Statsutskottets utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1938 kl. 12 m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938139 av utgifterna
för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti propositionen (nr
1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1938/39 har
Kungl. Majit såsom kapitalinvestering i avseende å postverket (punkt 1, sid.
3—6 av det vid propositionen under rubrik Kapitalbudgeten, Statens affärsverksfonder,
Bil. 5 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att till inköp av
inventarier för postverkets behov för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 975,000 kronor.
Enligt generalpoststyrelsens av departementschefen förordade förslag skulle
förevarande anslag för nästa budgetår uppföras med ett från 700,000 till
975,000 kronor förhöjt belopp. Anslagsökningen sammanhänger med en
sedan några år tillbaka pågående stark ökning av posttrafiken ävensom den
särskilt under det senaste året icke obetydligt höjda allmänna varuprisnivån.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den framlagda
anslagsberäkningen, hemställer,
att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
975,000 kronor.
2:o) Nybyggnad för postverkets räkning inom kvarteret Blåmannen i
Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 2, sid. 6—10) föreslagit riksdagen
att till nybyggnad för postverkets räkning inom kvarteret Blåmannen i Stockholm
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,800,000 kronor.
Ifrågavarande byggnadsföretag avser att genom uppförande av en nybyggnad
i anslutning till centralposthuset och nuvarande postgirohuset samt viss
påbyggnad av den sistnämnda byggnaden bereda ökade lokaler i första hand
åt generalpoststyrelsens bankavdelning med dess tre särskilda avdelningar,
postgirokontoret, postsparbanken och statens intressekontor. Såsom begyn
Bihang
till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 9. 1
Utskottet.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
nelseanslag för angivna byggnadsarbeten, vilka, inklusive gatumarksersättning
å 35,000 kronor, beräknades draga en kostnad av 1,940,000 kronor, anvisade
1937 års riksdag ett belopp av 600,000 kronor. Återstående byggnadskostnader
förutsattes skola till ett belopp av 394,000 kronor bestridas av medel
ur postverkets förnyelsefond och i övrigt eller till ett belopp av 946,000
kronor täckas med anslag å riksstaten för budgetåret 1938/39.
Enligt nu framlagda bex-äkningar skulle de ursprungligen kalkylerade byggnadskostnaderna
på grund av ökade material- och arbetskostnader samt vissa
föreslagna utvidgningar och ändringar i arbetsplanen behöva överskridas
med sammanlagt 895,000 kronor. Å andra sidan förutsättes det för gatumarksersättning
beräknade beloppet å 35,000 kronor ej bliva erforderligt
inom de närmaste åren. I enlighet härmed skulle för byggnadsföretaget, vilket
ännu ej igångsatts, behöva anvisas ytterligare 1,806,000 kronor eller, i
avrundat tal, 1,800,000 kronor. Kostnadsökningen, vilken till ett belopp av
635,000 kronor är beroende på prisstegring, fördelar sig mellan olika poster
på följande sätt:
ökade material- och arbetskostnader för byggnad och rörledningar
.......................................... kronor 545,000
ökade kostnader för elektriska ledningar................ » 50,000
Ökade kostnader för hissar och för högre hisshöjd........ » 40,000
Skyddsrum .......................................... » 75,000
Ljudisoleringsanordningar (i bokföringssalarna) .......... » 65,000
Brandalarmanläggning ................................ » 45,000
Ekstavsgolv i stället för tidigare beräknade cementgolv, vilka
avsetts skola beläggas med linoleummattor och bekostas av
generalpoststyrelsen ................................ __75,000
Summa kronor 895,000.
UukoUet. Med hänsyn till önskvärdheten av att förlägga ett arbetsföretag av den storleksordning,
varom här är fråga, till tider med lägre arbets- och materialkostnader
skulle det, såsom departementschefen framhållit, kunna ifrågasättas
att, i avvaktan på prisutvecklingen, något framflytta tiden för byggnadsföretagets
påbörjande. Då postgirokontoret, postsparbanken och statens intressekontor,
såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen, äro i trängande
behov av ökade lokaler inom den närmaste tiden, har utskottet emellertid,
i likhet med departementschefen, ansett sig icke kunna förorda en dylik
åtgärd. Utskottet har icke velat motsätta sig de föreslagna ändringarna
och utvidgningarna av den tidigare framlagda arbetsplanen, vilka medföra
en sammanlagd kostnadsökning av 260,000 kronor. Även höjningen i övrigt,
635,000 kronor, är avsevärd men får anses förklarlig med hänsyn till
inträffade prisstegringar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må till nybyggnad för postverkets räkning
inom kvarteret Blåmannen i Stockholm för budgetåret 1938/
39 anvisa ett reservationsanslag av 1,800,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr (J.
3
3:o) Inköp lör postverkets räkning av tomt i Kalmar. Kungl. Majit Ilar
(punkt 3 sid. 11—14) föreslagit riksdagen att till inköp för postverkets räkning
av tomt i Kalmar för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 61,800 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Postkontoret i Kalmar, vars lokaler sedan den 1 oktober 1901 äro inrymda
i en riksbanken tillhörig byggnad därstädes, är såsom av den lämnade
redogörelsen framgår till följd av den under senare tider starkt stegrade
poströrelsen i behov av ökade lokaler. Kravet på ökat utrymme gör sig
gällande på de flesta av postkontorets avdelningar men framträder särskilt i
fråga om allmänhetens avdelning i kassaexpeditionen liksom även beträffande
paketexpeditionen. Riksdagens revisorer hava också redan år 1929
vid besök i Kalmar funnit postkontorets utrymmen vara otillräckliga.
Då verkställd utredning givit vid handen, att det av byggnadstekniska skäl
icke är möjligt att genom tillbyggnad eller omändring av riksbankens fastighet
utvinna erforderligt utrymme åt postkontoret, och lämpliga lokaler genom
förhyrning i privat fastighet visat sig ej heller kunna erhållas, har generalpoststyrelsen
för lokalfrågans lösning ansett sig böra gå i författning
om inköp av en tomt, varå ny posthusbyggnad kunde uppföras. Efter förhandlingar
med Kalmar stad har den 11 maj 1937 upprättats ett köpekontrakt,
avseende ett inom kvarteret Floras kulle beläget område om cirka
2,060 kvadratmeter. Kontraktet förfaller till alla delar, om detsamma icke
godkänts före den 1 juni 1938 eller om viss ändring av stadsplanen för
nämnda kvarter icke blir fastställd av Kungl. Majit.
Det sålunda till förvärv ifrågasatta området, vilket är beläget mellan
Stationsgatan, Larmgatan och ölandsgatan i närheten av järnvägsstationen,
synes hava ett för det tilltänkta ändamålet lämpligt läge. De föreliggande
skissritningarna synas ock giva vid handen, att tomtområdet erbjuder tillfredsställande
möjlighet till uppförande av ett nytt posthus.
Vid bedömande av nu föreliggande förslag torde jämväl böra beaktas,
att telegrafverkets i samma fastighet som postkontoret belägna lokaler beräknas
under år 1941 behöva ökas för anordnande av en automatstation.
Enligt vad som i ärendet upplysts, kan detta lokalbehov lämpligen tillgodoses
genom att telegrafverket får disponera de nu till postkontoret upplåtna
lokalerna.
Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av
tomt i Kalmar för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 61,800 kronor.
4:o) Inköp för postverkets räkning av tomt i Luleå. Kungl. Majit har
(punkt 4, sid. 15—17) föreslagit riksdagen att till inköp för postverkets räkning
av tomt i Luleå för budgetåret 1938,39 anvisa ett reservationsanslag av
23,600 kronor.
Postkontoret i Luleå är sedan slutet av år 1925 inrymt i en på sin tid för
postverkets räkning inköpt fastighet, vilken efter sedermera verkställd tillbyggnad
beräknas tillgodose verkets behov i fråga örn postkontorslokal för
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
avsevärd tid framåt. Genom tillbyggnaden har emellertid fastighetens gårdsutrymme,
som redan från början var i knappaste laget, ytterligare minskats.
Den nu till inköp föreslagna tomten, vilken gränsar till posthusfastigheten,
anses behövlig framför allt med hänsyn till angelägenheten av att erhålla
ökat gårdsutrymme för posttransporternas fullgörande och för anordnande
av garage m. m. men även på grund av att tomten i annan ägares hand kan
komma att bebyggas på ett sätt, som försvårar utnyttjandet av möjligheterna
att utöka de nuvarande postkontorslokalerna. Med hänsyn till den betydelse
förvärvet av tomten sålunda har för postverket har den preliminärt avtalade
köpeskillingen, vilken motsvarar ett pris av 40 kronor per kvadratmeter,
befunnits kunna godtagas, ehuru den är att anse såsom jämförelsevis
hög i förhållande till priset på tomtmark i allmänhet i staden.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av
tomt i Luleå för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 23,600 kronor.
Telegrafverket,
5:o) Telefonstationsbyggnad i Djursholm. Kungl. Majit har (punkt 5, sid.
18—21) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Djursholm för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 240,000 kronor.
För tillgodoseende av behovet av lokaler för en tilltänkt automatisk telefonstation
i Djursholm — vilken enligt den för automatisering av telefonnätet
inom Stockholms förorter uppgjorda planen skall vara färdig att tagas
i bruk under år 1940 — ävensom för beredande av lokal för poststationen å
platsen skulle för en köpeskilling av 20,065 kronor, motsvarande ett pris av
5 kronor per kvadratmeter, inköpas en tomt i kvarteret Reidmar i Djursholm
och å densamma uppföras en nybyggnad i två våningar jämte en
mindre garagebyggnad för en beräknad kostnad av 219,100 kronor. Förslagets
genomförande skulle alltså draga en sammanlagd kostnad av i runt
tal 240,000 kronor. Den nya automatstationen är avsedd att ersätta de nuvarande
stationerna i Djursholm, Djursholms Ekeby, Danderyd och Stocksund,
vilka samtliga med undantag av den sistnämnda äro inrymda i förhyrda
lokaler. Arbetet med den nya stationsbyggnaden, vilken telegrafverket
funnit sig vara i trängande behov av även på grund av förhållandena
vid närtrafikstationen i Stockholm, anses med hänsyn till den för montering
av den nya stationen erforderliga tiden böra påbörjas så snart ske
kan under år 1938. De för byggnadsföretaget erforderliga anslagsmedlen
skulle därför nu i sin helhet anvisas.
Erforderliga anslagsmedel för ifrågavarande stationsbyggnad, vilken ingår
såsom ett led i planen för den successiva automatiseringen av Stockholms
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
5
förortsområden men även är behövlig med hänsyn till förhållandena vid
närtrafikstationen i Stockholm, torde i sin helhet böra anvisas å riksstaten
för nästa budgetår. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Djursholm
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
240,000 kronor.
