16

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

tfr 82.

Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
kompensation till Marstrands stad i anledning
av skeppsgossekårens indragning.

(lia avd.)

I proposition nr 148 har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslagit
riksdagen medgiva,

dels att fastigheten nr 1 i kvarteret Fredriksborg i Marstrand må utan
ersättning överlämnas till Marstrands stad på villkor, att staden vidkännes
samtliga med fånget förenade kostnader,

dels oek att till Marstrands stad må i enlighet med i berörda statsrådsprotokoll
angivna grunder upplåtas dispositionsrätt till den s. k. yttre kasernen
inom Karlstens fästning.

I en den 26 oktober 1936 dagtecknad skrift har Marstrands stad gjort
underdånig framställning örn att staden måtte beredas kompensation för den
av statsmakterna beslutade indragningen av skeppsgossekåren och på anförda
skäl hemställt, dels att Kungl. Majit måtte låta utföra anläggning av
vattenledning i staden enligt visst upprättat förslag såsom statligt reservarbete,
dels att staden utan vederlag måtte erhålla äganderätten till den
kronan tillhöriga fastigheten kvarteret Fredriksborg nr 1 i Marstrand, dels
ock att staden måtte erhålla dispositionsrätt till den till Karlstens fästning
hörande s. k. yttre kasernen.

Sedan Kungl. Majit med anledning härav genom beslut den 13 maj 1937
uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsdepartement att med staden
upptaga förhandlingar och till Kungl. Majit inkomma med förslag rörande
lämplig kompensation åt staden uti ifrågavarande hänseende, har arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse i skrivelse den 3 januari 1938 till Kungl. Majit
avgivit förslag i ämnet, och har styrelsen därvid anfört, bland annat, att de
av Marstrands stad gjorda anspråken på ersättning för skeppsgossekårens
indragning vore synnerligen måttfulla i förhållande till de förluster, staden
och dess innebyggare komme att åsamkas genom indragningen. Fortifikationsstyrelsen
ansåge också de av staden föreslagna särskilda kompensationsobjekten
lämpliga. Något annat förslag beträffande ersättning till staden
hade styrelsen icke att framlägga. Styrelsen hemställde därför — förutom

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

17

att den planerade vattenledningen måtte komma till utförande på statens
bekostnad — att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att fastigheten
nr 1 i kvarteret Fredriksborg i Marstrand finge utan ersättning med
äganderätt överlåtas till Marstrands stad, varvid med fånget förenade kostnader
borde gäldas av staden, samt att upplåtelse av »yttre kasernen» finge
ske på visst av styrelsen föreslaget sätt.

I ärendet har marinförvaltningen den 20 januari 1938 avgivit utlåtande
och därvid anfört, att ämbetsverket beträffande stadens anhållan örn äganderätten
till fastigheten nr 1 i kvarteret Fredriksborg samt dispositionsrätten
till »yttre kasernen» intet hade att erinra mot vad arméförvaltningens fortihkationsstyrelse
i denna del av ärendet hemställt.

Slutligen har riksantikvarieämbetet i utlåtande i ärendet den 31 januari
1938 erinrat därom, att exteriören till »yttre kasernen» vore upptagen på
den av Kungl. Majit den 25 januari 1935 fastställda förteckningen över sådana
staten tillhöriga byggnader av kulturhistoriskt värde, vilka icke finge förändras
utan Kungl. Majlis medgivande. Därest dispositionsrätten till
nämnda byggnad på viss tid upplätes till Marstrands stad, förutsattes därför
att staden icke utan Kungl. Majis medgivande företoge förändringar av
byggnadens exteriör.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Av den lämnade redogörelsen lärer framgå, att Marstrands stad icke fått
vidkännas några mera avsevärda ekonomiska uppoffringar för ordnandet av
skeppsgossekårens förläggning till staden. De förpliktelser, som staden på sin
tid åtog sig för genomförande av 1928 års riksdagsbeslut i fråga örn en skeppsgossekårs
fortsatta förläggning till staden, hava — på ett betydelselöst undantag
när — till följd av förläggningsfrågans sedermera ändrade läge icke behövt fullföljas.
Emellertid torde vissa billiglietsskäl få anses tala för att staden och dess
invånare erhålla någon kompensation för de olägenheter av ekonomisk art,
som skeppsgossekårens indragning onekligen medför för dem. På sätt fortifikationsstyrelsen
anfört kan den minskning i skatteintäkter för staden, som därav
blivit en följd, uppskattas till ett kapitaliserat belopp av omkring 400,000
kronor. Vidare innebär naturligen kårens upphörande ett icke oväsentligt
avbräck i det lilla samhällets kommersiella liv. Som särskilt skäl för att
staten träder emellan lärer ock kunna åberopas den omständigheten, att
skeppsgossekårens förläggningsfråga lindel'' en lång tidsperiod från statens
sida hållits svävande, under det staden ensidigt varit bunden vid åtagna
förpliktelser av vittgående ekonomisk natur.

Vad då till en början beträffar stadens hemställan örn utförande på statens
bekostnad av en ny vattenledningsanläggning vill jag erinra därom, att
nämnda fråga redan erhållit sin lösning i och med att Kungl. Majit genom
beslut den 12 november 1937 på vissa angivna villkor beviljat Marstrands
stad statsbidrag med 90 procent av styrkta verkliga kostnaden för utförande
såsom kommunalt beredskapsarbete av vattenledningsanläggningen i fråga,
dock högst 198,000 kronor, vilket statsbidrag staden enligt ett den 1 december
1937 till socialdepartementet inkommet bevis beslutat mottaga.

Vidkommande därefter stadens hemställan örn att utan vederlag få å sig
överlåten äganderätten till den kronan tillhöriga fastigheten nr 1 i kvarteret
Fredriksborg i Marstrand, lärer nämnda fastighet, som omfattar en areal av
omkring 19 ar och vars tomt- och byggnadsvärde enligt fortifikationsstyrel Bihang

till riksdagens protokoll 11138. 6 saini. Nr 73—82. 7uo 38 2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Utskottet

sens domänofficers beräkning kan uppskattas till sammanlagt omkring 40,000
kronor, icke längre vara behövlig för försvarsväsendets räkning. Då icke heller
i övrigt någon anledning lärer föreligga för kronan att i sin ägo behålla fastigheten
i fråga, men densamma å andra sidan väntas komma att få stor betydelse
för ordnandet av Marstrands badortsfråga och sålunda utgör ett
lämpligt kompensationsobjekt i förevarande avseende, anser jag mig böra
tillstyrka, att fastigheten utan ersättning med äganderätt överlämnas till
staden, dock på villkor att med fånget förenade kostnader gäldas av staden.

Vad slutligen angår stadens hemställan örn dispositionsrätt till den s. k.
yttre kasernen inom Karlstens fästning för användande till skollokaler,
synes intet vara att erinra däremot. Byggnaden torde nämligen icke längre
erfordras för något statligt ändamål och en uthyrning av densamma till
enskilda personer förutsätter utförande av vidlyftiga omändringsarbeten.
Upplåtelsen, vilken såsom ingående i kompensationsuppgörelsen torde böra
äga rum utan ersättning, synes emellertid icke böra ske för all framtid utan
för en begränsad tidsperiod av till en början tio år med rätt till förlängning
för lika långa tidsperioder, därest icke uppsägning sker senast ett år
före en periods utgång. I likhet med riksantikvarieämbetet förutsätter jag,
att staden icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande företaga förändringar av
byggnadens exteriör.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet
hemställa,

att riksdagen må medgiva,

a) att fastigheten nr 1 i kvarteret Fredriksborg i Marstrand
må utan ersättning överlämnas till Marstrands stad på villkor,
att staden vidkännes samtliga med fånget förenade kostnader,

b) att till Marstrands stad må i enlighet med i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 25 februari 1938 angivna
grunder upplåtas dispositionsrätt till den s. k. yttre
kasernen inom Karlstens fästning.

Stockholm den 24 mars 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 79.

Stockholm 1938. K. L. Beckman* Boktryckeri.