Kungl. Majlis proposition Nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående lönereglering
för nomadlärare m. m.; given Stockholms slott den
18 februari 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Marits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 18 februari 1938.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,
Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg följande:

Under punkten 164 i 1938 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående lönereglering
för nomadlärarna m. m., som kunde varda riksdagen förelagd,
beräkna för budgetåret 1938/39 till Nomadskolor: Avlöningar ett förslagsanslag
av 125,000 kronor.

Vid anmälan i propositionen nr 270/1937 av frågan om lönereglering
för folk- och småskollärare erinrade jag, att nomadlärarnas löner blivit
satta i viss relation till folk- och småskollärarkårens avlöningsförmåner,

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 170. 1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170,

och förklarade mig förutsätta, att jämväl nomadlärarnas löneförmåner
skulle anpassas efter den löneställning, folk- och småskollärarna erhölle
efter genomförandet av den av mig i omförmälda proposition föreslagna
löneregleringen. Som bekant biföll riksdagen sedermera i huvudsak
sistnämnda löneregleringsförslag.

Sedan Kungl. Majit den 30 juni 1937 anbefallt skolöverstyrelsen att
— med beaktande av vad jag sålunda enligt propositionen nr 270 anfört
— utarbeta förslag till lönereglering för nomadlärare, har överstyrelsen
med skrivelse den 12 november 1937 överlämnat sådant förslag.
Utlåtanden hava avgivits av statskontoret den 23 december 1937 och
av undervisningsväsendets lönenämnd den 22 januari 1938.

Med den sålunda föreliggande löneregleringsfrågan sammanhänger en
framställning rörande vidtagande av vissa ändringar i nomadskolestadgan,
som år 1929 gjordes av nomadlärarinnan Sara Nutti och som i
detta sammanhang bör upptagas till behandling, i den mån den har
samband med löneregleringsfrågan och bör underställas riksdagen, nämligen
i vad angår inrättande av ordinarie nomadlärartjänster.

1. Gällande bestämmelser.

Genom Kungl. Majits beslut den 13 juni 1919 tillsattes en kommitté
med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag rörande ett
definitivt ordnande av den nomadiserande lappbefolkningens skolfråga.
Det av kommittén den 31 maj 1923 i ämnet avgivna förslaget har legat
till grund för den nuvarande nomadskoleorganisationen, beträffande
vilken gäller Kungl. Majits stadga nr 511/1925 angående nomadundervisningen
i riket. Riktlinjerna för undervisningens anordning underställdes
1925 års riksdag (åttonde huvudtiteln, sid. 374 ff., riksdagens
skrivelse nr 8 A, sid. 84 ff.).

Enligt nämnda stadga skola barn av nomadlappar undervisas i för
dem särskilt avsedda skolor, kallade nomadskolor. Nomadskola innefattar
visteskola och byskola.

I visteskola meddelas den grundläggande undervisningen. Sådan skola
är avsedd att till väsentlig del vara i verksamhet under nomadlapparnas
uppehåll i fjälltrakterna och skall i allmänhet vara förlagd till eller i
närheten av nomadlapparnas visten samt, där så erfordras, -åtfölja nomadlapparna
under deras flyttningar.

I byskola fullföljes och avslutas undervisningen. Sådan skola skall,
där ej särskilda förhållanden påkalla avvikelse, vara i verksamhet under
nomadlapparnas vinteruppehåll i skogslandet samt vara förlagd å viss
plats, så belägen, att nomadlapparnas barn under nämnda tid lämpligen
kunna dit samlas för att erhålla undervisning.

Visteskolor och byskolor inrättas till det antal, som bestämmes av

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170. 3

Kungl. Majit. Förläggning av nomadskola bestämmes av vederbörande
domkapitel.

Den årliga lärotiden för varje lärjungeavdelning i nomadskola utgör
minst 17 2A veckor. Bär förhållandena det medgiva, kan vid såväl visteskola
som byskola den årliga lärotiden för varje lärjungeavdelning utsträckas
till högst 34 4A veckor.

Lästiden vid byskolorna i Arjeplogs, Västerbottens och Jämtlands
nomadskoldistrikt omfatta 344/? veckor, under det att byskolorna i de 5
övriga nomadskoldistrikten (Karesuando, Vittangi, Jukkasjärvi, Gällivare
och Jokkmokk) endast hava 19 3A veckors lästid. Vid visteskolorna
är undervisningen fördelad på en sommarkurs och en vinterkurs
om tillsammans 344/7 veckor. I alla distrikt utom Jämtlands är sommarkursen
förlagd till eller i närheten av lapparnas visten i fjällen, vinterkursen
till någon central plats inom lapparnas vinterbetesmarker. Inom
Jämtlands distrikt har genom Kungl. Majits beslut den 22 november
1935 sommarvisteskolorna upphört, och de lägre klassernas undervisning
förlagts helt och hållet till visteskolor av samma typ som byskolorna
och med 34 veckors lästid.

Lärare vid nomadskola anställes antingen tills vidare med ömsesidig
rätt till minst fyra månaders uppsägningstid eller på viss tid. Då lärare
anställes på viss tid, kan anställningen avse högst ett läsår. Antalet
lärare vid vederbörande nomadskola bestämmes av vederbörande domkapitel.
För behörighet till nomadlärartjänst fordras att hava avlagt
examen vid något av statens folk- eller småskoleseminarier eller att efter
i annan ordning vunnen behörighet vid tidpunkten för nomadskolestadgans
tillkomst hava innehaft anställning såsom lärare vid vandrande
eller fast nomadskola. Nomadlärare är skyldig att årligen tjänstgöra
åtta månader, beräknade utgöra 344/7 veckor, samt att genomsnittligt
räknat för denna tid meddela undervisning 30*timmar i veckan. Nomadlärare
är skyldig att underkasta sig de förflyttningar eller andra åtgärder,
som nomadskolinspektören med behörigt hänsynstagande till
lärarnas personliga förhållanden för tjänstgöringsskyldighetens utnyttjande
kan påyrka. Lärare är sålunda skyldig att efter behov tjänstgöra
i visteskola eller byskola samt å den lokal eller ort, som i anseende
till lapparnas flyttningar och förhållanden i övrigt är mest lämplig,
som ock att meddela den särskilda undervisning för nomadskolans
barn, inspektören kan föreskriva. I den mån tjänstgöringstiden icke
härigenom utfylles, är lärare, om nomadskolinspektören så påfordrar,
pliktig att undervisa vid särskilt anordnad fortbildningskurs för nomadlärare,
att biträda vid undervisningen vid vissa kurser och föreläsningar
för lappallmogen, att meddela förberedande undervisning åt
lappar för inträde i seminarium, att till undervisning mottaga andra
skolpliktiga barn än nomadskolans och särskilt sådana, som bo avlägset

4 Kungl. Maj:ts''proposition Nr 170.

från skola, samt att tjänstgöra som föreståndare för skolhushåll vid
nomadskola.

Beträffande avlöning sförmånerna för nomadlärare gälla följande bestämmelser
:

Nomadlärare, som är anställd tills vidare, äger att i kontant avlöning
uppbära årlig grundlön med följande belopp, nämligen

a) manlig lärare, som avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende
är likställd med sådan lärare, 2,100 kronor,

b) kvinnlig motsvarande lärare 1,900 kronor,

c) manlig lärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende
är likställd med sådan lärare, 1,400 kronor,

d) kvinnlig motsvarande lärare, 1,200 kronor.

Till grundlönen kunna efter respektive fem, tio och femton års tjänstgöring
komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor förlärare,
som avses under a), 200 kronor för lärare, som avses under b) och 150
kronor för lärare, som avses under c) och d).

