6
Statsutskottets utlåtande Nr 86.
Nr 86.
Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1938 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets
övertagande av vissa städers förpliktelser beträffande
befattningshavare, vilkas tjänster vid upphörande
av rådhusrätterna i samma städer komma att
indragas.
(Ike a\d.)
I proposition nr 154 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden, framlagt förslag rörörande
statsverkets övertagande av städerna Skänninges och Arbogas förpliktelser
beträffande vissa befattningshavare, vilkas tjänster vid upphörande
av rådhusrätterna i nämnda städer skulle komma att indragas.
De allmänna bestämmelserna i ämnet innefattas i lagen den 17 juni 1932
om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende. Enligt 1 § denna lag
äger Kungl. Majit med stadsfullmäktiges samtycke förordna, att rådhusrätt i
stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende förenas med domsaga. Beträffande
stad, där länsstyrelsen ej har sitt säte och i vars rådhusrätt borgmästaren
är ensam lagfaren ledamot eller jämte borgmästaren endast en ledamot
finnes som skall vara lagfaren, äger Kungl. Majit, jämlikt 2 § nämnda
lag, när borgmästartjänsten är ledig, även utan stadsfullmäktiges samtycke
meddela enahanda förordnande, såframt
1. ändringen med hänsyn till förhållandena i såväl staden som domsagan
finnes vara till gagn för rättsskipningen,
2. statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning och pension
till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande
indrages, samt
3. ändringen icke medför ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd
olägenhet för staden.
Ilo) Skänninge. Staden, som den 31 december 1936 hade ett invånarantal
av 1,751 personer, omslutes av Mjölby domsaga, vilken har tingsställe
och kansli i Mjölby. Skänninge är station vid järnvägslinjen Mjölby—Krylbo
och beläget 9 kilometer från Mjölby. I vardera riktningen gå dagligen åtta
tåg. Restiden är 9 minuter. I domsagan hållas 20 allmänna tingssammanträden
årligen eller sålunda var fjortonde dag under tingsterminerna, varjämte
ett s. k. tremansting förrättas under uppehållet mellan vår- och hösttingen.
Statsutskottets utlåtande Nr S6-
7
Enligt Kungl. Maj:ts brev den 11 oktober 1901 skall rådhusrätten och magistraten
i staden utgöras av borgmästare och tre icke lagfarna rådmän,''
därav en extra rådman. Borgmästartjänsten är sedan den 17 oktober 1935
vakant. Rådmansbefattningarna innehavas av Carl Johan Theodor Axbom,
Samuel Herman Wahrberg och Gustaf Reinhold Wilde, den sistnämnde
extra rådman. Axbom är född år 1856, Wahrberg år 1860 och Wilde år
1881; de hava erhållit fullmakt å sina tjänster åren 1908, 1913 och 1933
respektive. — I Kungl. Maj:ts förberörda brev den 11 oktober 1901 har lönen
till en var av de ordinarie rådmännen fastställts till 200 kronor och till
den extra rådmannen till 50 kronor. Enligt senare beslut av stadsfullmäktige,
vilket ej underställts Kungl. Maj:ts prövning, åtnjuta emellertid åtminstone
sedan år 1925 de båda ordinarie rådmännen en årlig avlöning
av vardera 550 kronor och den extra rådmannen en lön av 100 kronor örn
året. Någon utfästelse från stadens sida om pensionering föreligger icke
i fråga om någon av rådmännen, och skyldighet har icke föreskrivits för
dem att vid viss ålder avgå från tjänsten. Ej heller har i deras fullmakter
inryckts föreskrift örn skyldighet att övergå till annan tjänst.
På grund av Kungl. Maj :ts beslut den 1 november 1935 har genom länsstyrelsens
i Östergötlands län försorg utredning skett rörande Skänninges
förenande i judiciellt avseende med Mjölby domsaga. Beträffande nämnda
utredning och däröver avgivna utlåtanden får utskottet hänvisa till propositionen
sid. 3—6. Här må endast erinras, att stadsfullmäktige i
Skänninge förklarat sig icke kunna samtycka till stadens läggande
under landsrätt samt, därest förening likväl skedde, yrkat, att statsverket1
skulle till rådmännen utbetala de löner, som för närvarande utginge.
Departementschefen anför för egen del följande.
