Statsutskottets utlåtande Nr 91.
1
Nr 91.
Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1938 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till verksamheten vid skyddshemmen
m. m.
(3:e avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, innefattande
anslagen till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkterna 79—83)
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1938/39 beräkna
till
dels Statens skyddshem: Avlöningar ett förslagsanslag av 435,000 kronor,
dels Statens skyddshem: Omkostnader ett förslagsanslag av 580,000 kronor,
dels Bidrag till vissa skyddshem m. m. ett förslagsanslag av 975,000 kronor,
dels Utbildning av skyddshemspersonal ett reservationsanslag av 10,000
kronor,
dels ock Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem
m. fl. ett reservationsanslag av 696,000 kronor.
Vidare har Kungl. Majit i samma proposition föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till kapitalinvestering i fonden för
låneunderstöd för nästa budgetår beräkna till
dels Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och tillbyggnadsarbeten
m. m. vid skyddshemmet Hornö ett reservationsanslag av
125.000 kronor,
dels ock Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten
m. m. vid skyddshemmet Bistaborg ett reservationsanslag av
123.000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 151, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden den 18 februari 1938,
föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att till befattningshavare vid de statliga skyddshemmen
Åkerby och östra Spång må från det för budgetåret 1937/38 anvisade förslagsanslaget
till skyddsuppfostran för tiden 1 januari—30 juni 1938 utgå
lönefyllnad i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet förordade
grunder,
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1938 äga tillämpning å de ordinarie befattningshavarna
vid statens skyddshem,
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 91.
855 38 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och tilllämpningsföreskrifter,
som kunna erfordras för genomförandet av ifrågavarande
lönereglering eller eljest stå i samband därmed,
dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet angivits meddela de bestämmelser i övrigt rörande
övergången till det nva avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga,
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
statens skyddshem,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
skyddshem, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39,
dels under femte huvudtiteln för budgetåret 1938/39 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Statens skyddshem: Avlöningar 448,000 kronor;
b) till Statens skyddshem: Omkostnader 570,000 kronor;
c) till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem 975,000 kronor,
dels medgiva, att från och med den 1 juli 1938 må för verksamheten vid
det stiftelsen Drottning Sophias skyddshem tillhöriga skyddshemmet Bistaborg
utgå statsbidrag enligt i statsrådsprotokollet förordade grunder,
dels under femte huvudtiteln för budgetåret 1938/39 såsom reservationsanslag
anvisa
a) till Stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal m. m.
8,000 kronor;
b) till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem
m. fl. 780,000 kronor,
dels ock till kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd för budgetåret
1938/39 såsom reservationsanslag anvisa
a) till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och nybyggnadsarbeten
m. m. vid skyddshemmet Hornö 125,100 kronor; och
b) till Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten
m. m. vid skyddshemmet Bistaborg 123,000 kronor.
Vid 1936 års riksdag beslöts, att ansvaret för skyddshemsverksamheten
skulle från och med den 1 januari 1938 i princip övertagas av staten. Därvid
avsågs dock icke att helt förstatliga verksamheten. Tvärtom förutsattes, att
vissa skyddshem skulle, liksom tidigare varit fallet, drivas av enskilda sammanslutningar
och stiftelser. Vidare räknades med att städerna Stockholm
och Göteborg själva skulle anordna för dem erforderliga skyddshem. I den
mån skyddshemsverksamheten icke komme att på antytt sätt drivas av sammanslutningar,
stiftelser eller nämnda städer, borde emellertid verksamheten
helt omhänderhavas av statliga organ.
Nuvarande läge beträffande de statliga skyddshemmen.
Jämlikt beslut vid 1936 och 1937 års riksdagar skulle från och med den
1 januari 1938 staten övertaga följande 16 skyddshem att användas på sätt
framgår av följande sammanställning.
Statsutskottets utlåtande Nr 91. 3
I. Skyddshem för gossar:
Ljungaskog (Kristianstads län)................................ yrkeshem
Forsane (Älvsborgs län) ...................................... »
Sundbo (Västmanlands län) .................................. »
Folåsa (Östergötlands län) .................................... skolhem
Östra Spång (Kristianstads län).............................. »
Mäshult (Hallands län) ................................... »
Gräskärr (Göteborgs och Bohus).............................. »
Åkerby (Örebro län)............................................ »
Engesberg (Gävle stad)........................................ »
Stenfors (Västerbottens län).................................. »
Johannisberg (Norrbottens län) ..............................skol-och yrkeshem
Långanäs (Jönköpings län).................................... ungdomshem
II. Skyddshem för flickor:
Sonestorp (Kristianstads län).................................. hemskola
Husby (Stockholms län) ...................................... skolhem
Broby (Östergötlands län)...................................... »
Allarp (Kristianstads län)...................... »
Av ifrågavarande skyddshem skulle yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane
och Sundbo, skol- och yrkeshemmet Johannisberg, ungdomshemmet Långanäs
och hemskolan Sonestorp av staten förvärvas med äganderätt, medan de återstående
skyddshemmen — således samtliga skolhemmen — allenast skulle
övertagas med nyttjanderätt. Arrendetiden förutsattes därvid bliva, beträffande
skyddshemmet Stenfors, som blott skulle provisoriskt övertagas av
staten, högst två år samt beträffande övriga skyddshem fyra år.
Enligt riksdagens beslut skulle vidare uppföras tre nya statliga skyddshem,
nämligen ett skolhem för gossar å kronoegendomen Troxhammar i
Stockholms län, ett skol- och yrkeshem i Sollefteå och ett skolhem för
flickor i Vänersborg.
Sedan Kungl. Majit den 24 september 1937 utfärdat stadga för skyddshemmen
i riket, vilken trätt i kraft den 1 januari 1938, har Kungl. Majit genom
beslut den 3 december 1937 godkänt dels sex köpekontrakt, enligt vilka kronan
förvärvat äganderätten till skyddshemmen Ljungaskog, Forsane, Sundbo,
Johannisberg, Långanäs och Sonestorp, dels tio arrendekontrakt, enligt vilka
kronan förvärvat nyttjanderätten till skyddshemmen Folåsa, östra Spång,
Mäshult, Gräskärr, Åkerby, Engesberg, Stenfors, Husby, Broby och Allarp,
dels ett avtal med Vänersborgs stad, enligt vilket staden till kronan överlåtit
visst markområde, medan kronan förbundit sig att å området uppföra
ett skolhem för flickor, dels ock ett avtal med Sollefteå stad, enligt vilket
staden till kronan överlåtit vissa områden för uppförande därstädes av ett
kombinerat skol- och yrkeshem. Arrendekontrakten avse tiden 1 januari 1938
-—31 december 1941, dock med det undantag att kontraktet beträffande Stenfors
blott omfattar tiden till och med den 31 december 1939.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Den 3 december 1937 uppdrog vidare Kungl. Majit åt domänstyrelsen att
vidtaga erforderliga åtgärder för att det skyddshem, som enligt 1937 års riksdags
beslut skulle uppföras å kronoegendomen Troxhammar, skulle kunna
komma i besittning av för skyddshemsverksamheten behövlig del av nämnda
egendom.