6:o) Telefonstationsbyggnad i Södertälje. Kungl. Majit har (punkt 6,
sid. 21—24) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Södertälje
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 338,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Telegrafverkets stationer och expeditioner i Södertälje äro, såsom av den
lämnade redogörelsen framgår, fördelade på tre skilda lokaler, vilka förhyras
för en sammanlagd årskostnad av 8,200 kronor, vartill kommer kostnaden
för uppvärmning av telefonstationen. Telegrafstyrelsen framlade redan
år 1928 förslag om uppförande av en stationsbyggnad för sammanförande av
de skilda avdelningarna, vilket förslag dock icke föranledde någon Kungl.
Maj:ts åtgärd. Sedermera har telefonrörelsen i Södertälje utvecklats jämförelsevis
starkt, och telefonstationens kapacitet är nu i det närmaste fullt utnyttjad.
Växelbordsutrustningen är gammal och försliten, och telefonstationen
bör enligt styrelsen nu automatiseras. Styrelsen anser därför, att frågan
örn nybyggnad icke längre kan uppskjutas.
Den föreslagna byggnaden är avsedd att uppföras å en för ändamålet år
1925 förvärvad tomt i hörnet av Nygatan och Badhusgatan. Ritningarna och
kostnadsberäkningen, slutande å 338,000 kronor, hava granskats av byggnadsstyrelsen
utan erinran.
Det framlagda förslaget synes mig i och för sig lämpligt och ägnat att tillgodose
telegrafverkets behov av gemensamma och utökade lokaler. Till skillnad
från 1928 års förslag innefattar emellertid det nu föreliggande icke lokaler
för postkontoret, enär, enligt vad telegrafstyrelsen upplyser, nyssnämnda
tomt icke lämnar utrymme för en byggnad av den storlek, som numera skulle
erfordras för beredande av lokaler såväl för telegrafverket som för postverket.
Med hänsyn härtill har jag funnit det tveksamt, örn ett genomförande
av förslaget kan anses innebära en från statens allmänna synpunkter lämplig
åtgärd. För postkontoret förhyres sedan år 1929 lokaler i en centralt
belägen fastighet. Vid besök på platsen har jag funnit, att en för de båda
verken gemensam byggnad på den nu ifrågavarande tomten, även om i byggnaden
kunde beredas utrymme för postkontoret, icke torde kunna anses giva
postkontoret ett från allmänhetens synpunkt lika gott läge som det nuvarande
och att det knappast kan låta sig göra att på annat och från olika synpunkter
lämpligt sätt giva lokalfrågan den i och för sig önskvärda lösningen med gemensamma
lokaler för de båda verken.
På grund av det anförda vill jag alltså tillstyrka, att telegrafverkets lokalbehov
tillgodoses för sig genom en nybyggnad å den av verket ägda tomten.
.lag vill ock tillstyrka, att det för ändamålet erforderliga anslaget, 338,000
kronor, anvisas å riksstaten för nästa budgetår, ehuru jag icke för närvarande
är beredd att taga slutlig ståndpunkt till frågan örn tidpunkten för byggnadsföretagets
igångsättande. Vid bifall till mill förslag torde det alltså få ta
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
gas under förnyat övervägande, om utvecklingen av telefonrörelsen medgiver
något anstånd med byggnadens uppförande.
Under erinran, att frågan om den närmare tidpunkten för byggnadsföretagets
igångsättande är avsedd att tagas under ytterligare omprövning, får
utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställa,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Södertälje för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 338,000
kronor.
7:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomtområde i Norrköping.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, sid. 24 och 25) —- enligt
vilket skulle genom inköp av ett till telegrafverkets nuvarande förrådstomt
gränsande område beredas utrymme icke blott för uppförande inom den
närmaste tiden av en ny förrådsbyggnad med lokaler för reparationsverkstad
samt av garage för telegrafverkets i Norrköping stationerade bilpark utan
även för framtida utökning av angivna lokaler — hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomtområde i Norrköping för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 42,000 kronor.
8:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Huskvarna. Kungl.
Maj :t har (punkt 8, sid. 25—28) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets
räkning av tomt i Huskvarna för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 13,500 kronor.
Förevarande förslag avser inköp för telegrafverkets räkning av tomt för
uppförande av nybyggnad för en tilltänkt automatisk telefonstation i Huskvarna,
i vilken byggnad även postkontorslokaler avses skola inrymmas. Till
den för tomten begärda köpeskillingen, vilken uppgår till i runt tal 10,500
kronor, motsvarande ett pris av 6 kronor 85 öre per kvadratmeter, komma utgifter
för bidrag till iordningställande av gator med 3,000 kronor, vadan den
sammanlagda kostnaden för byggnadstomten kommer att belöpa sig till
13.500 kronor.
Telegrafverkets till grund för Kungl. Maj:ts förslag liggande framställning
avsåg även anvisande å riksstaten för nästa budgetår av medel till själva byggnaden,
vilken jämte ett friliggande garage beräknats draga en kostnad av
274.500 kronor. Chefen för telegrafverket har emellertid sedermera på tillfrågan
av departementschefen under hand meddelat, att påbörjandet av arbetet
med ifrågavarande stationsbyggnad befunnits kunna utan större olägenhet
uppskjutas ett år. I anslutning härtill har departementschefen ansett sig
böra föreslå, att byggnaden hänföres till de företag, för vilka medel avses
skola äskas i särskild ordning å den av chefen för finansdepartementet vid
anmälan av finansplanen förebådade anslagsplanen för beredskapsarbeten.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
7
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning ao
tomt i Huskvarna för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 13,500 kronor.
9:o) Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Malmö. Kungl.
Maj :t har (punkt 9, sid. 28 och 29) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets
räkning av fastighet i Malmö för budgetaret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 150,000 kronor.
I kvarteret nr 30 Skvalperup inom gamla staden i Malmö äger telegrafverket
två fastigheter, vilka användas för telegraf- och telefonstation. Dessa
fastigheter äro belägna vid Adelgatan, Kansligatan och Norra Vallgatan. Vid
sistnämnda gata äger telegrafverket dessutom i förenämnda kvarter fastigheten
nr 3, som för närvarande är till större delen uthyrd. Denna fastighet,
vilken innehåller en tomtyta av 187 kvadratmeter, inköptes för telegrafverkets
räkning efter av Kungl. Maj:t den 11 juli 1919 givet bemyndigande för
ett pris av 105,000 kronor.
Telegrafverkets lokaler i fastigheterna i kvarteret Skvalperup beräknas med
de utvidgningsmöjligheter, som redan nu finnas, bliva tillräckliga för verkets
behov under minst ett 10-tal år. Den nu till inköp föreslagna fastigheten
nr 8 i samma kvarter, vilken är belägen vid Adelgatan omedelbart intill
de nuvarande två stationsfastigheterna och mitt emot den senast förvärvade
fastigheten samt innehåller en tomtyta av 367.6 kvadratmeter, är således icke
omedelbart erforderlig för telegrafverket. Telegrafstyrelsen har emellertid
framhållit, att sistnämnda fastighet är den enda inom kvarteret, som icke är
bebyggd med större dyrbar byggnad, och att försiktighetsskäl tala för att taga
det erbjudna tillfället till förvärv av fastigheten i akt. Med hänsyn härtill
och då köpeskillingen för fastigheten, 150,000 kronor, synts godtagbar, har
departementschefen funnit sig böra tillstyrka telegrafstyrelsens framställning.
Under erinran, att hyresinkomsterna från den till inköp föreslagna fastigheten
uppgå till 8,900 kronor per år, motsvarande 5.93 procent å den begärda
köpeskillingen, får utskottet, med tillstyrkande av förslaget, hemställa,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
fastighet i Malmö för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
10:o) Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Hälsinborg. Kungl.
Majit har (punkt 10, sid. 29 och 30) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad
till telefonstationsbyggnaden i Hälsingborg för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 325,000 kronor.
Till ifrågavarande byggnadsföretag, som avser att tillgodose behovet av
ökade lokaler vid ersättandet av den nuvarande manuella telefonstationen i
Utskottet.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
Hälsingborg med en automatisk station, har för innevarande budgetår anvisats
ett anslag av 200,000 kronor. Nybyggnaden, vilken med hänsyn till
abonnenttillströmningen anses oundgängligen erforderlig under första halvåret
1939, skulle enligt för 1937 års riksdag framlagda beräkningar draga en
kostnad av 420,000 kronor. Denna kostnadssumma beräknas nu komma att
på grund av stegrade materialpriser och arbetslöner överskridas med
105.000 kronor. I anslutning härtill äskas slutanslag till nybyggnaden med
325.000 kronor.
Anslag till slutförande av ifrågavarande byggnadsföretag torde böra anvisas
å riksstaten för nästa budgetår. Utskottet, som ej funnit anledning
till erinran mot beräkningen av medelsbehovet, hemställer alltså,
att riksdagen må för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden
i Hälsingborg för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 325,000 kronor.
lito) Telefonstationsbyggnad i Lundby i Göteborg. Kungl. Maj:t har
(punkt 11, sid. 30—32) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i
Lundby i Göteborg för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
421,000 kronor.
Ledningarna från telefonabonnenterna inom stadsdelen Lundby (Hisingen)
i Göteborg ingå för närvarande via vattenkablar över Göta älv till telegrafverkets
huvudstation i staden. Dessa kablar beräknas bliva fullt utnyttjade
omkring årsskiftet 1939/40. I syfte att undvika ytterligare kabelläggning
över älven och samtidigt vinna behövlig avlastning från huvudstationen föreslås
nu uppförande av stationsbyggnad i Lundby. Den föreslagna byggnaden,
i vilken även skulle beredas plats för det i förhyrda lokaler för
närvarande inrymda postkontoret Göteborg 8, anses så mycket mera behövlig
som tillkomsten inom några år av en ny bro över älven kan förväntas
medföra ökning av den inom ifrågavarande område bosatta befolkningen.
För ändamålet skulle av Göteborgs stad inköpas en tomt för en köpeskilling,
uppgående till cirka 36,000 kronor och beräknad efter 20 kronor
per kvadratmeter, samt å denna tomt uppföras en byggnad i tre våningar
jämte källarvåning för en kostnad av 385,000 kronor. Förslagets genomförande
skulle alltså draga en sammanlagd kostnad av i runt tal 421,000 kronor,
vilket belopp föreslås skola i sin helhet anvisas å riksstaten för nästa
budgetår.
