Statsutskottets utlåtande Nr 205.
1
Nr 205.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1938 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till statlig lagerhållning m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(lia avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1938/39 hade Kungl. Majit under riksstatens tionde huvudtitel
(punkt 74, sid. 166—168) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1938/39
till statlig lagerhållning m. m. beräkna ett förslagsanslag av 1,930,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i proposition nr 311, under åberopande av vid
propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för
den 29 april 1938, föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att upphandling och upplagring av varor intill ett sammanlagt
belopp av 70,000,000 kronor må verkställas för statens räkning i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll
angivna riktlinjer;
dels till Statlig lagerhållning m. m. för budgetåret 1938/39 under tionde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,930,000 kronor;
dels till Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa inhemska råvarutillgångar
m. m. för budgetåret 1938/39 under tionde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor;
dels till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning för budgetåret 1938/39
å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor;
dels ock till Förlagslån för viss maskinanskaffning till industrien för budgetåret
1938/39 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket
anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr F. Domö m. fl. (nr 340) och den andra inom andra kammaren av herr
G. Bagge m. fl. (nr 489), vari hemställts, att kostnaderna för lagring av
brödsäd i beredskapsändamål måtte utgå ur förslagsanslaget till statlig lagerhållning
m. m.,
Bihang till riksdagens protokoll 193S. 6 sami. Nr 205.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr C. I. Asplund (nr 355) och den andra inom andra kammaren av herrar
E. Hage och K. G. Viklund (nr 503), vari hemställts, att riksdagen ville, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 311 angående anslag till statlig
lagerhållning m. m., utöver det till Undersökningar, avseende utnyttjandet av
vissa inhemska råvarutillgångar m. m. begärda reservationsanslaget å 500,000
kronor, såsom reservationsanslag under samma rubrik för budgetåret 1938/39
ytterligare anvisa ett belopp, motsvarande den behållning av 280,000 kronor,
som uppstått å det av 1937 års riksdag beviljade, obetecknade anslaget till
arbetsföretag och malmförädlingsförsök för tillvaratagande av apatit m. m.
I fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 340 och I: 355.
Departementschefen har inledningsvis erinrat örn, bland annat, 1937 års
riksdags beslut att anvisa anslag till statlig lagerhållning m. m.
Med skrivelse den 17 november 1937 har statens reservförrådsnämnd överlämnat
ett av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap utarbetat
förslag till plan för inköp och lagring genom nämnden av varor till ett
belopp av 70,000,000 kronor jämväl under budgetåret 1938/39, och har nämnden
hemställt, att rikskommissionens ifrågavarande förslag måtte läggas till
grund för proposition i ämnet till 1938 års riksdag.
Vidare har inkommit en inom rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
utarbetad promemoria om viss förstärkning av verkstadsindustriens
maskinutrustning.
I promemorian framhålles, bland annat, att många verkstadsföretag funnes,
vilka icke ägde fullt moderna maskiner och vilka icke kunde bära kostnaderna
för egen anskaffning av mera dyrbara sådana. Därest staten från
utlandet inköpte ett antal maskiner av det slag, varom här vore fråga och
vilka vore användbara ej blott för materieltillverkning vid krig utan jämväl
kunde brukas i den normala produktionen, samt dessa maskiner på fördelaktiga
villkor ställdes till hågade verkstadsföretags förfogande, förefölle
det troligt att en ganska livlig efterfrågan därå skulle framträda. Genom en
sådan ökning i maskinbeståndet skulle vinnas en mycket värdefull förstärkning
av vår försvarsberedskap men samtidigt också åstadkommas en för
fredstillverkningen önskvärd rationalisering av industriens materielutrustning
och därmed en förbättring i dess produktionsbetingelser.
Kommerskollegium har i utlåtande den 20 april 1938 över nämnda promemoria
tillstyrkt att — sedan viss ytterligare utredning verkställts — åtgärder
måtte vidtagas i enlighet med förslagets syfte.
Än vidare har ingenjörsvetenskapsakademien, som med anledning av 1937
års riksdags skrivelse i ämnet (nr 392) av Kungl. Maj:t den 25 juni 1937 anmodats
att utarbeta redogörelse över kända metoder för framställning av
syntetiskt motorbränsle, med skrivelse den 5 april 1938 överlämnat rapport
i ämnet och i samband därmed anhållit om anslag av tillhopa 200,000 kronor
för vissa angivna försöksarbeten.