Den i ärendet förebragta utredningen ådagalägger, att därest statsverket
övertager staden Skänninges förpliktelser beträffande avlöningarna till de
icke lagfarna rådmän, vilkas tjänster i och med rådhusrättens upphörande
komma att indragas, den ifrågasatta föreningen med Mjölby domsaga icke
kommer att medföra kostnadsökning för staden ens för det fall att, såsom:
ännu någon tid torde bliva erforderligt, stadsfiskalstjänsten därstädes måste
bibehållas. Vid sådant förhållande och då — såsom även länsstyrelsen och
hovrätten funnit — stadens förenande med domsagan skulle bliva till gagn
för rättsskipningen samt icke medföra avsevärd olägenhet för staden, lära
de i 2 § förenämnda lag den 17 juni 1932 angivna förutsättningarna för meddelande
mot stadens bestridande av förordnande örn stadens förenande i
judiciellt avseende med domsaga föreligga. Det är också min avsikt föreslå
Kungl. Majit utfärdande av föreskrift härom. Innan detta sker, måste emel-,
lertid riksdagens samtycke utverkas till att statsverket övertager stadens förpliktelser
mot förenämnda rådmän. Lika med länsstyrelsen, hovrätten och''
.statskontoret finner jag därvid ersättningarna böra bestämmas till de av
staden begärda högre beloppen. Så har i motsvarande fall ägt rum, bland;
annat vid meddelande av förordnande örn staden Kungsbackas förenande i.
judiciellt avseende med domsaga. (Se prop. nr 180 till 1934 års riksdag.)
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att en förening i judica*
ellt hänseende mellan Skänninge stad och Mjölby domsaga bör komma till
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr S6-
stånd. Med hänsyn härtill och då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit
utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att till rådmännen i Skänninge
Carl Johan Theodor Axbom, Samuel Herman Wahrberg och
Gustaf Reinhold Wilde må från och med den dag, då föreskrift
örn stadens förenande i judiciellt avseende med Mjölby
domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten under
deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse av 550
kronor till en var av Axbom och Wahrberg samt 100 kronor
till Wilde, med iakttagande av att dyrtidstillägg icke skall
utgå å dessa förmåner.
2:o) Arboga. Staden, vars invånarantal den 31 december 1936 uppgick
till 4,899 personer, omslutes av Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag, vilket
ingår i Västmanlands västra domsaga och har kansli i Köping, där tingshus
finnes uppfört. Arboga står i direkt järnvägsförbindelse med Köping, dit avståndet
är 17 kilometer samt förbindelserna snabba och täta. Restiden är
cirka 25 minuter med 7 persontåg dagligen i vardera riktningen. I Åkerbo
och Skinnskattebergs tingslag förrättas årligen tio allmänna sammanträden under
tingsterminema.
, Borgmästartjänsten i Arboga är sedan den 9 augusti 1937 vakant. Enligt av
Kungl. Maj:t den 9 augusti 1935 fastställd arbetsordning skall stadens rådhusrätt
utgöras av, förutom borgmästaren, en lagfaren och en icke lagfaren
rådman samt en icke lagfaren extra rådman. Lagfarna rådmanstjänsten
innehaves av juris och filosofie kandidaten Karl Axel Wilhelm Kellgren, som
är född år 1887 och erhållit länsstyrelsens fullmakt å tjänsten den 12 juni
1920. Icke lagfaren rådman är Lars August Jonsson, som är född år 1865
och valts till rådman år 1925. Innehavaren av extra rådmanstjänsten är, i
överensstämmelse med kungörelsen den 22 juni 1934 (nr 362) örn tillsättande
av befattning såsom icke lagfaren rådman i vissa städer, tillsatt allenast
på förordnande.
Enligt gällande lönestat för rådhusrätten och magistraten (fastställd av
Kungl. Maj:t berörda den 9 augusti 1935) utgå från staden till den nuvarande
lagfarne rådmannen de löneförmåner som tillkomma honom enligt beslut
av stadsfullmäktige den 7 maj 1920. Enligt detta beslut är Kellgren
i form av lön, personligt lönetillägg, dyrtidstillägg, ersättning för indragna
boupptecknings- och arvskiftesprovisioner, sportler m. m. garanterad en årlig
tjänsteinkomst av minst 12,000 kronor, därav 2,400 kronor i arvoden såsom
sekreterare hos stadsfullmäktige och hos byggnadsnämnden. Den icke
lagfarne rådmannen åtnjuter enligt samma lönestat 450 kronor i lön och 500
kronor i ersättning för indragna bouppteckningsprovisioner eller sålunda tillhopa
950 kronor. Han är därjämte berättigad uppbära vissa med tjänsten
förenade sportler, vilka uppgått till i medeltal 450 kronor om året. Den sam
-
Statsutskottets utlåtande Nr 86.