Nomadlärare, som är anställd på viss tid eller som vikarie, äger uppbära
årligt arvode med följande belopp i de förutnämnda grupperna,
nämligen respektive 1,700 kronor, 1,500 kronor, 1,200 kronor och 1,000
kronor. Sistnämnda arvode uppbäres jämväl av person, som — då behörig
person icke funnits att tillgå — anställts såsom lärare på viss tid
eller som vikarie utan att äga stadgad behörighet.

Till de angivna löneförmånerna komma dels särskilt årligt lönetillägg,
som för manlig eller kvinnlig lärare, vilken är anställd tills
vidare och avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende är
likställd med sådan lärare, utgör 500 kronor och för annan lärare 400
kronor, dels ock fri bostad och bränsle eller ersättning därför.
I sistnämnda hänseende äger vad därutinnan är stadgat beträffande
lärare vid folk- och småskolor motsvarande tillämpning. Under den
tid, lärares undervisning är förlagd till eller i närheten av lapparnas
visten, skall dessutom vid behov sådan efter förhållandena vid vistet
lämpad bostad, som av nomadskolinspektören godkännes, beredas läraren.

Angående avlöningsförmåner under tjänstledighet samt uppfattning
i högre lönegrad gäller i tillämpliga delar vad härutinnan före
den 1 januari 1938 var stadgat beträffande lärare vid folk- och småskolor.
Vid avdrag på tjänstledig lärares avlöning skall det särskilda lönetillägget
inräknas i begynnelseavlöningen.

Avlöning till nomadlärare med anställning tills vidare utgår efter
kalenderår samt till nomadlärare med anställning på viss tid och till
vikarierande nomadlärare efter läsår. Lönen tillstädes lärare kvartalsvis
under mars, juni, september och december.

För verkliga utgifter för resor i tjänsten åtnjuter lärare skälig
ersättning, dock med tillhopa högst 150 kronor för år.

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170.

I fråga om skyldighet att avgå från tjänsten samt örn rätt till
tjänste- och familjepension gäller reglementet för statens pensionsanstalt.

Utöver berörda löneförmåner utgår provisorisk avlöningsförbättring
till nomadlärarna enligt kungörelsen nr 242/1929 med belopp, växlande
mellan 150 kronor och 288 kronor för nomadlärare, som är
anställd tills vidare, och mellan 110 kronor och 204 kronor för nomadlärare,
som är anställd på viss tid eller som vikarie. Särskilda bestämmelser
angående dyrtidstillägg till nomadlärare äro icke meddelade.
Enligt vad från skolöverstyrelsen under hand upplysts, hava
emellertid bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt folk- och småskollärare
tolkats så, att jämväl nomadlärarna tillerkänts dyrtidstillägg enligt
de grunder, som gälla för befattningshavare vid oreglerade verk.

För varje byskola ävensom, där så erfordras, för visteskola skall nomadskolinspektören
utse en tillsyningsman, som har att dels besörja
löpande praktiska och ekonomiska angelägenheter, såsom lokalernas
uppvärmning, belysning och renhållning, dels biträda i ärenden rörande
inkvarteringen och vid tillsyn av till skolan hörande barn, dels ock i
övrigt tillhandagå med upplysningar och hjälp i frågor, som röra skolan.
Tillsyningsman må, efter överenskommelse med inspektören, åtnjuta ett
arvode av högst 100 kronor för år räknat.

Förslagsanslaget till Nomadskolor: Avlöningar är i riksstaten förbudgetåret
1937/38 uppfört med 87,500 kronor. Anslaget disponeras på sätt
framgår av statsliggaren för nämnda budgetår, sid. 547 ff.

2. Inrättande av ordinarie nomadlärartjänster.

I detta hänseende anförde 1919 års omförmälda kommitté, att kommittén
icke ansett sig böra för nämnda lärare föreslå en fastare anställningsform
med hänsyn till nomadskolans natur och de särskilda anspråk,
denna skola ställde på lärarna. Det moment av otrygghet, som
härigenom komme att vidlåda anställningen som nomadlärare, torde
emellertid, yttrade kommittén, i viss mån motvägas av den högre avlöning,
som nomadlärarna enligt kommitténs förslag i det hela skulle
komma att åtnjuta. Kommitténs förslag i vad angår anställningsförhållandena
och lönerna för nomadlärarna lämnades utan väsentligare
erinran av Kungl. Majit och riksdagen.

I förutnämnda framställning av nomadlärarinnan Sara Nutti har
föreslagits, att nomadskolans lärare i regel skulle beredas ordinarie anställning.

Av de över framställningen avgivna yttrandena inhämtas följande:

Förslaget tillstyrktes i princip av nomadskolinspektören samt av
vederbörande domkapitel och länsstyrelser.

6

Kungl. Marits ''proposition Nr 170.

Skolöverstyrelsen anförde i utlåtande den 15 december 1933, att de skäl,
vilka tidigare anförts som hinder mot beredande av ordinarie anställning
åt nomadskolinspektören, hade i allt väsentligt varit desamma,
som anförts mot ordinarie anställning åt nomadlärarna. Då dessa skäl
emellertid icke ansetts tillräckligt bärande, i vad avsåge nomadskolinspektören,
vilken enligt beslut av 1927 års riksdag skulle tillsättas antingen
genom konstitutorial eller medelst förordnande på viss tid, funne
överstyrelsen dem ej heller böra lägga hinder i vägen för beredande av
ordinarie anställning åt flertalet nomadlärare, endast man därvid tillsåge
å ena sidan, att antalet ordinarie lärare ej bleve så stort, att hinder
uppstode för den inskränkning av lärarpersonalen, som kunde föranledas
av minskat barnantal eller lämplig omorganisation, samt å andra
sidan att även de ordinarie lärarna kunde förflyttas till tjänstgöring vid
en skola, där lärarens undervisning med hänsyn till föreliggande omständigheter
ansåges bliva till största gagn. Överstyrelsen föreslog, att
lärare vid nomadskola skulle anställas antingen såsom ordinarie eller
ock såsom extra ordinarie för högst ett läsår, att antalet ordinarie lärare
skulle bestämmas av Kungl. Majit, att vederbörande domkapitel skulle
äga besluta i fråga om det antal extra ordinarie lärare, som därutöver
prövades nödigt för undervisningens behöriga upprätthållande, att Kungl.
Maj:ts medgivande till återbesättande med ordinarie innehavare av ledig
ordinarie nomadlärartjänst skulle inhämtas, att i kungörelse om ledigförklarande
av sådan tjänst skulle angivas, att tjänsten avsåge anställning
vid nomadskoleväsendet i allmänhet samt varest tjänstgöringen
vore avsedd att tills vidare fullgöras saint att nomadlärares tjänstgöringstid
skulle kunna utfyllas, förutom på sätt redan vore stadgat, genom
att han efter nomadskolinspektörens anvisning verkställde insamling
av för undervisningen nyttig materiel.

Statskontoret yttrade den 10 september 1935, att nomadskolinspektörsbefattningens
uppförande på ordinarie stat förbands med skyldighet
för innehavaren att låta sig förflyttas till annan befattning i statens
tjänst, varvid i första rummet avsågs folkskolinspektörsbefattning eller
annan befattning vid undervisningsväsendet och befattning vid överstyrelsen.
Då några befattningar i statens tjänst utanför nomadskoleväsendet,
till vilka nomadlärare lämpligen skulle kunna förflyttas, emellertid
icke funnes och en till nomadskoleväsendet inskränkt förflyttningsskyldighet
knappast kunde anses tillfyllest, vore statskontoret, som
visserligen holle före, att skäl talade för att nomadlärare erhölle en
fastare anställning, av den uppfattningen, att utredning i förevarande
avseende borde föregå nomadlärares uppförande å ordinarie stat.