Ytterligare anhöll 1937 års riksdag i skrivelse (nr 381) hos Kungl. Majit
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
3
örn utredning rörande betingelserna för tillverkning av fosforsyrelialtiga gödningsämnen
med svensk apatit som råvara. För därav föranledda arbetsföretag
och malmförädlingsförsök anvisade riksdagen å riksstaten för budgetåret
1937/38 under tionde huvudtiteln ett anslag av 300,000 kronor. Kungl.
Majit uppdrog den 8 april 1938 åt kommerskollegium att träffa avtal om utförande
av försök för tillverkning av fosforsyrehaltiga gödningsämnen ur
svensk apatit i huvudsaklig överensstämmelse med en av kollegium föreslagen
plan. Tillika ställde Kungl. Maj:t sistsagda dag av förenämnda anslag
till arbetsföretag och malmförädlingsförsök för tillvaratagande av apatit m.
m. till kollegii förfogande ett belopp av högst 20,000 kronor att av kollegium
disponeras för omförmälda försöksverksamhet i mån av behov. Någon ytterligare
anvisning av medel från anslaget har hittills ej skett.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
I proposition (nr 308) till innevarande års riksdag angående fortsatt befrielse
för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar
med guld m. m. har Kungl. Majit, på förslag av chefen för finansdepartementet,
i likhet med föregående år hemställt örn bemyndigande för riksgäldskontoret
att förskottsvis, genom överlämnande av statsskuldbevis med
form och förfallotid bestämda i samråd med riksbanken, ställa medel till
förfogande för myndighet, åt vilken uppdrages att enligt fastställda direktiv
och i av riksdagen medgiven utsträckning verkställa inköp för statens räkning
från utlandet. De sålunda till förfogande ställda medlen skola användas
för förvärv från riksbanken av för myndighetens verksamhet erforderliga
belopp i guld och valutor intill ett värde efter dagskurs av högst 100,000,000
kronor. Vid bifall till denna hemställan skulle således, om motsvarande bemyndigande
föregående år medräknas, inköp från utlandet möjliggöras intill
ett sammanlagt belopp av 200,000,000 kronor. Härav hava hittills allenast
70,000,000 kronor beslutats skola användas till upplagring av varor för statens
reservförrådsnämnds räkning.
Enligt den utredning av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,
vilken låg till grund för lagringsbeslutet vid 1937 års riksdag, skulle
den totala lageranskaffning, som ur beredskapssynpunkt borde eftersträvas,
draga en kostnad av 220,000,000 kronor. Emellertid ansågs det av
flera skäl omöjligt att omedelbart anskaffa och upplägga förråd av denna
storleksordning. Erfarenheten under den tid, statens reservförrådsnämnd
varit i verksamhet, har också visat, att upphandlingen icke kan forceras.
Bland annat lägga svårigheter med anskaffande av erforderliga lagringsutrymmen
hinder i vägen härför. Det torde för närvarande, oaktat de förberedelser
som vidtagits, få anses ovisst, om samtliga de varor, för vilka nyssnämnda
belopp örn 70,000,000 kronor är avsett, binna inköpas före utgången
av löpande budgetår. I varje fall torde en del leveranser knappast kunna
slutföras förrän senare.
Liksom det ur penningpolitiska synpunkter ansetts lämpligt med förnyat
bemyndigande att för inköp från utlandet disponera riksbankens guldoch
valutareserver, torde det ur den ekonomiska försvarsberedskapens .synpunkt
vara ett önskemål att den påbörjade statliga lagringsverksamheten må
kunna fortsätta oell utvidgas. Med hänsyn till vad nyss erinrats angående
den takt, i vilken upphandlingen kail bedrivas, förefaller det osäkert, huruvida
ett så stort belopp sorn 70,000,000 kronor kommer ali behövas för ändamålet
jämväl under budgetåret 1938/39. Jag vill emellertid icke motsätta
mig alt, i enlighet med statens reservförrådsnämnds förslag, erforderligt
medgivande till inköp av varor till detta belopp äskas av riksdagen.
