Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
1
Nr 155.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd
till Skeerödsåns och Fredskogsåns regleringsföretag
inom Farstorps och Vankiva socknar av
Kristianstads län; given Stockholms slott den 25
februari 1938.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä
Stockholms slott den 25 februari 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:
Den 4 juli 1919 beviljade Kungl. Majit till Skeerödsåns regleringsföretag
av år 1918 i Farstorps och Vankiva socknar av Kristianstads
län dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 7,330 kronor
och dels lån från odlingslånefonden med 14,660 kronor, varjämte Kungl.
Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.
Bihang till riksdagens protokoll 1958. i sand. Nr 155. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Vidare beviljade Kungl. Maj:! den 7 juli 1921 till i företaget delaktig fastighet,
vars ägare icke erhållit del av omförmälda statsunderstöd, ytterligare
såväl statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 380 kronor som
lån från odlingslånefonden med 770 kronor.
Till vissa nytillkomna sökande ävensom på grund av stegrade arbets- och
materialpriser anvisade Kungl. Maj:t den 16 februari 1923 till företaget ytterligare
statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 680 kronor samt
ytterligare lån från odlingslånefonden med 5,220 kronor.
Till Fredskogsåns reglering av år 1918, likaledes i Farstorps
och Vankiva socknar av Kristianstads län, beviljade Kungl. Majit den
9 juni 1922 dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 21,710
kronor och dels lån från odlingslånefonden med 43,440 kronor. Samtidigt
fastställde Kungl. Majit arbetsplan för företaget.
Genom särskilda beslut den 7 och den 28 september 1934 medgav Kungl.
Majit dels 7 delägare — nämligen Per Karlsson, Enoch Johnsson, Theodor
Persson, Nils Johansson, Bernhard Bodelsson, Karl Persson och John Borgström
— i omförmälda båda företag anstånd intill den 30 juni 1935 med erläggande
av å vissa dem tillhöriga fastigheter belöpande, år 1934 till betalning
förfallande annuiteter å 1919 års och 1923 års lån till Skeerödsåns
reglering samt å 1922 års lån till Fredskogsåns reglering, dels ock 2 delägare,
nämligen Algot Nilsson och Arthur Persson, i det sistnämnda företaget anstånd
under ett år med erläggande av envar av de annuiteter, som för vissa
dem tillhöriga fastigheter från och med år 1934 förfölle till betalning å 1922
års lån, ävensom räntefrihet under uppskovstiden å ifrågavarande fastigheters
andelar i oguldna kapitalskulden å lånet.
Härefter medgav Kungl. Majit den 27 september 1935 dels nyss angivna
7 delägare uppskov under ett år med erläggande av de annuiteter, som för
deras fastigheter från och med år 1935 förfölle till betalning å 1919 års, 1922
års och 1923 års lån ävensom räntefrihet under uppskovstiden å fastigheternas
andelar i oguldna kapitalskulden å lånen, dels ock Algot Nilsson och
Arthur Persson anstånd intill den 30 juni 1936 med erläggande av de å deras
fastigheter belöpande annuiteter å 1922 års lån, vilka skulle debiteras år 1935.
I en den 31 augusti 1936 dagtecknad skrift hava Bernhard Bodelsson, Nils
Johansson och Enoch Johnsson i egenskap av delägare i förenämnda båda
företag gjort framställning om avskrivning av sina ännu oguldna delar av
lill företagen beviljade statslån eller, därest detta ej kunde beviljas, örn dels
förnyad undersökning angående företagen samt deras omgrävning på statens
bekostnad, dels ock anstånd med till betalning förfallna annuiteters
erläggande och räntefrihet å respektive lån, intill dess utredningen med
efterföljande dikningsarbete slutförts och sökandenas ekonomiska ställning
blivit så stabil, att möjlighet förefunnes för dem att åter erlägga annuiteterna.