Med anledning härav anförde skolöverstyrelsen i utlåtande den 11
oktober 1935, att det med hänsyn till föreskrivna kompetensfordringar
allenast funnes ett slag av statliga tjänster vid undervisningsväsendet,
till vilka ordinarie lärare vid nomadskola skulle kunna förflyttas, nämligen
till tjänster som övningsskollärare vid folk- och småskoleseminarierna.
Men på grund av den särskilda lämplighet, som fordrades för
arbetet vid dessa övningsskolor, syntes det överstyrelsen att en förflyttning
till dylik tjänst från nomadskollärarbefattning endast i undantagsfall
skulle kunna ske, varför bestämmelse om tvångsförflyttning till
dessa tjänster icke borde ifrågakomma. Av nomadskolinspektörens yttrande
i ämnet franninge emellertid, att denne tänkt sig, att av de 25

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

lärare, som skulle finnas vid nomadskoleväsendet, därest förslag om indragning
av två tjänster vid visteskolor inom Jämtlands län bifölles,
endast 16 skulle erhålla ordinarie anställning. Då detta förslag måste
anses innebära tillräckliga garantier för erforderlig rörlighet i avseende
å placeringen av lärarna inom nomadskoleväsendet, finge överstyrelsen
vidhålla sitt tidigare förslag i ämnet.

Statskontoret yttrade sig ånyo den 21 april 1936 och framhöll därvid,
att ämbetsverket icke ville göra erinran mot att ordinarie anställning
bereddes ett lämpligt antal lärare vid nomadskoleväsendet. I anslutning
till vad överstyrelsen i ämnet uttalat, förutsatte emellertid
statskontoret, att icke flera lärare uppfördes på ordinarie stat än att
möjlighet förefunnes att genomföra de ändringar i avseende å nomadskoleväsendets
organisation, som kunde komma att bliva erforderliga,
och att det skulle ankomma på Kungl. Majit att pröva frågan örn antalet
lärare å ordinarie stat såväl vid det första tillsättandet av ordinarie
lärare som framdeles vid ordinarie lärares avgång.

3. Löneregleringsförslaget.

Det av överstyrelsen framlagda löneregleringsförslaget grundar sig på
ett av nomadskolinspektören i ämnet avgivet utlåtande, varöver vederbörande
domkapitel och länsstyrelser yttrat sig.

Överstyrelsen föreslår, att det övervägande antalet nomadlärare skulle
förordnas såsom ordinarie befattningshavare — 6 lärare vid byskolor
samt 2 manliga och 18 kvinnliga lärare vid visteskolor — och åtnjuta
avlöning, lärare vid byskola enligt 17:e lönegraden och lärare vid visteskola
enligt 9:e lönegraden i den i avlöningsreglementet för lärare vid
folk- och småskolor intagna löneplanen. Bestämmelserna i detta reglemente
skulle i tillämpliga delar gälla för nomadlärarna. Dyrtidstillägg
skulle enligt överstyrelsens förslag utgå enligt samma grunder, som gälla
för statens befattningshavare vid nyreglerade verk. Kungl. Majit skulle
bemyndigas att verkställa de ändringar i nomadskolestadgan och att
utfärda de bestämmelser och tillämpningsföreskrifter, som kunde erfordras
för genomförandet av löneregleringen, ävensom provisoriska föreskrifter
angående ifrågavarande befattningshavares pensionsrätt motsvarande
dem, som kunde komma att beslutas för lärare vid folk- och
småskolor.

Enligt överstyrelsens anslagsberäkningar skulle, därest löneregleringen
genomfördes från och med den 1 juli 1938, förslagsanslaget till Nomadskolor:
Avlöningar böra för budgetåret 1938/39 uppföras med 130,800
kronor.

Av överstyrelsens motivering inhämtas följande:

Nomadskolinspektören hade föreslagit, att lärarna vid nomadskolorna
måtte utan hinder därav, att nomadlärarnas årliga tjänstgöringsskyldighet
ej alltid skulle komma att uppgå till 39 veckor, placeras i de löne -

8

Kungl. Marits proposition Nr 170.

grader, som av 1937 års riksdag bestämts för lärare vid folk- och småskolor
med denna minimi tjänstgöring, nämligen ordinarie lärare vid byskola
i B 17, ordinarie lärare vid visteskola i B 9 samt extra ordinarie
lärare i B 16, respektive B 8 enligt löneplanen för lärare vid folk- och
småskolor. I denna fråga finge överstyrelsen framhålla följande.

Undervisningstiden utgjorde för närvarande för samtliga barn i visteskolorna
34 4A veckor, vilken undervisningstid i samtliga nomadskoldistrikt
utom det sydligast belägna Jämtlands distrikt vore uppdelad på
två stationer, en vinter- och en sommarstation. Vid byskolorna (klasserna
4—6) vore undervisningstiden inom Jämtlands, Västerbottens och
Arjeplogs nomadskoldistrikt 34 4A veckor, men utgjorde i samtliga nordligare
belägna distrikt endast 193/t veckor. För inga nomadskolor vore
lästiden dock begränsad till den i nomadskolestadgan angivna minimitiden
17 3A veckor.

Såsom av nomadskolinspektören framhållits, syntes det åtminstone
för de nordligare belägna nomadskolorna stöta på stora svårigheter att
utsträcka undervisningen till 39 veckor, och en ökning av undervisningstiden
utöver 344/? veckor syntes för närvarande icke kunna mera
allmänt genomföras.

Av de skäl, som kunde åberopas till stöd för nomadskollärarnas lönegradsplacering
enligt nomadskolinspektörens förslag, syntes främst böra
framhållas nödvändigheten av att tillförsäkra nomadlärarna en så god
ekonomisk ersättning, att denna vid jämförelse med förhållandena inom
närliggande skoldistrikt kunde locka goda lärarkrafter till nomadskolorna,
trots den besvärliga tjänstgöring som oftast vore förbunden med
nomadskoltjänstgöringen. Då det syntes antagligt, att undervisningstiden
i dessa skoldistrikt inom kort utsträcktes till 39 veckor, måste
det för rekryteringen anses nära nog nödvändigt att placera nomadlärarna
i motsvarande lönegrader. Redan under nuvarande avlöningsförhållanden
vid folkskolorna hade det varit förenat med stor svårighet
att till nomadskolorna förvärva examinerade lärarkrafter. Sålunda hade
under sistförflutet läsår endast 3 av 11 lärartjänster vid byskolor innehafts
av lärare, som avlagt folkskollärarexamen. Men utan verksamma
åtgärder av ekonomisk art syntes man med största visshet hava att
motse en skärpning av rekryteringssvårigheten.

Utöver vad nu sagts syntes förslaget örn nomadlärarnas förmånligare
lönegradsplacering väl försvarat på grund av de skiljaktigheter i nomadlärarnas
åligganden i jämförelse med lärarnas vid folk- och småskolor.
Härvid finge överstyrelsen framhålla dels nomadlärarnas krävande och
särartade tjänstgöring i mindre lämpliga lokaler och ofta under i övrigt
försvårande omständigheter, dels nomadlärarnas skyldighet att jämlikt
nomadskolestadgan tjänstgöra som föreståndare för skolhushåll vid nomadskola,
dels nomadlärares skyldighet jämlikt vederbörande reglemente
att regelbundet öva tillsyn såväl över särskilt skolhushåll som över skötseln
av barn, inackorderade i närheten av nomadskolan, dels ock nomadlärarnas
skyldighet att underkasta sig förflyttning från en tjänstgöringsort
till en annan, mången gång under ganska stora strapatser.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter ansåge sig överstyrelsen,
i likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter, böra tillstyrka den
av nomadskolinspektören föreslagna lönegradsplaceringen. Med denna
placering skulle emellertid — på sätt av överstyrelsen längre fram ut -

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

vecklades — följa skyldighet för nomadlärarna att vid behov meddela
undervisning eller verkställa annat arbete till gagn för nomadundervisningen
intill 39 veckor årligen.