Genom beslut den 17 december 1937 har Kungl. Majit därjämte för tiden
1 januari—-30 juni 1938 fastställt avlöningsstater för samtliga de sexton
skyddshem, vilka på grund av omförmälda köpe- och arrendekontrakt övertagits
av staten och vilka från och med ingången av år 1938 äro att betrakta
såsom statliga skyddshem. Därvid hava i överensstämmelse med statsmakternas
beslut befattningshavarnas löner bestämts i anslutning till de löner, som
gällde vid de olika hemmen vid tidpunkten för avlåtande av 1936 års skyddshemsproposition.
Till följd härav utgå lönerna enligt olika lönesystem och
med i hög grad varierande belopp. De flesta befattningshavarna åtnjuta
förutom den fastställda kontantlönen avsevärda naturaförmåner. I allmänhet
äro de berättigade till fri bostad och kost. I åtskilliga fall gälla naturaförmånerna
även för befattningshavarnas familjemedlemmar.
Förslag till avlönings- och omkostnadsstater för de statliga
skyddshemmen.
Frågan örn personalens anställnings- och avlöningsförhållanden vid de
statliga skyddshemmen var föremål för behandling senast vid 1937 års riksdag.
I propositionen nr 177 angående anslag till skyddshemsverksamheten för
budgetåret 1937/38 föreslogs sålunda bland annat, att vid skyddshemmen redan
anställd personal skulle, i den mån den överginge i statlig tjänst, under första
halvåret 1938 uppbära samma förmåner, som den åtnjutit vid tidpunkten för
avlåtandet av 1936 års proposition i ämnet. Härjämte uppdrogos vissa preliminära
riktlinjer rörande inplacering av nyanställd personal i det statliga lönesystemet.
1937 års riksdag förklarade sig kunna i huvudsak godtaga Kungl. Majits
förslag i denna del. Riksdagen fann sålunda välbetänkt, att redan anställd
personal tills vidare övertoges på de villkor, som gällde vid tidpunkten för
avlåtandet av 1936 års proposition. I betraktande av de särskilda kvalifikationer,
som krävdes av den s. k. ledande personalen vid skyddshemmen, syntes
det riksdagen vidare rimligt, att denna personal erhölle en något gynnsammare
ställning än motsvarande befattningshavare vid folkskolorna. Till de av
departementschefen därutinnan förordade graderingarna i förhållande till
folkskollärarnas och seminarielärarnas löneplacering ansåg sig emellertid
riksdagen med hänsyn till det läge, vari dessa lärargruppers lönefråga då
befann sig, icke böra taga ställning. Riksdagen tillfogade, att, då personalen
vid de statliga skyddshemmen tills vidare endast skulle anställas såsom extra
ordinarie, syntes det, i den mån nyanställning av personal erfordrades, få
ankomma på Kungl. Majit att, i avbidan på ett slutligt avgörande av skyddshemspersonalens
lönefråga, bestämma löneställningen för denna personal i
huvudsaklig anslutning till de i propositionen angivna riktlinjerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
5
I en den 22 september 1937 dagtecknad promemoria, vilken sedermera
kompletterats, har skyddshemsinspektören framlagt dels ett normalförslag
till reglering av lönerna för befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen,
dels ock ett detaljerat förslag till avlöningsstater för de olika skyddshemmen
under budgetåret 1938/39 (prop. sid. 9—17).
Över denna promemoria hava utlåtanden avgivits av undervisningsväsendets
lönenämnd och statskontoret (prop. sid. 18—21).
Departementschefen har först berört spörsmålet, örn och i vad mån en
lönereglering för befattningshavarna vid skyddshemmen nu bör komma till
stånd, och därvid yttrat följande.
Skyddshemsinspektörens förslag innebär i berörda hänseende, att medan vid
vissa skyddshem samtliga befattningshavare skulle löneregleras, vid åtskilliga
skyddshem alla befattningshavare skulle erhålla lön enligt hittills gällande
grunder och vid några skyddshem en del befattningar skulle nyregleras, men
för återstående befattningar lön utgå i överensstämmelse med hittills gällande,
principer. Att på detta sätt inom en och samma statliga organisation samtidigt
tillämpa flera olika lönesystem synes mig näppeligen ändamålsenligt. Jag
kan därför icke ansluta mig till detta förslag.
Ej heller synes det mig möjligt att — såsom undervisningsväsendets lönenämnd
ifrågasatt — tills vidare över hela linjen bibehålla nuvarande provisoriska
avlöningsförhållanden. Det är enligt min uppfattning av synnerlig
vikt, att för ernående av nödig stadga i skyddshemmens organisation enhetliga
normer nu fastställas beträffande befattningshavarnas avlöning. Det är
att märka, att under nästa budgetår flera nya skyddshem skola begynna
sin verksamhet och att det svårligen låter sig göra att för befattningshavarna
vid dessa hem uppskjuta löneregleringen. Enahanda är förhållandet med
den personal, som kommer att nyanställas vid de hittillsvarande hemmen.
Enligt min mening bör det nuvarande provisoriet beträffande befattningshavarnas
avlöningsförhållanden nu helt avvecklas och ersättas med en lönereglering
omfattande befattningshavarna vid samtliga skyddshem. Härav
följer emellertid icke utan vidare, att alla befattningar vid skyddshemmen,
vilka till sin natur äro sådana att de böra göras ordinarie, omedelbart måste
uppföras å ordinarie stat. Tvärtom synes mig anledning föreligga att i vissa
fall för ernående av nödig rörelsefrihet med avseende å skyddshemmens
organisation eller i avbidan på ytterligare utredning allenast uppföra befattningarna
å extra stat eller — där fråga är örn tjänster i lägre lönegrad
än lönegraden B 21 — upptaga befattningarna såsom extra ordinarie tjänster
enligt för nyreglerade verk gällande grunder. Till frågan i vad mån så bör
ske återkommer jag i det följande.
Departementschefen går härefter att taga ställning till det av skyddshemsinspektören
framlagda normalförslaget till avlöningar vid de statliga skyddshemmen.
Beträffande de icke ledande tjänsterna anför departementschefen
härvid:
Yad först angår de icke ledande tjänsterna, till vilka jag i detta sammanhang
räknar samtliga de befattningar, som i inspektörens förslag hänförts
till lägre lönegrad än lönegraden B 15, biträder jag nämnda förslag, i vad
detsamma avser rättare, trädgårdsmästare, husmoder och ladugårdsförman vid
yrkeshemmen. Jag förordar alltså, att vid dessa hem rättare och trädgårdsmästare
placeras i lönegraden B 10, husmoder i lönegraden B 6 och ladugårdsförman
i lönegraden B 5. Med avseende å befattningarna såsom natt
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
vakt, gårdskarl och chaufför samt kokerska vid yrkeshemmen delar jag den
av undervisningsväsendets lönenämnd intagna ståndpunkten, att dessa befattningar
böra upptagas såsom extra ordinarie, därvid de två förstnämnda
befattningarna böra hänföras till 5:e och den sistnämnda till lia lönegraden.
Vad härefter angår de befattningar vid yrkeshemmen, som av skyddshemsinspektören
upptagits under beteckningen hantverksmästare, lär det vara
erforderligt att särskilt framhålla, att det här rör sig örn handledarna av
elevernas yrkesutbildning. Den riktiga beteckningen för nämnda befattningshavare
bör därför vara lärare i yrkesämne. Med hänsyn till de betydelsefulla
uppgifter, som åligga dessa befattningshavare, och de stora krav, som fackligt,
pedagogiskt och personligt böra ställas på desamma, anser jag mig för
sagda tjänster, i anslutning till skyddshemsinspektörens, av statskontoret
understödda förslag, icke kunna föreslå lägre lönegrad än B 12.