Sedermera har Bodelsson inkommit med ännu en skrift i ärendet. I
.skrivelser den 21 och den 28 december 1937 hava ytterligare 11 delägare —
nämligen Algot Nilsson, Anton Andreasson, Janne Månsson, Theodor Persson,
Per Karlsson, Karl Persson, Selma Eskilsson, Arthur Persson, Jöns
Kungl. Maj:ts proposition nr löJ
3
Persson, N. P. Johansson och Gunnar Lundh — gjort framställning om att
få komma i åtnjutande av samma förmåner som förstnämnda tre intressenter.
I detta sammanhang torde få nämnas, alt sökanden Nils Johanssons i förevarande
företag ingående fastigheter numera förvärvats av Axel Persson,
vilken i skrivelse till länsstyrelsen i Kristianstads län förklarat sig biträda
den hos Kungl. Maj:t gjorda ansökningen.
I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 26 november 1937 och
den 2 februari 1938 av lantbruksstyrelsen samt den 31 januari 1938 av stats
kontoret. Vid lantbruksstyrelsens utlåtanden hava fogats dels yttranden av
länsstyrelsen i Kristianstads län och vederbörande landsfiskaler, dels ock
två särskilda av lantbruksingenjören L. Holmström jämte vattenrättsnämndemannen
Mårten Persson och landstingsmannen Nils Jönsson i mars 1937
avgivna utlåtanden rörande ifrågavarande företag.
Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.
Skeerödsåns reglering.
Laga syneförrättning enligt lagen den 20 juni 1879 örn dikning m. lii. handlades
av lantbruksingenjören L. Holmström och avslutades den 4 november
1918.
Företaget, som avsåg torrläggning av till odling tjänlig mark, omfattar:
åker.......................................... 3.655 hektar
odlingsmark .................................. 19.640 »
betes- och skogsmark.......................... 16.063 »
Summa 39.358 hektar.
Företaget är slutfört. Arbetena hava godkänts av lantbruksstyrelsen den
2 mars 1922.
Kostnaderna för företaget beräknades i november 1918 till 24,380 kronor,
medan båtnaden av företaget uppskattades till 45,038 kronor 37 öre. De
slutliga kostnaderna för företaget uppgingo till omkring 29,040 kronor.
Såsom förut nämnts har staten för företagets utförande beviljat:
i statsbidrag utan återbetalningsskyldighet tillhopa........ kronor 8,390
i lån tillhopa ........................................ * 20,650
Summa kronor 29,040.
Del lill företaget beviljade statsbidraget har utgjort omkring 34 procent av
den år 1918 beräknade kostnaden för företaget.
Länsstyrelsen i Kristianstads län har genom utslag den 29 april 1924 och
den 26 april 1930 fastställt fördelningen av de tre till företagets utförande beviljade
lånen. Därav framgår, att lånet å 14,660 kronor (1919 års lån) skall
amorteras under åren 1926—1951, lånet å 770 kronor (1921 års lån) under
åren 1928—1953 samt lånet å 5,220 kronor (1923 års lån) under åren 1930—
1955. Vidare må nämnas, att 1921 års lån tilldelats fastighet, vars ägare ej
befinner sig bland sökandena i förevarande ärende.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Fredskogsåns reglering.
Laga syneförrättning enligt dikningslagen handlades av lantbruksingenjören
Holmström och avslutades den 28 oktober 1918.
Företaget, som avsåg bättre torrläggning av den redan odlade marken, omfattar: -
åker.......................................... 58.900 hektar
odlingsbar äng................................ 13.254 »
äng och annan mark.......................... 13.524 »
Summa 85.678 hektar.
Företaget är sluttört. Arbetena hava godkänts av lantbruksstyrelsen den
5 oktober 1922.
Båtnaden genom torrläggningen uppskattades år 1918 till 76,569 kronor 55
öre. I samband med ingivande under år 1921 av ansökning örn statsunderstöd
beräknades kostnaderna för företaget till 64,043 kronor. Enligt vad som
i ärendet uppgives hava de verkliga kostnaderna uppgått till ungefär samma
belopp som de beräknade.
Såsom förut nämnts har staten för företagets utförande beviljat:
i statsbidrag utan återbetalningsskyldighet .............. kronor 21,710
i lån ................................................ » 43,440
Summa kronor 65,150.
