Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Nr 135.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms
slott den 11 februari 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—18 :o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anhåller
att få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning
av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra föranleda
framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

1 :o.

Eneby nr 1 och 2 i Stockholms län.

Kronoegendomen 1 mantal Eneby nr 1 litt. Cb och nr 2 litt. Ca i Estuna
socken av Stockholms län är genom domänstyrelsens den 21 juli 1916 utfärdade
kontrakt utarrenderad för tiden den 14 mars 1918—den 14 mars 1938
mot en årlig avgäld av 1,600 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 135.

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

Uppskattning har hållits å egendomen under år 1936. Av det vid förrättningen
förda protokollet med tillhörande handlingar, däribland en över
egendomen år 1914 av distriktslantmätaren C. A. Rydberg upprättad karta
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, förlagd i ett skifte intill allmänna landsvägen Estuna—Roslagsbro,
är belägen 11 kilometer från Norrtälje och innehåller en areal av 94.2120
hektar, därav 54.5000 hektar tomt och åker, 3.2500 hektar äng, 31.5700 hektar
utmark och 1.3340 hektar impediment, vartill komma 3.5580 hektar samfälld
mark, utgörande vägar, källa, grus och slåtter.

Åkern består till något mer än hälften av lermylla. Återstoden av åkern
utgöres av dyjord, delvis av dålig beskaffenhet. Ängen ligger spridd och
har lågt värde. Betesmarken är delvis renhuggen; betesanläggningen är dock
icke genomförd. Skogsmarken är av medelgod beskaffenhet. Å egendomen
finnas inga torp eller lägenheter. Egendomen är delaktig i dels Ekasjöns
sänkningsföretag och dels Kodöden—Norasjöns dikningsförening. För Ekasjöns
sänkningsföretag utgår för närvarande ingen uttaxering. Den årliga
annuiteten för dikningsföreningen utgår med 93 kronor 67 öre.

Kronans å egendomen befintliga hus äro i knappt medelgott eller dåligt
stånd. Avsevärda om- och nybyggnadsarbeten erfordras. Sålunda behöva
en arbetarbostad med uthus ävensom vagnbod, mjölkrum och redskapsbod
nybyggas, varjämte ladugård och stall behöva förstärkas och nyinredas.

Egendomen har ett taxeringsvärde av 42,300 kronor, varav 39,300 kronor
för jordbruket och 3,000 kronor för skogen.

U ppskattningsnämnden har uttalat, att det vore ekonomiskt fördelaktigast
att avyttra egendomen. Denna har av nämnden åsatts ett saluvärde av
49,700 kronor, i vilket värde ingår av jägmästaren till 16,750 kronor uppskattat
värde för skog och skogsmark. Värderingen har verkställts under
förutsättning, att egendomen försäljes i förefintligt skick . Köparen skulle
anses pliktig att övertaga egendomens betalningsskyldighet för upptagna lån
i och för utförandet av Ekasjöns sänkningsföretag och Kodöden -—Norasjöns
dikningsföretag, varjämte köparen skulle förpliktas att gentemot omförmälta
företag ansvara för egendomen åliggande underhåll. Hembud å
egendomen borde tillerkännas egendomens nuvarande arrendator, Sven Harald
Andersson, som innehaft arrendet ifrån år 1925 och väl handhaft egendomens
skötsel.

Andersson har förklarat sig vilja förvärva egendomen för en köpeskilling
av 40,000 kronor.

överjägmästaren, som förklarat intet som helst skäl föreligga för egendomens
bibehållande i kronans ägo, har förordat en reducering av värdet å
skog och skogsmark från 16,750 till 14,870 kronor, varigenom egendomens
saluvärde skulle kunna sänkas till 47,800 kronor.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 14 december 1937 överlämnat ärendet
till Kungl. Majit samt därvid anfört följande.

På grund av de kostsamma byggnadsarbeten, som vid egendomens förnyade
utarrendering vore ofrånkomliga och varigenom någon nettoavkastning av
egendomen under mer än hälften av den kommande arrendeperioden icke
vöre att påräkna, ansåge även styrelsen det vara mest förmånligt att försälja
egendomen. Då ett saluvärde av 40,000 kronor syntes kunna godtagas,
ansåge sig styrelsen böra förorda egendomens försäljning till nämnda värde
med hembudsrätt för arrendatorn Andersson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135-

Jag ansluter mig till domänstyrelsens försäljningsförslag. Med hänsyn till De.partementaden
nu utgående arrendeavgäldens storlek torde riksdagens medgivande till chefen.
försäljningen vara erforderligt. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att den i Estuna socken av Stockholms län belägna kronoegendomen
Eneby nr 1 litt. Cb och nr 2 litt. Ca om tillsammans
1 mantal må med ett saluvärde av 40,000 kronor försäljas
enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt
enligt 9 § i förordningen för arrendatorn Sven Harald
Andersson och under villkor i övrigt, att egendomen
försäljes med tillträdesrätt för köpare räknat från den 14
mars 1938, att egendomen försäljes i det skick, vari den vid
tillträdet befinner sig, att endast kronan tillhöriga hus och
anläggningar ingå i försäljningen, att köpare av egendomen
skall vara skyldig dels att övertaga egendomens betalningsansvarighet
för de för Ekasjöns sänkningsföretag samt
Kodöden—Norasjöns dikningsföretag upptagna lånen ävensom
gentemot nämnda företag ansvara för egendomen åliggande
underhåll, dels ock, därest kronan nödgas till
egendomens arrendator utgiva ersättning för av denne å
egendomen verkställd höstplöjning, sädesberedning och frösådd,
att gottgöra kronan vad kronan i berörda hänseende
erlagt, att, därest arrendatorn Andersson förvärvar egendomen,
samtliga mellan honom och kronan förefintliga, på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk med undantag av
eventuella anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter
skola i och genom försäljningen anses vara reglerade, samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att hava
ledningarna kvarstående och nyttja desamma utan rätt för
köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

2:o.

Kragsta nr 1 och 2 1 Stockholms län.

Kronoegendomen 2 mantal Kragsta nr 1 och 2 i Vassunda socken av
Stockholms län är för tiden den 14 mars 1933—den 14 mars 1938 utarrenderad
till E. Larsson mot en årlig avgäld av 1,550 kronor. Tidigare har egendomen
för tiden den 14 mars 1931—den 14 mars 1933 varit utarrenderad till
Larsson. Vederbörlig uppskaltningsförrättning har under år 1936 hållits å

Kungl. Maj:ts proposition nr 1-3-5.

egendomen. Av det över förrättningen förda protokollet med tillhörande
handlingar, däribland av distriktslantmätaren O. Bagger-Jörgensen år 1915
över egendomen upprättade kartor med beskrivning, inhämtas bland annat
följande.

Egendomen, som är belägen vid allmänna landsvägen Uppsala—Stockholm
på ett avstånd av cirka 24 kilometer från Uppsala och 7 kilometer från
Knivsta, har en areal av 120.036 hektar, varav 58.567 hektar tomt och åker,
16.844 hektar äng samt 44.625 hektar odlings- och utmark.

Åkerjorden är uppdelad i fyra skiften: hemskiftet örn cirka 22 hektar,
Kärrängsskiftet örn cirka 12 hektar, Brohagsskiftet örn cirka 2 hektar och
Brabergsskiftet örn cirka 10 hektar. Kärrängsskiftet består av rödjord och de
övriga skiftena av lermylla, vilken i Brohagsskiftet är av lösare beskaffenhet.

Av kronans byggnader å egendomen äro ett mindre boningshus och ekonomibyggnaderna
undermåliga samt stall- och ladugårdsbyggnad fallfärdiga.
Egendomen är delaktig i Ärlinghundra häradsallmänning samt i Kragsta
bys samfällda mark, bestående av vägar och kanaler. Egendomen lillgodokom
utdelning år 1935 med 30 kronor från häradsallmänningen. Egendomens
taxeringsvärde utgör 40,000 kronor, varav 39,200 kronor jordbruksvärde
och 800 kronor skogsvärde. Egendomen besväras av lån för Kölingens
sänkningsföretag. Den årliga annuiteten härav utgör för aren 1921^
1945 192 kronor 74 öre och för år 1946 175 kronor 29 öre, vartill komma årliga
underhållskostnader å cirka 30 kronor.

Uppskattningsnämnden har förklarat, att egendomen finge anses såsom
•en dålig jordbruksgård med synnerligen olämpligt arronderad åker. Avståndet
från huvudgården till Brabergs- och Kärrängsskiftena vore avsevart samt
fördyrade och försvårade brukningen av dessa skiften. På grund av att åkern
läge i tre större skiften hade uppskattningsnämnden verkställt undersökning,
huruvida genom uppdelning av egendomens åkerjord skulle kunna tillskapas
egnahemslägenheter. Nämnden hade emellertid kommit till den uppfattningen,
att ifrågavarande åkerjord vore av allt för svag beskaffenhet toi
att utgöra underlag för egnahemsbebyggelse. Nämnden ansage, att egendomen
borde försäljas i en lott med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn,
E. Larsson, som väl hävdat egendomen och dessutom^ nedlagt kostnader a
förbättring av jordbruket samt upptagande av brunn å egendomen. Egendomen
saluvärderades av nämnden till 32,650 kronor varav 7,700 kronor
för utmark med växande skog och 500 kronor for delaktighet i haiad_a
manning. Någon anledning att förbehålla kronan aterkopsratt eller meddela
föreskrifter angående egendomens användning ansage nämnden icke

f°S hitli gern har uppskattningsnämnden meddelat, att arrendatorn Larsson
förklarat sig villig att köpa egendomen till pris, motsvarande det åsätta salu VaTöverjägmästaren

har förklarat, att ur skogssynpunkt ingen anledning funnes
att bibehålla egendomen i kronans ägo. Därjämte har över jägmästaren
uttalat att han ansåge det av nämnden uppskattade saluvärdet skäligt med
hänsyn till de byggnadskostnader, som omedelbart bomme att drabba kopa -

ren.

Med skrivelse den 12 maj 1937 har domänstyrelsen överlämnat ärendet till
Kungl. Majit och därvid anfört, att det med hänsyn till vad uppskattningsnämnden
anfört syntes lämpligt, att egendomen försåldes i en lott i befintligt
skick. Mot det åsätta saluvärdet hade styrelsen icke något att erinra.

Kungl. Maj.ts proposition nr 135-

I likhet med uppskattningsnämnden ansåge styrelsen, att försäljning börtieske
till arrendatorn Larsson. Då denne, som icke innehaft arrendet under
längre tid än från den 14 mars 1931, icke vore hembudsberättigad, borde
riksdagens medgivande till försäljningen utverkas.

Med biträdande av domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Departement»-

. chefen.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 2 mantal Kragsta nr 1 och 2 i Vassunda
socken av Stockholms län må försäljas till arrendatorn
E. Larsson för en köpeskilling av 32,650 kronor, under villkor
i övrigt, att egendomen försäljes med tillträdesrätt, räknat
från den 14 mars 1938, att egendomen försäljes i det skick,
vari den vid tillträdet befinner sig, att endast kronan tillhöriga
hus och anläggningar ingå i försäljningen, att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna
kvarstående å egendomen samt att nyttja desamma utan rätt
för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn
av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur,
att, därest arrendator Larsson kommer att förvärva egendomen,
samtliga emellan honom och kronan förefintliga, på
arrendekontraktet grundade rättsanspråk, med undantag av
tilläventyrs oguldna arrendeavgälder och skatter, i och genom
köpet skola anses vara reglerade, att ansvaret för det för
Kölingens sänkningsföretag upptagna lånet, i vad det besvärar
kronoegendomen, samt underhålls- och andra kostnader beträffande
företaget, i den mån de belöpa å egendomen, skola
åvila köparen, att köpeskillingen för egendomen gäldas på
sätt i 21 § och 22 § A förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. stadgas,
samt att i övrigt vid försäljningen bestämmelserna i
nämnda förordning i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.

3:o.

Mora kungsäng i Stockholms län.

Lotterna nr 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20 och 21 av kronoegendomen Mora
kungsäng i Lagga socken av Stockholms län äro av domänstyrelsen till den
14 mars 1938 utarrenderade till respektive Rudolf Gustafsson, Karl Gösta
Karlsson, J. A. Höglund, G. W. Lindgren, J. G. Eriksson, J. B. Pettersson,
C. W. Wård och Vilhelmina Lundén mot arrendeavgälder av respektive 145,

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

100, 95, 105, 95, 95, 100 oell 105 kronor. Vederbörlig uppskattningsförrättning
bär hållits å egendomen under år 1935. Genom den 25 mars 1937 fastställda
avstyckningsförrättningar har av förenämnda lotter bildats fastigheterna
Mora l2—1°. Av det vid uppskattningsförrättningen förda protokollet
med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Louis
Vasseur åren 1936—1937 över ett område å fastigheten Mora l1 upprättad
karta, inhämtas bland annat följande.

Kronoegendomen Mora kungsäng är uppdelad i 21 arrendelotter, nr 1—21,
samt belägen mellan Fundboån och allmänna landsvägen Uppsala—Rimbo
på ett avstånd av 12 kilometer från Uppsala.

Hela egendomens areal utgör 74.749 hektar, varav 72.727 hektar åker, 0.593
hektar äng, 0.06 hektar avrösningsjord och 1.369 hektar impediment. Härav
belöper å lotten nr 14 (Mora l2) 4.6425 hektar, varav 4.5185 hektar åker,

O.098 hektar äng och 0.026 hektar avrösningsjord, å lotten nr 15 (l3) 3.113
hektar, varav 3.075 hektar åker, 0.02 hektar äng och 0.018 hektar avrösningsjord,
å lotten nr 16 (l4) 3.072 hektar, varav 3.022 hektar åker, 0.034 hektar
äng och 0.016 hektar avrösningsjord, å lotten nr 17 (l5) 3.1435 hektar, varav
3.1075 hektar åker, 0.018 hektar äng och 0.018 hektar avrösningsjord, å lotten
nr 18 (1°) 3.02 hektar, varav 2.97 hektar åker, 0.032 hektar äng och 0.018
hektar avrösningsjord, å lotten nr 19 (1T) 2.954 hektar, varav 2.92 hektar
åker, 0.014 hektar äng och 0.02 hektar avrösningsjord, å lotten nr 20 (l8) 3.092
hektar, varav 3.01 hektar åker, 0.044 hektar äng och 0.038 hektar avrösningsjord,
samt å lotten nr 21 (l9) 3.073 hektar, varav 3.001 hektar åker, 0.052
hektar äng och 0.02 hektar avrösningsjord.

Åkern består till större delen av mullblandad lättlera på lerbotten oell till
en mindre del av s. k. rödjord. Ä egendomen finnas inga kronan tillhöriga
byggnader. Ä lotterna nr 14—21 finnas däremot vederbörande arrendatorer
tillhöriga lador. Egendomen har icke del i samfällighet.

Uppskattningsnämnden har anfört, att nämnden ursprungligen ansett
lämpligt att egendomen skulle i dess helhet försäljas men att nämnden sedermera,
med anledning av en från riksantikvarien inkommen skrivelse, ändrat
sin uppfattning därhän, att lotterna nr 1—13 borde bibehållas i kronans
ägo. Lotterna nr 14—21 kunde däremot utan olägenhet var för sig försäljas.
Någon anledning att vid försäljningen förbehålla kronan återköpsrätt eller
nyttjanderätt i visst avseende eller meddela föreskrift angående viss användning
av försäljningslotterna har nämnden icke ansett föreligga.