Med anledning av skyddshemsinspektörens förslag att vid varje skyddshem
för gossar skulle vara anställd en husmoder och biträdande lärarinna
i lönegraden B 11 har lönenämnden ansett, att mot förslaget icke vore något
att erinra, för den händelse meningen vore, att innehavaren av tjänsten först
och främst skulle meddela undervisning, men att, därest så ej vore fallet,
dylik befattning allenast borde hänföras till lönegraden B 6. I likhet med
lönenämnden är jag av den åsikten, att för ifrågavarande befattningshavare
olika löneställning bör fastställas, allt eftersom tyngdpunkten i verksamheten
ligger på det pedagogiska eller det husliga området. I det förra fallet bör
befattningen rubriceras biträdande lärarinna, tillika husmoder, och hänföras
till lönegraden B 11, medan i det senare fallet tjänsten bör benämnas husmoder
och biträdande lärarinna samt placeras i lönegraden B 6. Regeln
torde böra bliva den, att den lägre befattningen inrättas vid skolhem, där
särskild lärare finnes, och den högre befattningen vid skolhem, där så ej är
förhållandet.
Enligt skyddshemsinspektörens förslag skall vid skolhem för gossar finnas
en assistent och arbetsledare i lönegraden B 10. Lönenämnden har beträffande
denna befattning föreslagit den jämkningen, att densamma skall benämnas
arbetsledare. Jag ansluter mig i denna del till lönenämndens förslag.
Även vid skolhemmen för gossar bör kokerska erhålla den löneställning, som
förut förordats med avseende å kokerska vid yrkeshemmen.
Medan skyddshemsinspektören föreslagit, att vid hemskola och skolhem
för flickor skall vara anställd en i lönegraden B 5 placerad manlig
arbetsledare, har lönenämnden ansett, att denne befattningshavare bör benämnas
biträde i jordbruk eller gårdskarl och erhålla anställning såsom extra
ordinarie tjänsteman i 5:e lönegraden. För min del förordar jag benämningen
manligt biträde och ansluter mig med avseende å löneställningen till lönenämndens
förslag.
I fråga om den ledande skyddshemspersonalens löneplacering gör departementschefen
följande principuttalande:
Vad angår yrkeslärarna viel hemskolor och skolhem för flickor, biträder
jag skyddshemsinspektörens, av lönenämnden och statskontoret tillstyrkta
förslag, att för dessa lärarinnor bör fastställas lönegraden B 15. Emellertid
förordar jag något ändrade beteckningar å befattningarna. Sålunda
föreslår jag, att beteckningarna skolkökslärarinna, lanthushållslärarinna och
handarbetslärarinna utbytas mot respektive lärarinna i hushållsgöromål,
lärarinna i lanthushållsgöromål och lärarinna i kvinnlig slöjd.
Beträffande frågorna om avlöning till föreståndare och föreståndarinnor vid
skyddshemmen, till assistenter vid yrkeshemmen samt till lärare och lärarinnor
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
4
vid skolhemmen med huvudsakligen teoretiska undervisningsuppgifter hava
vid den granskning, som statskontoret och lönenämnden ägnat dessa frågor,
enligt min mening de formella synpunkterna fått göra sig allt för starkt
gällande på bekostnad av de reella. Jag kan sålunda icke finna, att vid prövningen
tillräckligt beaktats den såväl av skyddshemssakkunniga som sedermera
av skyddshemsinspektören närmare angivna skillnad, som otvivelaktigt
föreligger i arbetsuppgifternas svårighetsgrad mellan å ena sidan de för manliga
elever avsedda skyddshemmen och å andra sidan flickhemmen. Densamma
är för visso av beskaffenhet att fullt motivera den differentiering i
löneställningen för föreståndar- och lärarpersonal vid de olika hemkategorierna,
som kommit till uttryck i det föreliggande förslaget. Vidare synes mig uppenbart,
att lönenämnden och statskontoret lämnat obeaktade de betydande skiljaktigheter,
som prägla skyddshemmens arbete i jämförelse med folkskolans.
Det är sålunda icke nog med, att den årliga tjänstgöringstiden vid skyddshemmen
sträcker sig över omkring 48 veckor mot högst 39 vid folkskolorna.
Tjänstgöringen inbegriper därjämte jämväl fortsättningsskolans undervisning
och i vissa fall undervisning i gosslöjd. Därtill kommer som en betydelsefull
arbetsuppgift den dagliga tillsynen av eleverna under deras fritid. Föreståndare
och lärare vid skyddshem äro sålunda ej blott undervisare utan
hava därjämte till åliggande att i stor utsträckning fullgöra de plikter, som
ute i livet tillkomma föräldrar.
Beaktas som sig bör dessa omständigheter, kan jag ej finna det försvarligt
att för assistentbefattning vid yrkeshemmen och läraretjänster vid skolhem
för gossar, för vilka normalt skulle krävas folkskollärarexamen jämte en icke
obetydlig kompletterande utbildning vid skyddshem, förorda lägre placering
än i lönegraden B 19. Jag nödgas alltså i denna del vidhålla min i fjol uttalade
uppfattning härutinnan. Däremot kan jag, med hänsyn till vad jag
nyss yttrat rörande arbetsuppgifternas allmänna karaktär, icke finna tillräckliga
skäl anförda för att i fråga örn folkskollärarinna vid skolhem för
flickor påkalla högre ställning än lönegraden B 18. Tjänsterna såsom lärare
vid skolhemmen för gossar torde lämpligen böra benämnas folkskollärare.
Vad slutligen angår befattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem och
skolhem för gossar, måste jag betona den synnerliga vikten av att vid skyddshemsreformens
genomförande löneställningen för dessa lika krävande som
ansvarsfulla tjänster utmätes på ett sådant sätt, att för desamma kunna vinnas
verkligt kvalificerade ledare av arbetet. Jag är för min del icke övertygad,
att detta mål skall kunna nås genom de av statskontoret och lönenämnden
förordade löneställningarna. Tvärtom nödgas jag hålla före, att fara kan föreligga
för att den genomförda reformen äventyras, därest man för dessa befattningar
fastslår så ogynnsamma löneställningar som de av nämnda myndigheter
ifrågasatta. Emellertid torde, innan saken slutligt avgöres, frågan lämpligen
böra underkastas ytterligare utredning i samband med prövningen av
de spörsmål angående ändrad löneställning för andra befattningshavargrupper,
som komma att upptagas i anledning av den nu förestående avlöningsrevisionen.
Jag är dock övertygad, att om de faktiska förhållandena på området
ägnas tillbörlig uppmärksamhet, en förmånligare löneställning än den
av statskontoret och lönenämnden förordade kommer att befinnas skälig. Jag
finner mig av nu angivna skäl böra för budgetåret 1938/1939 föreslå, att befattningarna
såsom föreståndare vid yrkeshem och vid skolhem för gossar
uppföras å extra stat. Därvid synas — med hänsyn till att statskontoret och
lönenämnden ansett befattningarna kunna placeras å ordinarie stat i lönegraderna
B 24 respektive B 22 — tjänsterna lämpligen böra hänföras till
lönegraderna B 25 respektive B 23. Därest så sker, skulle under nästa
budgetår avlöningsförmånerna å befattningarna väsentligen bliva desamma,
8
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
som skulle följa med de av statskontoret och lönenämnden förordade placeringarna.