Utskottet, som tillstyrker att de för ifrågavarande byggnadsföretag beräknade
medlen nu i sin helhet anvisas, hemställer,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Lundby i
Göteborg för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 421,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
9
12:o) Telefonstationsbyggnad i Tranered. Kungl. Majit har (punkt 12,
sid. 33—35) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Tranered
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 92,000 kronor.
Enligt förevarande förslag, som avser beredande av lokaler för en planerad
automatisk telefonstation i Tranered i Älvsborgs municipalsamhälle
utanför Göteborg, skulle för ändamålet inköpas en tomt för en köpeskilling
av i runt tal 4,000 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor 40 öre per kvadratmeter,
och å denna tomt uppföras en stationsbyggnad för en kostnad av
88,000 kronor, varav belöpa 6,000 kronor å anordnande av utvändiga ledningar
m. m. Genom den nya automatstationen, vilken skall ersätta de nuvarande
till förhyrda lokaler förlagda växelstationerna i Långedrag och
Hagen, avses att åvägabringa en behövlig avlastning från närtrafikstationen
i Göteborg, som beräknas vara fullbelagd i slutet av år 1939.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Tranered
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
92,000 kronor.
13:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Kungälv. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 13, sid. 35), enligt vilket skulle
för en köpeskilling av i runt tal 5,800 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor
80 öre per kvadratmeter, inköpas en tomt för uppförande framdeles av
byggnad för en i Kungälv planerad automatisk telefonstation, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Kungälv för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 5,800 kronor.
14:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Karlstad. Under åberopande
av den i ärendet förebragta utredningen (sid. 36 och 37) får utskottet,
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 14) om
förvärvande av erforderlig tomt för uppförande av en förrådsbyggnad i Karlstad
för en köpeskilling av 72,000 kronor, motsvarande ett pris av 12 kronor
per kvadratmeter, hemställa,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Karlstad för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 72,000 kronor.
Utskottet.
15:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Borlänge. Kungl.
Majit har (punkt 15, sid. 37—39) föreslagit riksdagen att till inköp för tele
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskott et.
grafverkets räkning av tomter i Borlänge för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 56,300 kronor.
Förevarande förslag avser förvärv av erforderligt tomtområde för uppförande
framdeles av en telefonstationsbyggnad i Borlänge, i vilken även
skulle beredas lokaler för postkontoret å platsen. Den nuvarande telefonstationen,
som är inrymd i förhyrd lokal, beräknas vid 1942 års utgång vara
fullt utnyttjad och i behov av utbyte mot en ny station av tidsenlig typ,
vilken anses böra förläggas till en telegrafverkets egen byggnad. Postkontoret
är sedan år 1920 inrymt i en postverket tillhörig fastighet, men postkontorslokalen,
som är inredd i en vid förvärvet av fastigheten redan befintlig
byggnad, har under de senare åren visat sig allt mera otillräcklig och
otidsenlig. Verkställda undersökningar hava givit vid handen, att postkontorets
lokalfråga icke kan lösas på ändamålsenligt sätt vare sig genom omändring
av den nuvarande byggnaden eller genom uppförande å postverkets
fastighet av en tillbyggnad. Fastigheten, som befunnits icke heller kunna
användas för en telegrafverkets station, förutsättes emellertid kunna försäljas
för skäligt pris.
Utskottet, som funnit förslaget om inköp av ifrågavarande tomter för uppförande
av en för post- och telegrafverken gemensam byggnad möjliggöra att
de båda verkens lokalbehov i Borlänge på ändamålsenligt sätt tillgodoses,
hemställer,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomter i Borlänge för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 56,300 kronor.
16:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Leksand. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 16, sid. 39—41) om
inköp av erforderlig tomt för uppförande framdeles av en för post- och telegrafverken
gemensam byggnad i Leksand för en köpeskilling av i runt tal
7,000 kronor, motsvarande ett pris av 5 kronor per kvadratmeter, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Leksand för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 7,000 kronor.
17:o) Telefonstationsbyggnad i Bollnäs. Kungl. Majit har (punkt 17,
sid. 41) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Bollnäs för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 298,000 kronor.
Till ifrågavarande byggnadsföretag, vilket beräknades draga en kostnad
av 377,000 kronor, anvisade 1937 års riksdag ett anslag av 177,000 kronor.
På grund av stegrade materiel- och arbetskostnader beräknas nu totalkostnaden
för byggnadsföretaget komma att uppgå till 475,000 kronor. Det i
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
11
enlighet härmed ytterligare erforderliga anslagsbeloppet, 298,000 kronor,
föreslås skola anvisas å riksstaten för nästa budgetår.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Bollnäs för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 298,000
kronor.
18:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomtområde i Järpen. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, sid. 41 och 42), enligt vilket
skulle för ett pris av 6,000 kronor, motsvarande 1 krona 40 öre per kvadratmeter,
inköpas en tomt i Järpen, avsedd närmast för uppförande framdeles
av en överdragsstation för den planerade rikskabeln från Östersund,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomtområde i Järpen för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
19:o) Telefonstationsbyggnad i Skellefteå. Kungl. Majit har (punkt 19,
sid. 42—44) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Skellefteå
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 131,000 kronor.
De å telegrafverkets egen fastighet i Skellefteå för närvarande inrymda
stationslokalerna, i vilka telegrafverket inflyttade för femton år sedan, hava
till följd av telefonväsendets fortgående utveckling inom Skellefteåområdet
befunnits numera vara otillräckliga. Härtill kommer att överdragsstation
erfordras för den nya telefonkabeln genom övre Norrland. Det föreliggande
behovet av ökade utrymmen, vilket anses böra vara tillgodosett i god tid
före år 1941, avses skola fyllas genom att ny telefonstationsbyggnad jämte
garage uppföres å den tomt, å vilken den nuvarande stationsbyggnaden är
belägen och som lämnar god plats även för nybyggnaden. Den nya telefonstationsbyggnaden,
som är avsedd att uppföras i två våningar jämte källarvåning,
har beräknats draga en kostnad av 315,000 kronor, vartill kommer
kostnaden för garaget med 16,000 kronor. De sålunda erforderliga medlen,
331,000 kronor, föreslås skola fördelas på två budgetår, därvid på nästkommande
budgetår skulle belöpa 131,000 kronor.
Under erinran, att de genom nybyggnaden frigjorda lokalerna i det nuvarande
stationshuset äro avsedda att i första hand tagas i anspråk för linjemästarexpedition
och förråd samt i övrigt inredas till bostäder för telegrafverkets
personal, får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställa,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Skellefteå
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
131,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
20:o) Inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter.
Kungl. Majit har (punkt 20, sid. 44—47) föreslagit riksdagen att dels till
inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande
eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas
i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, dels ock medgiva, att Kungl. Majit må
bemyndiga telegrafstyrelsen att, utan iakttagande av ett i statsrådsprotokollet
angivet villkor för anslagets beviljande, för markinköp till ett pris av
högst 1,000 kronor av nämnda anslag disponera sammanlagt högst 100,000
kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Såsom även vid tidigare anslagsäskanden för ändamål av här förevarande
slag framhållits har erfarenheten visat behovet av att äga tillgång till
medel, då det i särskilda fall gällt att snabbt och på för statsverket fördelaktiga
villkor förvärva och bebygga fastigheter för telegrafverkets räkning.
Med hänsyn härtill och då eljest tillräckliga medel efter utgången av innevarande
budgetår icke bliva tillgängliga för ifrågavarande ändamål, tillstyrker
jag, att nytt anslag till belopp av 300,000 kronor äskas.
Den av telegrafstyrelsen gjorda framställningen om att av det ifrågavarande
anslaget visst belopp, förslagsvis 100,000 kronor, måtte ställas till styrelsens
förfogande att användas utan hos Kungl. Majit i varje särskilt fall
inhämtat tillstånd finner jag mig med hänsyn till vad styrelsen anfört kunna
biträda. På sätt styrelsen föreslagit synes detta medgivande lämpligen böra
begränsas till att avse inköp till ett pris av högst 1,000 kronor. Å andra sidan
synes denna medelsdisposition icke böra till tiden begränsas på samma
sätt som eljest gäller för anslaget, alltså praktiskt taget till tiden mellan
riksdagarna. Telegrafstyrelsen bör efter varje års slut till Kungl. Majit anmäla
under senast förflutna året gjorda markinköp av detta slag, och jag
förutsätter, att redogörelse för anslagets användning skall lämnas riksdagen
liksom hittills i samband med äskanden av ytterligare anslag under förevarande
rubrik.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förevarande förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) till inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning
av fastigheter, vilkas förvärvande eller färdigställande icke
utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt
riksdagsbeslut, för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor,
b) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga telegrafstyrelsen
att, utan iakttagande av ett i statsrådsprotokollet angivet
villkor för anslagets beviljande, för markinköp till ett
pris av högst 1,000 kronor av nämnda anslag disponera sammanlagt
högst 100,000 kronor.
21 :o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Majit har (punkt 21, sid. 47—51) föreslagit riksdagen att till fortsatt ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
13
vickling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 30,000,000 kronor.
Under erinran örn att den av 1937 års riksdag beslutade järnvägselektrifieringen
upp till Långsele och Östersund nödvändiggjorde omläggning av
vissa telefonkablar har telegrafstyrelsen i skrivelse den 12 november 1937
anfört följande:
Såsom förut nämnts måste på grund av järnvägselektrifieringen under år
1938 utläggas en kabel för riksledningar från Sundsvall till
Östersund. Dessutom bör den innevarande år utförda kabelanläggningen från
Gävle till Krylbo fortsättas från sistnämnda ort till örebro. Därutöver erfordras
utläggandet av en ny telefonkabel till Finland, varom
förhandlingar pågå med finska post- och telegrafförvaltningen, vilken kabel
skall fortsättas med en jordkabel från Norrtälje till Stockholm. Sveriges andel
av kostnaden för sjökabeln till Finland beräknas komma att uppgå till
700.000 kronor. För övriga nyss nämnda tre kabelanläggningar har den
totala kostnaden blivit beräknad till 9,400,000 kronor, varav 6,200,000 kronor
kunna anses såsom kapitalökning och det återstående beloppet torde böra
bekostas av förnyelsefonden.
För nya blanka riksledningar erfordras ett belopp av 800,000
kronor och för utökning av ledningsantalet i befintliga rikskablar genom
pupinisering samt utvidgning å överdragsstationer
ett belopp av 1,000,000 kronor.
För utvidgning av lokalnäten har styrelsen beräknat det behövliga anslagsbeloppet
till 22,200,000 kronor, varav för nya abonnenter
9,000,000 kronor, för nya blanka landsledningar 900,000 kronor,
för landskablar 1,500,000 kronor, för nätarbeten och stationsutvidgningar
7,400,000 kronor samt för nya växelstationer
och oförutsedda arbeten 3,400,000 kronor.