9
manlagda årliga inkomsten av rådmanstjänsten bör sålunda beräknas till
minst 9,600 kronor för Kellgren och till 1,400 kronor för Jonsson; och hava
dessa förklarat sig göra anspråk på ersättning med sagda belopp, därest
förordnande meddelas örn rådhusrättens upphörande. Någon utfästelse
från stadens sida örn pensionering föreligger icke beträffande någon av
rådmännen, och skyldighet har icke föreskrivits för dem att vid viss ålder
avgå från tjänsten. Ej heller har i deras fullmakter inryckts föreskrift örn
skyldighet att övergå till annan tjänst hos staden. I sådant avseende är av
betydelse, att rådmannen Kellgren, vilken avlagt juris kandidatexamen, innehar
föreskriven kompetens för att kunna utses till kommunalborgmästare.
I anledning av tidigare vakans å borgmästaretjänsten i Arboga verkställdes
åren 1931—33 viss utredning rörande stadens förenande i judiciellt hänseende
med Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag. En redogörelse för denna
utredning samt däröver avgivna utlåtanden återfinnas i propositionen sid.
7—9.
Med anledning av den nya vakansen har viss ytterligare utredning
verkställts genom länsstyrelsens i Västmanlands län försorg. I denna utredning
föreslås, att staden efter rådhusrättens upphörande skall bidraga
till den lagfarne rådmannens avlönande med — förutom vad som belöper
i arvoden såsom sekreterare hos stadsfullmäktige och hos byggnadsnämnden,
eller 2,400 kronor -—■ ett ytterligare belopp av högst 2,400 kronor. Det
oaktat beräknas staden genom indelningsändringen göra en omedelbar årlig
vinst av 3,965 kronor, vilken vinst, därest åt kommunalborgmästaren anförtros
att jämväl vara inskrivningsdomare, skulle ökas med 2,200 kronor till
6,165 kronor.
Vid sammanträde den 29 november 1937 hava stadsfullmäktige
tagit ställning till den nya utredningen och därvid beslutat lämna sitt samtycke
till att Arboga i judiciellt avseende förenas med Västmanlands västra
domsaga under förutsättning att:
1) inskrivningsväsendet får ombesörjas inom staden av särskild inskrivningsdomare
och staden åtnjuta inkomsterna av detsamma;
2) lämpligt antal sammanträden med tremansnämnd -— ej mindre än nio
årligen — hålles inom staden; samt
3) statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning eller
pension till rådmännen Kellgren och Jonsson, med den inskränkning att
staden gentemot statsverket förklarar sig villig att bidraga med en fjärdedel,
dock högst 2,400 kronor örn året, av den årliga ersättning som kommer att
utgå till Kellgren i anledning av rådmansbefattningens indragning.
Stadsfullmäktige hava tillika, därest föreningen skulle komma att genomföras
mot det sålunda uppställda villkoret angående inkomsterna av inskrivningsväsendet,
förbehållit sig ersättning av statsverket med 1,500 kronor för
kostnader för uppläggande av nya fastighetsböcker för staden.
Beträffande utredningen i övrigt hänvisas till propositionen sid. 9—13.
Departementschefen anför för egen del följande.
Bihang till riksdagens protokoll 11)88. ö sami. Nr 85—87. 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 86-
Ett förenande i judiciellt avseende av Arboga stad nied Västmanlands
västra domsaga måste anses såsom ett allmänt intresse. Det nu föreliggande
tillfället att genomföra en sådan förening synes därför böra begagnas. Förutsättningar
att jämlikt 2 § lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds
förenande i judiciellt avseende genomföra föreningen tvångsvis föreligga
även, såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen.
Stadsfullmäktige i Arboga hava emellertid på vissa i fullmäktiges beslut
den 29 november 1937 närmare angivna, med 1)—3) betecknade villkor samtyckt
till föreningen med domsagan, dock att stadsfullmäktige, för den händelse
villkoret 1) icke skulle komma att uppfyllas, i stället förbehållit sig viss
ersättning av statsverket. Vad de sålunda uppställda villkoren beträffar,
synes mig intet vara att erinra mot ett tillmötesgående av det under 2) upptagna
kravet på anordnande av ett visst antal, minst nio, så kallade tremansting
i staden, vilket yrkande vunnit understöd både av länsstyrelsen och hovrätten
samt i princip godkänts jämväl av häradsrätten. Även det under 3)
framställda anspråket på att statsverket skall övertaga stadens förpliktelser
beträffande avlöning eller pension till rådmännen Kellgren och Jonsson, med
den inskränkning att staden skall erlägga en fjärdedel, dock högst 2,400 kronor,
av ersättningen till den förre, synes mig böra godtagas. Genom stadens
erbjudande kommer statsverkets årliga ersättningsskyldighet gentemot Kellgren
att begränsas till 7,200 kronor eller till tre fjärdedelar av det belopp,
9,600 kronor, som, därest mot stadens bestridande förordnande om rådhusrättens
upphörande skulle meddelas, måst från statsverket utbetalas till honom.
Då ersättningen till rådmannen Jonsson belöper sig till 1,400 kronor,
kommer statsverkets sammanlagda ersättningsskyldighet i förevarande avseende
att gälla ett belopp av 8,600 kronor. Beträffande Kellgren torde emellertid
böra föreskrivas att, för den händelse han skulle komma att utses till
kommunalborgmästare i Arboga eller i annan stad eller till ledamot i annan
rådhusrätt och magistrat, ersättningen icke vidare skall utgå. Vad slutligen
angår det under 1J upptagna villkoret, eller att inskrivningsväsendet skulle
få ombesörjas inom staden av särskild inskrivningsdomare och staden åtnjuta
inkomsterna av detsamma, synes mig samma villkor — som vunnit
understöd endast av majoriteten inom stadens magistrat men avstyrkts i
samtliga övriga yttranden i ärendet — icke böra uppfyllas. Till stöd för denna
min uppfattning åberopar jag vad Svea hovrätt härutinnan anfört. Handläggningen
av inskrivningsärenden för staden bör sålunda efter föreningens
genomförande ske i vanlig ordning, d. v. s. genom inskrivningsdomaren i
domsagan.
Vid sist angivna förhållande återstår att taga ställning till stadens förbehåll
örn ersättning av statsmedel med 1,500 kronor för kostnader för uppläggande
av nya fastighetsböcker för staden. Detta ersättningsanspråk har
understötts av såväl länsstyrelsen som, under åberopande av billighetsskäl,
av Svea hovrätt och statskontoret. Enligt vad jag övertygat mig om har
uppläggandet av nya fastighetsböcker, därvid det nya för domsagorna gällande
systemet med lösblad och låsanordning kommit till använding, icke
erfordrats med hänsyn till det skick vari stadens sist anskaffade fastighetsböcker
befinna sig. Övergången till det nya systemet framstår emellertid såsom
ändamålsenlig särskilt med hänsyn därtill att i domsagan omläggningen
av fastighetsböckerna redan är verkställd beträffande samtliga nuvarande
fastigheter. Pa grund härav och da det mäste vara förenat med vissa olägenheter
att inom samma domkrets tillämpa två system i avseende å fastighetsböckerna,
hade det ändock icke kunnat dröja länge, innan stadens fastighetsböcker
måst omläggas, men i så fall genom domhavandens försorg och
på statsverkets bekostnad. Det av staden i förevarande avseende föranstal
-
Statsutskottets utlåtande Nr 86■ 11
tade arbetet kommer sålunda statsverket till godo och torde böra ersättas i
den mån särskilda kostnader därav föranletts. Denna ersättning synes, såsom
statskontoret förordat, böra bestridas från de under andra huvudtiteln
för nästkommande budgetår beviljade anslagen till »Häradsrätterna: Anskaffande
av nya fastighetsböcker för landet» och »Häradsrätterna: Uppläggande
av nya fastighetsböcker för landet», från det förra anslaget i vad
angår kostnaden för bokband och blanketter samt från det senare anslaget
så vitt avser andra utgifter. Det är min avsikt att, därest riksdagen icke
uttalar någon erinran häremot, hos Kungl. Maj:t förorda till ersättande de
utgifter som staden styrker sig hava haft i förevarande hänseende, dock
högst 1,500 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att till rådmännen i Arboga
Karl Axel Wilhelm Kellgren och Lars August Jonsson må
från och med den dag, då föreskrift örn stadens förenande
i judiciellt avseende med Västmanlands västra domsaga träder
i kraft, från allmänna indragningsstaten under deras
återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse med 7,200 kronor
till Kellgren och 1,400 kronor till Jonsson, med iakttagande
dels att dyrtidstillägg icke skall utgå å dessa förmåner,
dels ock att, därest Kellgren skulle utses till kommunalborgmästare
i Arboga eller i annan stad eller till ledamot av annan
rådhusrätt och magistrat, han ej vidare skall komma i åtnjutande
av berörda gottgörelse.
Stockholm den 29 mars 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Utskottet.
Närvarande: Sc under utlåtande nr 85.