•1
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
I anslutning till vad jag anförde vid anmälan till 1938 års statsverksproposition
av utgifterna under tionde huvudtiteln, punkt 74, kunna de med reservlagringen
förenade kostnaderna — frånsett direkta inköpskostnader —
sagås vara av i huvudsak två slag, nämligen dels sådana, vilka vid en försäljning
täckas av köpeskillingen och alltså böra inräknas i lagervärdet, dels ock
sådana, vilka icke kunna uttagas vid varornas förvttring. Till sistnämnda
slag av kostnader torde få hänföras de av statens reservförrådsnämnd till
130.000 kronor beräknade administrationskostnaderna och till 1,800,000 kronor
uppskattade kostnaderna för varornas lagring, vård, omsättning, försäkring
m. m. Jag förordar, att för bestridande av dylika kostnader under tionde
huvudtiteln upptages för nästkommande budgetår ett förslagsanslag av
1.930.000 kronor. Med hänsyn till att även övriga här berörda omkostnader
— av reservförrådsnämnden beräknade till (1,400,000 + 2,500,000 +
21.000 =) 3,921,000 kronor — utgå i svenskt mynt, medan däremot det allmänna
förskottsbemyndigande, inom vars ram det för upphandlingen avsedda
beloppet å 70,000,000 kronor faller, begränsats till utländsk valuta,
torde också dessa omkostnader böra täckas över riksstaten. Utgifternas
värdeskapande natur synes emellertid berättiga till att de bestridas å kapitalbudgeten.
Jag föreslår, att ett särskilt reservationsanslag å 4,000,000
kronor för ändamålet anvisas under fonden för förlag till statsverket.
I linje med frågan om uppläggning i reservförråd av från utlandet inköpta
varor ligger förslaget om förstärkning av verkstadsindustriens maskinutrustning
genom inköp medelst statsmedel av vissa arbetsmaskiner, som på fördelaktiga
villkor kunde ställas till intresserade företags förfogande. De former
under vilka detta förslag lämpligast bör förverkligas torde, såsom kommerskollegium
i sitt yttrande framhållit, få göras till föremål för närmare
överväganden. I princip kan jag emellertid, i likhet med kollegium, ansluta
mig till förslaget. Man torde få utgå från att statens medverkan sker på så
sätt, att vederbörande företag genom reservförrådsnämnden såsom lån erhåller
erforderligt belopp i utländsk valuta. Lånen, vilka böra bokföras
såsom fordringar i svenskt mynt samt löpa räntefritt eller mot låg ränta,
skola återbetalas inom tid, som Kungl. Majit för varje särskilt fall bestämmer.
Lånemedlen torde, där så erfordras, få användas även för uppmontering
av maskinerna. För lånerörelsen synes lämpligen böra upptagas ett
särskilt anslag under fonden för förlag till statsverket. Medelsbebovet synes
förslagsvis kunna uppskattas till 5,000,000 kronor. Närmare direktiv för
låneverksamheten torde få meddelas av Kungl. Majit.
Ett syfte, likartat det som upplagringen av varor avser att fylla, kan tillgodoses
genom att främja utnyttjandet av förefintliga råvarutillgångar inom landet
för framställning av sådana varor, vilka i händelse av avspärrning ej kunna
erhållas i tillräcklig mängd utifrån. Erfarenheten visar, att ett behov föreligger
att kunna i viss utsträckning bidraga till lösning av beredskapsfrågan
även på denna väg. I det föregående har i korthet redogjorts för ingenjörsvetenskapsakademiens
utredning rörande framställning av syntetiskt motorbränsle.
Såsom därav framgår skulle de av akademien tillstyrkta försöksarbetena
draga en kostnad av tillhopa 200,000 kronor. Det synes önskvärt,
att dessa arbeten kunna komma till utförande. Vidare har omnämnts, att
Kungl. Majit av det vid 1937 års riksdag till arbetsföretag och malmförädlingsförsök
för tillvaratagande av apatit m. m. anvisade anslaget å 300,000
kronor hittills icke kunnat använda mer än 20,000 kronor. Då anslaget är
obetecknat och alltså icke får disponeras efter utgången av innevarande
budgetår, kan det vara lämpligt att medel i annan ordning beredas för möjliggörande
av eventuell ytterligare försöksverksamhet på det område, som
med anslaget avsetts. Även andra spörsmål, till sin innebörd jämförliga med
Statsutskottets utlåtande Nr 205-
5
de nu nämnda, kunna uppkomma, av sådan natur att deras lösning utan alltför
stort dröjsmål framstår såsom angelägen. Erinras må exempelvis att
fråga väckts om användande av den i vissa delar av landet, särskilt på Oland,
förekommande glaukoniten — ett i havet bildat kalihaltigt mineral såsom
gödningsmedel. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 april 1938
hava utsetts fyra sakkunniga att verkställa en förberedande undersökning i
ämnet. Skulle det visa sig, att möjligheter föreligga att med tillfredsställande
resultat använda inhemsk glaukonit i stället för importerat kalisalt, vöre
detta naturligtvis ur beredskapssynpunkt av synnerligt värde.^
För nämnda och liknande ändamål torde för nästa budgetår böra beräknas
ett belopp av tillhopa 500,000 kronor. Beloppet synes böra anvisas såsom
reservationsanslag under tionde huvudtiteln. Fragan örn beredande av
täckning för beloppet torde få senare anmälas av chefen för finansdepartementet.