För nya radiostationer bör slutligen beräknas ett belopp av
1.500.000 kronor, i främsta rummet avsett för en planerad ny rundradiostation
i Falun. Styrelsen förutsätter att, såsom hittills, Kungl. Maj:ts tillstånd
skall inhämtas, innan den ifrågavarande rundradiostationen får anläggas.
Sammanlagt skulle alltså för nästa budgetår erfordras (700,000 +6,200,000
+ 800,000 +1,000,000 + 22,200,000 + 1,500,000) 32,400,000 kronor, vartill
skulle komma ett belopp av 2,600,000 kronor för arbeten under första
halvåret 1938, motsvarande förskotterade utlägg för kabelanläggningen Gävle
—Krylbo. Hela det behövliga anslaget skulle alltså enligt telegrafstyrelsens
förslag komma att uppgå till 35,000,000 kronor.
Telegrafstyrelsen hemställer, att för fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende måtte för budgetåret 1938/39 anvisas ett reservationsanslag
av 35,000,000 kronor, samt att telegrafstyrelsen måtte bemyndigas att
under innevarande budgetår, i den mån så erfordras, vidtaga erforderliga
åtgärder för påbörjande av sådana arbeten för fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende, för vilka det för ändamålet för budgetåret
1938/39 anvisade anslaget är avsett, dock högst till en kostnad av 2.600,000
kronor.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
fcOOOO
♦ 50000
40000
♦ 30000
* 20000
♦ 10000
Ökning av antalet telefonapparater
%
%
1913 14 15 Ib 17 18 19 iO 21 22 23 24 25 2b 27 28 29 30 31 32 33 34 35 3b 37
År
Departementschefen, som tidigare erinrat om en av chefen för finansdepartementet
i finansplanen (Statsverkspropositionen: inkomsterna sid. 17)
närmare angiven plan på framläggandet av en beredskapsbudget, har under
nu förevarande punkt anfört bland annat följande:
I det begärda anslaget å 35 milj. kronor ingår, såsom telegrafstyrelsen
närmare utvecklat, ett belopp av 2.6 milj. kronor, motsvarande kostnaden
för den redan under år 1937 utförda kabelanläggningen mellan Gävle och
Krylbo. Då utgifterna sålunda falla på budgetåret 1937/38, förordar jag,
att nämnda belopp av 2.6 milj. kronor anvisas å tilläggsstat för nämnda
budgetår.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
15
Vad beträffar anslaget i övrigt torde, ehuru med hänsyn till förut anförda
förhållanden en ökning av detsamma för nästa budgetår synes ofrånkomlig,
denna ökning dock kunna begränsas så, att anslaget upptages med ett belopp
av 30 milj. kronor. Jag förutsätter därvid, att medel för arbeten av
hithörande slag komma att upptagas i förutnämnda särskilda anslagsplan.
Det av Kungl. Maj:t å tilläggsstat begärda anslaget av 2,600,000 kronor
har numera av riksdagen anvisats.
Beträffande ökningen av antalet telefonapparater under vart och ett av
åren 1913—1937 får utskottet hänvisa till en vidstående tabell. Vid 1937
års utgång utgjorde sammanlagda antalet telefonapparater 740,000.
Det gynnsamma ekonomiska resultat som telegrafverket under senare år
lämnat, har -— såsom utskottet tidigare vid olika tillfällen framhållit — till
en ej ringa del berott på att verkets tekniska utrustning, till gagn också för
samfärdsel och näringsliv, motsvarat trafikens alltjämt stegrade krav.
Det belopp av 30,000,000 kronor som nu av Kungl. Majit för ändamålet
äskas överstiger visserligen med 2,500,000 kronor motsvarande anslag för
innevarande budgetår.
I förhållande till vad telegrafstyrelsen begärt innebär dock beloppet en
nedsättning med 2,400,000 kronor. Till stöd för detta anslagsbelopps beviljande
kan också åberopas den ännu in på år 1938 alltjämt fortgående,
rekordartat starka stegringen i nya telefonabonnemang med en därav föranledd
motsvarande ökad nyanläggningsverksamhet. Antalet nya telefonapparater
uppgick under 1937 till 53,500 eller, på sätt av vidstående tabell framgår,
vida över dubbelt den siffra, som i allmänhet tidigare årligen uppnåtts.
Som förklaring till denna utveckling har, förutom högkonjunkturen, angivits
vad städerna beträffar den fortgående starka familjebildningen, lokaliserad
till nya mindre bostäder, och för landsbygdens del frikretssystemets
utbredning och överhuvud den därstädes bosatta befolkningens växande behov
av att även den komma i åtnjutande av de fördelar, som den direkta
tillgången till telefon medför.
Det är uppenbart att den starka nyanläggningsverksamhet, som föranledes
av denna rekordartade abonnentökning, ej kan försiggå utan stora kapitalutlägg.
Till belysning härav må erinras därom att varje telefonapparat
i det nuvarande svenska telefonnätet representerar ett anläggningsvärde av
cirka 540 kronor eller alltså över 5,000,000 kronor för 10,000 apparater. Härtill
komma emellertid vad nästa budgetår beträffar betydande engångskostnader
för kabelarbeten, föranledda av järnvägselektrifleringen.
Med hänsyn till nu angivna förhållanden finner sig utskottet böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000,000 kronor.
22:o) Radioanläggningar för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 22,
sid. 51—56) föreslagit riksdagen att till radioanläggningar för luftfarten för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 230,000 kronor.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 9
Utskottet.
Till radioanläggningar för luftfarten har riksdagen hittills såsom kapitalökningsanslag
för telegrafverket anvisat sammanlagt 412,000 kronor, varav
180.000 kronor till radioanläggning för Bromma flygplats (Stockholm),
140.000 kronor till ny radioanläggning för flygplatsen vid Bulltofta (Malmö)
och 85,000 kronor till radiostation i Småland.
Nu föreslås att medel skola anvisas till radioanläggning för Torslanda flygplats
vid Göteborg samt till radiostation på Gotland. Den föreslagna radioanläggningen
för Torslanda flygplats, vilken är avsedd att komma till utförande
i samband med en ny kustradiostation i trakten av Göteborg, har
beräknats draga en kostnad av 135,000 kronor. Den andra anläggningen,
som kostnadsberäknats till 95,000 kronor, avses skola uppföras vid ett på
Gotland planerat hjälplandningsfält för luftfartsleden Stockholm—Riga.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till radioanläggningar för luftfarten för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 230,000
kronor.
Statens järnvägar.
23 :o) Gångbroar och gångtunnlar. Under erinran, att riksdagen till
gångbroar och gångtunnlar — vilka anordningar äro av stor betydelse för
trafiksäkerheten, särskilt vid bangårdar med stark tåg- och persontrafik —
tidigare anvisat 50,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1925/26—
1930/31, 100,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1931/32—1934/35 och
150,000 kronor för inneverande budgetår, får utskottet, med tillstyrkande av
Kungl. Majits förslag (punkt 23, sid. 57 och 58), hemställa,
att riksdagen må till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
24) Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och
Katrineholm. Kungl. Majit har (punkt 24, sid. 58 och 59) föreslagit riksdagen
att till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna
och Katrineholm för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majits i 1937 års statsverksproposition (utgifter för
kapitalökning, bil. 5, punkt 24) framställda förslag anvisade riksdagen till
förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm
för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor att utgå
av andra statsinkomster än lånemedel. Såsom närmare framgår av nämnda
statsverksproposition föranleddes angivna förslag av att arbetslöshet i och
med inlandsbanans slutförande hotade ett betydande antal arbetare, av vilka
många under ett flertal år arbetat vid statens järnvägsbyggnader, samt tillika
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
17
av önskvärdheten, att den erfarenhet och skicklighet, som ifrågavarande arbetare
under årens lopp förvärvat, skulle kunna bevaras åt statens järnvägar
för att nyttiggöras vid andra arbeten av motsvarande slag. Till det föreslagna
nya arbetsföretaget förutsattes komma att överflyttas endast den vid inlandsbaneanläggningen
fast knutna, specialiserade järnvägsbyggarkåren, vilken
torde haft skäl att räkna med fortvarig anställning och i sinom tid pension,
men däremot icke mera tillfälligt anställda personer. De för ifrågavarande
arbetsföretag anvisade medlen förutsattes icke skola komma att belasta
statens järnvägars lånekapital, i varje fall icke förr än vid den tidpunkt,
då färdigställandet av dubbelspåret kunde befinnas nödvändigt med hänsyn
till driften.
Ifrågavarande arbeten, till vilka medel anvisats första gången å riksstaten
för nu löpande budgetår, hava igångsatts med hänsyn till trafikens behov och
för att i viss utsträckning bereda sysselsättning åt de i och med slutförandet
av inlandsbanebygget ledigblivna arbetarna. I anslutning till statsmakternas
sålunda meddelade beslut i ämnet torde anslag för ändamålet böra anvisas
jämväl för nästa budgetår. Vid arbetena, till vilka från början överflyttades
ett 175-tal man, beräknas efter entledigandet under den gångna hösten av
övriga arbetare vid inlandsbanebygget komma att sysselsättas omkring 250
man. Kostnaden härför under nästa budgetår skulle uppgå till 1,200,000
kronor. Angivna kostnad beräknas emellertid till ett belopp av 200,000 kronor
kunna täckas av uppkommande besparing å det för innevarande budgetår
för ändamålet anvisade anslaget.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning
mellan Järna och Katrineholm för budgetåret
1038/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
25:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Kungl. Ma:jt
har (punkt 25, sid. 59—65) föreslagit riksdagen att till fortlöpande förstärkning
av spåröverbyggnaden för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 4,200,000 kronor.
Enligt den femårsplan för fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden,
som järnvägsstyrelsen framlade i samband med anslagsäskandena för innevarande
budgetår, skulle under den kommande femårsperioden erfordras ett
årligt anslagsbelopp för ändamålet av 6,400,000 kronor. Järnvägsstyrelsen
avser nu med hänsyn till de höjda materialpriserna att för år 1938 begränsa
inläggningen av nya räler till endast omkring 50 kilometer spår mot omkring
ISO kilometer under år 1937. Däremot skulle arbetet med inläggning av underläggsplattor
bedrivas i samma omfattning som under år 1937. Sammanlagda
anslagsbehovet för 1938 års arbeten skulle enligt järnvägsstyrelsens sålunda
reducerade plan uppgå till 5,700,000 kronor. I detta belopp ingå, enligt
vad järnvägsstyrelsen meddelat, 300,000 kronor för utbyte av räler å de av
statens järnvägar numera övertagna, östra centralbanans järnvägsaktiebolag
Bihang till riksdagens protokoll 1938. t> sami. Nr .9. 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
förut tillhöriga järnvägarna, vilket utbyte förutsattes i Kungl. Maj:ts av 1937
års riksdag bifallna proposition, nr 129, angående statsförvärv av nämnda
järnvägar.