I fråga örn de kvinnliga skyddshemmen saknar jag anledning att frångå
min i fjol uttalade uppfattning, att befattningen som föreståndarinna vid
sådant skyddshem bör placeras en lönegrad högre än folkskollärarinna och
föreslår alltså i enlighet med skyddshemsinspektörens förslag för dessa befattningshavare
lönegraden B 19. Skäl saknas givetvis att beträffande dessa
tjänster anlita utvägen att allenast provisoriskt fastställa löneställningen.
Med dessa utgångspunkter framlägger departementschefen härefter förslag
till personaluppsättning vid de särskilda skyddshemmen under budgetåret
1938/39. Detta förslag utmynnar i följande sammanställning rörande den
totala personaluppsättningen vid de statliga skyddshemmen under nästa
budgetår:
Befattning Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad
9 assistenter ........................................................................... B 19
3 folkskollärare ..................................................................... B19
5 föreståndarinnor .................................................................. B19
4 folkskollärarinnor.................................................................. B 18
1 avdelningsföreståndarinna ...................................................... B 17
5 lärarinnor i hushållsgöromål ................................................... B 15
7 lärarinnor i kvinnlig slöjd...................................................... B 15
2 lärarinnor i lanthushållsgöromål ............................................. B 15
11 lärare i yrkesämne ............................................................... B 12
2 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ................................. B 11
6 arbetsledare ........................................................................ B10
3 trädgårdsmästare .................................................................. B 10
6 husmödrar och biträdande lärarinnor ....................................... B 6
3 husmödrar ........................................................................... B 6
1 tvättförestånderska ............................................................... B 2
Tjänstemän å extra stat.
4 föreståndare ........................................................................ B 25
10 föreståndare ........................................................................ B 23
Extra ordinarie tjänstemän.
1 folkskollärare ..................................................................... 19
2 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ................................. 11
2 arbetsledare ........................................................................ 10
1 husmoder och biträdande lärarinna .......................................... 6
3 gårdskarlar och chaufförer...................................................... 5
4 manliga biträden .................................................................. 5
8 nattvakter ........................................................................... 5
14 kokerskor ........................................................................... 1
Extra eller tillfällig personal.
24 kvinnliga biträden ...............................................................
Beträffande personaluppsättningarna vid de olika hemmen får utskottet
hänvisa till propositionen sid. 27—32.
För det fall, att vederbörande befattningshavare enligt de nya bestämmelserna
erhåller lägre avlöning än som tillkommit honom före löneregle
-
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
9
ringen, förutsattes befattningshavaren komma i åtnjutande av en lönefyllnad,
motsvarande skillnaden mellan de tidigare och de nj7a löneförmånerna, därvid
hänsyn även skall tagas till de före löneregleringen utgående naturaförmånerna.
I den mån befattningshavaren framdeles genom uppflyttning i
löneklass, befordran, förflyttning till annan ort eller ändrad dyrortsgruppering
erhåller högre avlöning, skall lönefyllnaden i motsvarande mån reduceras
eller -— när det tidigare lönebeloppet åter uppnåtts — helt bortfalla.
Enligt vad en inom departementet verkställd överslagsberäkning givit vid
handen skulle kostnaden för denna lönefyllnad under nästa budgetår röra sig
omkring 5,000 kronor, vilket belopp givetvis efter hand kommer att sjunka.
I detta sammanhang föreslås även en särskild lönefyllnad till vissa befattningshavare
för tiden 1 januari—30 juni 1938. Departementschefen anför
härutinnan:
Såsom redan omnämnts, hava för nämnda tid fastställts avlöningsstater för
de statliga skyddshemmen, därvid befattningshavarna i överensstämmelse med
riksdagens beslut tillerkänts avlöningar motsvarande dem, som utgingo vid tidpunkten
för framläggandet för riksdagen av 1936 års skyddshemsproposition,
alltså den 28 februari 1936. Till senare löneregleringar har sålunda hänsyn
icke kunnat tagas. Nu är emellertid att märka, att förutvarande huvudmannen
för skyddshemmet Åkerby, Örebro läns landsting, verkställt en generell lönereglering
för landstingets befattningshavare, vilken trädde i tillämpning den
1 januari 1937 och vilken haft som konsekvens, att vissa befattningshavare
vid nämnda skyddshem under år 1937 uppburit högre avlöning än förut varit
fallet. Vidare har den tidigare huvudmannen för skyddshemmet Östra Spång,
Malmö stad, från och med den 1 januari 1938 genomfört en lönereglering
för stadens befattningshavare, vilken skulle hava medfört en löneförbättring
för vissa tjänstemän vid sistnämnda skyddshem, örn icke detta skyddshem
vid berörda tidpunkt övertagits av staten. På grund av dessa löneregleringar
hava alltså en del befattningshavare vid skyddshemmen Åkerby och östra
Spång kommit i ett sämre löneläge, än örn skyddshemmen icke förstatligats. Det
synes mig rimligt, att de befattningshavare, vilkas löneställning sålunda försämrats,
härför erhålla skälig kompensation. Riksdagens bemyndigande lärer
därför böra utverkas att till dessa tjänstemän för tiden 1 januari—30 juni
1938 utbetala lönefyllnad med belopp motsvarande skillnaden i respektive
löner före och efter den 1 januari 1938. Jag vill nämna, att den
lönefyllnad, varom här är fråga, sannolikt icke kommer att för berörda
tid uppgå till mer än 1,000 kronor. Lönefyllnaden torde — liksom övriga
avlöningar för ifrågavarande budgethalvår — få gäldas från det för budgetåret
1937/38 anvisade förslagsanslaget till skyddsuppfostran. Därest
dylik lönefyllnad medgives, bör vid bedömande av frågan, huruvida dessa
befattningshavare för tiden efter den 1 juli 1938 skola vara berättigade
till lönefyllnad, som utgångspunkt tagas den avlöning dessa befattningshavare
skulle hava åtnjutit från och med sistnämnda dag, därest vederbörande
skyddshem icke övertagits av staten.
Närmare bestämmelser beträffande beräkningen av sålunda föreslagna lönefyllnader
skulle meddelas av Kungl. Majit, som även förutsättes erhålla bemyndigande
att meddela de övergångs- och tilläggsbestämmelser samt de föreskrifter
i övrigt, vilka må erfordras i anledning av den förordade löneregleringen.
10 Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Kostnaderna för skyddshems personalens avlöning har beräknats till
448.000 kronor.
Till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat hava upptagits 253,500
kronor, varvid de nya skyddshemmen i Troxhammar, Sollefteå och Vänersborg
förutsatts vara i verksamhet ungefär halva nästa budgetår. För avlöningar
till tjänstemän å extra stat har beräknats ett belopp av 87,000 kronor.
Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, har
uppförts en post om 7,500 kronor. Denna har avsetts för arvoden till de verkställande
ledamöterna i skyddshemsstyrelserna örn högst 600 kronor för år
vid yrkeshem och högst 400 kronor för år vid övriga skyddshem.
För avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas åtgå 92,000 kronor,
varav 87,000 kronor till grundavlöningar m. m. och 5,000 kronor till
avlöningsförhöjningar m. m.
Slutligen har under en anslagspost till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän upptagits 3,000 kronor till provisoriska lönetillägg
åt extra ordinarie tjänstemän såsom ersättning för de med familjepensioneringen
förenade pensionsavdragen ävensom 5,000 kronor till lönefyllnad
åt vissa befattningshavare för tiden efter den 1 juli 1938 eller alltså sammanlagt
8,000 kronor.
Samtidigt har till Omkostnader vid de statliga skyddshemmen upptagits
ett förslagsanslag av 570,000 kronor, varav beräknats till reseersättningar
17.000 kronor, expenser 78,000 kronor och övriga utgifter 475,000 kronor.
Bidrag till driften av icke statliga skyddshem.
Grunderna för statsbidrag till driften av de icke statliga skyddshemmen
uppdrogos i stort sett vid 1936 års riksdag men jämkades i flera hänseenden
genom 1937 års riksdagsbeslut. Enligt de sålunda fastställda grunderna
skulle huvudregeln vara den, att statsbidrag skulle utgå med 900 kronor för
plats och år, dock att, därest medeltalet i vederbörande skyddshem fostrade
elever överstege platsantalet, för det överskjutande elevantalet skulle utgå
ett bidrag av 900 kronor för år och elev. Från angivna regel skulle emellertid
gälla flera undantag. Sålunda skulle statsbidrag till Stockholms och Göteborgs
skyddshem utgå med 900 kronor för år och elev. Vid skyddshemmet
Hornö skulle för envar av 15 platser, avsedda för unga mödrar med barn,
utgå ett statsbidrag av 1,200 kronor för år. Vid det för själsligt abnorma
gossar avsedda skyddshemmet Hall skulle utgå ett bidrag av 900 kronor
för år för envar av 100 platser samt därutöver avlöningsbidrag och hyresbidrag
enligt tidigare gällande bestämmelser. Yid det för själsligt abnorma
flickor avsedda skyddshemmet Skarvik—Tallåsen skulle statsbidraget utgöra
1,200 kronor för plats och år, dock att för sammanlagt 10 platser vid en
planerad observationsavdelning samt en planerad sjuk- och isoleringsavdelning
det årliga platsbidraget skulle få utgöra 1,500 kronor. För skyddshemmet
Bistaborg — avsett som ungdomshem för flickor — skulle tills vidare
statsbidrag utgå i huvudsak enligt tidigare för hemmet fastställda grunder.
Statsutskottets utlåtande Nr ,91.
11
Förutom dessa per plats eller elev beräknade bidrag skulle utgå ersättning
för anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare med högst
900 kronor för år vid skol- och yrkeshem i Stockholm, 600 kronor vid övriga
skol- och yrkeshem samt 400 kronor vid andra skyddshem. Därjämte skulle
ersättning utgå för vissa kostnader för från skyddshemmen utackorderade
eller villkorligt utskrivna elever. Slutligen skulle för vart och ett av skyddshemmen
för flickor — med undantag av Bistaborg och Björkåsen — för
underhåll av skyddshemmets byggnader utgå ett årligt statsbidrag av två
procent å byggnadernas värde.
Med ett flertal sammanslutningar och stiftelser hava numera avtal träffats
rörande drivande av skyddshemsverksamhet vid respektive skyddshem. I
avtalen, som gälla från och med den 1 januari 1938, hava intagits föreskrifter
örn statsbidrag för verksamheten, formulerade i överensstämmelse
med de principer, som tidigare godkänts av riksdagen. Med vissa sammanslutningar
ävensom med städerna Stockholm och Göteborg hava definitiva
avtal ännu icke kommit till stånd, men anledning finnes antaga, att inom den
närmaste tiden avtal skola kunna avslutas även med dessa sammanslutningar
och städer.
Statens kostnader för bidrag till driften av ifrågavarande skyddshem hava
för nästa budgetår uppskattats sålunda.
Det genomsnittliga elevantalet vid städerna Stockholms och Göteborgs
skyddshem beräknas till 225. Driftbidraget för dessa elever uppskattas i
enlighet därmed till (225 X 900) 202,500 kronor.
Bidragen per plats och år till skyddshem, tillhörande enskilda sammanslutningar
och stiftelser, beräknas på sätt framgår av följande tablå.
Skyddshem |
Platsantal |
Bidrag per |
Belopp |
kr. |
kr. |
||
Hall .................................... |
............... 100 |
900 |
90,000 |
Norrgård .............................. |
................ 25 |
900 |
22,500 |
Råby .................................... |
............... 50 |
900 |
45,000 |
Margaretelund ..................... |
................ 30 |
900 |
27,000 |
Morängen ........................... |
............... 19 |
900 |
17,100 |
Skarvik—Tallåsen .................. |
................ 70 |
1,200 |
84,000 |
Sjötorp .............................. |
................ 25 |
900 |
22,500 |
Hornö ................................. |
............... 18 |
900 |
16,200 |
» ................................. |
................ 15 |
1,200 |
18,000 |
Håkanstorp ........................ |
................ 18 |
900 |
16,200 |
Mossebo .............................. |
................ 18 |
900 |
16,200 |
Härsjögården ....................... |
................ 25 |
900 |
22,500 |
Hålegården .......................... |
................ 50 |
900 |
45,000 |
Norrby ................................. |
900 |
31,500 |
|
Björkåsen (ett halvår) ........... Klockarsvedja ..................... |
................ 32 |
900 |
14,400 |
................ 18 |
900 |
16,200 |
|
Boda ................................... |
................ 35 |
900 |
31,500 |
Summa kronor 535,800 |
12
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
För skyddshemmet Hall beräknas dessutom ett hyresbidrag av 36,750
kronor och ett avlöningsbidrag av 28,500 kronor.
Kostnaderna för bidrag till underhåll av byggnader vid skyddshemmen
Morängen, Skarvik—Tallåsen, Sjötorp, Hornö, Håkanstorp, Mossebo, Härsjögården
och Halegården uppskattas enligt förut angivna grunder till 20,860
kronor.
Ersättningar för kostnader för psykiatrisk vård vid hemmen (utom Bistaborg)
och för elever, vilka utackorderas eller villkorligt utskrivas från hemmen
uppskattas till (5,900 + 97,090) 102,990 kronor.
Slutligen uppskattas bidraget till ungdomshemmet Bistaborg till omkring
47,600 kronor, därvid hänsyn tagits till vissa i det följande föreslagna ändringar
i grunderna för statsbidrag till detta skyddshem.
Det för ändamålet erforderliga beloppet (202,500 + 535,800 + 36,750 +
28,500 + 20,860 + 102,990 + 47,600) 975,000 kronor föreslås anvisat såsom
förslagsanslag under benämningen Bidrag till driften av icke statliga skyddshem.
Stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal m. m.
För nästa budgetår har vidare upptagits dels till stipendier för utbildning
av blivande skyddshemspersonal ett belopp av 6,000 kronor, dels och till stipendier
åt i vissa fortbildningskurser deltagande skyddshemspersonal ett belopp
av 2,000 kronor. För ifrågavarande ändamål föreslås anvisat ett gemensamt
reservationsanslag av 8,000 kronor, rubricerat Stipendier för utbildning
av blivande skyddshemspersonal m. m. Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela närmare föreskrifter rörande anslagets användning.