Det till företaget beviljade statsbidraget har utgjort omkring 34 procent av
den år 1921 beräknade kostnaden för företaget.
Länsstyrelsen i Kristianstads län har genom utslag den 29 april 1924 fastställt
fördelningen av det till ifrågavarande företags utförande beviljade lånet.
Därav framgår, att lånet skall amorteras under åren 1929—1954.
De delägare i företagen — tillhopa 14 stycken — som enligt vad förut omförmälts
ingivit framställningar i detta ärende, hava till stöd för framställningarna
framhållit i huvudsak följande.
Ifrågavarande utdikningsföretag hade icke tillnärmelsevis lämnat den
areal brukningsbar mark eller den avkastning, som vid företagets utförande
beräknades, beroende delvis på ej tillräcklig djupgrävning av diken och möjligen
även på felaktig dikessträckning. Sökandena befunne sig i svåra
ekonomiska omständigheter, och deras fastigheter kunde icke bära ytterligare
skuldsättning. I detta sammanhang finge särskilt framhållas, att sökandenas
prekära ställning till största delen hade sin grund i förevarande
utdikningsföretag, vilka, utförda under kristiden, ekonomiskt betungat delägarnas
jordbruk.
Av de utav lanibruksingenjören Holmström m. fl. i mars 1937 avgivna utlåtandena
inhämtas bland annat:
Vid syneförrättningarna 1918 hade det visat sig, att för all framtid fullt
betryggande torrläggningsförslag skulle på grund av dåvarande höga arbets
-
Kungl. Maj:ts proposition m 155-
priser ställa sig så kostsamma, att de av ekonomiska skäl ej läte sig utföra.
Med intressenternas goda minne hade därför upprättats förslag till åarnas
kanalisering med minsta möjliga marginal för framtida sättning av dyjorden
och med risker för framtida tillfälliga översvämningar vid häftigare nederbörd.
Vid en av lantbruksingenjören år 1935 verkställd undersökning av
dymarkens sättning sedan arbetets utförande hade konstaterats, att sättningen
då uppginge till i medeltal 0.3 meter. Den 3 november 1936 konstaterade
Holmström samt de båda andra undertecknarna av ifrågavarande utlåtanden,
bland annat, att spår funnes efter översvämningar och att viss jord
— särskilt den intill Skeerödsån belägna, lägst liggande marken — icke erhållit
nödig torrläggning. Arealen av denna jord hade emellertid varit ringa
i förhållande till hela den i företagen ingående arealen.
Sedan under de första 16 åren efter företagens utförande resultatet av torrläggningen
torde hava motsvarat sakägarnas förhoppningar, hade läget därefter,
framhålles det vidare i utlåtandena, blivit i väsentlig grad försämrat,
detta till följd dels av hopsjunkning av de lösa dymarkerna och därmed följande
minskning i torrläggningseffekten, dels ock av den vid denna tid kännbara
jordbrukskrisen samt i all synnerhet den starka nedgången i jordvärdena.
Sistnämnda omständighet hade resulterat i att värdet av delägarnas
mark nu kunde uppskattas till endast 60 procent av det värde, som av 1918
års synemän hade åsatts samma mark. En nedskrivning med 40 procent
av de till företagen beviljade lånen syntes därför de tre utredningsmännen
vara skälig. Med hänsyn till den sedan lånens beviljande inträdda förändringen
i proportionen mellan lån och statsbidrag till torrläggningsföretag
borde emellertid nedskrivningen bestämmas något högre eller till 50 procent
av lånebeloppen.
Vederbörande landsfiskaler hava tillstyrkt samtliga sökandes framställningar.
Såsom skäl härför har bland annat anförts, att sökandena befunne
sig i dåliga eller mindre goda ekonomiska omständigheter samt att uttagandet
av på deras fastigheter belöpande annuiteter med all sannolikhet skulle
leda till största ekonomiska trångmål. Vidare har framhållits, att ifrågavarande
företag icke tillnärmelsevis lämnat den avkastning, som varit avsedd
och som bort motsvara de dryga annuiteterna.