Nämnden har åsatt de till försäljning föreslagna lotterna följande saluvärden,
nämligen nr 14 (l2) 3,500 kronor, nr 15 (l3) 2,600 kronor, nr 16 (l4)
2,450 kronor, nr 17 (l5) 2,760 kronor, nr 18 (1°) 2,420 kronor, nr 19 (l7)
2,470 kronor, nr 20 (l8) 2,620 kronor och nr 21 (l9) 2,640 kronor. Dessa
lotter hade innehafts, lotten nr 14 av Rudolf Gustafsson sedan den 14 mars
1924, lotten nr 15 av Karl Gösta Karlsson sedan den 14 mars 1930 och dessförinnan
av hans fader sedan den 14 mars 1920, lotten nr 16 av J. A. Höglund
sedan den 14 mars 1917, lotten nr 17 av G. W. Lindgren sedan den 14
mars 1921, lotten nr 18 av J. G. Eriksson sedan den 14 mars 1923, lotten nr
19 av J. B. Pettersson sedan den 14 mars 1917, lotten nr 20 av C. W. Wård
sedan den 14 mars 1917 och lotten nr 21 av Vilhelmina Lundén sedan den
14 mars 1923. Nämnden, som upplyst, att lotterna väl hävdats av innehavarna
av desamma, har föreslagit, att lotterna vid försäljning hembjödes vederbörande
innehavare.

Var och en av nämnda arrendatorer har skriftligen förklarat, att han vore
villig att till pris motsvarande åsatt saluvärde köpa respektive lott och dessutom
bestrida erforderliga lantmäterikostnader.

Kungl. Mattts proposition nr 135-

Med skrivelse den 30 april 1937 har domänstyrelsen överlämnat ärendet till
Kungl. Maj:t samt därvid anfört följande.

Styrelsen hade icke något att erinra mot försäljning av lotterna nr 14—21.

Då emellertid försäljningslotterna, med undantag av lotten nr 17, vid avstyckning
tilldelats något mera mark än som vid saluvärderingen av desamma
beräknats, borde saluvärdena höjas med 200 kronor för lotten nr 14,

50 kronor för lotten nr 15, 170 kronor för lotten nr 16, 150 kronor för lotten
nr 18, 40 kronor för lotten nr 19, 85 kronor för lotten nr 20 och 50 kronor
för lotten nr 21. Till dessa saluvärden borde också läggas avstyckningskostnaderna,
29 kronor 24 öre för varje lott. Lotterna nr 15—21 torde
kunna försäljas till vederbörande innehavare med stöd av det Kungl. Majit
i riksdagens skrivelse den 9 mars 1932 (nr 76) lämnade särskilda bemyndigandet.
Lotten nr 14 torde däremot icke kunna försäljas till Gustafsson
utan riksdagens medgivande.

Jag har icke något att erinra mot domänstyrelsens förslag till försäljning Departementsav
ägolotterna nr 14—21. För att undvika uppdelning av ärendet förordar chelenjag,
att ärendet i dess helhet underställes riksdagen. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att följande å en av distriktslantmätaren Louis Vasseur
åren 1936/1937 över ett område å fastigheten Mora l1 i Lagga
socken av Stockholms län upprättad karta angivna lotter må
försäljas, nämligen

nr 14 (Mora l2) med ett saluvärde av 3,730 kronor, därav
29 kronor 24 öre motsvara avstyckningskostnader, till Rudolf
Gustafsson;

nr 15 (Mora l3) med ett saluvärde av 2,680 kronor, därav
29 kronor 24 öre motsvara avstyckningskostnader, till Karl
Gösta Karlsson,

nr 16 (Mora l4) med ett saluvärde av 2,650 kronor, därav
29 kronor 24 öre motsvara avstyckningskostnader, till J. A.

Höglund,

nr 17 (Mora l5) med ett saluvärde av 2,790 kronor, därav
29 kronor 24 öre motsvara avstyckningskostnader, till G. W.

Lindgren,

nr 18 (Mora l6) med ett saluvärde av 2,600 kronor, därav
29 kronor 24 öre motsvara avstyckningskostnader, till J. G.

Eriksson,

nr 19 (Mora l7) med ett saluvärde av 2,540 kronor, därav
29 kronor 24 öre motsvara avstyckningskostnader, till J. B.

Pettersson,

nr 20 (Mora l8) med ett saluvärde av 2,735 kronor, därav
29 kronor 24 öre motsvara avstyckningskostnader, till C. W.

Wård, samt

nr 21 (Mora 1°) med ett saluvärde av 2,720 kronor, därav
29 kronor 24 öre motsvara avstyckningskostnader, till Vilhelmina
Lundén;

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

allt under villkor i övrigt, att lotterna försäljas i befintligt
skick för saluvärdena motsvarande köpeskillingar med tillträdesrätt
för köpare räknat från den 14 mars 1938, att allenast
kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningarna,
att innehavare av över lotterna med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att
hava ledningarna kvarstående å lotterna samt desamma nyttja
utan rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur, att varken kronan eller köparna i egenskap av
arrendatorer av lotterna efter tillträdesdagen skola äga framställa
ersättningsanspråk mot varandra på grund av arrendeavtalen
med undantag dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgälder
och skatter för lotterna, att köpeskillingarna skola
erläggas, beträffande lotterna nr 18, 19 och 20 kontant vid
tillträdesdagen och beträffande övriga lotter jämlikt bestämmelserna
i 21 § och 22 § A) i förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., samt att i övrigt bestämmelserna i nämnda förordning
skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

4:o.

Berga nr 3 Lillgård inom Linköpings stad.

Kronoegendomen Vs mantal Berga nr 3 Lillgård inom Linköpings stad
är förlagd i tre skiften, hemskiftet, andra skiftet samt Bytesjorden. Av
dessa skiften äro hemskiftet och andra skiftet för tiden 14 mars 1929—-14
mars 1939 utarrenderade mot en avgäld, som för närvarande årligen utgår
med dels 12 hektoliter vete, 26 hektoliter havre och 70 kilogram smör, att
lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A
i markegångstaxan, dels därutöver 532 kronor 50 öre. Bytesjorden, som
i areal innehåller 0.9410 hektar åker, ingår i arrendet av den jämväl inom
staden belägna kronoegendomen Köpetorp nr 1. Sedan inom drätselkammaren
i staden väckts fråga om att staden för att hindra olämplig bebyggelse
borde förvärva egendomen Berga nr 3 Lillgård med undantag av
skiftet Bytesjorden samt drätselkammaren hos domänstyrelsen hemställt örn
saluvärdering av egendomen med nyss angivna undantag, förrättade vederbörande
uppskattningsnämnd den 17 oktober 1934 dylik värdering.

Från det vid förrättningen förda instrumentet jämte övriga ärendet rörande
handlingar, däribland en av extra lantmätaren John Grenholm år 1919
över egendomen upprättad karta, antecknas bland annat följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

Egendomens hemskifte, som motsvaras av stadsägoområdet nr 637, innehåller
en areal av 12.7735 hektar, varav 10.6580 hektar åker, 0.2700 hektar äng,

1.3120 hektar avrösningsjord och 0.5335 hektar impediment.

Andra skiftet, vilket utgöres av stadsägoområdena nilis 484 och 485, omfattar
— efter försäljning år 1935 av fyra numera avstyckade områden —
en areal av cirka 13 hektar, huvudsakligen avrösningsjord.

Åkerjorden, som är täckdikad, består av lera på dels ler- dels sandbotten.

Kronans byggnader å egendomen äro i försvarligt skick. Egendomen
är taxerad till 84,500 kronor, varav 60,000 kronor utgör tomtvärde. Telegrafstyrelsen
har en kabelledning framdragen över egendomen.

Hemskiftet och andra skiftet hava av uppskattningsnämnden åsatts ett
saluvärde av i runt tal 81,000 kronor, varav 4,640 kronor för växande sfe.pg._

Drätselkammaren i Linköping har emellertid, efter verkställd ekonomisk
utredning, förklarat sig icke kunna tillstyrka inköp av egendomen för nämnda
saluvärde, som av drätselkammaren ansåges alltför högt.

Domänintendenten har i infordrat yttrande den 30 april 1936 förordat försäljning
av egendomen till staden även för pris understigande taxeringsvärdet.
Domänintendenten har vidare framhållit, att, därest skiftena ånyo skulle
utarrenderas, ny ladugård och ny bodbyggnad behövde uppföras för en kostnad
av cirka 9,500 kronor.

Sedan vid förhandlingar mellan domänstyrelsen och Linköpings stad under
hand överenskommits örn ett försäljningspris för ifrågavarande egendom
av 69,000 kronor, hava stadsfullmäktige i nämnda stad den 15 juni
1937 beslutat inköpa de två skiftena (hemskiftet och andra skiftet) för sagda
pris.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 17 september 1937 underställt ärendet
Kungl. Majits prövning och därvid anfört, att taxeringsvärdet för egendomen
år 1932 utgjort 25,000 kronor och att detsamma därefter höjts till

84,000 kronor, vilket sistnämnda värde måste anses högt. Med hänsyn till
föreliggande förhållanden ansåge styrelsen sig kunna tillråda försäljning till
det överenskomna priset av 69,000 kronor. Härför erfordrades riksdagens
medverkan.

Jag har icke något att erinra mot domänstyrelsens försäljningsförslag och Departementshemställer
därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att den inom Linköpings stads område belägna kronoegendomen
Vs mantal Berga nr 3 Lillgård må — med undantag
av dels ett för närvarande till kronoegendomen Köpetorp nr 1
brukat område örn 0.9410 hektar (å en av extra lantmätaren
John Grenholm år 1919 över kronoegendomen Berga nr 3
Lillgård upprättad karta betecknat med ägofigur nr 48), dels
ock från egendomen redan försålda områden — i befintligt
skick försäljas till staden för 69,000 kronor;

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att egendomen
överlåtes med tillträdesrätt den 14 mars 1939, att köpeskillingen
vid tillträdet erlägges kontant till länsstyrelsen i länet,
som har att utfärda köpebrev å egendomen, att staden genom
köpet inträder i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

och kronan äger till vederbörande nyttjanderättshavare, att
inga enskilda tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen,
att kostnaden för avstyckning av förenämnda från
försäljningen undantagna område om 0.9410 hektar gäldas av
staden, att staden ansvarar för alla på den till försäljning föreslagna
delen av egendomen efter tillträdesdagen belöpande
onera och utskylder, att staden ensam vidkännes kostnaderna
för lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter,
samt att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att
hava ledningarna kvarstående och att nyttja desamma utan
rätt för staden till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn
av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur.

5:o.

Skenäs kungsgård i Östergötlands län.

Barnens Dagsföreningen i Norrköping har i skrivelse till domänstyrelsen
den 16 juni 1937 anhållit att få förvärva den vid norra stranden av Bråviken
belägna lägenheten Kalkbrännartorp (Kalkbrännartorp l1) under kronoegendomen
Skenäs kungsgård i Kvarsebo socken av Östergötlands län eller alternativt
ett område med en areal av omkring 4 hektar av berörda lägenhet i
syfte att därstädes anlägga en barnkoloni. Föreningen har anfört, bland
annat, att föreningen, som sedan år 1921 anordnat Barnens Dag samt för
insamlade medel understött koloniverksamheten i Norrköping och i synnerhet
Norrköpings folkskolors skollovskolonier, hade för avsikt att bygga en
modern och tidsenlig barnkoloni i närheten av Norrköping, att kolonien till
en början skulle avse omkring 50 barn, att behovet av en modern barnkolonibyggnad
för Norrköping vore synnerligen stort, samt att stränderna vid
Bråviken i allmänhet utgjorde olämpliga badplatser för barn men att vid
lägenheten Kalkbrännartorp funnes lämplig badstrand jämte intillliggande
för byggnad och lekplan m. m. erforderlig öppen plats. Härefter har på
domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig
ordning.

Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen fört protokoll
och kopia av utdrag av en av förste lantmätaren Joh. E. Linder genom
lantmäteriauskultanten Julius Johnsson år 1905 upprättad karta, inhämtas
huvudsakligen följande.

Ifrågavarande lägenhet är belägen 46 kilometer från Norrköping, 12 kilometer
från Ålberga järnvägsstation och 1.5 kilometer från allmän väg. Befintlig
utfartsväg är av dålig beskaffenhet. Dess areal omfattar 9.0850 hektar,

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

varav 1.9110 heldar tomt och åker, 0.7840 hektar äng, 4.2800 hektar skogsmark
och 2.1100 hektar bergsimpediment.

Lägenheten är till den 14 mars 1938 utarrenderad till Johan Axel Andersson
mot ett årligt arrende av 190 kronor. Andersson har brukat lägenheten
sedan år 1923, då han övertog arrendet efter sin fader.

Å lägenheten finnas boningshus, ladugårdsbyggnad och bodbyggnad, vilka
tillhöra kronan. Byggnaderna äro för lägenhetens behov tillräckliga men i
mindre gott skick. Dessutom finnas å lägenheten vissa mindre byggnader,
som tillhöra arrendatorn. Åkerjorden och ängen äro av svag beskaffenhet.

Hävden är god. Virkesförrådet har uppskattats till 1,150 kubikmeter huvudsakligast
medelålders och äldre skog av medelgod beskaffenhet.

Lägenheten har ett naturskönt och isolerat läge i sydsluttning mot Ernviken
å dennas norra strand. Goda betingelser för bad finnas å en inom lägenheten
belägen omkring 50 meter lång sandstrand och lägenheten synes även
i övrigt väl passa för det ändamål, vartill den av föreningen avsetts.

Förrättningsmannen har tillstyrkt, att lägenheten försäljes till förenämnda
förening för ett belopp av 20,000 kronor med tillträdesrätt för köparen den
14 mars 1938. Anledning förelåge icke att vid försäljningen föreskriva särskilda
villkor angående lägenhetens användning samt återköpsrätt.

Jägmästaren har ansett, att saluvärdet ej borde understiga 30,000 kronor.

Enligt överjägmästarens mening borde försäljning ej ske till lägre pris än

25,000 kronor.

Föreningen har förklarat sig villig inköpa lägenheten på av förrättningsmannen
föreslagna villkor. Arrendatorn Andersson, som träffat överenskommelse
med föreningen angående förhyrande av byggnader och ett mindre
jordområde å lägenheten i fråga för tiden till den 1 januari 1952, har återkallat
av honom hos domänstyrelsen gjord framställning om inköp av viss
del av den odlade jorden jämte därå befintliga, lägenheten tillhörande byggnader.

Med skrivelse den 11 december 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört att styrelsen icke hade något
att erinra mot förrättningsmannens förslag.

Jag biträder det av domänstyrelsen förordade försäljningsförslaget, vilket Departementssynes
böra prövas av riksdagen. Därest statsmakterna bifalla förslaget, har cA-/cftBarnens
Dagsföreningen att i vederbörlig ordning ansöka om tillstånd att förvärva
fastigheten i fråga. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen,

att lägenheten Kalkbrännartorp l1 i Kvarsebo socken av
Östergötlands län må med tillträdesrätt räknat från den 14
mars 1938 försäljas till Barnens Dagsföreningen i Norrköping
för en köpeskilling av 20,000 kronor att kontant erläggas
vid köpekontraktets utgivande samt under villkor i övrigt,
att lägenheten överlåtes i det skick, vari den vid tillträdet
befinnes, att i köpet ingå endast kronan tillhöriga, å lägenheten
befintliga byggnader och anläggningar, att köparen
är skyldig tåla dels skada och intrång, som förorsakas
lägenheten genom en över densamma framdragen, kronan
(telegrafverket) tillhörig elektrisk ledning, dels ock de

Kungl. Maj:ts proposition nr loa -

jämkningar beträffande areal och gränser m. m., som kunna
komma att bestämmas vid nu pågående förrättning för bestämning
av gränserna kring lägenheten, samt att i tillämpliga
delar skola gälla bestämmelserna i förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.

6:o.

Östra Starby nr 1 i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Östra Starby nr 1 i S:t Pers socken av Östergötlands
län är för tiden 14 mars 1934—14 mars 1954 utarrenderad mot en
årlig avgäld, som utgår dels i naturapersedlar, bestående av 26 hektoliter
vete, 80 hektoliter havre och 152 kilogram smör, att lösas med penningar
enligt markegångspris, och dels med 1,072 kronor 50 öre.