Byggnadsarbeten vid de statliga skyddshemmen.
1937 års riksdag har för budgetåret 1937/38 under femte huvudtiteln
anvisat ett reservationsanslag av 1,375,000 kronor till vissa byggnadsarbeten
vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. Härvid förutsattes, att
för budgetåret 1938/39 skulle fortsättningsvis anvisas ytterligare 969,000
kronor, därav för yrkeshemmen samt skol- och yrkeshemmen 870,000 kronor
och för skolhemmen 99,000 kronor.
I det uppgjorda byggnadsprogrammet för skyddshemmen föreslås emellertid
nu vissa avvikelser, som föranleda ett minskat medelsbehov för nästa
budgetår. Sålunda beräknas de avsedda gymnastikhusen vid yrkeshemmen
Ljungaskog, Forsane och Sundbo, vilka skulle uppföras med hjälp av eleverna
vid respektive hem, icke kunna medhinnas under nästa budgetår. I avvaktan
på närmare erfarenhet rörande platsbehovet vid Johannisbergs skyddshem
föreslås vidare uppskov med uppförandet av en nybyggnad till ett följande
budgetår. Kostnaderna för de tre gymnastikhusen hava beräknats till sammanlagt
omkring 203,000 kronor, medan utgifterna för nybyggnaden vid Johannisberg
uppskattats till omkring 83,000 kronor.
Emellertid har samtidigt räknats med en kostnadsökning för uppförande
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
13
av skolhemmen Troxhammar och Vänersborg med 42,000 respektive 55,000
kronor. Dessa ökningar sammanhänga med den stegring i kostnaderna å
byggnadsmateriel m. m., som ägt rum under år 1937. Anslaget till vissa
byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. har
därför för nästa budgetår upptagits till (969,000 — 203,000 — 83,000 + 42,000
+ 55,000) 780,000 kronor.
Ijån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- oell tillbyggnadsarbeten
m. m. vid skyddshemmet Hornö.
Genom avtal den 24 november 1928 och den 3 juli 1930 mellan Kungl.
Majit och Stockholms kyrkliga skyddshemsförening har Kungl. Majit, i enlighet
med riksdagens beslut, beviljat föreningen lån å sammanlagt 182,000 kronor
för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. å föreningens skyddshem
Hornö mot säkerhet i inteckningar och på villkor, att vid skyddshemmet mottoges
högst 28 sådana vanartade flickor, som avsåges i 43 § 2 mom. i lagen
örn samhällets barnavård, varav högst 8 unga mödrar med barn.
Föreningen har nu gjort framställning örn anslag för ytterligare byggnads -
arbeten m. m. enligt följande sammanställning:
Förändring och reparation av gamla gården ..................... kronor 24,000
Nybyggnad i anslutning till gamla gården ........................ » 55,000
Värmeledning ............................................................... » 15,000
Sanitär installation ......................................................... » 10,000
Elektrisk installation ...................................................... » 4,000
Ny stallbyggnad samt reparation av tvättstuga, loge och garage » 6,000
Kitningar, administration och oförutsedda utgifter ............ » 9,000
Dränering av gårdstomten ................................................ » 2,100
Inköp av en automobil ...................................... »_4,600
Summa kronor 129,700
Häröver hava statens inspektör för fattigvård och barnavård, skyddshemsinspektören,
byggnadsstyrelsen och statskontoret avgivit utlåtanden.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat:
Kungl. Majit har den 11 februari 1938 fastställt nytt avtal mellan
Kungl. Maj :t och kronan samt föreningen avseende verksamheten vid Hornö.
I detta avtal har föreningen förbundit sig att från och med den 1 januari
1938 å sitt ifrågavarande skyddshem bedriva skyddshemsverksamhet i enlighet
med de bestämmelser, som i Kungl. Majits stadga för skyddshemmen
meddelats för hemskola, förenad med mödrahem, samt att där mottaga högst
33 sådana flickor, som enligt samma stadgas bestämmelser finnas böra överlämnas
till hemskolan.
För underhåll av skyddshemmets byggnader erhåller föreningen av statsmedel
ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas värde, vilket värde
tills vidare skall beräknas till 108,000 kronor.
Avtalet, som jämväl innehåller åtskilliga bestämmelser rörande statsbidrag,
gäller från och med den 1 januari 1938 till och med den 31 december 1942 samt
skall, för den händelse det icke uppsäges ett år före avtalstidens utgång,
anses vara förnyat för ytterligare fem år.
Genom avtalet upphävas förenämnda den 24 november 1928 och den 3 juli
1930 av Kungl. Majit fastställda avtal. De bestämmelser, som i sistnämnda
14
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
två avtal meddelats rörande statslån till föreningen ävensom rörande säkerhet
för dessa lån, skola emellertid alltjämt äga tillämpning, dock med det undantag
att ränta å lånen icke vidare skall utgå.
Vad härefter beträffar föreningens nu ifrågavarande framställn
i n g, synes mig den föreliggande utredningen hava visat, att de av föreningen
föreslagna om- och nybyggnadsarbetena ävensom de planerade dräneringsarbetena
äro av behovet påkallade och böra komma till utförande, därvid
dock för byggnadsarbetenas del böra göras de jämkningar i den uppgjorda
planen, som må föranledas av vad byggnadsstyrelsen i ämnet anfört. Då föreningen
saknar möjlighet att av egna medel bestrida kostnaderna för dessa
arbeten och då de föreliggande kostnadsberäkningarna torde kunna godtagas,
förordar jag, att föreningen för ändamålet erhåller ett räntefritt lån å 125,100
kronor. Däremot synes mig statens medverkan till anskaffandet av den ifrågasatta
automobilen icke påkallad.
Inom departementet har i anledning av det ifrågasatta lånet utarbetats
förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt föreningen, avsett att
gälla såsom tillägg till det den 11 februari 1938 fastställda avtalet. Beträffande
detta avtalsförslag, vilket godkänts av föreningen, får utskottet hänvisa
till propositionen sid. 48—49. Här må endast erinras, att sedan de byggnadsarbeten
utförts, vilka skola komma till stånd med hjälp av statslånet, skall det
byggnadsvärde, varå underhållsbidrag utbetalas, höjas från 108,000 kronor
till 208,000 kronor. Därvid har tillämpats samma normer, som i liknande
fall legat till grund för bestämmande av byggnadsvärdena beträffande andra
skyddshem. För gäldande av ifrågavarande lån föreslås, att för nästa budgetår
under fonden för låneunderstöd anvisas ett reservationsanslag av 125,100
kronor.
Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten
m. m. vid skyddshemmet Bistaborg samt ändrade grunder för
driftbidrag till nämnda hem.
Vid 1934 års riksdag beslötos vissa ändringar i barnavårdslagen. Bland
annat föreskrevs i 22 § d) av nämnda lag, att för skyddsuppfostran skulle
kunna omhändertagas även personer i åldern mellan 18 och 21 år, som befunnes
vara hemfallna åt ett oordentligt, lättjefullt eller lastbart levnadssätt
och beträffande vilka särskilda åtgärder från samhällets sida krävdes för
deras tillrättaförande. I samband härmed vidtogos åtgärder för inrättande av
särskilda skyddshem för vanartade personer i nämnda ålder. Sedan stiftelsen
Drottning Sophias skyddshem erbjudit sig att upprätta ett skyddshem för
25 flickor i sagda ålder, fastställdes den 27 juli 1934 avtal mellan Kungl.