Vad beträffar sättet för bestridande av det sålunda erforderliga anslagsbeloppet
å 5,700,000 kronor har järnvägsstyrelsen framhållit, att enligt de
under de senaste åren tillämpade principerna ett lånemedelsanslag av
2.800.000 kronor skulle anvisas å riksstaten för budgetåret 1938/39 samt
att av förnyelsefondsmedel ett belopp av 2,900,000 kronor skulle ställas till
förfogande. Enligt statsmakternas beslut år 1937 rörande anslag för nu ifrågavarande
ändamål skulle emellertid kapitalökningsmedel anvisas även för
avlastning från förnyelsefonden med en femtedel årligen av ett belopp å 7
miljoner kronor, som tidigare från nämnda fond tagits i anspråk för ökning
av banans kapacitet och som alltså enligt nuvarande ordning borde bestridas
med kapitalökningsmedel. I anslutning härtill har järnvägsstyrelsen föreslagit,
att lånemedelsanslaget även för nästa budgetår ökas med 1,400,000 kronor
till 4,200,000 kronor och att belastningen å förnyelsefonden i motsvarande
mån minskas.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.
Då det ur olika synpunkter torde få anses angeläget, att under tider av rådande
högkonjunktur med därav föranledda stegringar i materialpriserna en
viss återhållsamhet iakttages i fråga om sådana statliga arbeten, som utan
alltför stora olägenheter kunna något anstå, finner jag järnvägsstyrelsens nu
föreliggande förslag om viss inskränkning i de planerade arbetena icke böra
föranleda någon erinran. I fråga örn sättet för finansieringen av dessa arbeten
anser jag, med hänsyn till att den förutnämnda utredningen om användningen
av affärsverkens förnyelsefonder ännu icke slutförts, något definitivt
ställningstagande till berörda spörsmål ej heller nu böra ske. I avvaktan på
resultatet av utredningen synes emellertid järnvägsstyrelsens förslag kunna
läggas till grund för bestämmandet av det erforderliga anslaget för nästa
budgetår. I enlighet härmed skulle å riksstaten uppföras ett anslag å
4.200.000 kronor. Därvid förutsättes, att av förnyelsefondsmedel för år 1938
skall för samma ändamål få disponeras ett belopp av 1,500,000 kronor.
Vad beträffar ett av järnvägsstyrelsen behandlat spörsmål om finansieringen
av vissa förstärknings- och kompletteringsarbeten å huvudlinjernas banvall
och ballast m. m. har departementschefen visserligen funnit erinringar
kunna göras mot styrelsens förslag, att dessa arbeten, ehuru de till viss del
kunna anses medföra en kapacitetsökning hos banan, skulle i sin helhet få
finansieras med trafikmedel. Med hänsyn till att kostnaderna för liknande
ehuru i varje särskilt fall till sin omfattning mindre arbeten tidigare bestritts
med trafikmedel, har han likväl för sin del ansett sig kunna biträda järnvägsstyrelsens
förslag.
Järnvägsstyrelsens förenämnda av departementschefen förordade förslag
innebär viss begränsning av inläggningen av ny räls i jämförelse med vad
som skedde år 1937. Under erinran härom får utskottet tillstyrka anvisning
av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget, 4,200,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
19
Vad angår förslaget om anlitande av trafikmedel för vissa förstärkningsoch
kompletteringsarbeten har utskottet med hänsyn till vad departementschefen
i ärendet anfört ej ansett sig böra framställa erinran mot förslaget.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 4,200,000 kronor.
26:o) Skenfria vägkorsningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 26, sid 65), som avser anvisande av samma belopp som för nu
löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
27:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit bar (punkt
27, sid. 66) föreslagit riksdagen att till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Enligt av järnvägsstyrelsen i samband med anslagsäskandena till 1937 års
riksdag framlagd plan beräknades för ett fortsatt utförande av växel- och
signalsäkerhetsanläggningar i syfte att kunna nöjaktigt tillgodose de stegrade
kraven på täta och snabba tågförbindelser utan eftersättande av trafiksäkerheten
eller oproportionerlig ökning av driftkostnaderna komma att erfordras
en medelsanvisning av 1,000,000 kronor för vart och ett av budgetåren
1937/38—1941/42. I anslutning härtill beviljades för innevarande budgetår
anslag för ändamålet med nämnda belopp. Nu äskas enahanda belopp
för nästa budgetår.
Utskottet, som tillstyrker, att anslaget uppföres med av Kungl. Majit äskat Utskottet.
belopp, hemställer,
att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
28:o) Telefonledningar och kabelarbeten. Under erinran att av Kungl.
Majit begärd höjning av förevarande anslag med 100,000 kronor helt hänför
sig till komplettering av telefonförbindelserna å de med statens järnvägar
år 1937 införlivade enskilda järnvägarna, får utskottet, med tillstyrkande av
Kungl. Majits förslag (punkt 28, sid. 66 och 67), hemställa,
att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utekottet.
29:o) Elektrifiering av banorna Ånge—Bräcke—Långsele, Bräcke—Östersund
och Göteborg—Uddevalla. Kungl. Maj:t har (punkt 29, sid. 68)
föreslagit riksdagen att till elektrifiering av banorna Ånge—Bräcke—Långsele,
Bräcke—Östersund och Göteborg—Uddevalla för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 8,900,000 kronor.
Elektrifiering av ifrågavarande linjer beslöts av 1937 års riksdag. Enligt
den av järnvägsstyrelsen då framlagda finansieringsplanen skulle kostnaderna
för elektrifieringsarbetena, vilka beräknades uppgå till sammanlagt 20.9 miljoner
kronor, fördelas på budgetåren 1937/38 och 1938/39 på följande sätt:
Överföringsanläggningen................
Ändringsarbeten
hänförliga till statens järnvägar......
å telegrafverkets ledningar...........
Elektriska lok och värmeanläggningar...
Summa kronor
B u d g
1937/38
kronor
5.035.000
3.700.000
l,465,0u0
1,80''>,000
12,000,000
1938 39
kronor
4.175.000
1.225.000
3.500.000
8.900.000
Summa
kronor
9.210.000
4.925.000
1.465.000
5.300.000
20,900,000
I anslutning härtill beviljades för innevarande budgetår anslag för ändamålet
med 12 miljoner kronor. Framställning göres nu om anvisande av
återstående belopp, 8.9 miljoner kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, som avser anvisning i enlighet
med tidigare framlagd finansieringsplan av det för ifrågavarande elektrifieringsarbetens
slutförande erforderliga beloppet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till elektrifiering av banorna Ånge—Bräcke—Långsele,
Bräcke—Östersund och Göteborg—Uddevalla
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
8.900,000 kronor.
30:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Beträffande Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 30, sid. 69) om anslag till försvarsberedskap vid statens
järnvägar kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket härigenom
anmäles.
31 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, sid. 69 och 70), enligt vilket
förevarande anslag för nästa budgetår skulle på grund av stegrade arbetsoch
materialkostnader ävensom efter hand inträdd ökning av linjenätets
omfång höjas med 250,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetaret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 750,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
21
32:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Majit har (punkt 32, sid. 70—72)
föreslagit riksdagen att till elektriska lokomotiv för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 1,800,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har begärt anvisande av 1,800,000 kronor för anskaffning
av 8 elektrolok, varav 4 för statens järnvägars egen trafik och 4 för utförande
av loktjänsten å den enskilda järnvägslinjen Hälsingborg—Teckomatorp—Eslöv.
Framställningen i sistnämnda hänseende sammanhänger
med inledda förhandlingar rörande elektrifiering av angivna järnvägslinje i
samarbete med statens järnvägar. Dessa förhandlingar hava ännu ej lett
till slutligt resultat men i samband med förhandlingarna utförda undersökningar
hava visat, att vederbörande järnvägsbolag lämpligen böra med egna
medel utföra alla de för banelektrifieringen erforderliga fasta anläggningarna,
varemot den allmänna transporthushållningen bättre skulle tillgodoses genom
att lok, omformarestationer m. m. ställdes till förfogande av statens
järnvägar.
Departementschefen har i anslutning härtill anfört följande:
Då den nu tillgängliga lokparken är för knapp för att den ökade tågrörelsen
utan olägenheter skall kunna avvecklas, synes icke något vara att erinra
mot bifall till järnvägsstyrelsens framställning om anvisande av 900,000 kronor
för anskaffning av ytterligare 4 elektriska lokomotiv för statens järnvägars
eget behov.
Vad däremot angår frågan om anvisande av ytterligare 900,000 kronor för
inköp av 4 elektriska lokomotiv för utförande av loktjänsten å den enskilda
järnvägslinjen Hälsingborg—Teckomatorp—Eslöv dr jag i sakens nuvarande
läge icke beredd att taga slutlig ställning till densamma. Jag anser emellertid
det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet böra anvisas för nästa budgetår
för att vara för Kungl. Majit tillgängligt, därest de pågående förhandlingarna
mellan järnvägsstyrelsen och de enskilda järnvägsbolagen skulle
resultera i en överenskommelse, som kan anses innebäx-a sådana fördelar
för parterna, att det ifrågasatta samarbetet bör komma till stånd.
Utskottet hemställer i enlighet med Kungl. Majlis förslag,
att riksdagen må till elektriska lokomotiv för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,800,000 kronor.
33:o) Motorvagnar. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt
33, sid. 72 och 73), vilket i enlighet med vad som förutsattes i samband med
statens övertagande av de Östra centralbanans järnvägsaktiebolag förut tillhöriga
järnvägarna samt järnvägarna Sala—Gysinge—Gävle och Uppsala—
Enköping avser anskaffning av erforderligt antal motorvagnar för rationalisering
av driften å angivna järnvägar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till motorvagnar för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
34:o) Person- oell resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 34, sid. 73
och 74) föreslagit riksdagen att till person- och resgodsvagnar för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor.
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Enligt av järnvägsstyrelsen i samband med anslagsäskandena till 1937 års
riksdag framlagd plan för anskaffning av person- och resgodsvagnar, avseende
budgetåren 1937/38—1941/42, beräknades medelsbehovet för ändamålet under
femårsperioden i fråga till 12,000,000 kronor, varav hälften förutsattes skola
utgå av anslag å riksstaten och hälften av förnyelsefondsmedel. Med hänsyn
till väntad anskaffning av ny materiel för den internationella trafiken upptog
planen för budgetåret 1937/38 ett något högre belopp än för de följande åren,
nämligen 2,800,000 kronor. Återstoden, 9,200,000 kronor, förutsattes bliva anvisad
under de fyra följande budgetåren med 2,300,000 kronor för vart och ett
av dem. I anslutning härtill anvisades å riksstaten för innevarande budgetår
ett anslag å 1,400,000 kronor, varjämte å statens järnvägars förnyelsefondsstat
för år 1937 upptogs ett lika stort belopp för samma ändamål.