Självfallet borde nomadskollärarna, som i flertalet fall hade att fullgöra
sin lärargärning å orter inom lappmarken, långt avlägsna från de
större kommunikationslederna och befolkningscentra, tillförsäkras kallortstillägg
enligt kallortsklass, svarande mot tjänstgöringsorternas belägenhet.

Med ledning av uppgifter örn nomadskoleväsendets organisation under
läsåret 1936—37, som på begäran lämnats av nomadskolinspektören,
samt med utgångspunkt därifrån, att Kungl. Majit bifölle ett av nomadskolinspektören
framlagt, av överstyrelsen den 12 oktober 1937 tillstyrkt
förslag i fråga om nomadskoleväsendets omorganisation inom Västerbottens
län och i Arjeplogs nomadskoldistrikt, hade överstyrelsen upprättat
följande tablå beträffande behovet av lärare vid nomadskoleväsendet
under läsåret 1938—39:

Lärare med
folkskollärar-

Lärare med små-skollärarexamen

Småskol-

lärare

med

tjänstg.

Norn adskoldistrikt

examen

Anm.

man-

lig

kvinn-

lig

man-

lig

kvinnlig

vid by-skola

Karesuando.....

i

—

—

1

—

Vittangi.......

i

—

—

1 + 1 v. (19 s/i v.)*

—

*) Samma

Jukkasjärvi.....

i

—

—

3 + 1 s. (15 ‘Av.)*

i

lärarinna

Gällivare......

i

—

—

3

i

**) 1 för tjg.

Jokkmokk......

—

—

i

2**)

i

15 V7 v- in-

(Kvikkjokk).....

—

—

—

(15 ‘/t v.)**)

—

om -Kvikk-jokk

Arjeplog.......

i

—

—

1

—

Byskolan i

Skarvsjö.......

a d

—

Skarvsjö + 2

Tärna kyrkby . . .

3 p?

“ co

—

—

—

1

i

visteskolor er-

1

satta av 3 hel-

Saxnäs........

CO

—

—

—

1

tidsskolor av

Ammarnäs......

gr 7

—

—

—

1

i

B3-form, t. v.

med lärarin-

Änge ........

i

''

1

1

nor, som en-

Håkafot.......

& §’

—

—

—

1

—

dast avlagt

småskollära-

Jänsmärsholmen . .

2. to
pr a

—

—

—

1

rinneexamen

Storvallen......

rf cl-eo

—

—

i

—

-

eller likställd

Summa

6

—

2

18

7

Vid tablåns upprättande hade överstyrelsen ansett sig böra räkna
med att lärartjänsterna vid samtliga byskolor utom en lärartjänst vid
Jukkasjärvi byskola, en lärartjänst vid byskolan i Jokkmokks distrikt
och en lärartjänst vid envar av tre skolor av B,,-form inom Västerbottens
distrikt ävensom en av de två tjänsterna vid Änge byskola i Jämtlands
distrikt under detta läsår ej kunnat besättas med manliga lärare,
som avlagt folkskollärarexamen, utan liksom för närvarande uppehölles av

10

Kungl. Maj:ts proposition ÅJr 170.

lärare med småskollärarexamen eller likställda. För samtliga lärare hade
räknats med avlöning enligt nu gällande i kungörelsen nr 425/1935 bestämda
ortsgrupper i högsta löneklassen såsom ordinarie, varför särskilt
belopp ej ansetts behöva beräknas för vikarier. Däremot hade överstyrelsen
ansett sig böra beräkna kostnaden för kallortstillägg samt därvid
utgått från kallortsklass V såsom den med hänsyn till förhållandena
troligaste för flertalet hithörande lärare.

Till löner enligt högsta löneklasserna i respektive lönegrader skulle
enligt beräkningar för de behövliga 26 lärarna erfordras ett belopp av
102,084 kronor, vartill komme till kallortstillägg 11,700 kronor eller tillhopa
113,784 kronor, vilket belopp för avrundande av slutsiffran i staten
borde minskas med 34 kronor till 113,750 kronor.

Överstyrelsen övergår härefter till att yttra sig i fråga örn de särskilda
lönetillägg, som överstyrelsen ansåge böra tillkomma lärare vid nomadskoleväsendet.

På grund av vad nomadskolinspektören framhållit i fråga om det
försvårande av arbetet för nomadlärarna, som föranleddes av språkförhållandena,
har överstyrelsen erinrat, att överstyrelsen i annat sammanhang
funnit sig böra föreslå fortsatta lönetillägg med ett belopp av
300 kronor för samtliga lärare inom rikets nordligaste gränsorter, oavsett
om tjänstgöringen vöre förlagd till folk- eller småskolestadiet. I
fråga örn det av nomadskolinspektören nu föreslagna motsvarande lönetillägget
åt nomadlärare — 500 kronor åt manlig eller kvinnlig lärare,
som avlagt folkskollärarexamen, och 400 kronor till annan lärare —
hade en viss tveksamhet uttalats av länsstyrelsen i Luleå, som dock
föreslagit att särskilda årliga språktillägg måtte få utgå med 300 kronor
till lärare, som avlagt folkskollärarexamen, och med 200 kronor
till övriga lärare. Av samma skäl, som av överstyrelsen framhållits i
fråga örn rikets nordligaste gränsorter, ansåge överstyrelsen, att ifrågavarande
lönetillägg jämväl vid nomadskolorna borde bliva lika stora
för samtliga lärare. Beträffande lönetilläggens storlek syntes överstyrelsen
tillräckliga skäl ej föreligga att förorda lägre belopp än som av
överstyrelsen föreslagits för lärare vid skolor i rikets nordligaste gränsorter
eller 300 kronor. För 26 lärare skulle sålunda erfordras 7,800 kronor.

Liksom för manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola syntes
motsvarande manliga lärare vid nomadskoleväsendet böra tillförsäkras
ett årligt lönetillägg av 450 kronor. Under läsåret 1936—37 voro två
dylika lärare anställda, en inom Jokkmokks och en inom Jämtlands
nomadskoldistrikt, varför till här ifrågavarande lönetillägg beräknats
900 kronor.

Med anledning av riksdagens uttalande i skrivelse nr 468/1937 hade i
annat sammanhang utredning verkställts om lönetillägg åt småskollärare,
som tjänstgjorde vid mindre folkskola eller som biträdande lärare vid folkskola,
och överstyrelsen hade i sina petita den 30 augusti 1937 hemställt,
att dylikt lönetillägg måtte beviljas med 300 kronor för år åt varje
sadan lärare. Nomadskolinspektören hade föreslagit motsvarande lönetillägg
beträffande nomadskoleväsendet, vilket förslag av överstyrelsen
tillstyrktes. Antalet smaskollärare med tjänstgöring i hyskola syntes
kunna beräknas till 7. För ändamålet borde sålunda upptagas ett belopp
av 2,100 kronor.