Då det såväl ur beredskaps- som penningpolitisk synpunkt är av betydelse,
att den påbörjade statliga lagringsverksamheten fortsättes, finner sig
utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att ett sammanlagt belopp av
intill 70,000,000 kronor må jämväl under nästa budgetår användas för upphandling
och upplagring av varor för statens räkning.
För bestridande av vissa med reservlagringen förenade omkostnader har
av departementschefen beräknats ett anslag av 1,930,000 kronor. I anslutning
härtill har i motionerna I: 340 och II: 489 föreslagits, att kostnaderna
för beredskapslagringen av brödsäd, vilka hittills bestritts av medel ur fonden
för mötande av förluster på spannmålsregleringen, i stället borde bestridas
av förevarande anslag. Utskottet vill erinra därom, att motioner i
samma syfte varit föremål för prövning av innevarande års riksdag i samband
med riksdagens behandling av Kungl. Maj:ts proposition angående
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. (Jfr sammansatt bevillnings-
och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.) Motionerna i fråga avslogos
av riksdagen. Härav följer, att de nu föreliggande motionerna icke kunna
till någon riksdagens åtgärd föranleda. Mot Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag
har utskottet intet haft att erinra.
Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att ett anslag av 500,000 kronor anvisas
till undersökningar avseende utnyttjandet av vissa inhemska råvarutillgångar
m. m. I de båda motionerna I: 355 och II: 503 har föreslagits en ökning
av nämnda belopp med 280,000 kronor, motsvarande den behållning,
som uppstått å det av 1937 års riksdag beviljade anslaget till arbetsföretag
och malmförädlingsförsök för tillvaratagande av apalit m. m. Utskottet,
som icke funnit sig böra tillstyrka högre medelsanvisning än vad som av
Kungl. Maj:t för ändamålet begärts, vill uttala, att utskottet givetvis har anledning
förutsätta, att Kungl. Maj:t vidtager de åtgärder, som kunna anses
vara av betydelse, då det gäller en lösning av beredskapsfrågan på nu angivna
väg.
Till förlagslån för viss maskinanskaffning har i propositionen beräknats ett
belopp av 5,000,000 kronor. Förslaget härom innebär i princip att åvägabringa
en förstärkning av verkstadsindustriens maskinutrustning genom alt från
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 205-
utlandet medelst statsmedel inköpa vissa arbetsmaskiner, som på fördelaktiga
villkor kunna ställas till intresserade företags förfogande. Departementschefen
har därvid utgått från att statens medverkan sker på så sätt, att vederbörande
företag genom reservförrådsnämnden såsom lån erhåller erforderligt belopp
i utländsk valuta. Utskottet har intet att erinra mot att det av departementschefen
begärda beloppet varder för ändamålet anvisat. Utskottet förutsätter
emellertid att, i den händelse för inköp avsedda maskiner tillverkas inom landet,
leverans därav förbehålles inhemska firmor. Beträffande lånerörelsen
vill utskottet allenast framhålla, att det givetvis bör få ankomma på Kungl.
Majit att utse den myndighet, som kan visa sig mest lämpad att handhava
denna verksamhet, samt att bestämma den form, vari lånen må utlämnas.
Vad i övrigt i denna proposition föreslagits, har i de delar, varom utskottet
icke särskilt yttrat sig, icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
I. a) medgiva, att upphandling och upplagring av varor intill
ett sammanlagt belopp av 70,000,000 kronor må verkställas
för statens räkning i huvudsaklig överensstämmelse med
av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 29 april 1938 angivna riktlinjer;
b) till Statlig lagerhållning m. m. för budgetåret 1938/39
under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,930,000
kronor;
c) med avslag å motionerna 1:355 och 11:503 till Undersökningar
avseende utnyttjandet av vissa inhemska råvarutillgångar
m. m. för budgetåret 1938/39 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor;
d) såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket
till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor;
e)
såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket
till Förlagslån för viss maskinanskaffning till industrien
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
5,000,000 kronor;
II. avslå motionerna 1:340 och 11:489.
Stockholm den 30 maj 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
7
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i
Kompersmåla, Asplund, Borell, Bergström, Gustafsson i Benestad, Andrén, Lindström,
Larsson i Varberg, Sundberg och Bäckström; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist, Persson i
Falla, Svensson, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Persson i Tidaholm, De Geer i
Hanaskog, Andersson i Malmö och Åqvist.
Reservation
av herr Asplund.