Länsstyrelsen i Kristianstads län har meddelat, att sökandena med undantag
av Theodor Persson och Arthur Persson hittills fullgjort dem åliggande
betalningsskyldighet med avseende å ifrågavarande annuiteters erläggande.
Länsstyrelsen har av den i ärendet förebragta utredningen — landsfiskalernas
yttranden samt förenämnda utlåtanden av Holmström m. 11. — funnit
framgå, att samtliga sökande befunne sig i små ekonomiska omständigheter
samt att det funnes anledning antaga, att ett fortsatt uttagande i föreskriven
ordning av annuiteterna skulle allvarligt äventyra ekonomin hos åtminstone
flertalet sökande. Ehuru således sökandena syntes vara i stort behov av
lindring i återbetalningsskyldigheten, har länsstyrelsen likväl ansett sig böra
påpeka de konsekvenser av prejudiceraiule art, som ett bifall till framställningarna
skulle medföra. Därest emellertid hinder av dylik beskaffenhet ej
ansåges föreligga, har länsstyrelsen förklarat sig livligt tillstyrka bifall till
begärd nedskrivning av de sökandena beviljade lånebeloppen.
6
Kanyl. Maj.ts proposition nr 155
Lantbruksstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.
Ifrågavarande regleringsföretag vöre av utpräglad kristidskaraktär. De
hade tillkommit under åren efter världskriget, då jordvärden och arbetspriser
varit onormalt höga samt åtgärder för ökande av livsmedelsproduktionen
kraftigt understöds från statens sida. Lantbruksstyrelsen ansåge sig därför
höra ifrågasätta, huruvida icke i detta liksom i vissa tidigare inträffade liknande
fall någon lättnad boede beredas sökandena, sedan nu befunnits, att
dessa på grund av svag ekonomi icke mäktade fullgöra sina åtaganden i
fråga örn återbetalningen av dem åvilande andelar i statslånen. Sådan lättnad
syntes lämpligen böra åstadkommas genom skälig avskrivning av sökandenas
låneskuld till staten. Under beaktande av vad lantbruksingenjör
Holmström lii. fl. i sina utlåtanden härutinnan anfört funne lantbruksstyrelsen
sig kunna tillstyrka en nedskrivning av sagda låneskuld med 40
procent.
Med ledning av från statskontoret inhämtade uppgifter örn storleken av
sökandenas nuvarande låneskuld och dennas fördelning på de särskilda till
företagen beviljade lånen hade styrelsen i följande sammanställningar beräknat
de belopp, med vilka sagda skuld borde enligt nu angivna grund nedskrivas.
(I sammanställningarna har jämväl intagits uppgift å nuvarande
annuitet för varje ifrågakommande fastighet.)
Skeerödsåns reglering.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Fastighet |
Jord- register nr |
Ä gare |
Nuvarande annuitet Kronor |
Kapitalskuld |
Nedskrivning med 40 procent |
: ISIS års lån. Mala |
gro |
Vankiva socken. Axel Persson............ 50:45 |
630: 74 |
252:30 |
|
> |
gra |
> > ........ |
8:15 |
101:89 |
40: 76 |
| > |
58 |
Karl Persson............ |
23:05 |
288:17 |
115:27 |
> |
gea |
Theodor Persson ........ |
10:13 |
126:65 |
50: 66 |
> |
ga» |
Per Karlsson............ |
6:78 |
81:08 |
32: 43 |
Jeppatorp |
V |
Gunnar Lundh.......... |
103:82 |
1,241: 63 |
496: 65 |
Summa |
202-. 38 |
2,470:16 |
988:07 |
||
J 1 ''J23 års tån. |
|||||
Mala |
61" |
Axel Persson............ |
11: 12 |
161:43 |
64:57 |
» |
g73 |
> > ............ |
1: 80 |
26:13 |
10:45 |
> |
5" |
Karl Persson............ |
5:31 |
77:08 |
30: 83 |
> |
gus |
Theodor Persson........ |
2: 23 |
32:37 |
12:95 |
> |
ga» |
Per Karlsson............ |
1:49 |
20: 92 |
8:37 |
Jeppatorp |
l''2 |
Gunnar Lundh.......... |
23:92 |
335:88 |
134:35 |
Oretorp |
av l1 |
Enoch Johnsson ........ |
112: 74 |
1,636: 69 |
654: 68 |
Summa 158:61 2,290:50 Summa nedskrivning för Skeerödsåns reglering |
916:20 1,904:27 |
Kungl. Majlis proposition nr 155.