På grund av under senaste åren inträdd prisstegring har styrelsen nu sett
sig nödsakad att för nästkommande budgetår begära en ökning av det i planen
förutsatta beloppet, 2,300,000 kronor, med 900,000 kronor till 3,200,000 kronor.
Den för budgetåret 1938/39 sålunda beräknade beloppet, varav hälften
skulle anvisas å riksstaten, har preliminärt beräknats fördela sig å olika vagntyper
på följande sätt:
Kronor.
5 internationella samtrafiksvagnar ........................... 850,000
6 sittvagnar 2 klass .............................. 72ö’000
5 » 2 och 3 klass .................................. 525,000
9 » 3 klass ........................................ 875,000
3 resgodsboggivagnar ......................... 225,000
Summa kronor 3,200,000.
Utskottet. Såsom järnvägsstyrelsen framhållit, torde det med hänsyn till angelägenheten
av trafikens behöriga skötsel icke låta sig göra att i anledning av
den inträdda prisstegringen vidtaga någon inskränkning i den förut uppgjorda
planen för anskaffning av person- och resgodsvagnar. Utskottet har därför
i likhet med departementschefen ansett sig böra tillstyrka, att medel ställas till
förfogande för ändamålet med det av styrelsen äskade beloppet. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till person- och resgodsvagnar för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor.
35:o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. Kungl. Majit har
(punkt 35, sid. 75—77) föreslagit riksdagen att till anläggningar och förlag
för automobiltrafik för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
2,400,000 kronor.
Med bifall till förslag, framställt av Kungl. Majit i 1935 års statsverksproposition
(utgifter för kapitalökning, bil. 3, punkt 33), anvisade riksdagen för
budgetåret 1935/36 till anläggningar och förlag för automobiltrafik ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor. För samma ändamål anvisades för
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
23
budgetåret 1936/37 ett lika stort belopp och för innevarande budgetår ett anslag
av 2,300,000 kronor, varav ett belopp å 300,000 kronor avsågs för anskaffning
av fordon till redan av statens järnvägar trafikerade linjer.
Departementschefen har i ämnet anfört följande:
De skäl, vilka legat till grund för statsmakternas tidigare beslut att bereda
medel åt järnvägsstyrelsen för inköp av automobillinjer, torde alltjämt äga
giltighet. Jag vill därför tillstyrka, att anslag för ändamålet anvisas jämväl
för nästkommande budgetår i syfte att styrelsen skall bliva i tillfälle att fullfölja
den i förevarande hänseende tillämpade kommunikationspolitiken.
Denna politik har i stort sett medfört ett gott ekonomiskt resultat för statens
järnvägar. För allmänheten hava genom trafikens rationalisering och ökat
samarbete mellan järnväg och landsvägstrafik flerstädes fördelar vunnits.
Beträffande medelsbehovet torde några mera exakta beräkningar icke kunna
förebringas, enär förvärven i varje fall måste bliva beroende på förhandlingar
och andra omständigheter, vilka icke nu så långt i förväg kunna med
säkerhet bedömas. Med hänsyn till den vunna erfarenheten rörande användningen
av hittills anvisade medel har jag emellertid ingen erinran mot
styrelsens förslag, att för ändamålet i likhet med vad hittills varit fallet avses
ett belopp av 2,000,000 kronor. Ej heller har jag funnit något att erinra
mot att på sätt som skett för innevarande budgetår anslaget ökas med visst
belopp, avsett för anskaffning av landsvägsfordon för statens järnvägars
automobillinjer. Med hänsyn till den allmänna prisstegringen synes i enlighet
med järnvägsstyrelsens förslag beloppet böra ökas med 100,000 kronor
till 400,000 kronor, Vilket belopp torde få ställas direkt till järnvägsstyrelsens
förfogande att användas för därmed avsett ändamål.
Under erinran, att för anskaffning av motorfordon å redan trafikerade Utskottet
linjer beräknats ett belopp av 400,000 kronor mot 300,000 kronor för innevarande
budgetår, vilken höjning är föranledd av den allmänna prisstegringen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till anläggningar och förlag för automobiltrafik
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 2,400,000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
36:o) Rensningsarbetcn i Göta älv för huvuclrcglering av Vänern. Kungl.
Majit har (punkt 36, sid. 84 oell 85) föreslagit riksdagen att till rensningsarbeten
i Göta älv för huvudreglering av Vänern för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Till ifrågavarande arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av 2,400,000
kronor, hava för budgetåren 1935/36—1937/38 anvisats tillhopa 2,000,000
kronor. I enlighet med vad som förutsattes vid beviljande av anslag för
ändamålet för innevarande budgetår begäres nu anvisande av de för arbetenas
slutförande erforderliga medlen, 400,000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
Då Kungl. Majlis förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering
av Vänern för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
37:o) Ny maskinstation i Trollhättan. Kungl. Majit har (punkt 37) föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva
riksdagen förelagd, till ny maskinstation i Trollhättan för budgetåret 1938/
39 beräkna ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 14 januari 1938 dagtecknad proposition
nr 48, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att till ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgeten,
under rubrik Statens vattenfallsverk, anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Enligt det av vattenfallsstyrelsen nu framlagda förslaget till ny kraftstation
i Trollhättan skulle densamma förläggas vid Hojumsvarp ovanför den
gamla stationen, den s. k. Olidestationen. Genom en kraftstation därstädes
skulle möjlighet erhållas att utnyttja den vattenmängd av upp till 900 m3/sek.
som efter genomförandet av Vänerns reglering skulle kunna avtappas ur
nämnda sjö under stor del av året. Med den av vattenfallsstyrelsen förutsatta
fördelningen av denna vattenmängd på den nuvarande s. k. Olidestationen,
i vilken kan utnyttjas en vattenmängd av 600 m3/sek., och den
planerade stationen skulle den sammanlagda effekten hos stationerna efter
full utbyggnad av Hojumstationen uppgå till omkring 225,000 kW, varav
på Hojumstationen skulle komma cirka 100,000 kW.
Den planerade stationen, som vid full utbyggnad skulle utrustas med 3
maskinaggregat, skulle enligt vattenfallsstyrelsens plan till en början förses
med endast 2 aggregat. Kostnaderna för det första byggnadsstadiet, som
skulle draga en byggnadstid av 4 år, hava beräknats till 14 milj. kronor.
Skulle aggregaten förses med kaplanturbiner i stället för, såsom styrelsen
tills vidare räknar med, francisturbiner, skulle kostnadssumman ökas med
omkring 500,000 kronor. Härtill komma 550,000 kronor för en mot flygbomber
motståndskraftig övertäckning av maskinhus och tubintag. Vattenfallsstyrelsen
har emellertid förutsatt, att sistnämnda belopp icke skulle
utgå av kapitalinvesteringsmedel.
På grund av senaste tidens kraftiga stegringar i energikonsumtionen hava
tidigare beräkningar beträffande kraftförbrukningen inom statens vattenfallsverks
konsumtionsområden under åren fram till och med år 1943 visat
sig vara väl lågt tilltagna. I syfte att erhålla säkerhet för tillräcklig tillgång
på kraft för de stora delar av landet, inom vilket vattenfallsstyrelsen bär
Statsutskottets utlåtande Nr 9. 2o
ansvaret för kraftleveranserna, har styrelsen som en ytterligare åtgärd föreslagit
påbörjande av en ny maskinstation vid Trollhättan. Under erinran att
ensamt det första byggnadsstadiet skulle draga en anläggningstid av 4 år får
utskottet tillstyrka förslaget. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
38:o) Driftchefsbostad vid ångkraftstationen i Västerås. Kungl. Maj:t
har (punkt 38, sid. 86) föreslagit riksdagen att till driftchefsbostad vid ångkraftstationen
i Västerås för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Till ifrågavarande byggnadsföretag, vilket ännu icke igångsatts, har för
innevarande budgetår anvisats ett belopp av 40,000 kronor, motsvarande
den för byggnadsföretaget ursprungligen beräknade kostnaden. I anledning
av inträdd prisstegring begäres nu ett tilläggsanslag för ändamålet av 10,000
kronor.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer,
att riksdagen må till driftchefsbostad vid ångkraftstationen
i Västerås för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
39:o) En andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation. Kungl. Majit bar
(punkt 39, sid. 86—88) föreslagit riksdagen att till en andra avloppstunnel
vid Porjus kraftstation för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Till ifrågavarande tunnelarbete hava hittills anvisats tillhopa 1,150,000 kronor,
varav 800,000 kronor för innevarande budgetår. Vid beviljandet av sistnämnda
belopp förutsattes, att arbetet, som i sin helhet beräknades kosta
1,500,000 kronor, skulle vara färdigt före 1938 års utgång.
Framställning göres nu om anvisande för nästkommande budgetår av ett
anslag å 500,000 kronor för tunnelarbetets slutförande, vilket anslagsäskande,
jämfört med det nästlidet år beräknade anslagsbehovet, innebär en ökning
med 150,000 kronor. Av detta belopp hänföra sig 75,000 kronor till den allmänna
prisstegringen, medan den återstående hälften beräknas erforderlig
för vissa ytterligare arbeten i den nya tunneln. Med dessa arbeten avses att
möjliggöra, att två nya aggregat, nr 8 och 9, vilka på grund av kraftkonsumtionens
utveckling förutsättas snart bliva behövliga, kunna insättas utan störning
av driften i övrigt.
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
Ifrågavarande tunnelarbete torde böra fullföljas i den takt, som förutsattes
vid beviljande av anslag för ändamålet å riksstaten för innevarande budgetår.
Utskottet tillstyrker därför, att de för arbetets slutförande erforderliga
medlen nu anvisas. Utskottet, som funnit den föreslagna utvidgningen avarbetsplanen
vara av beskaffenhet att böra godkännas, hemställer alltså,
att riksdagen må till en andra avloppstunnel vid Porjus
kraftstation för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
40:o) Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven. Kungl. Majit har (punkt
40, sid. 88—91) föreslagit riksdagen att tili kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor.
