 hektar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Av ytvidden belöper å kronoparken Kolheden 177.70 hektar, varav 0.70
hektar åker m. m., 146.80 hektar skogsmark, 26 hektar mossar och kärr
samt 4.20 hektar vatten, och å kronoparken Släppen 161.40 hektar, varav
126.40 hektar skogsmark samt 35 hektar mossar och kärr.

Det å kronoparken Kimheden belägna inägcområdet m. m., omfattande
en areal av 1 hektar, är för tiden till den 1 januari 1950 utarrenderat till
J. A. Hultdin mot ett årligt arrende av 10 kronor. Området, varå finnes
Hultdin tillhörig sommarstuga och uthusbyggnad, ligger i direkt anslutning
till åkerjord och tomtplats tillhörande det i Lycksele socken belägna hemmanet
Kristineberg, vilket Hultdin år 1937 försålt till bolaget.

För området av kronoparken Kimheden är skogsmarkens ideala bonitet

3.0 och medelboniteten enligt grunderna för 1938 års fastighetstaxering 2.06.
Beträffande området av kronoparken Släppen äro motsvarande siffror respektive
2.5 och 1.67. Förstnämnda område är beväxt med omkring 70-årig
skog, som uppkommit efter brand. Den vanligaste beståndstypen är här
tallskog med inslag av björk. Skogen är genomgående frisk. Tallen är dock
delvis grovkvistig. Mer än hälften av området av kronoparken Släppen är
beväxt med 70-årig skog, där björken i regel är förhärskande. Gran och
tall, den senare huvudsakligen av vargtyp, förekomma dels insprängda bland
björken, dels även i grupper. Övriga delen av området är huvudsakligen beväxt
med ett Iuckigt och ojämnt gammalt granbestånd, som delvis genomhuggits
omkring 1920. Virkesförrådet har uppskattats till 17,915 kubikmeter
övervägande barrskog, varav å området av kronoparken Kimheden
11,237 kubikmeter och å området av kronoparken Släppen 6,678 kubikmeter.

Avsättningsförhållandena äro medelgoda. Timmer och massaved utdrives
till Vormbäcken, som tillhör Ume älvs flodområde.

Värdet av mark och skog har uppskattats till 36,000 kronor, varav för
området av kronoparken Kimheden 23,000 kronor och för området av kronoparken
Släppen 13,000 kronor.

Arrendatorn Hultdin har hos jägmästaren i Malå revir gjort framställning
om köp av det av honom arrenderade området. Ansökningen har sedermera
av Hultdin återkallats.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha icke haft något att erinra
mot de områdena åsätta värdena.

överlantmätaren har uttalat, att kronoparken Kimheden funnes upptagen
i jordregistret med beteckningen Kimheden 1\ att hinder ej syntes möta mot
avstyckning av till försäljning ifrågasatt område av nämnda kronopark, att
de på kronoparkerna Mångfallberget och Släppen belägna områdena ej
kunde för närvarande avstyckas, enär dessa kronoparker ej funnes upptagna
i jordregistret, samt att frågorna om sådant upptagande beräknades komma
att bliva slutligt avgjorda inom ett halvår, varefter avstyckning kunde verkställas.

Domänstyrelsen har anfört följande.

Med hänsyn till de ändamål, vartill områdena vore avsedda att användas,
borde bolaget medgivas rätt att inköpa desamma. Mot det pris, 18,000 kronor,
som åsatts området av kronoparken Mångfallberget, hade styrelsen icke
något att erinra. Beträffande området av kronoparkerna Kimheden och Släppen
syntes, med hänsyn till beskaffenheten av den å området befintliga
skogen, priset skäligen böra nedsättas från 36,000 kronor till 32,000 kronor.
Enligt styrelsens mening borde köpeskillingen för områdena sålunda utgöra
tillsammans 50,000 kronor. Bolaget hade förklarat sig godtaga sistsagda pris
ävensom vissa villkor i övrigt, som av styrelsen föreslagits. Kostnaderna

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

för uppskattningen och värderingen hade betalats av bolaget. Ärendet torde
ej kunna avgöras utan riksdagens medverkan.

Jag har icke något att erinra mot det av domänstyrelsen förordade förslå- Departementsget
om försäljning av ifrågavarande områden av kronoparkerna Mångfald <^e/e».
berget, Kimheden och Släppen till Bolidens Gruvaktiebolag. Därest statsmakterna
bifalla försäljningsförslaget, har bolaget att i vanlig ordning söka
tillstånd att förvärva områdena ifråga.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att följande å tre av skogstaxatorn J. Mård upprättade kartor
närmare angivna områden, nämligen av kronoparken
Mångfallberget i Skellefteå socken av Västerbottens län omkring
131.45 hektar, av kronoparken Kimheden i Malå socken
av nämnda län omkring 177.70 hektar och av kronoparken
Släppen i Lycksele socken av samma län omkring
161.40 hektar, må försäljas till Bolidens Gruvaktiebolag för
en sammanlagd köpeskilling av 50,000 kronor, att tillgodoföras
domänfonden, samt under villkor i övrigt, att köpeskillingen
erlägges kontant till domänstyrelsen, så snart köparen
erhållit tillstånd att förvärva områdena, att områdena
av köparen tillträdas vid köpeskillingens erläggande, då köpebrev
utfärdas av domänstyrelsen, att områdena överlåtas
i det skick, vari de vid tillträdet befinnas, att köparen övertager
kronans rättigheter och skyldigheter enligt ett mellan
kronan och Johan Alfred Hultdin den 17 och 29 oktober
1909 träffat avtal angående upplåtelse till Hultdin av ett område
med en areal av omkring 1 hektar av kronoparken
Kimheden, vilket avtal gäller till den 1 januari 1950, att i
köpet ej ingå å förenämnda område av kronoparken Kimheden
befintliga, enskilda tillhöriga byggnader och anläggningar,
att i köpet ej ingå kronan tillkommande jordägareandel vare
sig i de av köparen inmutade mineralfyndigheterna Mångfallberget
nr 1 inom området av kronoparken Mångfallberget
samt Släppen nr 1 och 2 inom området av kronoparken
Släppen eller i mineralfyndiglieter, som framdeles kunna
komma att påträffas inom d© till försäljning avsedda
områdena, dock att bolaget fritages från ansvar för denna
bestämmelses respekterande i vad gäller från bolaget eventuellt
framdeles vidareförsålda områden, för så vitt i försäljningsavtalet
ett motsvarande förbehåll intagits, att kronan
förbehålles rätt att fritt begagna å områdena befintliga
basvägar och andra vägar ävensom att för transport av
skogsprodukter taga erforderliga vägar över områdena, att
kronan förbehålles rätt alt å området av kronoparken Kimheden
anlägga basvägar m. m. för transport av virke från

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

sjön Hornträsket längs Vormbäcken till den övre gränsen
av denna bäcks andra flottledsdistrikt, belägen vid bron å
vägen Aspliden—Kristineberg, att kronan svarar för alla å
områdena intill tillträdesdagen belöpande utskylder och besvär,
att köparen bekostar avstyckning av områdena samt
lagfart och övriga med köpet förenade utgifter, att köparen
är skyldig tåla de jämkningar i områdenas gränser och eljest,
som kunna komma att bestämmas vid berörda avstyckning,
samt att vid nämnda avstyckning stamfastigheterna, i den
mån så erfordras, medgivas rätt till väg över de försålda
områdena.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o—12 :o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar bifall
till vad departementschefen hemställt samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Hugo Nordlander.

387454. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.