I en den 10 juni 1937 till domänstyrelsen inkommen skrift har arrendatorn
av egendomen, Assar Johansson, som innehaft egendomen sedan den 14
mars 1936, anhållit att mot ersättning av kronan få nybygga mangårdsbyggnaden
vid egendomen, förändra ladugården, nybygga arbetarbostad, uppföra
ny ekonomibyggnad, innehållande bland annat utrymmen för höns och svin,
samt anlägga ny brunn.

Sedan domänintendenten i länet häröver avgivit yttrande, har på domänstyrelsens
föranstaltande uppskattningsförrättning hållits å egendomen den 11
oktober 1937. Av handlingarna i ärendet, däribland kopia av en av kommissionslantmätaren
A. Th. Calén år 1902 över egendomen upprättad samt
av extra lantmätaren J. Stånggren år 1910 granskad och kompletterad
karta med tillhörande, av Stånggren uppgjord beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen invid Vadstena stad, är förlagd i ett skifte
samt innehåller i areal 64.7550 hektar, varav 52.5840 hektar tomt och åker,

11.7020 hektar äng samt 0.4690 hektar impediment.

Åkerjorden är underdikad dels med rör dels med sten samt består av leroch
sandmylla på lerbotten. Den lider delvis av högvattenståndet i Vättern.
Ängen ligger lågt och lider av vatten.

Egendomen befinner sig i god hävd. Av kronans byggnader å egendomen
är mangårdsbyggnaden, som innehåller 6 rum och kök på nedre samt 3 rum
på övre botten, gammal samt i mindre gott skick, västra flygeln, vilken bland
annat innehåller ett boningsrum, i hjälpligt skick samt östra flygeln, upptagande
mjölkrumsinredning och 4 bodar, i medelgott skick. Ladugården behöver
ominredas och cementeras. En å egendomen förefintlig bostadslägenhet
jämte uthus tillhör Johansson.

Vattentillgången är mindre god. Till egendomen hör fiske i Vättern. Värdet
härav är obetydligt. Egendomens taxeringsvärde är 65,900 kronor. Motala
ströms Kraftaktiebolag har elektriska ledningar framdragna över egendomen.
Egendomen besväras ej av odlingslån.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135-

Domänintendenten har anfört följande. Det vore ej välbetänkt att i reparationskostnader
nedlägga cirka 26,000 kronor å en egendom, vars avkastning
under 17 år framåt ej uppginge till 3.3 procent av taxeringsvärdet. Försök
borde därför göras att försälja egendomen till Johansson. Även om
icke alla av Johansson föreslagna byggnader skulle komma till utförande,
kunde man ej undgå att för ett jämförelsevis stort belopp reparera mangårdsbyggnaden
och bygga en arbetarbostad med uthus.

Uppskattningsnämnden, vilken upplyst, att Johansson under sommaren
1937 på egen bekostnad renoverat och cementinrett ladugården, har med
hänsyn till de stora kostnader, som ett nyuppförande av mangårdsbyggnad
samt arbetarbostad jämte uthus ävensom anläggandet av ny brunn vid
egendomen skulle komma att åsamka kronan, föreslagit egendomens försäljning;
och har nämnden saluvärderat egendomen till 60,000 kronor ävensom
förordat hembudsrätt vid försäljningen för Johansson.

Johansson har skriftligen förklarat sig villig inköpa egendomen för ett
pris av 50,000 kronor.

Med skrivelse den 13 januari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Med hänsyn till de avsevärda nybyggnadskostnader, som inom närmaste
tiden måste nedläggas å egendomen, funne styrelsen det vara för kronan
ekonomiskt fördelaktigt att försälja egendomen till Johansson. Den av Johansson
för egendomen erbjudna köpeskillingen, 50,000 kronor, torde även
under förhandenvarande omständigheter kunna godtagas. Egendomen borde
överlåtas i befintligt skick med tillträdesrätt å dag, varom överenskommelse
kunde träffas mellan domänstyrelsen och arrendatorn, från vilken
tidpunkt det örn egendomen nu gällande arrendekontraktet borde upphöra
att gälla. För försäljningens genomförande erfordrades riksdagens medverkan.

Jag har icke något att erinra mot domänstyrelsens försäljningsförslag och Departement■
hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, c e’en''

att kronoegendomen 1 mantal Östra Starby nr 1 i S:t
Pers socken av Östergötlands län må försäljas till arrendatorn
Assar Johansson för en köpeskilling av 50,000 kronor
och under villkor i övrigt, att egendomen försäljes med tillträdesrätt
å dag, som domänstyrelsen äger bestämma, från
vilken tidpunkt det mellan Johansson och kronan upprättade
arrendekontraktet skall upphöra att gälla, att egendomen
försäljes i det skick, vari densamma vid tillträdet befinner
sig, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå
i försäljningen, att samtliga Johansson och kronan tillkommande,
på arrendekontraktet örn egendomen grundade rättsanspråk
gentemot varandra, med undantag av till äventyrs
förefintliga anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter,
skola i och genom försäljningen anses vara reglerade,
att köpeskillingen erlägges på sätt föreskrives i §§ 21 och
22 A i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m., att i övrigt vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

försäljningen av egendomen bestämmelserna i nämnda förordning
i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna
kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köpare
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för
skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

:o.

Klövdala gård under kronoparken Klövdala i Kalmar län.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av egendomen Klövdala gård under
kronoparken Klövdala i Järeda socken av Kalmar län, har på domänstyrelsens
föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning
år 1937.

Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen fört protokoll
och en av extra lantmätaren Åke Wergel år 1936 upprättad karta jämte
avstyckningshandlingar, inhämtas följande.

Salulotten, som numera avstyckats, har i jordregistret betecknats Klövdala
l8.

Egendomen är belägen invid allmän väg, 40 kilometer från Vetlanda stad
och 2 kilometer från Järnforsens järnvägsstation. Arealen omfattar 74.33
hektar, varav omkring 27.24 hektar åker, 10.29 hektar äng, 28 hektar skogsmark
och 8.80 hektar impediment. Å egendomen befintliga byggnader tillhöra
kronan. De äro i stort sett i knappt medelgott skick men för egendomens
behov tillräckliga. Åkerjorden är av mycket svag till medelgod
och ängen av medelgod beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet har
uppskattats till 2,196 kubikmeter.

Egendomen är till den 14 mars 1938 utarrenderad till Karl Nelsson mot
en årlig avgift av 1,100 kronor. Nelsson har brukat egendomen sedan år
1928. Han har under arrendetiden iordningställt kulturbete på 3 hektar,
vanlig betesmark på cirka 3 hektar, inlett vattenledning i tvättstugan samt
även i övrigt skött egendomen väl.

Uppskattningsncimnden har föreslagit, att egendomen försäljes enligt 1929
års försäljningsförordning med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1938
och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn Nelsson.

Saluvärdet har uppskattats till 29,900 kronor, varav 425 kronor 48 öre
utgöra av domänverket förskotterad avstyckningskostnad och omkring 11,350
kronor belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra
1,100 kronor.

Med hänsyn lill dels av arrendatorn å egendomen vidtagna förbättringar,
dels ock att arrendatorn vid ekonomisk besiktning den 12 juni 1935
tillerkänts ett belopp av 276 kronor 45 öre, vilket belopp ej ännu utbetalts,
borde vid försäljning till arrendatorn saluvärdet nedsättas med (500 +
-j- 276=) i runt tal 750 kronor till 29,150 kronor. Anledning förelåge icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att vid försäljningen föreskriva särskilda villkor angående egendomens användning
samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra
ifrågakomma, borde saluvärdet minskas med 10 procent.

Nelsson har förklarat sig villig inköpa egendomen på föreslagna villkor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljningen.

Med skrivelse den 16 december 1937 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Maj :t samt därvid anfört, att styrelsen icke hade något att erinra
mot uppskattningsnämndens förslag.

Jag biträder det av domänstyrelsen förordade försäljningsförslaget. På Departements.
grund av egendomens arrendevärde synes ärendet böra underställas riksda- ^ejen.
gens prövning. Därför hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att fastigheten Klövdala l8 (Klövdala gård) i Järeda socken
av Kalmar län må försäljas enligt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., för en köpeskilling av 29,900 kronor, därav
425 kronor 48 öre utgöra förskotterad avstyckningskostnad,
med tillträdesrätt för köpare räknat från den 14 mars 1938
och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn
Karl Nelsson; skolande, därest Nelsson begagnar sig
av hembudsrätten, dels Nelsson äga erhålla avdrag å köpeskillingen
med 750 kronor, dels ock varken kronan eller
Nelsson äga framställa fordringsanspråk gent emot varandra
på grund av det rörande egendomen gällande arrendeavtalet,
med undantag dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter
och skatter för egendomen;

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att egendomen
överlåtes i det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att
i köpet ingå endast kronan tillhöriga, å egendomen befintliga
byggnader, att köparen är skyldig tåla skada och intrång,
som förorsakas egendomen genom över densamma framdragna,
kronan (domänverket och telegrafverket) tillhöriga
elektriska ledningar, att i köpet ej ingår å egendomen befintlig
utstämplad skog samt att sagda skog må avgiftsfritt
kvarstå till den 1 juni 1939, vilken dag densamma skall
vara avverkad och från egendomen bortforslad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

8:o.

Klövdala kvarn under kronoparken Klövdala i Kalmar län.

Sedan fråga uppkommit örn försäljning av lägenheten Klövdala kvarn under
kronoparken Klövdala i Järeda socken av Kalmar län, har på domänstyrelsens
föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning
år 1937.

Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen fört protokoll
och två av extra lantmätaren Nils Westgren år 1936 upprättade kartor
jämte avstyckningsliandlingar, inhämtas i huvudsak följande.

Av salulotten, som är belägen å två fastigheter, har efter verkställda avstyckningar
bildats fastigheterna Prästnäs l4 och Klövdala 1‘.

Salulotten, som genomflytes av Flenån (Sällevadsån), vilken inom lotten
bildar ett 3.38 meter högt vattenfall, är belägen 37 kilometer från Vetlanda
stad, 0.5 kilometer från Järnforsens järnvägsstation och 200 meter från allmän
väg. Utfartsväg finnes. Arealen omfattar 4.08 hektar, varav omkring
0.01 hektar åker, 0.34 hektar äng, 0.61 hektar tomt, 2.04 hektar skogsmark,
1.05 hektar vatten och 0.03 hektar fastmarksimpediment.

Vattenfallet har sedan länge varit utbyggt för kvarn och såg. Sedan kvarnen
brunnit, drives emellertid endast cirkelsåg och kantverk. Vattentillgången
är beroende av den omkring 1 mil högre upp efter vattendraget belägna
Flenshult» kvarn, som har dämningsrätt.

A lotten finnas boningshus, ladugårdsbyggnad, vattenränna, turbinhus
samt dammbyggnad. Nämnda byggnader, vilka i stort sett äro i gott skick,
tillhöra kronan. Å lotten finnes dessutom såghus med cirkelklinga och
kantverk, vilka anläggningar, liksom maskinutrustningen i övrigt, ägas av
arrendatorn.

Genom två särskilda hyreskontrakt har för tiden till den 14 mars 1938
för ett år i sänder med 3 månaders uppsägningstid till Gustaf Petersson upplåtits
dels förra mjölnarbostaden vid Klövdala kvarn med tillhörande tomtområde
mot en årlig avgift av 200 kronor, dels ock tomtområde för såg samt
vattenfall mot en årlig avgift av 150 kronor. Petersson har innehaft områdena
m. m. sedan år 1935.

Uppskattningsnämnden har beräknat salulottens saluvärde till 15,000 kronor,
därav 200 kronor utgöra av kronan förskotterad avstyckningskostnad,
1,200 kronor belöpa å skogsmark och växande skog samt 2,000 kronor utgöra
värdet å vattenfall. Arrendevärdet har beräknats utgöra 500 kronor.

Uppskattningsnämnden har, under framhållande att lotten kunde anses
lämplig för industriellt ändamål, föreslagit försäljning av densamma till förenämnde
Gustaf Petersson. Nämnden, som icke ansett anledning föreligga
att vid försäljningen förskriva särskilda villkor angående lottens användning
samt återköpsrätt, har därjämte föreslagit vissa villkor beträffande å lotten
befintlig utstämplad skog, som ej vore avsedd att ingå i försäljningen.

Gustaf Petersson har meddelat, att han vore villig inköpa lotten på föreslagna
villkor samt att han önskade erlägga köpeskillingen kontant.

överjägmästaren har icke haft något att erinra mot den föreslagna försäljningen.

Med skrivelse den 25 januari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen icke hade något att

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

erinra emot uppskattningsnämndens förslag ävensom att försäljningen ej torde
kunna avgöras utan riksdagens hörande.

Då jag ej har något att erinra mot bifall till det föreliggande försäljnings- DeparUmentsförslaget,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen medgiva, «*«/«»•

att de å kronoparken Klövdala i Järeda socken av Kalmar
län belägna fastigheterna Prästnäs l4 och Klövdala l7 (Klövdala
kvarn) må såsom en lott och med tillträdesrätt för köpare
räknat från den 14 mars 1938 försäljas till Gustaf Petersson
för en köpeskilling av 15,000 kronor, därav 200 kronor
utgöra förskotterad avstyckningskostnad, att kontant erläggas
vid köpekontraktets upprättande; skolande vid försäljningen
i övrigt iakttagas, att salulotten överlåtes i det
skick, vari den vid tillträdet befinnes, att i köpet ingå endast
kronan tillhöriga, å lotten befintliga byggnader och anläggningar,
att varken kronan eller arrendatorn Petersson skola
äga framställa fordringsanspråk gent emot varandra på
grund av rörande lotten nu gällande hyresavtal med undantag
dock för tilläventyrs oguldna hyresavgifter och skatter,
att i köpet ej ingå å lotten utstämplad skog och befintliga
virkesprodukter, att sagda skog och virkesprodukter må avgiftsfritt
kvarvara å lotten till den 1 juni 1939, intill vilken
dag ägaren av desamma äger avgiftsfritt disponera erforderliga
upplagsplatser och utfartsvägar, samt att i tillämpliga
delar skola gälla bestämmelserna i förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.

9:o.

Kronoparken Stensryd i Kalmar län.

Sedan fråga uppstått om försäljning av egendomen Stensryds huvudgård
med Lerbo under kronoparken Stensryd i Målilla socken av Kalmar län, har
på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig
ordning år 1937.

Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen fört proto
koll, en av distriktslantmätaren Hugo Fröman åren 1935 och 1936 upprättad
karta samt avstyckningshandlingar, inhämtas bland annat följande.

Salulotten, som numera avstyckats, har i jordregistret betecknats Stenseryd
47.

Egendomen är belägen invid allmän väg 45 kilometer från Vetlanda
stad och järnvägsstation. Arealen omfattar 134.598 hektar, varav omkring
57.44 hektar åker, 27.16 hektar äng, 38.00 hektar skogsmark och 12.00 hektar

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 135.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135-

Departements chefen.

impediment. Å egendomen befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro för
egendomens behov tillräckliga, men i stort sett i knappt medelgott skick.
Åkerjorden är av medelgod till dålig och ängen av medelgod beskaffenhet.
Hävden är god. Virkesförrådet har uppskattats till 4,149 kubikmeter.

Egendomen är till den 14 mars 1938 utarrenderad till Gustaf Vilhelm
Rudström mot en årlig avgift av 1,900 kronor. Rudström har brukat egendomen
sedan år 1913. Den har städse skötts väl.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att egendomen försäljes enligt 1929
års försäljningsförordning med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1938
och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn Rudström.
Saluvärdet har uppskattats till 49,500 kronor, varav 502 kronor utgöra av
domänverket förskotterad avstyckningskostnad och 17,850 kronor belöpa å
skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 1,900 kronor. Enligt
nämndens mening förelåge icke anledning att vid försäljningen föreskriva
särskilda villkor angående lägenhetens användning samt återköpsrätt. Skulle
likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma, borde saluvärdet minskas
med 10 procent.

Rudström har förklarat sig villig inköpa lägenheten på föreslagna villkor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljningen.

Med skrivelse den 16 december 1937 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Majit samt därvid anfört, att styrelsen icke hade något att
erinra mot uppskattningsnämndens förslag.

Med biträdande av uppskattningsnämndens av domänstyi’elsen förordade
försäljningsförslag, hemställer jag, enär ärendet på grund av egendomens
arrendevärde synes böra underställas riksdagens prövning, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att fastigheten Stenseryd 47 (Stensryds huvudgård med Lerbo)
i Målilla socken av Kalmar län må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m.. för en köpeskilling av
49,500 kronor, därav 502 kronor utgöra förskotterad avstyckningskostnad,
med tillträdesrätt för köpare räknat från den
14 mars 1938 och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen
för arrendatorn Gustaf Vilhelm Rudström; skolande,
därest Rudström begagnar sig av hembudsrätten, varken kronan
eller Rudström äga framställa fordringsanspråk gent
emot varandra på grund av det rörande egendomen gällande
arrendeavtal, med undantag dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter
och skatter för egendomen;

Kungl. Maj:ts proposition nr 13ö.

10:o.

Lillehem nr 2 oell 3 i Kristianstads län.

Kronoegendomen 3/s mantal Lillehem nr 2 och 3 i Maglehems socken av
Kristianstads län är för närvarande utarrenderad till den 14 mars 1938 mot
årligt arrende av 1,120 kronor.

Med anledning av egendomens arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga
år 1932 besiktigat egendomen; och har domänstyrelsen från domänintendenten
och länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd införskaffat
upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter
eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter
funnes i orten. Härjämte har å egendomen hållits uppskattningsförrättning
den 30 oktober och den 14 november 1934. Av instrument över denna förrättning
ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av extra
lantmätaren Bertil Frostensson år 1936 kopierad och kompletterad karta, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 40 kilometer från Kristianstad och 3 kilometer
från Maglehems järnvägsstation, har en areal av 116.998 hektar. Härav brukas
till huvudgården 78.106 hektar, varav 67.7225 hektar tomt och åker,
8.5605 hektar äng och 1.823 hektar avrösningsjord. Av åkerjorden användes
cirka 27 hektar huvudsakligen till betesmark.

Av byggnaderna äro boningshuset, loglängorna och brygghuset knappast
medelgoda samt stallängan och svinhuset medelgoda.

Åkerjorden består i dess norra och västra del av sandmylla på sand och
grusblandad alv, samt i dess östra och södra del av sand- och grusblandad
mylla på moränsand och grus. Det första området är ganska tillfredsställande,
under det att den senare delen huvudsakligen kan användas till bete.

Samfällighet, som giver inkomst, finnes icke. Taxeringsvärdet utgör 45,000
kronor, varav 5,100 kronor för skogsmark med växande skog. Egendomen
haro andel i avdikningslån för »Eskeröd—Lillehems vattenavledningsföretag
av år 1919». Annuiteterna för egendomen utgöra 87 kronor 8 öre för år under
tiden 1927—1951 samt 79 kronor 9 öre för år 1952.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit, att egendomen med sin
mindre goda jord ej lämpade sig för uppstyckning i mindre lotter. Egendomen
kunde antingen försäljas i en lott eller ånyo utarrenderas.

Domänintendenten halföre uppskattningstillfället, tillstyrkt egendomens
förnyade utarrendering, då densamma ej lämpade sig för styckning till egnahem,
enär lotten litt Ba, som kunde ifrågakomma därtill, vore mest tjänlig
lill bete.

Hushållningssällskapets egnahemsnämnd har föreslagit egendomens försäljning
i två lotter, varav den ena såsom obebyggd egnahemslott skulle omfatta
all jord söder örn en bäck genom egendomen jämte 1 hektar mellan häcken
och landsvägen intill västra rågången.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Ägarna av Lillehems Mölla
nr 1, Nils Persson, och av Lillehem 32\ Ola Persson, hade anhållit att för
förstärkning av sina jordinnehav få förvärva 3 å 4 respektive 10 hektar. Därjämte
hade Maglehems kommun begärt att få inköpa 0.5 hektar mark till
grustäkt, brevid ett samfällt grustag å egendomen. Nämnden bar tillstyrkt,
att Nils Pex-sson och Ola Persson tilldelades vardera cirka 4.5 hektar av egen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

domens åkerjord och att kommunen finge för grustäkt köpa ett område örn
cirka 0.5 hektar. Beträffande egendomen i övrigt borde skogsmarken, skiftena
Ab och Bb å kartan, bibehållas i kronans ägo som kronoparkslott och
återstående delen av egendomen försäljas till nuvarande arrendatorn, Hanna
Nilsson, därest hon önskade förvärva egendomen till av nämnden föreslaget
pris. I annat fall borde huvudgården ånyo utarrenderas.

Nämnden har saluvärderat egendomen i följande lotter, nämligen

I. Lotten litt. Aa och Ba. Huvudgården. Areal 68.191 hektar, varav 30.9295
hektar tomt och åker, 27.433 hektar till betesmark använd åker, 8.1645 hektar
ängsmark och 1.664 hektar impediment. Saluvärde 33,000 kronor. Arrendevärde
1,140 kronor. Arrendatorn Hanna Nilsson hade brukat egendomen sedan
år 1923, och hade gården förut innehafts av hennes avlidne man, John
Nilsson, sedan 1876. Egendomen hade städse skötts väl. Med anledning
härav borde lotten hembjudas Hanna Nilsson enligt 9 § i 1929 års försäljningsförordning.
Vid försäljning av lotten borde förbehåll göras för innehavarna
av lotterna litt. Bc och Bd till fri utfartsväg över vägen nr 36, 62,
77, 94, 95 och 102 fram till allmän väg. Arrendatorn, som delgivits förslaget,
hade förklarat, att hon önskade arrendera egendomen under 20 år.

II. Lotten litt. Ac. Grusgrop. Areal 0.5 hektar. Saluvärde 900 kronor.
Denna lott hade Maglehems kommun begärt att få inköpa. Då kommunen
förut ägde en mindre grusgrop härstädes, som nu vore utgrävd, och kommunen
sålunda vöre i stort behov av ny grustäkt, tillstyrkte nämnden hembudsräll
vid lottens försäljning. Kommunen hade godkänt saluvärdet.

III. Lotten litt. Bc. Areal 4.745 hektar, varav 4.435 hektar åker, 0.296 hektar
äng och 0.014 hektar avrösningsjord. Saluvärde 2,560 kronor. Arrendevärde
128 kronor. Denna lott hade Nils Persson, som ägde den angränsande lägenheten
Lillehems Mölla nr 1 örn endast 0.4 hektar, anhållit att få förvärva för
att erhålla försörjningsmöjligheter för sig och sin familj. Lotten borde hembjudas
Persson enligt 11 § i förordningen. Mot saluvärdet hade Persson ej
haft något att erinra. Vid försäljningen borde innehavaren av lotten tillerkännas
rätt till utfartsväg efter vägen nr 36, 62, 77, 94, 95 och 102 å stamfastigheten.

IV. Lotten litt. Bd. Areal 4.67 hektar, varav 4.5 hektar åker, 0.1 hektar
äng och 0.07 hektar avrösningsjord. Saluvärde 2,520 kronor. Arrendevärde
126 kronor. Denna lott hade Ola Persson, som ägde ett lotten närbeläget
jordbruk, Lillehem 321, om endast cirka 4 hektar mager åker,anhållit att få
förvärva. Lotten borde hembjudas Persson enligt 11 § i förordningen. Mot
saluvärdet hade Persson ej haft något att erinra. Vid försäljningen borde
innehavaren av lotten tillerkännas rätt till utfartsväg efter vägen nr 36, 62,
77, 94, 95 och 102 å stamfastigheten.

Samtliga lotter vore saluvärderade i det skick, vari de kontraktsenligt
skulle avlämnas; och skulle köpare sålunda ersätta arrendatorn för trädesbruk
samt för höstplöjning, gräs-, frö- och höstutsäde å lotterna.

överlantmätaren har tillstyrkt de föreslagna försäljningarna.

över jägmästaren har meddelat, att han ej hade något att erinra mot försäljning
av lotterna litt. Bc och Bd till de föreslagna saluvärdena. Däremot
avstyrkte han försäljningen av lotten litt. Ac, ett grustag, då kronan för egna
närliggande fastigheter hade behov av grus och kommunen vid förekommande
behov kunde beredas möjlighet att köpa grus av kronan. Då egendomens
arrendator icke önskade förvärva egendomen, borde den ånyo utarrenderas.

I infordrat yttrande den 8 november 1937 har domänintendenten meddelat,
att arrendatorn Hanna Nilsson förklarat, att hon ej önskade bjuda mer
än 23,000 kronor för huvudgårdslotten samt att hon, därest hon finge ånyo

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

arrendera egendomen, ämnade med vederbörligt tillstånd överlåta arrendet
på annan person. Hanna Nilsson vöre i 50-årsåldern och barnlös.

Med skrivelse den 13 november 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen ansåge, att lotterna litt. Aa + Ba (huvudgården), Bc och Bd
borde försäljas på sätt uppskattningsnämnden föreslagit. Mot de föreslagna
saluvärdena hade styrelsen ej något att erinra. Därest egendomens arrendator,
Hanna Nilsson, ej skulle önska förvärva huvudgården för det åsätta saluvärdet,
borde lotten utbjudas till salu å auktion enligt 15 § i försäljningsförordningen.
Lotterna borde försäljas i befintligt skick. Styrelsen hade föranstaltat
örn utarrendering av egendomen under ett år från den 14 mars
1938, varför lotterna borde försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1939.
Beträffande lotten litt. Ac borde denna lott på av över jägmästaren anförda
grunder ej försäljas.

Sedermera har Maglehems kommun i skrivelse den 26 november 1937
hemställt, att kommunen måtte medgivas rätt att inköpa det i det föregående
omförmälda grustaget (lotten litt. Ac). Kommunen har härvid framhållit,
att kronan ägde ett lika bra grustag vid kronoegendomen Eskeröd nr 1, 2 och
3 i Maglehems socken samt att kommunens inköp av ifrågavarande grustag
skulle vara till gagn för samtliga invånare och fastighetsägare inom kommunen
— sålunda även för kronan beträffande dess fastigheter. På grund
av svårigheterna att erhålla grus till uppförande av byggnader inom kommunen
bleve, anföres vidare i förenämnda skrivelse, byggnadskostnaderna
onödigl fördyrade. Slutligen har kommunen anmärkt, att det, för den händelse
kommunen ej finge inköpa grustaget, skulle ställa sig ganska dyrbart
för kronan att hålla en man för försäljning vid behov av grus till kommunens
invånare.

Jag biträder det av domänstyrelsen framlagda dispositionsförslaget, innebärande
bland annat att lotten litt. Ac skall kvarbliva i kronans ägo. Till
frågan om dispositionen av den till försäljning ej ifrågasatta delen av egendomen
torde jag få återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan
fattats. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 3/s mantal Lillehem nr 2 och 3 i
Maglehems socken av Kristianstads län må enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. försäljas var för sig lotterna litt. Aa
+ Ba (huvudgården), litt. Bc och litt. Bd å en av extra lantmätaren
Bertil Frostensson år 1936 kopierad och kompletterad
karta över egendomen för köpeskillingar av 33,000, 2,560
respektive 2,520 kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen
för änkan Hanna Nilsson till lotten litt. Aa + Ba
(huvudgården) eller, örn hon ej önskar begagna sig av hembudsrätten,
å offentlig auktion enligt 15 § i förordningen,

JMpartemenls chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

samt enligt 11 § i förordningen för ägaren av lägenheten Lillehems
Mölla nr 1 till lotten litt. Bc och för ägaren av Lillehem
321 till lotten litt. Bd, under villkor beträffande samtliga
lotter, att desamma må tillträdas den 14 mars 1939,
att lotterna försäljas i befintligt skick, att förbehåll göres för
de jämkningar i gränserna, som kunna komma att föreskrivas
vid blivande avstyckningsförrättning å egendomen, att
lotterna förbehållas rätt till nödiga utfartsvägar, samt att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna
framdragna över lotterna och nyttja desamma utan
rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller
tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur, beträffande lotten litt. A a + B a, att köparen
ensam skall gälda efter tillträdesdagen förfallande, å egendomen
belöpande annuiteter å avdikningslån för Eskeröd—
Lillehems vattenavledningsföretag av år 1919, att, därest lotten
kommer att försäljas till Hanna Nilsson, varken denna i
egenskap av egendomens arrendator eller kronan skall äga
framställa ersättningsanspråk mot varandra på grund av arrendeavtalet
rörande egendomen med undantag för tilläventyrs
oguldna arrendeavgifter eller skatter, samt att, därest
lotten kommer att utbjudas å auktion, köparen skall gälda
vad kronan kan få komma att utgiva till egendomens arrendator
såväl för trädesbruk samt höstplöjning, gräs-, frö- och
höstsädessådd å lotten, som för inlösen av elektrisk anläggning,
ävensom beträffande envar av lotterna
litt. B c och B d, att köparna skola gälda vad kronan kan
fä ersätta avträdande arrendator för berörda höstbruk å respektive
lotter.

U:o.

Stoby nr 2, 3, 8, 9 och 16 i Kristianstads län.

Kronoegendomen 15lie mantal Stoby nr 2, 3 med lägenheten Stoby nr 8,
ett gatehus, och Stoby nr 9 och 16, ett gatehus, i Stoby socken av Kristianstads
län är utarrenderad för tiden 14 mars 1937—14 mars 1938 mot ett
arrende av 1,350 kronor.

Med anledning av egendomens arrendeledighet har på domänstyrelsens
föranstaltande hållits vederbörlig uppskattningsförrättning å egendomen.
Av instrument över denna förrättning jämte därtill hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren Oscar Hobroh år 1936 över egendomen
upprättfid karta, inhämtas bland annat följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Egendomen, som är belägen 5 kilometer från Hässleholm, har en areal av
73.16 hektar, varav 40.569 hektar tomt och åker, 2.365 hektar ängsmark och
30.226 hektar avrösningsjord. Härtill kommer kronoparkslotten, som innehåller
149.105 hektar.

Av egendomens byggnader är boningshuset mycket dåligt, loglängan medelgod
och stallängan av god beskaffenhet; dock bör den sistnämnda förses
nied hårt tak. Uthusbvgnaderna äro tillräckliga för egendomens behov.
Cementerad gödselstad saknas.

Åkerjorden ligger i två skiften, hemskiftet och utskiftet, samt består i
hemskiftet av sandmylla på sandbotten, delvis av mager beskaffenhet, samt
i utskiftet av sand- och dyjord på sandbotten.

Egendomen har andel i samfällighet, som dock endast består av en grusgrop,
vilken tillhör skifteslaget och lämnar i årlig inkomst för egendomen
1 krona 50 öre. Elektrisk ledning finnes framdragen över egendomen.

Taxeringsvärdet utgör 28,700 kronor, därav 600 kronor för skogen. Egendomen
har del i avdikningslån för »Stoby—Skea dikningsföretag av år 1933».
Kapitalskulden för detta vid arrendeperiodens slut den 14 mars 1938 utgör
207 kronor 70 öre.

Uppskattningsncimnden har anfört följande. Å egendomen funnes två
lägenhetsinnehavare, nämligen kommunalkamreraren Ernst Edvard Persson
och distriktsbarnmorskan Maria Nilsson, vilka med domänstyrelsens medgi^
ande fått åt sig upplåtna tomter, varå boningshus uppförts. Härjämte hade
.styrelsen den 17 oktober 1929 medgivit arrendatorn tillstånd att under sin
arrendetid till handlanden Bengt Gunnar Göransson och hans hustru Ruth
Linnea Göransson upplåta ett område örn cirka 1,334 kvadratmeter, avsett
att bebyggas med bostads- och affärshus. Några byggnader hade hittills
icke blivit uppförda å tomten till följd av lägenhetsinnehavarens insolvens,
men hade Göransson i skrivelse den 17 december 1934 anhållit att få friköpa
tomten. Persson och Maria Nilsson hade även anhållit att få friköpa de till
dem upplåtna tomtområdena. Vidare hade ägaren av Stoby 301, Karl Nilsson,
anhållit örn att för utökning av sin lägenhet med erforderlig betesmark
få förvärva 10 tunnland av egendomens skogsmark, samt ägaren av Stoby 62,
August Nilsson, att för utökning av sin bostadslägenhet få förvärva 600
kvadratmeter av egendomens angränsande mark. Från Persson hade den
17 juni 1936 till nämnden inkommit en skrivelse, vari han å Stoby kommuns
vägnar anhållit, att kommunen måtte dels få friköpa vissa områden
av egendomen, som av kommunen för närvarande disponerades till kyrkogård
och skoltomter, dels för utvidgning av skoltomterna få förvärva visst
område väster örn den nuvarande tomten och dels till parkeringsplats vid
Stoby kyrka få förvärva ett mindre område, ägofigur nr 54 å kartan, angränsande
allmänna vägen därstädes. Sedan distriktslantmätaren kompletterat
förrättningskartan, hade det visat sig, att allmänna vägens sträckning
å kartan vid Stoby kyrka icke överensstämde med dess nuvarande läge längs
efter västra sidan av kyrkogårdsmuren, utan att den enligt skifteskartan
.skulle genomskära arrendegårdens byggnader, skolhustomten och Perssons
tomt. För att kunna försälja sistnämnda två tomter torde det vara nödvändigt,
alt ägoutbyte komme till stånd emellan skilteslaget och kronan avseende
gamla vägens slopande i den del, den betecknats med litt. d å förrättningskartan
och att i vederlag lämnades nuvarande vägen i den del, den betecknats
med nr 71 b. Därjämte borde området nr 44 b, 45 c och 50 c
upplåtas med vågrätt, enär gamla vägen litt. a icke kunde borttagas. Ordföranden
i Västra Göinge vägstyrelse hade för ordnande av denna vägfråga
anhållit, att vissa områden örn tillhopa 4,097 kvadratmeter måtte upplåtas
med vågrätt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13-5.

Beträffande egendomens disposition har nämnden anfört följande.

För försäljning talade det förhållandet, att, därest egendomen skulle bibehållas
i kronans ägo och ånyo utarrenderas, ny boningslänga måste uppföras,
varigenom egendomen bleve mindre räntabel. Vid värderingen hade
nämnden utgått ifrån, att kronoparkslotten skulle bibehållas i kronans ägo
och att nuvarande rågången mellan kronoparkslotten och huvudgården skulle
rätas på sätt, som angivits å kartan. Ernst Edvard Perssons och Maria
Nilssons ansökningar att få friköpa sina tomter ansåge nämnden böra bifallas.
Jämväl Stoby kommuns ansökningar om att få avlösa nuvarande
avgälder för kyrkogårdsområdena, att få inköpa parkeringsplats vid kyrkan,
att få friköpa det till kommunen upplåtna planteringslandet till för
samlingens skola samt att få förvärva erforderligt område för utvidgning
av skolhustomten borde bifallas. Å kartan hade parkeringsplatsen betecknats
med litt, S och planteringslandet jämte utvidgning med litt. R. Nämnden
tillstyrkte vidare Augnst Nilssons ansökan om inköp av mark för utvidgning
av lägenheten Stoby 62. Däremot avstyrktes Bengt Gunnar Göranssons
ansökan om inköp av mark, då Göransson vore insolvent och tomten
icke tagits i bruk för byggnadsändamål, vadan Göransson icke kunde erhålla
hembud å densamma. Tomten vore härjämte erforderlig för huvudgården
såsom vattningsplats. Likaså avstyrkte nämnden Karl Nilssons ansökan
örn att få förvärva 10 å 12 tunnland av egendomens skogsmark för
utökning av Stoby 30\ enär den angränsande skogsmarken icke vöre odlingsbar
och för övrigt såsom betesmark erforderlig för huvudgården. Stoby
301 vore dessutom att betrakta som bostadslägenhet och kunde icke genom
utökning från kronoegendomens närbelägna mark ombildas till jordbrukslägenhet.
Västra Göinge härads vägstyrelses anhållan örn upplåtelse
av 4,097 kvadratmeter mark från egendomen under vågrätt tillstyrktes av
nämnden.

Ur innehållet i det av nämnden framlagda förslaget må ytterligare anföras
följande.

/. Lotten litt. A. Huvudgården, omfattande skiftena litt. Al, A2 och A3.
Areal 72.1 hektar, varav 39.574 hektar tomt och åker, 2.365 hektar ängsmark
och 30.161 hektar avrösningsjord. Saluvärde 31,860 kronor, varav 1,965
kronor för växande skog. Arrendevärde 1,540 kronor. Nuvarande arrendatorn
Gustaf Nilsson hade brukat egendomen sedan den 14 mars 1925.
Egendomen hade städse skötts väl. Med anledning härav borde lotten
hembjudas Nilsson enligt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. Under sin arrendetid
hade Nilsson täckdikat cirka 14 hektar av åkerjorden mot ersättning för rör
och brunnar. Då Nilsson vid arrendetidens slut icke kunnat tillgodogöra
sig en mot sina egna utlägg härutinnan svarande nytta samt huvudgården
värderats med hänsyn till det förbättrade skick, vari den nu befunne sig,
borde vid hembud av lotten till Nilsson det beräknade saluvärdet nedsättas
med 860 kronor till 31,000 kronor. Vid försäljningen borde Västra Göinge
väghållningsskyldiga förbehållas rätt att utan ersättning begagna den vagmark
å egendomen, som vore tagen i bruk för Tätning och breddning av allmänna
vägen Hässleholm—Stoby—Algustorp. Gustaf Nilsson hade förklarat
sig villig att för det åsätta saluvärdet förvärva lotten.

II. Lotten litt. O. Bostadslägenhet. Ägofigurer å kartan nr 75 b och
77 b. Areal 650 kvadratmeter. Saluvärde 150 kronor. Arrendevärde 5
kronor. Denna lott hade August Nilsson, som ägde angränsande lägenheten
Stoby 62 om 0.1362 hektar, anhållit att få förvärva. Då området inbjöde
till sammanläggning med nämnda lägenhet, som härigenom erhölle en önskvärd
förstärkning, och då området under många år av sökanden använts

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

till vedgård samt hans nuvarande tomt på två sidor begränsades av allmänna
vägar, som förhindrade utvidgning åt annat håll, borde lotten hembjudas
August Nilsson enligt 11 § i förordningen.

lil■ Lotten litt. P. Bostadslägenhet. Ägofigur å kartan nr 58 b. Areal
700 kvadratmeter. Saluvärde 280 kronor. Arrendevärde 14 kronor. Denna
lott vore bebyggd med ett Maria Nilsson tillhörigt för stadigvarande bruk
avsett boningshus, som lämnade nöjaktig bostad åt innehavaren och hennes
familj. Lotten borde hembjudas Maria Nilsson enligt 10 § i förordningen.
Maria Nilsson hade förklarat sig önska inköpa lotten för det föreslagna saluvärdet.

IV. Lotten litt. Q. Bostadslägenhet. Ägofigurer å kartan nr 57a och 57 b.
Areal 2,770 kvadratmeter. Saluvärde 1,100 kronor. Arrendevärde 44 kronor.
I denna lott skulle ingå den del av gamla vägen litt. d, som vid föreslaget
ägoutbyte mellan gamla vägen, litt. d, och nuvarande vägen, litt. 71b,
skulle komma att tillfalla egendomen inom denna tomt, och skulle köparen
av ägolotten litt. Q tåla det intrång, som genom företagen breddning av nuvarande
väg förorsakats tomten. Denna lott vore bebyggd med Ernst Edvard
Persson tillhörigt för stadigvarande bruk avsett boningshus, som lämnade
nöjaktig bostad åt innehavaren och hans familj. Lotten borde hembjudas
Persson enligt 10 § i förordningen. Persson hade förklarat sig önska inköpa
loiten för det föreslagna saluvärdet.

V. Lotten litt. R. Skolhustomt. Ägofigurer å kartan nr 53, 55 b, 56 a, 56 b,
56 c och 56 d. Areal 4,600 kvadratmeter. Saluvärde 1,360 kronor. Arrendevärde
54 kronor. I denna lott skulle ingå den del av gamla vägen litt. d, som vid
föreslaget ägoutbyte mellan gamla vägen litt. d och nuvarande vägen litt 71b
skulle komma att tillfalla stamfastigheten inom denna tomt; och skulle den
inom tomtområdet befintliga samfälligheten förbehållas servitut till vågrätt
över tomtområdet fram till nuvarande vägen nr 71 b. Denna lott vore bebyggd
med Stoby kommun tillhöriga skolhus och kommunalbyggnader, vilka vöre
erforderliga för kommunens behov. Lotten borde hembjudas Stoby borgerliga
kommun, varvid köpeskillingen borde betalas kontant vid tillträdet. Den
nu för viss del av lotten jämlikt kungl, brev den 14 maj 1869 utgående avgälden
skulle upphöra i och med köp av lotten. Stoby kommun hade förklarat
sig önska förvärva lotten för det åsätta saluvärdet.

VI. Lotten litt. S. Parkeringsplats. Ägofigur å kartan nr 54. Areal 1,880
kvadratmeter. Saluvärde 760 kronor. Arrendevärde 38 kronor. Denna
tomt önskade Stoby kommun förvärva för parkeringsplats vid kyrkan. Lotten
vore bebyggd med arrendatorn Nilsson enskilt tillhörigt boningshus, och
borde kommunen på grund härav träffa avtal med arrendatorn om byggnadens
inlösen eller bortförande, för den händelse kommunen medgåves rätt
att få förvärva området. Enär sådant avtal upprättats, förordade nämnden
hembud för Stoby kommun vid lottens försäljning, därvid köpeskillingen
skulle erläggas kontant senast vid tillträdet. Stoby kommun hade förklarat
sig önska förvärva lotten för det föreslagna saluvärdet.

VII. Upplåtelse med vågrätt. Ägofigurer å kartan nr 44 b, 45 c och 50 c
samt breddning av allmänna vägen litt. a. Areal 4,097 kvadratmeter. lipplåtelseavgift
362 kronor. Västra Göinge härads vägstyrelse hade förklarat sig
beredd att erlägga den föreslagna engångsavgälden.

VIII. Avlösning av avgäld för kyrkogårdsområden upplåtna enligt kungl,
breven den 26 oktober 1838, den 15 maj 1869 oell den 25 maj 1878. Avgälden
uppgick för år 1935 till 40 kronor 43 öre. Kapitalvärdet härav bleve, då avkastningen
beräknades efter 4 %>, 1,010 kronor 75 öre eller i runt tal 1,000
kronor. Stoby kommun hade förklarat sig önska avlösa de nuvarande avgälderna
med det föreslagna beloppet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Deparlements chefen.

överlantmätaren har meddelat, att hinder icke torde möta mot den föreslagna
uppdelningen av egendomen.

över jägmästaren har tillstyrkt försäljningsförslaget.

Sedermera har den i det föregående omförmälde lägenhetsägaren Karl Nilsson
vid upprepade tillfällen hos domänstyrelsen förnyat sin framställning
om förvärv från kronoegendomen av mark för betesändamål. Såväl domänintendenten
som vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava avstyrkt
framställningen.

Med skrivelse den 22 juli 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen hade ej något att erinra mot det av uppskattningsnämnden uppgjorda
styckningsförslaget eller mot de föreslagna saluvärdena. Försäljningen
av huvudgårdslotten torde med hänsyn till arrendevärdets storlek påfordra
riksdagens medverkan. Samma vore förhållandet med försäljning
av lotten litt. O med hembud enligt 11 § i förordningen, då här vore fråga
örn utvidgning av bostadslägenhet utan att den sålunda utökade lotten finge
karaktär av jordbrukslägenhet. Med hänsyn till önskvärdheten av att hela
försäljningsfrågan avgjordes i ett sammanhang torde hela ärendet böra underställas
riksdagens prövning, med undantag dock för upplåtelsen av mark
med vågrätt. Härutinnan hade styrelsen meddelat beslut. Beträffande avlösningen
av avgälderna torde Kungl. Maj:t vilja meddela beslut, sedan
riksdagens beslut i försäljningsfrågorna fattats.

Mot domänstyrelsens förslag till försäljning av lotterna litt. A, O, P, Q, R
och S av ifrågavarande kronoegendom har jag intet att erinra. Lika med
styrelsen finner jag det lämpligt, att frågan om nämnda lotters försäljning
i sin helhet underställes riksdagens prövning.

Vad angår ifrågasatt avlösning med 1,000 kronor av nu utgående avgälder
för vissa från kronoegendomen avsöndrade kyrkogårdsområden torde
det få ankomma på Kungl. Majit att lämna Stoby församling tillstånd till
dylik avlösning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 15/10 mantal Stoby nr 2, 3 med lägenheten
Stoby nr 8, ett gatehus, Stoby nr 9 och 16, ett gatehus,
i Stoby socken av Kristianstads län lotterna litt. A, O,
P, Q, R och S må försäljas, lotterna litt. A, O, P och Q enligt
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. för köpeskillingar av
31,860, 150, 280 respektive 1,100 kronor — med hembudsrätt
enligt 9 § i förordningen för Gustaf Nilsson till lotten
litt. A, enligt 11 § i förordningen för ägaren av Stoby 62 till
lotten litt. O och enligt 10 § i förordningen för Maria Nilsson
och Ernst Edvard Persson till lotten litt. P respektive litt.
Q — samt lotterna litt. R och S för köpeskillingar av 1,360
respektive 760 kronor till Stoby kommun respektive Stoby

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

församling, under villkor beträffande samtliga lotter,
att de försäljas med tillträdesrätt räknat från den 14
mars 1938, att de försäljas i fullgott skick, att endast kronan
tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i försäljningarna,
att förbehåll göres för de jämkningar i gränser, som kunna
komma att föreskrivas vid blivande avstyckningsförrättning
å egendomen, samt att innehavare av över egendomen med
vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående samt att nyttja
desamma utan rätt för köpare till annan ersättning än av
ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada,
som förorsakas å kreatur, beträffande lotten litt. A,
huvudgården, att, därest lotten kommer att försäljas till
Gustaf Nilsson, denne skall äga rätt att erhålla avdrag å köpeskillingen
med 860 kronor för ej tillgodonjuten nytta av kostnader
för täckdikning, att varken Nilsson eller kronan skall
äga mot varandra framställa ersättningsanspråk på grund
av arrendekontraktet med undantag för eventuellt oguldna
arrendeavgifter och skatter, att köparen skall gälda å egendomen
belöpande annuiteter för avdikningslån för »Stoby-Skea
dikningsföretag av år 1933», samt att Västra Göinge väghållningsskyldiga
förbehållas rätt att utan ersättning begagna den
vägmark å lotten, som tagits i bruk för Tätning och breddning
av allmänna vägen Hässleholm—Stoby—Algustorp, beträffande
lotterna litt. Q och R, att, innan lotterna
försäljas och avstyckas, ägoutbyte skall äga rum mellan skifteslaget
och kronan, varigenom den gamla vägen till den del
den betecknats med litt. d å kartan skall gå i utbyte mot nuvarande
vägen nr 71 b å kartan, samt att köparna skola utan
ersättning tåla det intrång, som förorsakas lotterna genom
breddning av nuvarande vägen, beträffande lotterna
litt. R och S, att köpeskillingarna skola erläggas kontant
vid tillträdet samt att i övrigt bestämmelserna i förenämnda
förordning skola i tillämpliga delar gälla, ävensom beträffande
lotten litt. R, att den inom lotten belägna samfälligheten
förbehålles rätt till väg över lotten fram till vägen
71 b samt att nu utgående avgäld för en del av området
skall från tillträdesdagen upphöra att utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

12:o.

Ösarp nr 3 i Hallands län.

Av kronoegendomen 1 mantal Ösarp nr 3 i Laholms socken av Hallands
län är inägo- eller östra skiftet utarrenderat till den 14 mars 1940 mot ett
årligt arrende av dels 28 hektoliter vete och 131 kilogram smör att lösas med
penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan
dels därutöver 825 kronor. För arrendeåret 14 mars 1936—14 mars
1937 utgick arrendet med 1,510 kronor 67 öre.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd
infordrat uplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse
i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å
dylika lägenheter funnes i orten. Egnahemsnämnden har ej inkommit med
yttrande. Vidare har år 1937 hållits uppskattningsförrättning å egendomen.
Av instrumentet över denna förrättning jämte övriga ärendet tillhörande
handlingar, däribland en av förste lantmätaren C. O. Fröman år 1907 över
egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen i Laholms landsförsamling cirka 5 kilometer
från Laholms stad, har en areal av 37.293 hektar, varav 35.761 hektar tomt
och åker, 0.417 hektar äng, 0.065 hektar impediment samt 1.05 hektar torvmosselotter.

Av åbyggnaderna är boningshuset av god beskaffenhet; dock är köket synnerligen
trångt och obekvämt, varjämte källare saknas. Brygghuset, sammanbyggt
med boningshuset och inrymmande 2 skafferier, folkstuga, brygghus
med bakugn och inmurad gryta, pigkammare samt vedbod och hönshus,
är ytterst svagt. Ladugården är av god beskaffenhet, svinhuset av medelgod,
logbyggnaden av knappast medelgod, östra logbyggnaden av medelgod samt
gödselstaden av knappt medelgod beskaffenhet.

Taxeringsvärdet utgör 59,700 kronor.

Domänintendenten har anfört: Egendomen hade en mycket olämplig

form men borde dock ej styckas utan bibehållas såsom en brukningsdel på
grund av att byggnaderna vore tillräckliga och egendomens ekonomiska utnyttjande
bäst kunde tillgodoses med nuvarande areal. Boningshuset behövde
tillbyggas eller inredningen ändras, brygghuset med drängstuga och
pigkammare nybyggas.

Uppskattningsnåmnden har såsom förklaring till det enligt nämndens
uppfattning för höga taxeringsvärdet anfört följande. Till hemmanet hörde
före år 1930 ett laxfiske i Lagan. Detta hade emellertid då inlösts för 18,291
kronor 47 öre från de båda egendomarna Ösarp nr 3, östra och västra skiftena.
Å östra skiftet torde i lösen hava belöpt halva beloppet eller 9,145
kronor 74 öre. Sannolikt hade vid den därefter följande fastighetstaxeringen
förbisetts, att laxfisket blivit inlöst, varigenom värdet av fisket ej kommit att
fråndragas egendomens taxeringsvärde.

Nämnden har saluvärderat egendomen till 51,700 kronor, varav 17,900
kronor för åbyggnaderna, samt arrendevärderat densamma till 2,030 kronor.
Saluvärderingen har skett under förutsättning att egendomen komme att försäljas
i det skick, den kontraktsenligt skulle avlämnas. Nämnden har anfört,

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att, därest egendomen komme att ånyo utarrenderas, ett enfamiljshus och
två ekonomibyggnader behövde uppföras, varjämte boningshuset måste tillbyggas,
allt för en beräknad kostnad av 15,500 kronor. Byggnaderna borde
uppföras snarast möjligt redan under innevarande arrendeperiod, då byggnaderna
erfordrades för tryggande av gårdens behov av arbetskraft samt för
skälig förbättring av bostadshusets köksutrymmen.

Egendomens arrendator Hilding Jönsson har förklarat, att han ej hade
något att erinra mot salu- och arrendevärderingen, samt att han, därest han
antoges till köpare eller arrendator, avstode från ersättning för höstbruk m. m.

Med skrivelse den 5 november 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen ej ansåge anledning
förefinnas att behålla egendomen i kronans ägo; för den skull tillstyrktes
egendomens försäljning med hembudsrätt för arrendatorn Jönsson, som
arrenderat egendomen sedan år 1921 och därunder, enligt vad styrelsen inhämtat
från domänintendenten, väl hävdat egendomen. Med hänsyn till den
erforderliga nybyggnaden borde egendomen försäljas med tillträdesrätt räknat
från den 14 mars 1938. I försäljningen skulle ej ingå rätt till laxfiske
i Lagaån, då vattenfallsstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts dom den 30 maj 1927
inlöst egendomen tillkommande andel i detta fiske.

Jag har icke något att erinra mot bifall till domänstyrelsens förslag. Med Departementshänsyn
till den nu utgående arrendeavgäldens storlek synes riksdagens med- chetenverkan
vid försäljningen erforderlig. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Ösarp nr 3 i Laholms
socken av Hallands län inägo- eller östra skiftet må försäljas
enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. för en köpeskilling
av 51,700 kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen
för arrendatorn Hilding Jönsson samt under villkor
i övrigt, att egendomen försäljes med tillträdesrätt räknat
från den 14 mars 1938, då örn egendomen gällande arrendekontrakt
skall upphöra att gälla, att egendomen försäljes i
fullgott skick, att endast kronoegendomen tillhöriga byggnader
och anläggningar ingå i försäljningen, att, därest egendomen
kommer att försäljas till Jönsson, varken denne eller
kronan skall äga framställa ersättningsanspråk mot varandra
på grund av arrendekontraktet med undantag för eventuellt
oguldna arrendeavgälder eller skatter, att all rätt till laxfiske
i Lagaån undantages vid försäljningen, samt att innehavare
av över egendomen framdragna elektriska ledningar
förbehålles rätt att hava ledningarna kvarstående och desamma
nyttja utan rätt för köparen till annan ersättning än
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna, ävensom för skada,
som förorsakas å kreatur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

13:o.

Kragenäs nr 1 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 1 mantal Kragenäs nr 1 i Tanums socken av Göteborgs
och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1939 mot årligt arrende av
780 kronor.

Med anledning av egendomens arrendeledighet har domänstyrelsen från
vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i
egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika
lägenheter funnes i orten. Härjämte hava vederbörande jägmästare och
Överjägmästare avgivit yttranden i anledning av vad domänintendenten och
egnahemsnämnden anfört. Av de sålunda inkomna yttrandena inhämtas
följande.

Domänintendenten har tillstyrkt egendomens försäljning, då arrendatorn
begärt att få förvärva egendomen.

Egnahemsnämnden har framhållit, att, då egendomen ej vore större än
att den motsvarade ett vanligt bohuslänskt bondejordbruk, någon styckning
ej borde ifrågakomma.

Jägmästaren har tillstyrkt egendomens försäljning under förutsättning att
av den till kronopark avsatta delen av egendomen behövde tagas endast cirka
4 hektar produktiv skogsmark.

Överjägmästaren har instämt i jägmästarens yttrande samt framhållit dels
kronoparken Kragenäs stora värde i oförminskat välarronderat skick, dels
att byggnadsbeståndets å egendomen i stort sett goda beskaffenhet icke i och
för sig påkallade egendomens avyttring.

I anslutning till de sålunda avgivna yttrandena har på domänstyrelsens
föranstaltande uppskattningsförrättning hållits å egendomen den 26 oktober
1936. Av instrument över denna förrättning ävensom av övriga ärendet tillhörande
handlingar, däribland en av distriktslantmätaren John Eijde åren
1915—1916 över egendomen upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen ligger 28 kilometer från Strömstad. Kragenäs järnvägsstation
är belägen å ägorna. Arrendeområdet har en areal av 19.529 hektar, varav
14.621 hektar tomt och åker samt 4.908 hektar äng. Intill detta område ligger
kronoparken Kragenäs, som har en areal av cirka 162 hektar, varav 82
hektar skogsmark, 65 hektar övrig utmark och 15 hektar inägor.

Egendomens byggnadsbestånd är i stort sett gott eller medelgott samt väl
underhållet. Med hänsyn till gårdens åkerareal äro särskilt manbyggnaderna
alldeles för stora och dyrbara.

Åkerjorden består till största delen av mull- och sandblandad lättlera pa
botten av lera och sand samt till en mindre del av myrjord. Den är av naturen
till största delen av relativt god beskaffenhet.

Taxeringsvärdet å arrendegården utgör 35,800 kronor.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Egendomens byggnadsbestånd
vore alldeles för stort och dyrbart i förhållande till gårdens areal. För
en person, som enbart måste försörja sig på jordbruket, torde byggnadsbe -

Kungl. Majlis proposition nr 135.

ståndet i längden bliva alldeles för dyrbart i underhåll. Då egendomens nuvarande
arrendator, majoren Emil Wockatz, begärt att få förvärva egendomens
inägor med för avstyckningen nödig skogsmark, borde denna önskan
enligt nämndens mening villfaras. Vidare borde innehavaren av den
å egendomen belägna lägenheten Fridhem medgivas rätt att friköpa den av
honom innehavda tomten. Lotterna hade saluvärderats på följande sätt.

1. Huvudgården, d. v. s. den del av egendomen, som vore belägen
öster örn linjen A—B—C—D—E å omförmälda karta, varvid gränsen skulle
följa den nya landsvägen till Måkesund på sträckan C—D. Lägenheten Fridhem
inginge icke i försäljningslotten. Areal 35.19 hektar, varav 14.021 hektar
tomt och åker, 4.908 hektar äng och 15.661 hektar avrösningsjord. Saluvärde
32,800 kronor, varav 7,500 kronor för avrösningsjord med växande
skog. Revirförvaltningen hade värderat skogen och skogsmarken till 9,300
kronor. Då arrendatorn ansett detta pris alldeles för högt, hade han tillkallat
två särskilda experter, vilka kommit till såväl var för sig olika som
från revirförvaltarens förslag betydligt avvikande värden. Sålunda hade
den ene kommit till ett värde av 3,000 kronor och den andre till 5,000 kronor.
Därjämte hade tre tillfrågade hemmansägare ansett, att värdet av skogen
icke kunde uppskattas till högre belopp än 3,000 kronor. En hel del av den
skog, som inginge i försäljningslotten, utgjordes av ek, som åtminstone till
en del — enligt nämndens mening — knappast kunde anses hava annat än
skönhetsvärde, då det nämligen varken kunde vara förenligt med kronans
eller en pietetsfull köpares intressen att avverka all ek. Nämnden vore därför
av den meningen, att det högsta värde, som kunde åsättas skogen och
skogsmarken, vore 7,500 kronor. Då Wockatz, som innehaft egendomen sedan
år 1904, under sitt innehav skött egendomen mycket väl, hade nämnden
tillstyrkt hembud för Wockatz enligt 9 § i 1929 års försäljningsförordning.
Vid försäljningen borde 15 procent av egendomen tillhörande andel i saltsjön
med tillhörande fiske tillerkännas lotten. Det av nämnden föreslagna
priset hade Wockatz förklarat sig kunna godkänna. Lotten hade arrendevärderats
till 1,000 kronor.

2. Lägenheten Fridhem. Areal 0.9 hektar. Saluvärde 300 kronor.
Arrendevärde 15 kronor. Ä denna lott hade arbetaren John Hjorth ett för
stadigvarande bruk avsett boningshus. Lägenheten borde hembjudas Hjorth
jämlikt 10 § försäljningsförordningen. Lotten borde vid försäljningen tillerkännas
rätt till väg över huvudgårdslotten fram till allmänna vägen. Mot
det föreslagna priset bade Hjorth ej haft något att erinra.

Värderingarna hade verkställts under förutsättning, att egendomen överlätes
i det skick, vari densamma på grund av nu örn egendomen gällande arrendekontrakt
skulle av arrendatorn överlämnas.

Nämnden hade ej funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda försäljningsvillkor
samt återköpsrätt. Skulle föreskrifter härom likväl anses böra
meddelas, borde saluvärdet nedsättas med 15 procent.

överjägmästaren har ej haft något att erinra mot försäljning av egendomen
med föreslagen skogsmarkstilldelning. Dock bolde lägenheten fridhem
ej försäljas för sig utan ingå i huvudgårdslotten. Överjägmästaren har
förordat egendomens försäljning i en lott lör ett saluvärde av 33,100 kronor.

Domänintendenten har i yttrande den 7 oktober 1937 meddelat, att Hjorth
numera enligt kontrakt försålt sin stuga till Wockatz, varför Hjorth torde
hava avstått från sitt önskemål att få inköpa det av honom innehavda området.
Egendomen borde därför försäljas i en lott för ett saluvärde av 33,100
kronor.

överlantmätaren har ej haft något att erinra mot de föreslagna försäljningarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Departements chefen.

Med skrivelse den 13 november 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Enligt förberörda avtal mellan Wockatz och Hjorth hade den senare försålt
den honom tillhöriga stugubyggnaden till Wockatz för ett pris av 750
kronor under förutsättning att Wockatz finge förvärva huvudgården och lägenheten
Fridhem. Hjorth och hans hustru hade enligt avtalet tillförsäkrats
rätt att under sin återstående livstid utan avgäld bebo stugubyggnaden och
nyttja tomten jämte fri väg till denna.

Jämlikt mellan domänstyrelsen och statens järnvägar den 7 och den 23
augusti 1937 upprättat kontrakt hade styrelsen för framtiden medgivit statens
järnvägar såsom ägare till mark, upplåten för Kragenäs bangård, dels
att innehava och nyttja en å egendomen av statens järnvägar anlagd brunn,
dels att nyttja en från nämnda brunn över egendomens mark anlagd vattenledning
till Kragenäs järnvägsstation, dels rätt till vissa i kontraktet angivna
förmåner. Enligt 5 § i kontraktet skulle statens järnvägar äga att till säkerhet
för sina rättigheter enligt kontraktet erhålla detsamma intecknat i egendomen
eller avstyckning därifrån, när egendomen eller del därav komme att
av styrelsen försäljas.

Styrelsen hade ej något att erinra mot försäljning av egendomen. Med
hänsyn till innehållet i avtalet mellan Wockatz och Hjorth torde egendomen
böra föi säljas i en lott till Wockatz. Det åsätta saluvärdet måste anses för
lågt med hänsyn dels till möjligheten att använda egendomen för badanläggning
dels till egendomens byggnadsbestånd. Kronan tillhöriga byggnader
vore hrandförsäkrade för tillhopa 65,000 kronor. Styrelsen ville dock ej
motsätta sig försäljning av egendomen för det åsätta saluvärdet örn försäljningen
förbundes med villkor örn återköpsrätt, därest den användes för
annat ändamål än jordbruksändamål. Återköpsrätten borde dock ej begränsas
till viss tid utan gälla under obestämd tid. Fästes sådant villkor vid
försäljningen, torde riksdagens medverkan till försäljningsbeslutet vara erforderlig.

Wockatz hade förklarat sig icke hava något att erinra mot att nämnda
villkor om återköpsrätt föreskreves, men hade hemställt att få inköpa egendomen
med tillträdesrätt den 14 mars 1938. Styrelsen hade ej något att erinra
häremot.

Vid försäljningen borde förbehåll göras om statens järnvägar enligt förberörda
kontrakt tillförsäkrade rättigheter.

Jag tillstyrker på i ärendet anförda skäl ifrågavarande försäljning i enlighet
med det förslag, domänstyrelsen framlagt, därvid förbehåll bör göras om
återköpsrätt för kronan under obestämd tid. Vid en den 20 september 1937
avslutad avstyckningsförrättning har det till försäljning avsedda området befunnits
innehålla en areal av 41 hektar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Kragenäs nr 1 i Tanums
socken av Göteborgs och Bohus län förenämnda område om
41 hektar må försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. för en köpeskilling av 33,100 kronor med hembudsrätt
enligt 9 § i förordningen för majoren Emil Wockatz under

Kungl. Maj:ts proposition nr 135-

förbehåll om återköpsrätt för kronan till salulotten under
obestämd tid, därest egendomen skulle komma att användas
för annat ändamål än jordbruksändamål, samt under villkor,
att lotten må tillträdas räknat från den 14 mars 1938, då nu
om egendomen gällande arrendekontrakt skall upphöra att
gälla, att lotten försäljes i fullgott skick, att endast kronan
tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i försäljningen,
att, därest lotten kommer att försäljas till Wockatz, varken
denne eller kronan skall äga framställa ersättningsanspråk
mot varandra på grund av arrendekontraktet med undantag
för till äventyrs oguldna arrendeavgifter och skatter,
att John Hjorth och hans hustru förbehållas rätt att under
sin återstående livstid bebo och bruka lägenheten Fridhem
samt till väg till densamma utan ersättning till ägaren av huvudgården,
att statens järnvägar genom kontrakt mellan domänstyrelsen
och statens järnvägar den 7 och den 23 augusti
1937 tillförsäkrade rättigheter skola respekteras av köparen,
att dessa rättigheter må intecknas i lotten, samt att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna
framdragna över lotten och desamma nyttja utan
rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller
tillsyn av ledningarna, ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur.

14:o.

Västen nr 3 Mellangård i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 1 mantal Västen nr 3 Mellangård i Hjärtums socken av
Göteborgs och Bohus län är utarrenderad för tiden 14 mars 1936—14 mars
1956 mot årligt arrende av dels 22 hektoliter vete och 121.6 kilogram smör
att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i
markegångstaxan, dels därutöver 562 kronor 50 öre.

I skrivelse till domänstyrelsen den 23 juni 1936 har egendomens dåvarande
arrendator, Anders Svensson, meddelat, att han vore spekulant å egendomen,
därest styrelsen skulle finna skäl försälja densamma. Svensson har
därvid framhållit, att egendomens ladugårdsbyggnad vore så bristfällig, att
densamma näppeligen torde kunna brukas under löpande arrendeperiod.
Med anledning härav har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning
hållits å egendomen den 13 december 1936. Av instrument över
denna förrättning jämte instrument över uppskattningsförrättning å egendomen
den 11 juni 1934 ävensom övriga ärendet rörande handlingar, däribland
en av t. f. distriktslantmätaren D. Götherström åren 1928_1929 upp rättad

karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 135. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Egendomen, som är belägen 14 kilometer från Trollhättan, har en areal
av 188.933 hektar, varav 34.841 hektar tomt och åker, 13.016 hektar äng
och 141.076 hektar avrösningsjord. I arrendet ingår dock endast 36.197 hektar,
varav 25.61 hektar tomt och åker samt 10.587 hektar ling.

Åbyggnaderna äro — med undantag av vagnboden, som är i gott skick —
mycket svaga, men underhållna och ungefär tillräckliga för egendomens
behov.

Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet och utgöres av mer eller mindre
mullblandad lättlera på botten av i huvudsak s. k. gullera.

Egendomen har andel i följande samfälligheter, nämligen

1) en för 4 mantal Västen gemensam lastageplats vid Göta älv, belägen a
Västen Norrgårdens ägor,

2) en för 4 mantal Västen gemensam grusgrop, belägen mom egendomen,

3) ett för vägdistriktet uttaget grustag å egendomen, samt

4) en å egendomen vid Göta älv belägen brygga, gemensam för denna egendom
samt Västen Över- och Nedergård jämte kronoparken Getlycke.

Telegrafkabeln Göteborg—Mellerud är framdragen över egendomen.

Taxeringsvärdet utgör 37,200 kronor.

Uppskattning snämnden har ansett, att byggnadsbeståndet a egendomen
vore relativt svagt och att kronan knappast kunde ha något intresse av att
ha egendomen kvar i sin ägo. Nämnden har därför föreslagit, att egendomens
inägor jämte den skogsmark, som vöre belägen öster om allmänna
landsvägen Vänersborg—Kungälv, tillika med den hagmark vaster örn samma
väg, som begränsades av en å förenämnda karta med rödkrita angiven
gränslinje (A_B—C—D), skulle försäljas som en lott med hembudsratt jäm likt

9 § försäljningsförordningen för egendomens arrendator. Denna del av
egendomen innehölle en areal av 45.922 hektar — varav 26.444 hektar tomt
och åker 10.585 hektar äng och 8.893 hektar avrösningsjord — samt hade
saluvärderats till 27,000 kronor, varav 1,100 kronor for skogsmark med
växande skog. Egendomen hade sedan 1903 arrenderats av Anders Svensson
som väl skött densamma. Med hänsyn till att arrendatorn ägde veranda
och kökskvist jämte ett rum i boningshusets andra våning borde lottens saluvärde
vid försäljning till honom nedsättas med 300 kronor till 26,700 kronor.
Vid lottens försäljning borde förbehåll göras om skyldighet för köparen att
respektera mellan domänstyrelsen och vattenfallsstyrelsen träffat avtal angående
den ersättning, som skulle utgå för vid Vänerns reglering egendomen
förorsakad skada. Vidare borde innehavaren av å salulotten befintliga lagenheten
Backen och dennes hustru, därest han vore gift, tillerkännas ratt
att under sin återstående livstid innehava det till lägenheten nu brukade
tomtområdet mot erläggande till ägaren av 10 kronor per år. Slutligen borde
förbehåll göras örn rätt för arrendatorn å kronoegendomen Vasten Nedergård
att intill'' den 14 mars 1939 innehava den till denna egendom nu brukade
ägofiguren nr 34 å förberörda karta. Värderingen vöre vei*kställd under
förutsättning, att egendomen överlätes i det skick, vari densamma på grund
av nu örn egendomen gällande arrendekontrakt skulle av arrendatorn avlämnas.
Nämnden hade ej funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda försäljningsvillkor
samt återköpsrätt. Skulle föreskrift härom likväl anses böra
meddelas, borde saluvärdet nedsättas med 15 procent.

Överlantmätaren har meddelat, att mot avstyckning av den föreslagna salulotten
icke syntes vara något att anmärka.

Över jägmästaren har ej haft något att erinra mot försäljningen under förutsättning,
att skogsstaten i § 9 av gällande arrendekontrakt tillerkända lägenheter,
torp och upplagsplatser, möjligen med undantag av ägofigur nr 6 b,
undantoges från försäljningen.

Kungl. Majlis proposition nr 135.

Domänintendenten har slutligen meddelat, att arrendatorn Svenssons son,

Anders Urban Svensson, som enligt domänstyrelsens resolution den 13 april
1937 övertagit arrendet, förklarat sig önska inköpa egendomen. Domänintendenten
har jämväl tillstyrkt, att Anders Urban Svensson tillerkändes
hembudsrätt vid egendomens försäljning.

Med skrivelse den 30 juli 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen ej hade något att
erinra mot egendomens försäljning eller mot det föreslagna saluvärdet. Detsamma
borde dock fastställas till 26,700 kronor och egendomen försäljas
med endast kronoegendomen tillhöriga byggnader och anläggningar. Innan
försäljningen komme till stånd, borde dock avstyckning verkställas. Med hänsyn
till arrendebeloppets storlek vore riksdagens medverkan till försäljningen
erforderlig.

Jag har icke något att erinra mot domänstyrelsens förslag och hemställer Departementsdärför,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att av kronoegendomen 1 mantal Västen nr 3 Mellangård
i Hjärtums socken av Göteborgs och Bohus län den del, som
är belägen öster om allmänna landsvägen Vänersborg—Kungälv,
tillika med den hagmark, väster örn samma väg, som begränsas
av linjen A—B—C—D å en av t. f. distriktslantmätaren
D. Götherström åren 1928—1929 upprättad karta, och
vilken del av egendomen innehåller en areal av 45.922 hektar,
må — sedan vederbörlig avstyckning verkställts — försäljas
för en köpeskilling av 26,700 kronor enligt förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen
för Anders Urban Svensson under villkor, att lotten försäljes
med tillträdesrätt räknat från den 14 mars 1938, då örn egendomen
gällande arrendekontrakt skall upphöra att gälla, att
lotten försäljes i fullgott skick, att köparen är skyldig tåla de
jämkningar beträffande areal och gränser, som må komma
att bestämmas vid blivande förrättning för avstyckning av
salulotten, att endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningen, att, därest lotten kommer att
försäljas till Svensson, varken denne eller kronan skall äga
framställa ersättningsanspråk mot varandra på grund av arrendekontraktet
rörande egendomen med undantag för eventuellt
oguldna arrendeavgifter och skatter, att för eventuella
skador, som kunna åsamkas lotten genom Vänerns reglering,
ersättning skall utgå efter fulla värdet av skadorna, vilka
skola bestämmas enligt de grunder, som av domstol fastställts
eller bliva fastställda för skador av enahanda beskaffenhet
å andra än domänfonden tillhöriga fastigheter, dock utan
förhöjning av skadeståndsbeloppet med 50 procent enligt 9

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

kapitlet 48 § vattenlagen, att innehavaren av lägenheten Backen
och, därest han är gift, hans hustru skola äga att under
sin återstående livstid innehava det till lägenheten nu brukade
tomtområdet mot erläggande av 10 kronor årligen, att
arrendatorn av kronoegendomen Västen nr 1 Nedergård
förbehålles rätt att till den 14 mars 1939 avgiftsfritt innehava
till denna egendom nu brukad mark (ägofiguren nr 34
å förenämnda karta) av ifrågavarande egendom, att i köpet
ej ingå ägofigurerna n:ris 6b och 84—88 å kartan, vilka områden
användas till upplagsplatser för skogsstaten, samt att
innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar och telegrafledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående och desamma
nyttja utan rätt för köparen till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur.

15:o.

Kronoparken Hene i Skaraborgs län.

I till Kungl. Maj:t ställda ansökningar den 10 och 19 maj 1935 har Skövde
stad anhållit att av kronoparken Hene i Norra Kyrkarps socken av Skaraborgs
län få inköpa två i ansökningarna närmare angivna områden för utökning
av stadens pumpstation vid Kroksjön m. m. Med anledning härav
har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig
ordning år 1937.

Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förättningen fört protokoll
och två av distriktslantmätaren E. O. Janson år 1936 upprättade kartor
jämte avstyckningshandlingar, inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande områden, vilka numera avstyckats, hava i jordregistret betecknats
Hene Bredegården 44 och Hene Prästegården 25. De äro belägna
6 kilometer från Skövde. Hene Bredegården angränsar och Hene Prästegården
är belägen 0.5 kilometer från allmän landsväg. Områdena äro obebyggda.
Hene Bredegården omfattar 1.255 hektar och Hene Prästegården
0.763 hektar, allt skogsmark. Totala virkesförrådet har uppskattats till 363
kubikmeter. Områdena beröras ej av något arrendeavtal.

Uppskattning snämnden har tillstyrkt försäljning av områdena till Skövde
stad samt uppskattat saluvärdet för områdena till 5,850 kronor, därav 4,150
kronor för växande skog.

Skövde stad har förklarat sig villig inköpa områdena till föreslaget pris.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljningen.

Med skrivelse den 7 januari 1938 har domänstyrelsen} överlämnat ärendet
till Kungl. Maj:t samt därvid anfört, att styrelsen icke hade något att er -

Kungl. Maj.-ts proposition nr 135.

inra mot uppskattningsnämndens förslag. Försäljningen torde ej kunna
avgöras utan riksdagens medverkan.

Med biträdande av uppskattningsnämndens av domänstyrelsen förordade Departement»-försäljningsförslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen chelenmedgiva,

att de i kronoparken Hene i Norra Kyrktorps socken av
Skaraborgs län ingående fastigheterna Hene Bredegården 44
och Hene Prästegården 25 må såsom en lott försäljas till
Skövde stad för en köpeskilling av 5,850 kronor, att kontant
erläggas vid köpekontraktets underskrivande, då områdena
även tillträdas, och under villkor i övrigt, att områdena överlåtas
i det skick, vari de vid tillträdet befinnas, samt att i
tillämpliga delar skola gälla bestämmelserna i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m.

16:o.

Folkavi nr 2 i örebro län.

Kronoegendomen 1 mantal Folkavi nr 2 i Kräcklinge socken av örebro län
är enligt av domänstyrelsen den 14 januari 1928 utfärdat kontrakt utarrenderad
för tiden den 14 mars 1928—den 14 mars 1938 till Gottfrid Daniel
Gustafson mot en årlig arrendeavgäld av 1,200 kronor. Från arrendet undantags
därvid bland annat ett område om 4.418 hektar, örn vars försäljning
Kungl. Majit med riksdagen den 27 juni 1927 (prop. nr 215, p. 35; rskr. nr
327, sid. 11) förordnat. Området har emellertid icke kunnat säljas och är
för närvarande till den 14 mars 1938 utarrenderat till Gustafson mot en årlig
avgäld av 130 kronor.

År 1935 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning i vederbörlig
ordning. Av det över förrättningen upprättade protokollet jämte övriga ärendet
tillhörande handlingar, däribland en av förste lantmätaren Ernst Fjellman
år 1905 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som är förlagd i två skiften samt belägen 18 kilometer från örebro
stad och 10 kilometer från Fjugesta järnvägsstation, har en areal av
35.668 hektar, varav 32.014 hektar tomt och åker, 2.796 hektar äng samt 0.858
hektar vägar, diken och impediment.

Åkerjorden består av dels godartad lerjord, dels sandmylla, dels ock ängsjord.
Å egendomen finnas inga torp eller lägenheter. Kronans byggnader å
egendomen äro i huvudsak goda. Egendomen har del i Hardemo häradsallmänning.
Taxeringsvärdet å egendomen utgör 29,300 kronor. Egendomen
besväras av lån ur odlingslånefonden med en sammanlagd annuitet av 178
kronor 6 öre.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Departements

chefen.

Uppskattningsnämnden bär framhållit, att bostäder för gifta arbetare saknades
å egendomen, varjämte befintlig drängstuga, som tillhörde arrendatorn,
kunde betecknas såsom underhaltig. Uppförande av en arbetarbostad
för två familjer och ett nytt magasin, som också syntes erforderligt, medförde
enligt nämndens mening en kostnad, ej understigande cirka 9,000 kronor.
Arrendatorn önskade dessutom ny mangårdsbyggnad, vars utförande nämnden
dock icke ansett sig kunna förorda. Nämnden har föreslagit, att egendomen
försåldes med bembudsrätt för arrendatorn, därvid omförmälda område
om 4.418 hektar borde ingå i försäljningen, eller att egendomen överlämnades
till förvaltning av statens jordnämnd.

Nämnden har saluvärderat egendomen till 33,800 kronor, varav 200 kronor
för skog å rot och 1,000 kronor för egendomens andel i Hardemo häradsallmänning.
Därjämte har nämnden åsatt egendomen ett arrendevärde av
1,350 kronor. Saluvärderingen har verkställts under förutsättning att egendomen
överlätes i befintligt skick, så att avträdessyn ej behövde hållas.
Nämnden har icke funnit skäl att föreslå särskilda villkor angående salulottens
användning eller örn återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter därutinnan
anses böra ifrågakomma, borde saluvärdet nedsättas med minst 10 procent.

Gustafson har förklarat sig vilja köpa egendomen för 31,000 kronor, under
villkor att avträdessyn ej hölles å egendomen.

Statens jordnämnd har meddelat, att nämnden efter besiktning av egendomen
beslutat att icke förorda överförande till arrendeegnahemsfonden av
egendomen eller delar därav.

Domänintendenten har sedermera i skrivelse den 10 november 1937 anfört,
att övriga medlemmar av uppskattningsnämnden, med vilka han rådgjort,
i likhet med domänintendenten ansåge, att det av Gustafson avgivna
anbudet visserligen vore något lågt; då Gustafson och hans fader genom ihärdigt
arbete väsentligt ökat egendomens åkerareal och förbättrat dess byggnader,
förordades likväl samma anbud till antagande, helst som detsamma
med 1,800 kronor överstege egendomens taxeringsvärde.