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

Utöver förutnämnda belopp å 7,800 kronor, 900 kronor oell 2,100
kronor borde fortfarande i staten beräknas poster för arvoden dels åt
tillsyningsman för skolorna å högst 100 kronor för år med 2,050 kronor
och dels för undervisning i lappslöjd, nu förslagsvis 4,230 kronor. Dessa
anslagsposter syntes böra sammanföras till en huvudpost till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, som sålunda egentligen
skulle uppgå till 17,080 kronor, men som för utjämnande av förslagsanslagets
slutsumma föreslogs minskad med 30 kronor till 17,050
kronor. Härigenom skulle förslagsanslagets totalsumma bliva 130,800
kronor.

Av vad överstyrelsen anfört rörande de ändringar i nomadskolestadgan,
som kunde befinnas erforderliga vid genomförande av den nu förordade
löneregleringen, inhämtas följande:

Såsom redan framhållits, utginge överstyrelsen därifrån, att årliga
lästiden vid nomadskolorna skulle bliva högst 34 4/7 veckor=242 dagar.
Då lästiden vid samtliga visteskolor samt vid byskolorna i Jämtlands,
Västerbottens och Arjeplogs nomadskoldistrikt utgjorde nyssnämnda
antal veckor och det endast vore vid byskolorna norr örn Arjeplogs
distrikt, som lärotiden understege 34 4/7 veckor, syntes överstyrelsen
lämpligt, att bestämmelserna örn lärotidernas längd omarbetades så, att
nämnda lästid angåves såsom det normala, men att lärotiden, där förhållandena
det påkallade, kunde av vederbörande domkapitel efter det
nomadskolinspektören och vederbörande nomadskolfullmäktige yttrat
sig minskas till exempelvis 19 3/7 veckor eller den tid undervisningen
nu påginge vid byskolorna norr örn Arjeplogs nomadskoldistrikt.

I bestämmelserna för nomadlärarnas undervisningsskyldighet vid nomadskoleväsendet
torde den reguljära undervisningen vid nomadskolorna
fortfarande böra angivas till 34 4/7 veckor, men därjämte syntes lärarna
böra åläggas skyldighet att intill sammanlagt högst 39 veckor för
läsår antingen tjänstgöra vid anvisad skola inom nomadskoleväsendet
eller ock fullgöra annat, närmare angivet arbete.

I fråga om lärarnas rättsliga ställning hade överstyrelsen — såsom
redan av kostnadsberäkningen franninge — utgått ifrån möjligheten
att bereda ordinarie anställning för samtliga nomadlärare med full tjänstgöring
vid nomadskoleväsendet. Beslutanderätten beträffande dels antalet
tjänster, som vid löneregleringens genomförande borde besättas med
ordinarie innehavare, och dels ledigbliven tjänsts ledigförklarande för
tillsättande i sådan ordning torde dock böra förbehållas Kungl. Majit.
Med hänsyn till den ändrade uppfattning, som efter ingående utredning
och på grund av ökad förffyttningsrätt kommit till uttryck i överstyrelsens
förslag den 19 oktober 1937 örn beredande av en mera tryggad
ställning åt biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre
folkskola, för vilka överstyrelsen förordat ordinarie anställning, ansåge
sig överstyrelsen emellertid nu böra framhålla, att det övervägande antalet
nomadlärare borde omedelbart vid löneregleringens genomförande
förordnas till ordinarie vid nomadskoleväsendet med tjänstgöring tills
vidare vid viss skola eller vissa skolor. Denna rätt borde dock förbindas
med förflyttningsskyldighet ej blott till annan tjänst vid nomadskoleväsendet
än den, ä vilken liiraren placerats, utan även till lärartjänst
vid rikets folk- och småskolor.

12

Kungl. Marits proposition Nr 170.

De bestämmelser, som reglerade nomadlärarnas löne- och pensionsförhållanden,
syntes alltjämt böra nära ansluta sig till vad som gällde för
lärare vid folk- och småskolor. Med hänsyn härtill torde de bestämmelser,
som bomme att av Kungl. Maj:t meddelas i blivande reglemente
för sistnämnda lärare, kunna i tillämpliga delar göras gällande för nomadskollärarna.
Likaledes syntes de provisoriska pensionsbestämmelser,
som kunde komma att utfärdas för lärare vid folk- och småskolor, böra
göras tillämpliga jämväl för lärare vid nomadskoleväsendet.

4. Myndigheternas yttranden över löneregleringsförslaget.

Statskontoret, som ansett det med rättvisa och billighet överensstämmande,
att även lärarna vid nomadskoleväsendet finge sina löner reglerade
enligt samma grunder som folk- och småskollärare, har i övrigt
anfört i huvudsak följande:

Med hänsyn till att nomadlärarna måste fullgöra sin tjänstgöring
under ogynnsammare förhållanden än lärarna vid folk- och småskolor,
ansåge statskontoret i likhet med nomadskolinspektören och skolöverstyrelsen
det rimligt, att de i fortsättningen liksom hittills finge en något
förmånligare löneställning än sistnämnda lärare. Statskontoret ville
därför icke motsätta sig den föreslagna lönegradsplaceringen. Däremot
ansåge sig statskontoret böra ifrågasätta, huruvida utöver den kompensation
för de svåra tjänstgöringsförhållandena, vilken innefattades i en
dylik lönegradsplacering, särskilt tillägg för svårigheterna med språket
borde utgå. I avseende härpå hnge statskontoret erinra, att det hittills
enligt kungörelsen nr 141/1920 utgående tillägget till lärare i vissa lappmarksdistrikt
ansetts böra bortfalla efter genomförandet av löneregleringen
med hänsyn till de förmåner i form av kallortstillägg och dyrortsgrupperade
löner, som enligt de nya avlöningsbestämmelserna utginge
till lärarna.

Den omständigheten, att särskilt tillägg kunde komma att utgå till
lärare i rikets nordligaste gränsorter, kunde enligt statskontorets mening
icke utgöra tillräckliga skäl för att nomadlärarna skulle erhålla särskilda
språktillägg. Ett beslut i sådan riktning skulle sannolikt medföra krav
på motsvarande förmån även åt folk- och småskollärare i lappmarksdistrikten.
Därest likväl nu nämnda tillägg ansåges böra tillerkännas
nomadlärarna, finge statskontoret erinra, att ämbetsverket i ett den 6
december 1937 avgivet utlåtande förordat, att berörda tillägg för lärarna
i rikets nordligaste gränsorter skulle utgå med 150 kronor årligen.

Beträffande det för nomadlärare föreslagna lönetillägget, som skulle
motsvara det lönetillägg, som kunde komma att utgå tili småskollärare,
vilken tjänstgjorde vid mindre folkskola eller som biträdande lärare vid
folkskola, hnge statskontoret erinra, att ämbetsverket i ett den 30 oktober
1937 avgivet utlåtande förordat en nedsättning av det belopp, varmed
ifrågavarande tillägg skulle utgå enligt överstyrelsens förslag.

I anledning av vad överstyrelsen föreslagit ifråga om beredande av
ordinarie anställning för lärarna vid nomadskoleväsendet, finge statskontoret
erinra, att ämbetsverket i ett den 21 april 1936 avgivet utlåtande
angående beredande av ordinarie anställning åt vissa nomadlärare m. m.

13

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

uttalat, att ämbetsverket icke ville göra erinran mot att ordinarie anställning
bereddes ett lämpligt antal lärare vid nomadskoleväsendet. I
anslutning till vad skolöverstyrelsen i ärendet uttalat, förutsatte statskontoret,
att icke flera lärare uppfördes å ordinarie stat än att möjlighet
förefunnes att genomföra de ändringar i avseende å nomadskoleväsendets
organisation, som kunde komma att bliva erforderliga, och
att det skulle ankomma på Kungl. Majit att pröva frågan örn antalet
lärare å ordinarie stat såväl vid det första tillsättandet av ordinarie
lärare som framdeles vid ordinarie lärares avgång.

I anslutning till denna uppfattning, vilken statskontoret alltjämt vidhölle,
finge ämbetsverket förorda, att av överstyrelsen föreslaget antal
ordinarie lärare nedbringades till vad i berörda utlåtande föreslagits av
statskontoret.

Undervisningsväsendets lönenämnd har yttrat:

Lönenämnden vore medveten om, att det stundom kunde uppstå svårigheter
att taga alla ordinarie lärare i anspråk under en årlig tjänstgöringstid
av upp till 39 veckor, men med hänsyn till de mången gång
påfrestande förhållanden, under vilka dessa lärare utförde sitt arbete,
och den skyldighet att utöva uppsikt över barnen, som ålåge dem, ansåge
sig nämnden kunna biträda det föreliggande förslaget rörande lönegradsplaceringen
för nomadlärarna. Nämnden förutsatte emellertid, att
ordinarie anställning icke tilldelades lärare, för vilken den årliga undervisningstiden
understege 34 V7 veckor.

För icke-ordinarie nomadlärare torde böra bestämmas samma löneställning
som för icke-ordinarie folk- och småskollärare. Vad anginge
extra ordinarie nomadlärare borde givetvis, därest de verkligen toges i
anspråk för utförande av sådant arbete, som omförmäldes i 19 § nomadskolestadgan,
jämväl sådan tid få beräknas såsom tjänstgöringstid.

Med avseende på frågan om bestämmandet av beloppet för nomadlärarnas
kallortstillägg finge lönenämnden framhålla, att orten för den
byskola, till vilken läraren ansåges höra, borde läggas till grund i förevarande
avseende. Tjänstgöringstraktamente borde icke utgå till flyttande
nomadlärare, enär tjänstgöringen i dylika fall fullgjordes inom det läraren
anvisade tjänstgöringsområdet.

Beträffande de särskilda lönetilläggen hade skolöverstyrelsen föreslagit
dels s. k. språktillägg å 300 kronor för samtliga lärare, dels ock lönetillägg
å 300 kronor åt småskollärare med tjänstgöring i byskola. Dessa
belopp överensstämde med vad överstyrelsen föreslagit för lärare av
motsvarande slag inom folkskoleväsendet i övrigt. Emellertid hade föredragande
departementschefen i 1938 års statsverksproposition, åttonde
huvudtiteln, uttalat sig för ett belopp av 150 kronor i fråga om de
särskilda lönetilläggen för lärare inom rikets nordligaste gränsorter (språktillägg)
samt ett belopp, motsvarande en löneklass å vederbörande ortsgrupp
i de för småskollärare gällande lönegraderna, i fråga örn lärare
vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola. Motsvarande
jämkning torde under hänvisning härtill få vidtagas i fråga örn nomadlärarnas
särskilda lönetillägg.

Mot förslaget, att manlig småskollärare även inom nomadskoleväsendet
skulle åtnjuta lönetillägg å 450 kronor, hade lönenämnden intet att
erinra.

14

Departe mentschefen.

Kungl. Maj.ts ''proposition Nr 170.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit, att i staten skulle fortfarande beräknas
vissa nu förefintliga anslagsposter, bland annat för arvoden åt
tillsynsmän för skolorna å högst 100 kronor för år. Lönenämnden, som
erfarit, att ^ dessa tillsynsmän understundom tillika vore lärare, ansåge
sig böra ifrågasätta, huruvida särskilt arvode för tillsyn borde utgå till
lärare, som erhållit ordinarie tjänst i lönegrad B 17.

Slutligen finge lönenämnden framhålla, att provisorisk avlöningsförstärknmg
syntes böra utgå till nu ifrågavarande befattningshavare.

Såsom jag redan förut varit i tillfälle framhålla, kan en lönereglering
för nomadlärarna betraktas som en konsekvens av den av 1937 års
riksdag beslutade löneregleringen för folk- och småskollärare. Behovet
av en reglering av nomadlärarlönerna ter sig så mycket mer trängande
som enligt vad i handlingarna framskymtar — det länge förelegat
vissa svårigheter att rekrytera nomadskoleväsendet med lämpliga lärarkrafter.
En förbättring härutinnan torde kunna ernås genom en lämpligt
avv ägd reglering av lärarpersonalens löner och genom åtgärder för
att bereda personalen en mera tryggad ställning i rättsligt hänseende.
o först angår frågan örn lärarpersonalens rättsliga ställning, hava,
såsom av redogörelsen i det föregående inhämtas, förslag framlagts om
att nomadlärarna, vilka nu samtliga äro anställda såsom icke-ordinarie
befattningshavare, skulle i viss utsträckning erhålla ordinarie anställning.
Skolöverstyrelsen anser numera, att praktiskt taget alla nomadlärare
böra anställas som ordinarie befattningshavare, medan statskontoret
funnit en viss begränsning av antalet ordinarie lärare tillrådlig.
För egen del anser jag betänkligheter icke möta mot att tillerkänna
nomadskolans lärarpersonal den trygghet i anställningshänseende, som
den ordinarie anställningsformen erbjuder. Jag förutsätter emellertid
härvid, å ena sidan att nomadlärarna skola i tillämpliga delar blivm
underkastade samma flyttningsskyldighet, som enligt 12 § avlöningsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor gäller för dessa senare
lärare, och å andra sidan att, om Kungl. Maj:t bestämmer, att nomadlärare
skall tjänstgöra a lärartjänst vid det kommunala skolväsendet,
det skall åligga vederbörande skoldistrikt, liksom i fråga om folk- och
småskollärare, att mottaga läraren.

Vad härefter angår frågan örn huru många ordinarie lärartjänster,
som under den närmaste framtiden böra inrättas, vill jag framhålla, att
den jämförelsevis ringa omfattningen av nomadskoleväsendet — sammanlagda
antalet barn vid nomadskolorna vid slutet av vårterminen
1937 utgjorde 423 — och möjligheten av att relativt obetydliga variationer
i elevantalet kunna överflödiggöra någon lärarbefattning tala till
förman för statskontorets uppfattning örn önskvärdheten av en snävare
begränsning av antalet ordinarie tjänster än överstyrelsen förutsatt.
För budgetåret 1937/38 upptaga de av Kungl. Majit genom beslut den

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170.

30 juni 1937 fastställda avlöningsstaterna för nomadskolorna inom Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län 4 nomadlärare med folkskol -lärarkompetens och 23 nomadlärare med småskollärarkompetens. Från
nomadskolinspektören har jag emellertid inhämtat vissa uppgifter, som
giva vid handen, att vid nomadskoleväsendet skulle — förutom ickeordinarie
personal —■ framdeles normalt erfordras 7 ordinarie folkskollärare
och 12 ordinarie småskollärare. Därvid förutsättes dock bland
annat, att den omorganisation av nomadskoleväsendet i Arjeplogs och
Västerbottens nomadskoldistrikt, som omnämnts i det föregående och
sorn. tillstyrkts av överstyrelsen, skulle bliva genomförd. Denna omorganisation
innebär, att de i sistnämnda två distrikt förefintliga visteskolornas
sommarkurser skulle indragas och visteskolornas undervisning
helt förläggas till samma platser som byskolorna. Förslaget överensstämmer
med nomadbefolkningens egna önskningar. I fråga om Arjeplogs
distrikt medför förslaget inga merkostnader, åtminstone ej för den närmare
framtiden, och jag har för avsikt att i denna del senare göra hemställan
örn dess genomförande från och med nästkommande läsår. Vad
åter beträffar Västerbottens distrikt har omorganisationen förbundits
med yrkande på uppförande av nya skol- och skolhemslokaler för rätt
avsevärda kostnader. Byggnadsfrågan, som nödvändiggör framställning
till riksdagen, är dock ännu icke slutligen utredd och behandlad av
myndigheterna, varför saken icke kan komma till behandling förrän
tidigast vid 1939 års riksdag. Vid sådant förhållande måste med ett
avgörande av organisationsfrågan angående Västerbottens distrikt tills
vidare anstå.

Nomadskolinspektören har för sin del i en till ecklesiastikdepartementet
ingiven promemoria påyrkat, att 6 nomadlärare med folkskollärarkompetens
och 17 nomadlärare med småskollärarkompetens skulle göras
till ordinarie. Han utgår därvid, vad angår antalet folkskollärare, från
att nämnda omorganisation helt kommer att träda i kraft med läsåret
1938—39. I fråga om småskollärarkrafterna anför han, att de 17 lärarna
redan nu äro tills vidare anställda vid nomadskoleväsendet, och att de
också med all sannolikhet under sin återstående tjänstetid skola kunna
beredas arbete. Från överstyrelsen har jag under hand inhämtat att undervisningstiden
för de lärare, om vilka sålunda är fråga, icke understiger
34 veckor. Den förutsättning för befattningshavarnas överförande
på ordinarie stat, som angivits av lönenämnden och som jag för min
del vill biträda, kan alltså anses föreligga. Med hänsyn till vad jag
anfört beträffande omorganisationen av nomadskolorna i Västerbottens
distrikt kan jag dock icke tillstyrka, att för budgetåret 1938/39 inrättas
flera folkskollärartjänster än gällande avlöningsstater nu upptaga eller 4.
Jag är tveksam i fråga om förslaget att på ordinarie stat överföra så
många som 17 småskollärare, eftersom i en framtid endast 12 sådana

16

Kungl. Majda ''proposition Nr 170.

tjänster beräknas erforderliga. Billigheten synes emellertid tala för att
så bör ske. De befattningshavare, som kunna tänkas komma i fråga
vid besättandet av tjänsterna, äro som nämnts redan nu tills vidare anställda
vid nomadskoleväsendet och anses kunna för framtiden beredas
sysselsättning inom detsamma. Med hänsyn till de speciella förhållandena
på detta område och till den skyldighet att underkasta sig förflyttning,
som kommer att åläggas nomadlärarna, har jag funnit mig
böra förorda berörda 17 befattningshavares överförande på ordinarie
stat. Fem av dessa tjänster böra emellertid avvecklas i och med att
de nu anställda lärare, som bliva innehavare av tjänsterna, avgå. Såsom
överstyrelsen föreslagit, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
beslut beträffande återbesättande av ledigbliven ordinarie tjänst. De
lärare, som i övrigt erfordras inom nomadskoleväsendet, böra lämpligen
beredas extra ordinarie anställning.

Mot överstyrelsens förslag rörande benämningen av lärartjänsterna
— lärare vid byskola, respektive lärare vid visteskola — synes intet
vara att erinra. Dessa benämningar få icke utesluta, att vederbörande
lärare, såsom hittills sker, fullgöra tjänstgöring jämväl vid annan skoltyp
än den, de närmast äro avsedda för.

Lärarnas löneförmåner böra, såsom överstyrelsen föreslagit, regleras
i anslutning till avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor.
I likhet med statskontoret och undervisningsväsendets lönenämnd anser
jag mig böra biträda överstyrelsens förslag rörande de ordinarie lärarnas
lönegradsplacering. Anmärkas må, att de enda biinkomster, som
lärarna under nuvarande förhållanden inom nomadskoleväsendet torde
kunna komma i åtnjutande av, utgöras av tillsynsmannaarvoden och
arvoden för undervisning i lappslöjd och att nomadlärarna icke äro i
tillfälle att inom nomadskoleväsendet förskaffa sig inkomster, motsvarande
de till ett stort antal lärare vid folkskolan utgående fortsättningsskolarvodena.
Arvode för undervisning i lappslöjd utgår för närvarande
med samma belopp som slöjdarvode till lärare vid folk- och småskolor,
d. v. s. med en krona 20 öre för undervisningstimme jämte dyrtidstillägg.

Jag förutsätter, att lärarnas tjänstgöringstid må kunna utfyllas på sätt
överstyrelsen föreslagit i förutberörda utlåtande av den 15 december
1933. Kallortstillägg torde med iakttagande av vad lönenämnden anfört
böra utgå enligt de bestämmelser, som gälla för folk- och småskollärare.
I likhet med lönenämnden anser jag, att för icke-ordinarie
nomadlärare bör gälla samma löneställning som för icke-ordinarie folkoch
småskollärare.

De nuvarande lönerna för nomadlärarna överstiga de till folk- och
småskollärare före den 1 januari 1938 utgående lönerna med 500 kronor,
respektive 400 kronor. Dessa tillägg hava enligt 1925 års åttonde huvud -

17

Kungl. May.ts proposition Nr 170.

titel (sid. 377) uppkommit genom att till det s. k. lappmarkstillägg å
200 kronor till ordinarie och extra lärare vid egentlig folkskola och 100
kronor till andra lärare, som före den 1 januari 1938 utgått enligt kungörelsen
nr 141/1920 till lärare i skoldistrikt med icke finsktalande befolkning
inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker samt i
Överkalix skoldistrikt, lagts ett särskilt nomadlärartillägg å 300 kronor,
varmed nomadlärarlönen avsetts skola överstiga, vad som tillkommit
lärare i motsvarande ställning i lappmarksförsamling med svensktalande
befolkning. De lönetillägg, som utgått enligt omförmälda kungörelse
nr 141/1920, hava i och med löneregleringen för folk- och småskollärarna
indragits. 1937 års riksdags statsutskott anförde i detta hänseende
å sid. 60 i utlåtandet nr 140, att dessa lönetillägg till sin principiella
karaktär vore att jämställa med kallortstillägg, av vilka folk- och småskollärana
i annan ordning skulle komma i åtnjutande. De lönetillägg
åter, som utginge enligt kungörelsen nr 469/1924 angående särskilda
lönetillägg åt lärare vid folkskolor inom vissa av rikets nordligaste gränsorter,
syntes utskottet hava en något annan karaktär, såsom betingade
bland annat av de säregna, undervisningen försvårande språkförhållandena
inom vissa delar av de nordligaste gränsorterna. I anledning av
ett av riksdagen gjort uttalande har, såsom lönenämnden erinrat, förslag
om fortsatt utgående av sådana lönetillägg framlagts i 1938 års
åttonde huvudtitel.

Skolöverstyrelsen har nu enligt det föregående föreslagit, att till nomadlärarna
skulle utgå särskilda lönetillägg med 300 kronor för år. Av handlingarna
i ärendet inhämtas, att nomadskolinspektören, som ifrågasatt
motsvarande lönetillägg med 500 kronor, respektive 400 kronor, motiverat
dessa med lärarnas svårigheter vid undervisningen på grund av
språkförhållandena, alltså med samma skäl, som föranlett tillkomsten
av lönetillägg i skoldistrikt med finsktalande barn. Inom området norr
om Arjeplog upp till Karesuando nomadskoldistrikt kunde, yttrar inspektören,
barnen ej svenska, då de komme till skolan. Inom området från
och med Arjeplog till och med Jämtlands nomadskoldistrikt förekomme
likaledes, att flera barn ej kunde svenska, då de inställde sig till skolgång.
Nomadlärarna måste mer eller mindre kunna lapska språket och
hade, påpekar inspektören, att undervisa i ämnet nomadkunskap, vilket
krävde god kännedom om lapska förhållanden. Länsstyrelsen i Luleå,
som anmält tveksamhet i fråga örn inspektörens ifrågavarande förslag,
har enligt handlingarna ifrågasatt, om icke nomadlärarna genom att med
34 veckors årlig tjänstgöringstid erhålla placering i 17:e, respektive 9:e
lönegraderna i huvudsak skulle erhålla kompensation jämväl för de med
tjänsten i de nordligaste gränsorterna förenade svårigheter, som föranlett
införande av särskilda lönetillägg enligt kungörelsen nr 469/1924. Länsstyrelsen
har emellertid icke velat motsätta sig lönetillägg, reducerade

Bihang lill riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 170. 2

18

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

på sätt förut nämnts, jämväl för nomadlärarna, detta med hänsyn
till att rekryteringen av lärarkrafter för nomadskolorna borde underlättas.