Till utbyggande av Stadsforsen, vilket ingår som ett led i statens vattenfallsverks
planenliga bvggnadsprogram, hava hittills anvisats tillhopa 6,300,000
kronor. Enligt för 1937 års riksdag framlagd finansieringsplan förutsattes
arbetena med utbyggnaden, vilka beräknades draga en sammanlagd kostnad
av 19,100,000 kronor, skola ske i sådan takt, att anläggningen färdigställdes
under år 1940.
Det för ifrågavarande kraftstationsbygge för nästa budgetår äskade anslagsbeloppet,
5 miljoner kronor, överensstämmer med det belopp, som förutsattes
i den i nästlidet års statsverksproposition framlagda finansieringsplanen. Vattenfallsstyrelsen
har emellertid förutskickat, att med hänsyn till de stora
prisstegringar, som under senaste året inträffat särskilt beträffande järnkonstruktioner,
armeringsjärn, virke och maskinutrustning, den förut beräknade
kostnaden, 19.1 miljoner kronor, för kraftstationens fullbordande kommer
att överskridas med ett belopp, som vattenfallsstyrelsen f. n. beräknar till 2.7
miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsen har för avsikt att begära i anledning härav
erforderligt tilläggsanslag för budgetåren 1939/40 och 1940/41.
Enligt de prognoser, som framlades för 1937 års riksdag, kunde den genom
Stadsforsens utbyggande nytillkommande kraften beräknas bliva i sin helhet
erforderlig för att möta den ökning i kraftbehov, som kunde väntas föreligga
vid tidpunkten för kraftanläggningens planenliga färdigställande. Angivna
beräkningar rörande stegringarna i den allmänna kraftförbrukningen
hava, enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelat, numera visat sig vara hållna
i underkant.
Utskottet har funnit sig kunna tillstyrka, att anslag till kraftanläggningen
för nästa budgetår anvisas med det i förutnämnda finansieringsplan beräknade
beloppet. Utskottet har även funnit sig böra tillstyrka den i samband
med framställningen om fortsatt anslag till ifrågavarande kraftanläggning
föreslagna utvidgningen av den för anläggningen uppgjorda arbetsplanen,
avseende ökning av fallhöjden med 1 meter genom ytterligare rensningsarbeten
för en kostnad av ungefär 220,000 kronor. Härigenom beräknas kraftanläggningens
effekt komma att ökas med 2,000 kW.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
27
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
5,000,000 kronor.
41 :o) Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva. Kungl. Maj:t har
(punkt 41, sid. 91—94) föreslagit riksdagen att till påbyggnad av regleringsdammen
vid Suorva för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
1.150,000 kronor.
Ifrågavarande byggnadsföretag, till vilket för innevarande budgetår anvisats
ett begynnelseanslag av 600,000 kronor, avser att genom påbyggnad av
de vid Suorvajaures två utloppsgrenar uppförda regleringsdammarna, vilka
nu äga en krönhöjd av + 105 meter över gällande jämförelseplan, öka vattentillgången
vid Porjus kraftverk så, att nuvarande utbyggnad därstädes
skall kunna belastas året runt även under vattenfattiga år. Vid nuvarande
storlek på Suorvamagasinet kan nämligen kraftstationen i Porjus under
ogynnsamma förhållanden endast fullbelastas under förvintern, under det
att tappningen under vattenfattiga vintrar från och med jultiden måste successivt
nedsättas, så att omedelbart före vårflodens inträde något kraftöverskott
icke föreligger. Med nuvarande regleringsanordningar skulle alltså under
vissa tider någon överskottskraft icke finnas tillgänglig för transport söderut,
när stamlinjen Porjus—Västerås fullbordas.
För 1937 års riksdag framlades två alternativa förslag med avseende å tiden
för påbyggnadens genomförande. Enligt det ena av dessa förslag, alternativ
I, vilket vattenfallsstyrelsen i dåvarande läge fann sig böra förorda och
vilket även lades till grund för riksdagens beslut, skulle dammen påbyggas i
två etapper. Kostnaden för första utbyggnadsstadiet, avseende en dämning
till höjden + 108 meter, beräknades till 2,000,000 kronor att fördelas på budgetåren
1937/38—1939/40. Den totala utbyggnaden till full höjd, tillåtande
en dämning till + 110.8 meter, skulle utföras framdeles och beräknades kosta
ytterligare 2,160,000 kronor.
Enligt vattenfallsstyrelsens nu gjorda, av departementschefen förordade
framställning skulle arbetet, med hänsyn till den betydande ökningen i kraftkonsumtionen
inom Norrlandsblocket under år 1937, i fortsättningen utföras
enligt det andra för 1937 års riksdag framlagda förslaget, alternativ II, avseende
uppförande av dammen till full höjd i ett sammanhang men sammanfallande
med alternativ I i fråga örn det första årets arbeten. Enligt de för
1937 års riksdag framlagda kostnadsberäkningarna skulle utbyggnaden av
dammen enligt alternativ II draga en sammanlagd kostnad av 3,740,000 kronor.
På grund av den inträdda prisstegringen beräknas denna kostnadssumina
nu behöva höjas med 460,000 kronor till 4,200,000 kronor.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka det nu framlagda förslaget örn utförande
av ifrågavarande ^byggnadsarbeten i ett sammanhang för en beräk
-
Utakottel.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
nåd kostnad av 4,200,000 kronor, varav 600,000 kronor anvisats vid 1937 års
riksdag och 1,150,000 kronor nu ytterligare skulle anvisas. Anläggningen är
avsedd att helt kunna tagas i bruk under sommaren 1941, dock — enligt vad
vattenfallsstyrelsen framhåller — med iakttagande av att under arbetenas
gång ett noggrant aktgivande på rådande konjunkturer sker för bedömande
i vad mån anledning finnes att vidtaga förskjutningar av arbetstakten.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till påbyggnad av regleringsdammen vid
Suorva för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 1,150,000 kronor.
42:o) Reglering av Holmsjön i Ljungans vattensystem. Kungl. Maj:t
har (punkt 42, sid. 94—96) föreslagit riksdagen att till reglexäng av Holmsjön
i Ljungans vattensystem för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 289 framställda förslag bemyndigade
1937 års riksdag Kungl. Majit att godkänna vid propositionen fogat
avtal angående förvärv av vattenrätt i Gimån och Ljungan m. m. samt
anvisade ett anslag å 4,300,000 kronor till bestridande av köpeskillingen. Jämligt
nämnda avtal skola kronan och säljaren samarbeta för genomförande
av årsreglering av vattenavrinningen i Gimån genom inrättande och utnyttjande
av regleringsmagasin såväl i Holmsjön och Leringen som i ovanför
liggande sjöar. Kostnaderna för regleringens genomförande ävensom årskostnaderna
för drift och underhåll m. m. skola betalas av kronan till 85 procent
och av säljaren till 15 procent.
Framställning göres nu om anslag till påbörjande av Holmsjöns reglering.
De för regleringsföretaget erforderliga anslagsmedlen hava beräknats till
sammanlagt 850,000 kronor, varav 400,000 kronor nu skulle anvisas.
Utskotta. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag och hemställer,
att riksdagen må till reglering av Holmsjön i Ljungans vattensystem
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
43:o) Förberedande arbeten för ny kraftstation i Norrland. Beträffande
Kungl. Majits förslag (punkt 43, sid. 96) örn beräknande av ett anslag pä
300,000 kronor till förberedande arbeten för ny kraftstation i Norrland -—
i vilket avseende särskild proposition förebådats —- kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva ulåtande; vilket härigenom
anmäles.
44 :o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar.
Kungl. Majit har (punkt 44, sid. 96—99) föreslagit riksdagen att till mindre
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
29
utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det innebära en ändamålsenlig
anordning, att å riksstaten finnes tillgängligt ett anslag för mindre utvidgningar
av förefintliga kraftstationsanläggningar. En motsvarighet härtill finnes
i anslaget till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk samt anslaget till fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende liksom även i viss mån i det för statens järnvägar
årligen anvisade dispositionsanslaget. Med ett sådant anslag till statens
vattenfallsverk, avseende kraftstationerna, skulle finansieras i huvudsak
brådskande arbeten, som icke lämpligen kunna anstå i avvaktan å beslut av
riksdagen, ävensom arbeten av mera begränsad omfattning, för vilka behövliga
anslagsmedel lämpligen kunna sammanföras till ett anslag. .Tåg vill
alltså tillstyrka, att från och med nästa budgetår å riksstaten upptages ett
anslag för ifrågavarande ändamål under benämning »mindre utvidgningar
av förefintliga kraftstationsanläggningar». Anslaget synes böra stå till Kungl.
Maj:ts förfogande, att disponeras efter framställningar av vattenfallsstyrelsen.
Beträffande det belopp, varmed anslaget må upptagas, har vattenfallsstyrelsen
framlagt en beräkning, som slutar å en summa av 1.2 milj. kronor.
Utan att nu taga ståndpunkt till de i beräkningen ingående arbetena — det
torde på sätt nyss nämnts få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles meddela
beslut härutinnan —- anser jag mig kunna förorda en begränsning av
anslagsbeloppet till 1,000,000 kronor såsom lämpligt avvägt för ett anslag av
ifrågavarande natur.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer,
att riksdagen må till mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor. *
45:o) Stamlinjesystem Porjus—Västerås m. lii. Kungl. Majit har (punkt
45, sid. 99—102) föreslagit riksdagen att till stamlinjesystem Porjus—Västerås
m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000
kronor.
Ifrågavarande cirka 105 mil långa stamlinje Porjus—Stadsforsen (vid Indalsälven)
—Västerås, varest en ångkraftcentral utgör sammanknytningspunkt
för huvudledningarna Trollhättan—Motala—Älvkarleby, är främst
avsedd som en huvudled för den statliga kraftöverföringen söderut till vattenfallsstyrelsens
mellansvenska centralblock.
Av den beräknade totalkostnaden ................ kronor 20,650,000,
har redan anvisats ................................ » 10,870,000,
vadan alltså återstår att anvisa .................... » 9,780,000,
varav 6,000,000 kronor för budgetåret 1938/39.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
Utskotta.
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
att riksdagen må till stamlinjesystem Porjus—Västerås
m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000,000 kronor.
46:o) Distributionsanläggningar m. m. vid statens kraftverk. Kungl. Majit
har (punkt 46, sid. 102—107) föreslagit riksdagen att till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor.
Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk har riksdagen anvisat för budgetåren 1934—38 respektive
2.000. 000 kronor, 3,400,000 kronor, 6,000,000 kronor och 5,775,000 kronor.