Maj:t och kronan samt stiftelsen. På grund av detta avtal har hittills för varje
i skyddshemmet intagen elev utgått dels ett årligt statsbidrag av 200
kronor, dels en årlig skyddshemsavgift av 1,000 kronor, vilken avgift erlagts
av vederbörande barnavårdsnämnd. Skyddshemsavgiften har emellertid endast
förskotterats av barnavårdsnämnden, i det denna sedermera för sina utlägg
erhållit ersättning av statsmedel.
I anledning av en av stiftelsen gjord framställning medgav 1937 års riks -
Statsutskottets utlåtande Nr 91. 15
dag, att. till stiftelsen skulle från anslaget till skyddsuppfostran utgå ett tillfälligt
driftbidrag för verksamheten under år 1937 av högst 6,900 kronor.
Stiftelsen har nu i framställning till Kungl. Majit förklarat, att en ökning
av elevantalet från 25 till 36 vore önskvärd, samt i anslutning därtill hemställt
örn lån av statsmedel för vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet
ävensom örn höjning av de för verksamheten utgående statsbidragen.
De sammanlagda kostnaderna för skyddshemmets utvidgning och
iståndsättande uppskattar stiftelsen till 129,588 kronor enligt följande
sammanställning.
Byggnadskostnader. Kronor Kronor
Tillbyggnad av ny flygel å huvudbyggnaden ..................... 100,000
Ombyggnad av norra gårdsflygeln .................................... 9,000
Reparation av tvättstuga och stall .................................... 2,500
Anläggning av hönseri ................................................... 2,000 113,500
Inventarier och nyutrustning.
Inredning av gymnastiksalen .......................................... 500
» » tandkliniken ...................................... 2,500
» » läkarrummet i övrigt .......... 200
Linneförrådets utökning ................................................ 2,500
Sängutrustning åt nya elever, jämte barn, samt åt nytillkommen
och extra personal .............. 1,700
Möbler ........................................................................ 3,500
Porslin- och emaljkärl, dammsugare ................................. 1,850 12,750
Nya arbetsredskap.
Två stickmaskiner ......................................................... 2,000
Tre symaskiner ............................................................... 750
En elektrisk symaskin (för undervisningen) ..................... 338
Två vävstolar med tillbehör ............................................. 250 3,338
Summa utgifter kronor 129,588
Till stöd för sin framställning örn förhöjt driftbidrag har stiftelsen
framlagt vissa kalkyler rörande hemmets utgifter och inkomster vid en beläggning
av 36 elever. Stiftelsen har därvid räknat med att av statsmedel skulle
utgå såväl ett fast årligt bidrag av 1,200 kronor för varje plats som ock ett årligt
bidrag av 300 kronor för varje elev. För nyintagen elev skulle dessutom utgå
ett beklädnadsbidrag av 200 kronor. Vidare förutsättes utgå dels bidrag för
underhåll av byggnader enligt de grunder, som numera tillämpas beträffande
andra skyddshem, dels ock, i likhet med vad nu är fallet, en ersättning
av 1,200 kronor för skyddshemmets läkarkostnader samt en ytterligare
årlig ersättning av 2,000 kronor, den senare ersättningen bland annat med
hänsyn till att stiftelsen icke beräknat något bidrag till underhåll av inventarier.
Statens inspektör för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören
hava avgivit gemensamt utlåtande i ärendet, däri de tillstyrkt de föreslagna
bidragsgrunderna med den ändringen, att det belopp av 2,000 kronor
16 Statsutskottets utlåtande Nr 91.
för år, som staten nu erlade såsom ersättning för skyddshemmet, ej vidare
skulle utgå.
Vidare hava statskontoret och byggnadsstyrelsen avgivit utlåtanden (prop.
sid. 57).
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat:
Skyddshemmet Bistaborg har varit avsett att från och med den 1 januari
1938 ingå i den nya skyddshemsorganisationen såsom ett för flickor avsett
ungdomshem. Därvid förutsattes, att till en början icke annan ändring
skulle äga rum med avseende å statens bidrag till hemmet än att den
skyddshemsavgift å 1,000 kronor per år och elev, som tidigare i första
hand erlades till hemmet av vederbörande barnavårdsnämnd och sedermera
ersattes nämnden av statsverket, skulle upphöra att utgå och att i stället
det direkta statsbidraget per år och elev skulle höjas från 200 kronor
till 1,200 kronor. Med anledning härav vill jag erinra, att enligt de bestämmelser,
som gälla från och med 1938 års ingång, skyddshemsavgifter
icke vidare erläggas för personer, som omhändertagits för skyddsuppfostran
i åldern 18—21 år. På grund härav har Kungl. Majit numera
fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt ifrågavarande stiftelse,
varigenom 1934 års avtal så till vida ändrats, att dels föreskrivits,
att det för varje å Bistaborg fostrad elev utgående statsbidraget skulle utgöra
1,200 kronor för år, dels ock den tidigare bestämmelsen rörande rätt
för skyddshemmet att uppbära stadgad skyddshemsavgift uteslutits. Bortsett
från sålunda vidtagna ändringar gäller alltjämt 1934 års avtal.
Yad beträffar den av stiftelsen gjorda låneframställningen,
åsyftar densamma dels att möjliggöra en icke oväsentlig utvidgning
av skyddshemmet Bistaborg, dels ock att i övrigt i flera avseenden skapa
förbättrade förhållanden vid detta skyddshem. Den ifrågasatta utvidgningen
av hemmet synes mig synnerligen önskvärd, särskilt med hänsyn därtill att
genom densamma den nu rådande bristen på platser för vanartade gravida
flickor skulle minskas. Även de åtgärder i övrigt, vilka från stiftelsens sida föreslagits,
förefalla mig ändamålsenliga och väl motiverade. Då skyddshemmet
ifråga är det enda i sitt slag, måste det påtagligen vara en angelägenhet av vikt
att tillse, att därstädes träffas sådana anordningar, som erfordras för vinnande
av bästa möjliga resultat av verksamheten. På grund av det anförda och då
den föreslagna utbyggnaden av skyddshemmet torde kräva statens ekonomiska
medverkan, anser jag mig böra tillstyrka, att stiftelsen för ändamålet
av statsmedel erhåller ett räntefritt lån. I betraktande därav att i den uppgjorda
kostnadsplanen ingå vissa smärre utgifter för anskaffande av inventarier
m. m., som torde böra bestridas av stiftelsen, finner jag emellertid
lånesumman kunna begränsas till 123,000 kronor. Byggnadsarbetena böra
utföras i huvudsaklig överensstämmelse med stiftelsens förslag, dock att därvid
de smärre jämkningar i förslaget, som ifrågasatts av byggnadsstyrelsen,
böra komma till stånd.
Vidkommande härefter stiftelsens framställning örn ändrade
statsbidragsgrunder synes mig den föreliggande utredningen
hava ådagalagt, att ett konstant behov förefinnes för skyddshemmet av
högre statsbidrag än det, som utgår enligt för närvarande gällande avtal. Förefintligheten
av ett dylikt behov har sin naturliga förklaring i beskaffenheten
av det klientel, varom här är fråga. En höjning av statsbidraget är alltså påkallad.