Med skrivelse den 16 november 1937 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Maj:t och därvid anfört, att styrelsen icke hade något att erinra
mot att egendomen försåldes till Gustafson för det av denne erbjudna
priset, 31,000 kronor. Då arrendeavgälden för egendomen överstege 1,000
kronor, borde ärendet underställas riksdagens prövning.

Då jag ej har något att erinra mot domänstyrelsens försäljningsförslag,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Folkavi nr 2 i Kräcklinge
socken av Örebro län må för en köpeskilling av 31,000 kronor
försäljas till arrendatorn Gottfrid Daniel Gustafson, under
villkor i övrigt att egendomen försäljes i befintligt skick
med tillträdesrätt för köpare räknat från den 14 mars 1938,
att i försäljningen ingå allenast kronan tillhöriga hus
och anläggningar, att köparen ansvarar för efter tillträdesdagen
belöpande annuiteter å egendomen åvilande
odlingslån, att innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående å egen -

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

domen samt nyttja desamma utan rätt för köparen
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för
skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur,
att varken kronan eller köparen efter tillträdesdagen skall
äga framställa ersättningsanspråk mot varandra på grund av
om egendomen gällande arrendeavtal, med undantag dock
för till äventyrs oguldna arrendeavgälder och skatter för
egendomen, att köpeskillingen gäldas på sätt i 21 § och 22 §
A förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. omförmäles samt
att i övrigt bestämmelserna i sagda förordning skola i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse.

17:o.

Kronoparken Bjurfors i Kopparbergs och Västmanlands län.

Sedan fråga uppstått om försäljning av egendomen Olovsfors gård under
kronoparken Bjurfors i Grytnäs socken av Kopparbergs län och Norbergs
socken av Västmanlands län, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning
hållits i vederbörlig ordning.

Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen fört protokoll
och två av distriktslantmätarna E. V. Hising och K. D. Myrbeck åren
1934—1936 respektive 1932—-1934 upprättade kartor jämte avstyckningshandlingar,
inhämtas i huvudsak följande.

Salulotten, som numera avstyckats, utgöres av två fastigheter, vilka i jordregistret
betecknats Hoffmansbenning l2 och Rabbatsbenning 42. Nämnda
fastigheter omfatta i huvudsak i arrendelotten Olovsfors gård ingående inägojord
jämte vid avstyckningsförrättningarna tillagd avrösningsjord ävensom
lägenheten Hörnet, vilken ansetts erforderlig för gårdens behov.

Egendomen bildar ett sammanhängande område, som är beläget 10 kilometer
från Avesta stad, 5 kilometer från Andersbennings järnvägsstation och
3 kilometer från allmän väg. Utfartsväg finnes.

Arealen omfattar 110,6670 hektar, varav omkring 49.55 hektar åker, 1.78
hektar tomt och park, 4.92 hektar äng, 49.21 hektar skogsmark och 5.21 hektar
impediment.

A egendomen befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro i stort sett i
medelgott skick och för egendomens behov tillräckliga. Å lägenheten Hörnet
finnes bostadshus, som inretts till två lägenheter om vardera rum och kök
jämte vindskammare.

Åkerjorden är av medelgod och ängen av svag beskaffenhet. Hävden är
god. Virkesförrådet har uppskattats till 4,175 kubikmeter. Egendomen är
för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad till Carl Johnsson mot en årlig
avgift av 1,027 kronor. Johnsson har brukat lägenheten sedan år 1936. Den
har städse skötts väl. Två rum och kök i boningshuset å lägenheten Hörnet
äro för tiden lill den 1 april 1938 för ett år i sänder med en uppsägningstid

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

av en månad uthyrda till apteraren Gustaf Eriksson mot en årlig hyra av
60 kronor. Den andra bostadslägenheten disponeras av kronan för tillfällig
inkvartering av huggare och körare.

U ppskattningsnämnden har saluvärderat egendomen till 47,500 kronor,
varav 1,002 kronor 15 öre utgöra av kronan förskotterad avstyckningskostnad
och 22,500 kronor belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats
till 1,027 kronor. Nämnden har föreslagit, att egendomen utbjudes till
salu under hand enligt 15 § i 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1938. Anledning förelåge icke att vid försäljningen
föreskriva särskilda villkor angående egendomens användning samt
återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma,
borde saluvärdet minskas med 10 procent. Uppskattningsnämnden har därjämte
föreslagit vissa villkor beträffande över egendomen framdragna elektriska
ledningar och å egendomen befintliga upphuggna virkesprodukter,
vilka äro avsedda att ej ingå i försäljningen.

Jägmästaren har ansett, att med försäljning av egendomen borde tills
vidare anstå. Han har därjämte föreslagit, att lägenheten Hörnet, som enligt
hans mening icke vore erforderlig för gårdens behov, borde — därest densamma
skulle ingå i en eventuell försäljning — åsättas särskilt värde med

4,000 kronor. Alternativt har han föreslagit, att boningshuset å lägenheten
borde undantagas från försäljningen och kronan förbehållas rätt att hava
detsamma kvarstående under en tid av högst 50 år med rätt för kronan att
under denna tid disponera till lägenheten hörande potatisland.

överjägmästaren har ej haft något att erinra mot att egendomen försäljes.
Enligt hans mening borde lägenheten Hörnet antingen överlåtas till en blivande
köpare mot en ersättning av 4,000 kronor och med fri förfoganderätt
eller ock ingå i försäljningen utan förhöjning av köpeskillingen för egendomen
men med rätt för kronan att förfoga över lägenheten med potatisland under
högst 30 år.

Med skrivelse den 11 januari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen icke hade annat att
erinra mot uppskattningsnämndens förslag än att saluvärdet borde nedsättas
till 45,000 kronor, att egendomen borde utbjudas å auktion, att tillträdesdagen
borde bestämmas till den 14 mars 1939, intill vilken dag arrendekontraktet
utsträckts att gälla, samt att förbehåll borde göras örn rätt för kronan
att under en tid av två år disponera lägenheten Hörnet.

Departement*. Jag biträder domänstyrelsens försäljningsförslag. På grund av egendochefen.
mens arrendevärde synes riksdagens medverkan vid försäljningen erforderlig.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den å kronoparken Bjurfors belägna egendomen Olovsfors
gård, omfattande fastigheterna Hoffmansbenning l2 i
Grytnäs socken av Kopparbergs län och Rabbatsbenning 42
i Norbergs socken av Västmanlands län, må med ett saluvärde
av 45,000 kronor, därav 1,002 kronor 15 öre utgörande
förskotterad avstyckningskostnad, utbjudas till salu å offentlig
auktion enligt 15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1939;

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att egendomen
överlåtes i det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att i
köpet ingå endast kronan tillhöriga, å egendomen befintliga
byggnader och anläggningar, att i köpet ej ingå å egendomen
vid tillträdesdagen befintliga upphuggna virkesprodukter, att
sagda virkesprodukter må avgiftsfritt kvarvara å egendomen
till den 1 juli 1939, intill vilken dag ägaren av virkesprodukterna
äger avgiftsfritt disponera erforderliga upplagsplatser
och utfartsvägar, att kronan förbehålles rätt att
under en tid av två år från tillträdesdagen avgiftsfritt disponera
lägenheten Hörnet med tillhörande potatisland jämte
erforderligt tomtområde och utfartsväg, samt att köparen är
skyldig tåla skada och intrång, som förorsakas egendomen
genom över densamma framdragna elektriska ledningar, vilka
tillhöra kronan (telegrafverket) och Grytnäs-Hedemora Elektriska
Distributionsförening u. p. a.

18:o.

Kronoparken Skinnskatteberg i Västmanlands län.

Sedan fråga uppstått om försäljning av vissa områden under kronoparken
Skinnskatteberg i Skinnskattebergs socken av Västmanlands län, har
på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig
ordning år 1935 och 1937.

Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen fört protokoll
och två av extra lantmätaren Ture Löfgren år 1935 upprättade kartor
jämte avstyckningshandlingar, inhämtas i huvudsak följande.

De till försäljning ifrågasatta lägenheterna bilda två lotter, belägna invid
allmän väg 55 kilometer från Köping och 7 kilometer från Dagarns järnvägsstation.
Den ena lotten utgöres av fastigheterna Fagersta 22 och Främshyttan
l2 (Fagersta gård), medan den andra lotten bildar fastigheten Främshyttan
l4 (Harnäs skola).

Lotten Fagersta 22 och Främshyttan l2 (Fagersta).

Arealen omfattar 100.622 hektar, varav omkring 44.23 hektar åker, 5.43
hektar äng, 48.02 hektar skogsmark samt 1.07 hektar servitutbelagd åker
och 1.87 hektar impediment och servitutbelagd skogsmark.

Salulotten består av huvudgård och ett torp, benämnt Jorän. Å salulotten
befintliga byggnader, vilka samtliga äro belägna å den del av lotten,
som utgöres av fastigheten Fagersta l2, tillhöra kronan. De äro i stort sett
i medelgott skick och för lottens behov tillräckliga med undantag av mangårdsbyggnaden,
som är dålig och otillräcklig.

Åkerjorden är av knappt medelgod och ängen av medelgod beskaffenhet.
Den del av åkerjorden, som ligger inom fastigheten Främshyttan l2 (12.87
hektar), är dock flerstädes av svag beskaffenhet och kan lämpligen nyttjas
till bete. Hävden är god. Virkesförrådet har uppskattats till 2,109 kubikmeter.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Departements

chefen.

Egendomen Fagersta, omfattande i stort sett det inägoområde, som bildar
förevarande fastigheter, är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad
till Axel Andersson mot en årlig avgift av 1,300 kronor. Andersson har brukat
egendomen sedan år 1925. Han har under arrendetiden cementerat golvet
i ladugården. I torpet Jorän har genom hyreskontrakt den 21 januari
1937 från den 1 november 1936 tillsvidare med en månads uppsägningstid
uthyrts ett kök till vardera av Arvid Lindgren och August Lundgren. I torpet
disponerar vidare understödstagare)! Klara Lovisa Andersson ett rum.

Lotten Främshyttan L1 (Harnäs skola).

Arealen omfattar 0.744 hektar, varav omkring 0.52 hektar tomt och åker,
0.14 hektar äng och 0.08 hektar skogsmark.

Av lotten disponerar Skinnskattebergs kommun enligt kontrakt den 29
november 1934 mellan domänstyrelsen samt Skinnskattebergs Bruks Aktiebolag
och Aktiebolaget Skinnskattebergs Såg- och lådfabrik avgiftsfritt ett
omkring 0.33 hektar stort område, å vilket finnas uppförda kommunen tillhöriga
skolhus och lärarebostad.

Uppskattningsnämnden har beräknat saluvärdet å förstnämnda lott till

27.000 kronor, varav 1,150 kronor 99 öre utgöra av domänverket förskotterad
avstyckningskostnad och 8,700 kronor belöpa å skogsmark och skog.
Arrendevärdet har beräknats till 1,400 kronor. Saluvärdet å den andra lotten
har uppskattats till 430 kronor, varav 60 kronor förskotterad avstyckningskostnad.
Arrendevärdet har beräknats till 40 kronor.

Nämnden har föreslagit, att lotterna skola försäljas, lotten Fagersta 22
och Främshyttan l2 (Fagersta) enligt 1929 års försäljningsförordning med
hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn Andersson, som
skött egendomen väl, samt lotten Främshyttan l4 (Harnäs skola) med stöd
av det bemyndigande, riksdagen lämnat Kungl. Majit enligt skrivelsen nr
76/1932, till Skinnskattebergs kommun. Anledning förelåge icke att vid försäljningarna
föreskriva särskilda villkor angående lotternas användning samt
återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma,
borde saluvärdena minskas med 10 procent. Uppskattningsnämnden har
därjämte föreslagit vissa villkor i övrigt att gälla för försäljningarna.

Arrendatorn Andersson har förklarat sig villig inköpa lotten Fagersta 22
och Främshyttan l2 för ett pris av 26,000 kronor.

Skinnskattebergs kommunalfullmäktige ha anslagit ett belopp av 430 kronor
för inköp av lotten Främshyttan l4.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia tillstyrkt försäljningarna
samt att saluvärdet för lotten Fagersta 22 och Främshyttan l2 nedsättes till

26.000 kronor. Jämväl uppskattningsnämndens ordförande har tillstyrkt
försäljning av lotten till 26,000 kronor.

Med skrivelse den 16 december 1937 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Majits prövning samt därvid anfört, att styrelsen icke hade
annat att erinra mot uppskattningsnämndens förslag än att saluvärdet för
lotten Fagersta 22 och Främshyttan l2 borde nedsättas till 26,000 kronor.
Frågan om försäljning av förenämnda lott kunde ej avgöras utan riksdagens
medverkan. Ärendet syntes i sin helhet böra underställas riksdagens prövning.

Jag har icke något att erinra mot domänstyrelsens förslag och hemställer
därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

att av kronoparken Skinnskatteberg i Skinnskattebergs
socken av Västmanlands län följande lotter må, med tillträdesrätt
för köpare räknat från den 14 mars 1938, försäljas,
nämligen dels enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. lotten Fagersta 22 och Främshyttan l2 (Fagersta)
med ett saluvärde av 26,000 kronor, därav 1,150 kronor 99
öre utgöra förskotterad avstyckningskostnad, med hembudsrätt
jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn Axel Andersson;
skolande, därest Andersson begagnar sig av hembudsrätten,
varken kronan eller Andersson äga framställa fordringsanspråk
gent emot varandra på grund av det rörande
egendomen Fagersta nu gällande arrendeavtalet, med undantag
dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter och skatter
för egendomen, dels ock lotten Främshyttan l4 (Harnäs
skola) till Skinnskattebergs kommun för en köpeskilling av
430 kronor, därav 60 kronor utgöra förskotterad avstyckningskostnad,
att kontant erläggas vid köpekontraktets underskrivande; skolande

vid försäljningarna i övrigt iakttagas, beträffande
båda lotterna, alf lotterna överlåtas i det skick,
vari de vid tillträdet befinnas, samt att vederbörande köpare
äro skyldiga att respektera den inteckning, som beviljats
den 12 februari 1920, § 63, i Fagersta l1 m. fl. fastigheter
till förmån för Riddarhytte Aktiebolag för dämningsrätt
i sjön Storsjön enligt kontrakt den 26 september 1919
med Skinnskattebergs Bruks Aktiebolag, beträffande
lotten Fagersta 22 och Främshyttan l2,
att i köpet endast ingå kronan tillhöriga, å lotten befintliga
byggnader och anläggningar, att änkan Klara Lovisa Andersson
äger rätt alt intill sin död avgiftsfritt disponera sin
nuvarande lägenhet örn ett rum jämte del i ved- och matbod
samt källare i torpet Jerån ävensom nyttja ett mindre potatisland
därstädes, att köparen är skyldig tåla skada och intrång,
som förorsakas lotten genom över densamma framdragna,
kronan (domänverket och telegrafverket) tillhöriga
elektriska ledningar, att i köpet ej ingår jordägarandelen till
de inom lotten befintliga under brytning varande, försvarade
och inmutade gruvor, vilka enligt kontrakt den 29 november
1934 förbehållits Skinnskattebergs Bruks Aktiebolag och Aktiebolaget
Skinnskattebergs Såg- och Lådfabrik, samt att
växande skog å till förmån för stamfastigheten Fagersta 21
servitutbelagda områden tillfaller köparen, som dock är skyldig
att på anmodan av stamfastighetens ägare nedhugga och
bortforsla nämnda skog, ävensom beträffande lo t -

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

ten Främshyttan V, att köparen är skyldig svara för
uppförande och underhåll av hägnad omkring lotten, att i
köpet ej ingår å lotten befintliga enskilda tillhöriga byggnader
och anläggningar, samt att i tillämpliga delar skola gälla
bestämmelserna i förenämnda förordning den 6 juni 1929.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o—18:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar bifall
till vad departementschefen hemställt samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

387359. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.