På tilläggsstat för 1937/38 har dessutom innevarande riksdag beviljat
1.000. 000 kronor på grund av inträdda prisstegringar. Anslagsökningen för
sistnämnda två budgetår har främst hänfört sig till den fortsatta järnvägselektrifieringen,
som krävde nya utvidgningar av kraftöverförings- och
transformeringsanläggningarna. Även för den allmänna distributionen fordrades
dock avsevärt högre belopp än tidigare på grund av den ökade kraftavsättningen
samt stegrade anspråk i fråga örn avbrottsfri drift, vilket nödvändiggjorde
kostnadskrävande förbättringar m. m.
I skrivelse den 30 september 1937 har vattenfallsstyrelsen anmält att enligt
en av styrelsen uppgjord sammanställning erfordras 9,000,000 kronor
för byggnadsprogrammet under budgetåret 1938/39 utöver nämnda 1,000,000
kronor i tilläggsanslag för 1937/38. Styrelsen anför, att beloppet visserligen
vore ovanligt högt men att styrelsen ansåge detsamma nödvändigt med hänsyn
till de avsevärt stegrade anspråken på kraftförsörjningen. I anslutning
härtill anför styrelsen:
Under tioårsperioden V? 1923—Vt 1933 utgjorde ökningen i kraftproduktionen
i genomsnitt 74 miljoner kilowattimmar per år och i distributionsanläggningar
nedlades årligen i genomsnitt 2,290,000 kronor, d. v. s. 3.10
öre per nytillkommande kilowattimme. Under fyraårsperioden V7 1933—
V7 1937 har ökningen i kraftproduktionen varit i medeltal nära tre gånger
så stor eller närmare angivet 202 milj. kWh per år, men det i distributionsanläggningar
nedlagda kapitalet har icke nämnvärt ökats utan varit i genomsnitt
cirka 3,847,000 kronor årligen, motsvarande 1.90 öre per nytillkommande
kWh. Medan belastningen från den V7 1933 till den 1/3 1937
ökats med cirka 54 °/o, har kapitalet i distributionsanläggningarna stigit med
endast omkring 16 °/o. Dessa siffror utvisa den återhållsamhet, som iakttagits
beträffande utvidgning av distributionsanläggningarna, som nu på
många håll gå överlastade, med den följd, att överföringsförlusterna bliva
väl höga och svårigheter kunna befaras vid driften.
Vattenfallsstyrelsen framhåller härefter, att även andra omständigheter
än den avsevärda ökningen av kraftproduktionen bidragit till det ökade kapitalbehovet
för distributionsanläggningar och anför härom:
Järnvägselektrifieringen kräver med avseende å banorna Bräcke—Östersund
och Ånge—Långsele ett kapitaltillskott, som är högst betydande i jämförelse
med det använda kraftbeloppet. Även för kraftleveransen till Bergs
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
31
lagsbanan samt banan Mellerud—Kornsjö utfaller kapitalbehovet mycket
högt, därför att vattenfallsstyrelsen skall bekosta omformarestationerna för
kraftens omformning till enfasström, vilka vid statsbanorna bekostats av statens
järnvägar. I själva verket erfordras omkring 40 % av kapitaltillskottet
under innevarande och nästföljande budgetår för järnvägselektrifieringen.
Den ökade kapitaltillgången inom jordbruket och i allmänhet på landsbygden
har föranlett, att önskan örn elektrifiering eller krafttillskott framställes
från områden, som förut hållit sig passiva. Däribland förekomma
såväl glest befolkade skärgårds- och kustområden som inlandsområden. Det
synes lämpligt att i skälig utsträckning tillmötesgå dessa önskningar och
därigenom slippa ifrån framtida krav på särskilda understöd under hänvisning
till frågans sociala sida.
Den förutnämnda sammanställningen upptager följande arbeten och kostnader: -
Kronor
Komplettering av stamlinjen Porjus—Stadsforsen med automatiskt
strömbrytarskydd för selektiv urkoppling av linjefel på
en vardera av sektionerna Porjus—Älvsby, Älvsby—Vännäs,
Vännäs—Norrfors, Vännäs—Örnsköldsvik—Bollstabruk (vid
Nyland) och Bollstabruk—Stadsforsen ....................
Komplettering av transformatorstationerna i Porjus, Notviken,
Älvsby, Norrfors, Örnsköldsvik, Bollstabruk och Stadsforsen
samt av kopplingsstationen i Vännäs med moderna överspän
ningsskydd
............................................
Kraftledning Stadsforsen—Bispgården—Östersund—Hissmofor
sen
för 132,000 volt med stålaluminiumlina ekvivalent med
70 kvmm koppar jämte transformatorstationer i Bispgården,
Östersund och Hissmoforsen, utöver redan beviljat anslag av
1.300.000 kronor, ytterligare 1,350,000 kronor, därav på budgetåret
1938/39 ........................................
Kraftledning Trollhättan—Uddevalla för 50,000 volt 70 kvmm
kopparledning med avgreningsledning fram till statens järnvägars
omformarestation samt transformatoranläggning för 7,000
kVA, utöver redan beviljat anslag av 200,000 kronor, ytterligare
220.000 kronor, därav på budgetåret 1938/39 ............
Dubblering av kraftledningen Trollhättan—Mellerud, utöver på
budgetåret 1937/38 fallande kostnader ....................
Omläggning av kraftledningen Trollhättan—Mellerud—Kil från
55.000 till 77,000 volt....................................
Ny sekundärstation i Mellerud för 77,000/22,000 volt med transformator
för 7,000 kVA, ersättande sekundärstationen i Ånimskog,
samt ombyggnad av sekundärstationen i Säffle från 55,000/
22.000 till 77,000/22,000 volt med ökning av transformator
effekten
från 3,000 till 2 X 7,000 kVA ävensom ombyggnad av
transformatorstationen i Kil från 55,000/6,300 till 77,000/6,300
volt, utöver 450,000 kronor förnyelsemedel, ................
Transformator- och omformarestationer i Mellerud och Nygård
för Bergslagsbanans elektrifiering, utöver på budgetåret 1937/
38 fallande kostnader av 1,600,000 kronor, därav 300,000
utgörande andel i det förut upptagna tilläggsanslaget, till ett
återstående belopp av 1,850,000 kronor, varav på budgetåret
1938/39 .................................................
400.000
260.000
1,000,000
150.000
220.000
80,000
300,000
1,500,000
32
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Kronor
Ny transformator för statens järnvägar vid Stallmon i närheten
av Älvkarleö .......................................... 210,000
Diverse utvidgningar och förstärkningar av stam- och primärlinjer
................................................ 650,000
Diverse utvidgningar och förstärkningar av stamlinje- och sekundärstationer
............................................ 1,200,000
Bygde- och ortsanläggningar:
vid Trollhätte kraftverk ................................ 700,000
» Älvkarleby kraftverk ................................ 1,050,000
» Motala ............................................ 250,000
» Norrländska kraftverken ............................ 400,000
Centralförrådet i Västerås och diverse anläggningar .......... 630,000
Summa kronor 9,000,000.
Kraftproduktionen vid statens kraftverk åren 1928—1937 framgår av följande
tabell:
Centralblocket Norrlands- Statsblocket
År |
(Trollhättan—Mo-tala —Älvkarleby) |
blocket |
i dess helhet |
||||
Summa |
Ökning |
Summa |
ökning |
Summa |
ökning |
||
1928...... |
..... 1,318 |
— |
260 |
— |
1,578 |
— |
milj. kWh/år |
1929...... |
..... 1.366 |
48 |
334 |
74 |
1,700 |
122 |
2> » |
1930...... |
...... 1.363 |
— 3 |
311 |
— 23 |
1,674 |
— 26 |
2> 2» |
1931...... |
...... 1,286 |
— 77 |
317 |
6 |
1,603 |
71 |
> 2> |
1932...... |
...... 1,303 |
17 |
292 |
— 25 |
1,595 |
— 8 |
» $ |
1933...... |
...... 1,461 |
158 |
339 |
47 |
1.800 |
205 |
2> » |
1934...... |
...... 1,571 |
110 |
406 |
67 |
1,977 |
177 |
|
1935...... |
...... 1,768 |
197 |
409 |
3 |
2,177 |
200 |
» » |
1936...... |
...... 1,909 |
141 |
446 |
37 |
2,355 |
178 |
» > |
1937...... |
...... 2,122 |
213 |
573 |
127 |
2,695 |
340 |
Landets förbrukning av elektrisk kraft, främst industrikraft, har under
tiden från och med år 1933 undergått en delvis oförutsedd ökning, vilken
varit så stark, att trots tillbörligt samarbete emellan de olika kraftförvaltningarna
— statliga, kommunala och enskilda — svårigheter tidvis förelegat
för att tillgodose efterfrågan från konsumenterna.
Vad statens kraftverk beträffar har, såsom av ovanstående tabell framgår,
ökningen i produktion under ettvart av åren 1933—1936 utgjort inemot eller
omkring 200 miljoner för att år 1937 stiga till en så hög rekordsiffra som 340
miljoner kilowattimmar. Till jämförelse må meddelas, att motsvarande siffra
under närmast föregående period av 10 år (Vt 1923—1/7 1933) utgjorde omkring
74 miljoner kilowattimmar årligen. Stegringen under det nyssförflutna
år 1937 var alltså 4—5 gånger större än den genomsnittliga under
denna tidigare tioårsperiod.
I betraktande av dessa oväntat starka höjningar i förbrukningssiffrorna
och med tagen hänsyn också till den försiktighet i fråga örn nyinvesteringar,
som måste vara normerande för ett statens affärsverk, är det förklarligt örn
vattenfallsstyrelsen nu måst anmäla, att distributionsanläggningarna på
många håll äro överbelastade med därav följande överföringssvårigheter och
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
33
överföringsförluster samt att ett ökat behov av kapital för utvidgnings-, förstärknings-
och modemiseringsarbeten föreligger. Järnvägselektrifieringarna
medföra dessutom betydande engångsutlägg, därav enbart för ökade kraftleveranser
i samband med Bergslagsbanans elektrifiering inemot 3,500,000
kronor, varav 1,500,000 kronor under budgetåret 1938/39.
Under åberopande härav och med hänvisning i övrigt till den i statsverkspropositionen
lämnade redogörelsen och motiveringen för den äskade anslagssumman,
9,000,000 kronor, får utskottet tillstyrka, att detta belopp beviljas.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor.
Stockholm den 11 februari 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Andrén
Ström i Lidköping, Nilsson i Fredriksfält, Lindström, Larsson i Varberg, Sundberg, von
Heland, Bäcklund och Bäckström; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Törnkvist, Strindlund, Jeppsson, Jonsson
i Eskilstuna, Svensson, Holmdahl, Isacsson, Weijne, Olsson i Staxäng, Persson i Tidaholm
och Andersson i Malmö.
Bihang till riksdagens protokoll 1938 G sami. Nr 9.
3