För egen del finner jag mig icke böra i princip avstyrka lönetillägg
av ifrågasatt art. De synas mig emellertid icke motiverade av språkförhållandena
— de s. k. lappmarkstilläggen enligt 1920 års förutnämnda
kungörelse tillkommo på sin tid av andra orsaker och den återstående
delen av de nuvarande nomadlärarlönetilläggen torde hava betraktats
såsom en kompensation för avsaknaden av ordinarie anställning —
men väl av den omständigheten, att distansen mellan nomadlärarlönerna
och de löner, som utgå till folk- och småskolans motsvarande lärarpersonal,
icke synes ur rekryteringssynpunkt tillräckligt betryggande, örn
av nomadlärarna med tillämpning av i ämnet gällande och ifrågasatta
bestämmelser uttages en tjänstgöringstid, som överstiger 34 V? veckor.
Behovet av särskilda lönetillägg för sistberörda ändamål ökas i samma
män, som undervisningstiden i sistnämnda församlingar utsträckes till
39 veckor, något som överstyrelsen anser kunna inom kort ske. Ifrågavarande
tillägg böra enligt min mening bestämmas till 150 kronor för
år och lärare.

I likhet med statskontoret och lönenämnden tillstyrker jag överstyrelsens
förslag om utgående av årligt lönetillägg med 450 kronor till manlig
småskollärare inom nomadskoleväsendet.

Förslaget rörande lönetillägg åt småskollärare, som tjänstgör vid
byskola, förordar jag med den ändringen, att lönetillägget i fråga i
anslutning till vad under 1938 års åttonde huvudtitel i motsvarande
hänseende förordats beträffande lärare vid mindre folkskolor och biträdande
lärare vid folkskolor, bör utgå med belopp, motsvarande en
löneklass å vederbörande ortsgrupp i de för småskollärare gällande lönegraderna.

Från nomadskolinspektören har jag inhämtat, att alla nomadlärare i
Norrbottens och Jämtlands län äro tillsynsmän för vederbörande skolor,
medan i Västerbottens län tre lapptillsynsmän äro tillsynsmän för
visteskolorna. Vid byskolorna äro för närvarande sammanlagt tre nomadlärare
tillsynsmän, för vilka uppdrag de åtnjuta 100 kronor för år.
Vid visteskolorna åtnjuta lärarna för detta uppdrag 25 kronor i årligt
arvode. Jag anser mig böra för min del ansluta mig till lönenämndens
uttalande, att arvode åt tillsynsman icke bör utgå till lärare, som
erhållit ordinarie tjänst i lönegraden B 17.

Mot överstyrelsens löneregleringsförslag i övrigt har jag intet väsentligt
att erinra.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser
i ämnet, som kunna befinnas erforderliga, i samband varmed i nomadskolestadgan
böra vidtagas vissa förändringar. Med hänsyn till nomad -

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170.

lärarnas nuvarande anställningsförhållanden och den omständigheten,
att deras lön nu utgår i efterskott, erfordras inga särskilda bestämmelser
örn s. k. övergångslön eller speciella övergångsstadganden i övrigt. Frågorna
om utgående från och med nästa budgetår av dyrtidstillägg och
provisorisk avlöningsförstärkning komma i andra sammanhang att anmälas
av chefen för finansdepartementet. Jag förutsätter, att dyrtidstillägg
till nomadlärarna under tiden före löneregleringens genomförande
liksom hittills utgå enligt de bestämmelser, som för folk- och småskollärare
gällt före den 1 januari 1938. Frågan örn ordnandet av pensionsförhållandena
för nomadlärarna lärer böra prövas i samband med motsvarande
spörsmål beträffande folk- och småskollärarna.

I fråga om beräkningen av avlöning sanslag et för nästa budgetår må
anföras följande.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat torde
enligt sedvanliga grunder — dock givetvis utan reduktion med pensionsavdrag
—- kunna beräknas till i runt tal 80,000 kronor.

Ur delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, böra i anslutning till det föregående bestridas följande
kostnader:

a. Lönetillägg ä 150 kronor åt nomadlärare, förslagsvis. . kronor 3,600

b. Lönetillägg å 450 kronor åt manliga lärare vid visteskola,
förslagsvis............................. » 900

c. Lönetillägg åt lärare vid visteskola för tjänstgöring

vid byskola, förslagsvis........................ » 1,200

d. Arvode åt vissa tillsynsmän för skolorna.......... » 700

e. Arvode för undervisning i lappslöjd, förslagsvis..... » 4,200

Summa kronor 10,600.

Till sammanställningen vill jag anmärka, att beräkningen av posten
d) bereder vissa svårigheter. Försiktigtvis har den emellertid upptagits
med ett belopp, som torde bereda tillräcklig marginal.

Ifrågavarande belopp å 10,600 kronor bör utgå från en under anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar uppförd delpost till grundbelopp.
Eventuella vikariatsersättningar böra bestridas ur en särskild
delpost å förslagsvis 500 kronor. Bestämmelser angående ifrågavarande
ersättningar lärer Kungl. Majit framdeles få meddela.

Ur delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal
skall bestridas grundlön för icke-ordinarie lärare. Då det är vanskligt
att verkställa en säkrare uppskattning av kostnaderna härför under
nästa budgetår, föreslår jag, att posten som en övergångsanordning för
nämnda budgetår betecknas förslagsvis. Ett motsvarande förfarande
har som bekant kommit till användning vid 1937 års riksdags beslut

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170.

om lönereglering för lärarpersonalen vid vissa statliga läroanstalter.
Posten lärer böra bestämmas till ett belopp av förslagsvis 7,500 kronor.
Delposten till avlöningsförhöjningar m. m. till sådan personal synes
kunna uppskattas till förslagsvis 1,000 kronor.

Anslaget till Nomadskolor: Avlöningar bör alltså för budgetåret 1938/
39 uppföras med (80,000 + 10,600 + 500 + 7,500 + 1,000=) 99,600 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 12,100 kronor i jämförelse med anslaget
för löpande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att nomadlärarna skola från och med budgetåret
1938/39 åtnjuta avlöning i huvudsaklig överensstämmelse
med i det föregående angivna grunder;

dels godkänna följande personalförteckning för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 lärare vid byskolor....................B17

17 lärare vid visteskolor...................B 9

Anm,.: Lönegraderna hänföra sig till avlöningsreglementet för lärare för
folk- och småskolor.

dels godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 80,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp, förslagsvis
...............kronor 10,600

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis ... » 500 , 11,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis.........kronor 7,500

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 1,000 » 8,500

Summa förslagsanslag kronor 99,600;

21

Kungl. Marits proposition Nr 170.

dels ock till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av ... . kronor 99,600.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Bihang till riksdagens protokoll 1938.

1 sami.

Nr 170.

3