7
Fredskogsåns reglering.
1 1 ” |
2 |
3 |
4 |
6 |
6 |
Fastighet |
.1 ord-register |
Ägare |
Nuvarande annuitet Kronor |
Kapitalskuld |
Nedskrivning med 40 procent Kronor |
1922 års lån. |
Farstorps socken. |
||||
Gammalstorp |
1 |
Bernhard Bodelsson...... |
142: 33 |
1,998:31 |
799:32 |
> |
12« |
, , ...... |
215:43 |
3,024: 64 384: 61 |
1,209:86 153:84 |
Pilshult |
lis |
Janne Månsson.......... |
28:39 |
||
i N. Fredskog |
l4 |
Axel Persson............ |
294: 98 |
4,141:52 |
1,656:61 |
> |
1° |
N. P. Johansson ........ |
270: 04 |
3,658:31 |
1,463: 32 |
> |
l7 |
Jöns Persson............ |
100: 04 |
1,355: 27 |
542:11 |
» |
l8 |
> » |
109:21 |
1,479: 50 |
591:80 |
> S. Fredskog |
lll( = del av l5) V |
Arthur Persson.......... Algot Nilsson .......... |
210:96 320: 56 |
888:56 1,800,26 |
|
1» |
110:82 |
1,555:91 |
622:36 |
||
> |
l4 |
Anton Andreasson ...... |
237:86 |
1,288:94 |
|
Vankiva socken. |
|||||
Mala |
6''2S |
Theodor Persson ........ |
81:19 |
1,139:91 |
455:96 |
640 |
> > |
34: 40 |
482: 98 |
193:19 |
|
6<18 |
38:49 |
540:40 |
216:16 |
||
> |
g80 |
Karl Persson............ |
94:73 |
1,330:01 |
532:- |
> |
685 |
Selma Eskilsson ........ |
94:15 |
1,275:48 |
510:19 |
» |
668 |
Per Karlsson............ |
52:49 |
736:96 |
294: 78 |
Jeppatorp Oretorp |
l4 |
> > ............ |
87: 60 |
1,229:90 |
491:96 |
av l1 |
Enoch Johnsson ........ |
80: 24 |
450: 63 |
||
Summa |
2,603: 91 |
35,404: 71 |
14,161:85 |
Lantbruksstyrelsen har hemställt, alt för nedskrivning i enlighet med av
.styrelsen i det föregående angivna grunder av till ifrågavarande företag beviljade
lån från odlingslånefonden måtte från statens avdikningsanslag anvisas
ett belopp av (1,904: 27 + 14,161: 85 =) 16,066 kronor 12 öre.
Här må även nämnas, att lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte till lantbruksstyrelsens förfogande anvisa ett belopp av 1.37 kronor
31 öre att utbetalas till lantbruksingenjören Holmström. Till motivering av
denna sin hemställan har styrelsen anfört bland annat följande.
I utlåtande till Kungl. Maj:t den 6 december 1935 angående av vissa delägare
i ifrågavarande båda företag begärd ny värdering av den genom företagen
erhållna båtnaden hade lantbruksstyrelsen anfört, att, därest med hänsyn
till resultatet av den nya värderingen ytterligare lindring i låntagarnas
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Departements
chefen.
skuld till staten ansåges böra medgivas, i samband därmed torde böra övervägas,
huruvida och i vad mån värderingskostnaderna borde bestridas av
statsmedel. Genom den av lantbruksingenjören Holmström m. fl. verkställda
utredningen hade uppstått kostnader, vilka enligt företedda räkningar belöpte
sig till sammanlagt 137 kronor 31 öre, varav 89 kronor 31 öre för
lantbruksingenjörens samt 48 kronor för de båda övriga utredningsmännens
arbete. Sistnämnda belopp hade förskotterats av Holmström. För bestridande
av sagda kostnader syntes böra anlitas medel, varöver Kungl. Majit
kunde förfoga för liknande ändamål.
I detta sammanhang må erinras örn att Kungl. Majit genom beslut den
28 februari 1936 förordnat, att avskrifter av lantbruksstyrelsens förenämnda
utlåtande den 6 december 1935 skulle tillställas de delägare, som begärt ny
båtnadsvärdering.
Statskontoret — vars utlåtande endast avser sökandena Bodelsson, Axel
Persson och Enoch Johnsson — har funnit sig icke kunna tillstyrka bifall
till ifrågavarande framställning redan av det skälet att sökandena förvärvat
sina fastigheter efter det avdikningsföretagen slutförts och att hänsyn sålunda
vid köpeskillingarnas bestämmande kunnat tagas till de skulder till odlingslånefonden,
som graverat fastigheterna. Vad angår kostnaderna, 137
kronor 31 öre, för i ärendet verkställd utredning har statskontoret ansett desamma
böra gäldas av sökandena, vilka påkallat undersökningen.
Av utredningen torde framgå, att på grund av dymarkens sättning ej kunnat
utvinnas den båtnad av ifrågavarande torrläggningsföretag, som man
räknat med vid företagens igångsättande, samt att vissa i företagen ingående
markarealer tidvis äro utsatta för översvämningar. Då härtill kommer, att
företagen påbörjades i en tid med abnormt stegrade arbetspriser, äro de i
företaget ingående fastigheterna nu belastade med synnerligen betydande
skuldbördor. I betraktande av berörda omständigheter och då flertalet av
intressenterna äga blott mindre jordbruk och många befinna sig i en bekymmersam
ekonomisk belägenhet, synas billighetsskäl tala för att ytterligare
statsunderstöd beredes företagen för nedskrivning av vissa andelar av de från
odlingslånefonden till företagen beviljade lånen. Vad statskontoret anfört
torde sålunda enligt min mening icke i förevarande fall få utgöra hinder för
en dylik åtgärd. Angående den utsträckning, vari nedskrivning bör ske, ansluter
jag mig till lantbruksstyrelsens förslag. Jag tillstyrker alli så, att för
ändamålet må från statens avdikningsanslag anvisas ett sammanlagt belopp
av 16,066 kronor 12 öre. Härtill bör emellertid riksdagens medgivande inhämtas.
På Kungl. Majit torde få ankomma att fastställa bidragsbeloppets
fördelning å i förut intagna sammanställningar angivna fastigheter. Beloppet
torde icke böra inräknas i det belopp, som Kungl. Maj :t enligt riksdagens
medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets
användning.
Ifrågavarande båda företag synas vara av den art, att desamma böra anderkastas
en närmare undersökning av de jämlikt Kungl. Majits bemyndigande
den 11 juni 1937 tillkallade utredningsmännen för verkställande av
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
9
utredning rörande de statsunderstödda torrläggningsföretagen (torrläggningskommittén).
Sedan riksdagens beslut i föreliggande ärende fattats, torde
därför handlingarna i ärendet böra överlämnas till sagda utredningsmän.
Vidkommande slutligen lantbruksstyrelsens hemställan örn anvisande av
medel för bestridande av vissa utredningskostnader å 137 kronor 31 öre
torde, såsom statskontoret anfört, sagda kostnader icke böra gäldas av statsmedel.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att till nedskrivning av vissa andelar av de till Skeerödsåns
regleringsföretag av år 1918 och till Fredskogsåns reglering
av år 1918, båda företagen i Farstorps och Vankiva socknar
av Kristianstads län, den 4 juli 1919 och den 16 februari 1923
respektive den 9 juni 1922 beviljade lånen från odlingslånefonden
må från statens avdikningsanslag anvisas ett belopp
av 16,066 kronor 12 öre.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.
fiilwnfl till riksdagens protokoll 1938.
1 sami.
Nr 153.
2