Vidare lärer det vara önskligt, att bestämmelserna örn statsbidrag närmare
än nu är fallet ansluta sig till de principer, som gälla beträffande övriga
av enskilda sammanslutningar eller stiftelser drivna skyddshem. Jag förordar,
att skyddshemmet tillerkännes statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse
tStatsutskottets utlåtande Nr 91. 17
med de grunder, som tillstyrkts av statens inspektör för fattigvård och barnavård
samt skyddshemsinspektören.
Med nu angivna utgångspunkter har inom departementet uppgjorts förslag
till nytt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen, avseende
skyddshemmet Bistaborg. Detta avtalsförslag, som godkänts av stiftelsen och
även biträtts av departementschefen, finnes intaget i propositionen sid. 58—61,
till vilka utskottet får hänvisa.
Det förordade lånet är avsett att bestridas från ett under fonden för låne
understöd upptaget reservationsanslag å 123,000 kronor, rubricerat Lån till
stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten m. m. vid
skyddshemmet Bistaborg. Den merutgift, som följer med den föreslagna utökningen
av platsantalet, anses icke komma att nämnvärt inverka på anslagsbelastningen
för nästa budgetår.
Det nu föreliggande förslaget till lönereglering för befattningshavarna vid
de statliga skyddshemmen ansluter sig i huvudsak till de preliminära riktlinjer,
som av föredragande departementschefen uppdrogos i den till 1937 års
riksdag avlåtna propositionen angående skyddshemsverksamheten. Vid sin
granskning av förslaget har utskottet ock funnit de gjorda lönegradsplaceringarna
i stort sett väl avvägda. I likhet med statskontoret och undervisningsväsendets
lönenämnd har utskottet visserligen icke kunnat undgå intrycket,
att skyddshemmens föreståndare tilldelats en förhållandevis gynnsam löneställning,
men med hänsyn till vad departementschefen i denna del anfört och
då placeringen i fråga endast avsetts såsom ett provisorium i avbidan på
ytterligare utredning, har utskottet icke velat motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet tillstyrker alltså, att förslaget lägges till grund för en reglering
tills vidare av skyddshemspersonalens avlöningsförhållanden, i vad angår
befattningshavarnas lönegradsplacering.
Yad åter beträffar frågan, örn och i vad mån befattningshavarna nu böra
uppföras å ordinarie stat, synes det utskottet med fog kunna ifrågasättas,
huruvida icke med inrättande av ordinarie tjänster bör anstå. Enligt utskottets
mening är det önskvärt, att en icke alltför kort tids erfarenhet vinnes angående
den nya organisationen i dess helhet, innan åtgärder vidtagas för personalens
överförande å ordinarie stat. För ett uppskov med denna frågas avgörande
talar ock den omständigheten, att en allmän översyn av de statliga befattningshavarnas
löneställning är avsedd att komma till stånd inom den närmaste
framtiden. Några mera avsevärda olägenheter med avseende å skyddshemsorganisationens
effektivitet torde icke helier vara att befara av ett dylikt uppskov,
då alla nu anställda befattningshavare, som kvarstå i tjänst efter löneregleringen,
genom bestämmelser om lönefyllnad skulle garanteras minst
samma löneinkomster, som tillkommit dem före löneregleringen. Utskottet
anser sig därför böra förorda en sådan ändring i Kungl. Majits förslag, att
samtliga de befattningar, som förutsatts uppförda å ordinarie stat, i stället
givas karaktären av extra ordinarie anställningar.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 91. 855 3» 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat torde det för nästa budgetår
beräknade anslaget till avlöningar till den statliga skyddshemspersonalen
kunna begränsas till 425,000 kronor. Härjämte böra vissa ändringar vidtagas
i den föreslagna personalförteckningen och avlöningsstaten, på sätt närmare
framgår av utskottets hemställan.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt bar icke givit utskottet anledning till erinran
i och för sig. Utskottet har dock icke velat underlåta att rikta uppmärksamheten
på de betydande kostnader, som den nya organisationen beräknas draga,
samt i anslutning därtill understryka angelägenheten av att vid organisationens
genomförande och tillämpning alla möjligheter tillvaratagas, som
kunna leda till en minskning i utgifterna utan eftersättande av organisationens
effektivitet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I) medgiva, att till befattningshavare vid de statliga skyddshemmen
Åkerby och Ostra Spång må från det för budgetåret
1937/38 anvisade förslagsanslaget till skyddsuppfostran för
tiden 1 januari—30 juni 1938 utgå lönefyllnad i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 18 februari 1938 förordade grunder;
II) besluta, att gällande avlöningsbestämmelser för ickeordinarie
befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna
civilförvaltningen skola från och med den 1 juli 1938 äga tilllämpning
å befattninghavarna vid statens skyddshem;
III) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser
och tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras förgenomförandet
av ifrågavarande lönereglering eller eljest stå i
samband därmed;
IY) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i förenämnda statsrådsprotokoll angivits meddela
de bestämmelser i övrigt rörande övergången till det nya
avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga;
Y) godkänna följande personalförteckning för statens skydds -
hem:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å extra stat.
4 föreståndare............................................ B 25
10 föreståndare............................................ B 23
Yl) godkänna följande avlöningsstat för statens skyddshem,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Statsutskottets utlåtande Nr 91. 19
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,/ör
slagsvis
........................................ kronor 87,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl Maj:t...................... » 7,500
3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis
........................ kr. 290,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m.,
förslagsvis .................... » 15,500 » 305,500
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... » 25,000
Summa förslagsanslag kronor 425,000
VII) under femte huvudtiteln för budgetåret 1938/39 såsom
förslagsanslag anvisa
a) till Statens skyddshem: Avlöningar 425,000 kronor;
b) till Statens skyddshem: Omkostnader 570,000 kronor;
c) till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem 975,000
kronor.
VIII) medgiva, att från och med den 1 juli 1938 må för verksamheten
vid det stiftelsen Drottning Sophias skyddshem tillhöriga
skyddshemmet Bistaborg utgå statsbidrag enligt i förenämnda
statsrådsprotokoll förordade grunder;
IX) under femte huvudtiteln för budgetåret 1938/39 såsom
reservationsanslag anvisa
a) till Stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal
m. m. 8,000 kronor;
b) till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skoloch
yrkeshem m. fl. 780,000 kronor;
X) till kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd för
budgetåret 1938/39 såsom reservationsanslag anvisa
a) till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och
nybyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Hornö 125,100 kronor;
och
b) till Lån till stiftelsen Brottning Sophias skyddshem för
vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Bistaborg 123,000
kronor.
Stockholm den 1 april 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDEUS RÅSTOCK.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Bergström, Gustafsson
i Benestad, Ström i Lidköping, Carlström, Magnusson i Kalmar och Nisser;
samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Jeppsson,
Persson i Falla, Andersson i Prästbol, Lindberg i Umeå, Isacsson, Weijne, De Geer
i Hanaskog, von Seth och Hansson i Rubbestad.
Reservationer:
1) av herrar Nilsson i Malmö, Råstock, Lindberg i Umeå och Weijne, som
ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
2) av herr Persson i Falla.
Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri.