Statsutskottets utlåtande Nr 188.

1

Nr 188.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till beredskapsstat för budgetåret 1938139, i vad proposition
avser anslag under kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde med undantag för affärsverken.

(4:e avd.)

Under här nedan angivna rubriker behandlar utskottet framlagda förslag
rörande förskottsanslag å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 i vad avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde med undantag dock
för affärsverken.

Driftbudgeten.

l:o) Bidrag till vägarbeten. I proposition nr 275 med förslag till beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln
föreslagit riksdagen (punkt 1, sid. 74—76) att till Bidrag till vägarbeten å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av
65,200,000 kronor.

Med skrivelse den 12 februari 1938 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inkommit med uppgifter över arbeten, vilka lämpligen kunna igångsättas vid
en eventuellt inträffande ekonomisk depression i ändamål att bereda arbetstillfällen.

De vägarbeten, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt lämpligen
skulle komma till utförande, finnas sammanfattade länsvis å särskilda förteckningar,
till vilka torde få hänvisas. Enligt vad styrelsen meddelar,
har den av styrelsen framlagda planen över vägarbetena uppgjorts med ledning
av förslag, avgivna av länsstyrelserna efter av vägingenjörerna i samråd
med vederbörande vägstyrelscr verkställda utredningar. Vid dessa utredningar
hade, yttrar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vägingenjörerna
haft att bedöma, vilken lid som för vart och ett av de planerade företa Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 188-

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

gen kunde behöva avses till förberedande åtgärder för igångsättandet. Med
ledning av dessa uppgifter hade de av vägingenjörerna redovisade vägarbetena
vid planens utformning uppdelats i två huvudgrupper, den första, gruppen
A, omfattande arbeten, som beräknades kunna igångsättas senast tre
månader efter det att beslut därom meddelats, och den andra, gruppen B,
omfattande arbeten, som beräknades kunna igångsättas tidigast tre och senast
sex månader efter det att beslut därom meddelats.

Under budgetår 1938 skulle vid sidan av eljest planerade arbeten kunna
utföras vägarbeten i följande omfattning:

A B i.R

(inom 3 mån.) (inom 6 mån.) -vto

Kronor Kronor Kronor

Kostnad .................... 28,238,700 13,606,200 41.844,900

Statsbidrag .................. 24,567,000 11,767,510 36.334,510

Genom forcering skulle dessa vägarbeten kunna under budgetåret 1938/39
bedrivas i följande utökade omfattning:

A B

(inom 3 mån.) (inom 6 mån.) |A + B

Kronor Kronor Kronor

Kostnad .................... 48,095,600 27,056,480 “ 75,152,080

Statsbidrag .................. 41,837,000 23,401,143 65.238,143

Vid forcering skulle alltså för dessa extra ordinära vägarbeten enligt nu
gällande regler utgå ett statsbidragsbelopp av 65,200,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

Då vägarbeten visat sig särskilt lämpade att bereda arbetstillfällen för arbetslösa
och behovet av desammas utförande gör sig starkt gällande, tillstyrker
jag, att å beredskapsstaten upptages ett anslag, motsvarande statsbidrag
till de arbeten, som vid forcering kunna utföras under nästa budgetår, eller
avrundat 65.2 miljoner kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
bestämma om användningen av nämnda belopp. Jag förutsätter, att vägarbetena
i regel skola utföras i vanlig ordning med statsbidrag av den storlek,
som med hänsyn till omständigheterna kan finnas påkallad.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt att även de med
anslag från beredskapsstaten finansierade vägarbetena utföras »i vanlig ordning»,
d. v. s. normalt genom vägdistrikten. Det får förutsättas att vid uttagning
av, respektive hänvisning av arbetskraft till dessa arbeten särskilt beaktas
möjligheterna att genom desamma bereda sysselsättning åt arbetslösa.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till vägarbeten å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 65,200,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

3

2:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 2, sid. 76
och 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av broar å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 9,500,000
kronor.

Vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förenämnda skrivelse finnas fogade
länsvis upprättade förteckningar över brobyggnader för vägväsendet,
för vilka medel kunna upptagas å beredskapsplanen. Förteckningarna upptaga
95 företag med en sammanlagd kostnad av 16,110,000 kronor alternativt
13,447,000 kronor, beroende på vilket av de båda föreliggande förslagen
till bro över Lule älv i närheten av Luleå, som kommer till utförande. Härav
beräknas, att ett belopp av 11,260,000 kronor respektive 10,760,000 kronor
skulle kunna nedläggas under budgetåret 1938/39, motsvarande ett statsbidrag
av 9,517,000 kronor respektive 9,042,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

I anslutning till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört vill jag för
min del förorda, att å beredskapsstaten upptages ett anslag av 9.5 miljoner
kronor för bidrag till byggande av broar, motsvarande en byggnadskostnad
av något över 11 miljoner kronor. I fråga örn brobyggnadsföretagen och
sättet för deras utförande äger vad jag tidigare anfört om vägarbeten motsvarande
tillämpning.

Såsom departementschefen framhållit bör beträffande brobyggnadsföretagen
och sättet för deras utförande vad som tidigare anförts om vägarbetena
äga motsvarande tillämpning.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av broar å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 9,500,000 kronor.

3:o) Stensättning av vägar. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 77—79) föreslagit
riksdagen att till stensättning av vägar å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 8,300,000 kronor.

Med ledning av inkomna uppgifter rörande vägar som kunna ifrågakomma
för stensättning hava stensättningsarbetena uppdelats i två hunvudgrupper,
vilka båda grupper omfatta arbeten, som beräknas kunna igångsättas senast
3 månader efter det att beslut därom meddelats, dock tidigast vid nedan angivna
tidpunkter:

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

Belägg ningsyta Kvm.

1. Företag, vilka enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
till Kungl. Majit den 21 maj 1937 överlämnade
programförslag föreslagits att utföras

under budgetåret 1939/1940.

A. Företag, vilka beräknas kunna påbörjas 1

juli 1938 177,800

B. Företag, vilkas påbörjande är beroende av
pågående vägarbeten men vilka beräknas

kunna påbörjas våren 1939 ............ 257,000

äretag, vilka härutöver beräknas kunna påbörjas
under budgetåret 1938/1939.

A. Företag, vilka beräknas kunna påbörjas 1

juli 1938 .............................. 578,500

B. Företag, vilkas påbörjande är beroende av
pågående vägarbeten men vilka beräknas

kunna påbörjas våren 1939.............. 175,300

1,188,600

Kostnad

Kronor

1.300.000

1.815.000

3.900.000

1.305.000

8,320,000.

utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stensättning av vägar å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av

8,300,000 kronor.

4:o) Hamn- och farledsarbeten. Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit
riksdagen att till hamn- och farledsarbeten å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 6,700,000 kronor.

Enligt väg- och vattenbyggandsstyrelsens föreliggande förslag skulle å beredskapsstaten
kunna upptagas dels 3 miljoner kronor för utförande i statlig
regi av fiske- och småbåtshamnar samt farleder för en beräknad kostnad av
3.5 miljoner kronor, dels 3 miljoner kronor för bidrag till byggande i annan
ordning av handelshamnar till en sammanlagd kostnad av 5 miljoner kronor,
dels ock 330,000 kronor för erforderlig förstärkning av styrelsens för hamnoch
farledsarbeten avsedda maskinpark. Sammanlagt skulle sålunda kunna
å staten upptagas ett anslag av 6,330,000 kronor. Härtill kommer medelsbehovet
för fördjupningen av Tjuvholmssundet utanför Luleå, vilket företag
beräknats kosta 750,000 kronor och vartill staden hemställt örn statsbidrag
med två tredjedelar av kostnaden, medan länsstyrelsen, som under vissa förutsättningar
tillstyrkt förslaget, ansett halva kostnaden böra bestridas av
statsmedel.

Utskottet. Utan att i förevarande sammanhang taga slutlig ståndpunkt till frågan
om vilka hamn- och farledsarbeten, som böra komma till utförande med

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

5

anlitande av å beredskapsstaten upptagna medel, har departementschefen föreslagit,
att för ändamålet å nämnda stat upptages ett anslag av 6,700,000
kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hamn- och farledsarbeten å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 6,700,000 kronor.

5:o) Instrument ni. lii. för statens väginstitut. Kungl. Majit haj (punkt
5, sid. 82) föreslagit riksdagen att till instrument m. m. för statens väginstitut
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 under sjätte huvudtiteln upptaga ett
förskottsanslag av 75,000 kronor.

I det till väginstitutets verksamhet för budgetåret 1937/38 från automobilskattemedlen
anvisade anslaget ingick ett belopp av 115,000 kronor till engångsanskaffning
av möbler, bord och maskinell utrustning. På grund av
anslagets natur av förslagsanslag kan det ej disponeras efter den 30 juni
1938, vadan alltså ny medelsanvisning av riksdagen erfordras för den del,

75,000 kronor, av anslaget, som avsetts för inredningen i institutets nybyggnad.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förevarande förslag om anvisande av
anslag med 75,000 kronor till instrument m. m. I anslutning till vad som
under en efterföljande punkt 10 :o) anföres, förutsätter utskottet, att, därest
de allmänna förhållandena ej anses påkalla anlitande av ett dylikt å beredskapsstat
anvisat anslag, förevarande anslagsfråga i vanlig ordning förelägges
1939 års riksdag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Instrument m. m. för statens väginstitut
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 75,000 kronor.

6:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har
(punkt 6, sid. 82 och 83) föreslagit riksdagen att till Underhåll av vissa
historiska byggnader m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av 205,000 kronor.

Under det å sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till underhåll av vissa
historiska byggnader m. m. har riksdagen från och med budgetåret 1936/37
även anvisat medel till konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin, Kalmar
slott och Bäckö slott. I riksstaten för nästa budgetår har under nämnda

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

anslagsrubrik beviljats ett belopp av 60,000 kronor för dessa konserveringsarbeten.

Enligt byggnadsstyrelsens till grund för Kungl. Maj:ts förevarande förslag
liggande utredning skulle arbeten utöver de i det årliga arbetsprogrammet
upptagna kunna — inom åtta veckor efter det medel för ändamålet ställts
till förfogande — igångsättas å Bohus fästningsruin för 62,150 kronor, å
Kalmar slott för 120,000 kronor och å Läckö slott för 23,500 kronor eller
sammanlagt 205,650 kronor. Byggnadsstyrelsen har uttalat, att ifrågavarande
arbeten kunna betecknas såsom synnerligen önskvärda. I anslutning härtill
har departementschefen tillstyrkt ett anslag å beredskapsstaten för ändamålet
av 205,000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av 205,000 kronor.

7:o) Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken. Kungl. Maj:t har
(punkt 7, sid. 83—93) föreslagit riksdagen att till Bidrag till elektrifiering
av Jokkmokks socken å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av 185,000 kronor.

Jokkmokks socken, som med en areal av över 18,000 kvadratkilometer
land är den största socknen i riket, är — bortsett från Porjus samhälle med
omnejd —- elektrifierad endast i vad avser Jokkmokks kyrkostad och dess
närmaste omgivning. Kyrkostaden erhåller för närvarande sin elektriska
kraft från en mindre kraftstation i Vaimat, vilken, sedan det ursprungliga
kraftbolaget måst likvidera, numera övertagits av socknens allmänningsfond.
Kraftstationen har numera visat sig otillräcklig för tillgodoseende av samhällets
alltmer stegrade behov av elektrisk kraft. Någon ökning av kraftuttagningen
vid stationen i önskvärd utsträckning har emellertid befunnits
icke kunna ske på grund av den ringa vattentillgången.

I syfte att lösa kyrkostadens kraftfråga ävensom tillgodose de övriga större
byarnas länge kända behov av elektrisk kraft har länsstyrelsen i Norrbottens
län fiamlagt ett förslag i ämnet. Enligt förslaget skulle elektrisk kraft
erhållas från Porjus kraftstation och levereras till kyrkostaden och 24 byar
inom socknen. För att organisera och finansiera elektrifieringsföretaget
skulle konsumenterna sammansluta sig till en ekonomisk förening. Till
denna skulle från allmänningsfonden utan kostnad överlämnas det nuvarande
distributionsnätet i kyrkostaden, varjämte föreningsmedlemmarna i
förhållande till antal tecknade andelar i föreningen skulle utföra naturaprestationer
till vissa värden. Anläggningskostnaderna för företaget jämte
kostnaderna för utredningar och teknisk kontroll hava beräknats till 410,000

Statsutskottets utlåtande Nr 1S8.

7

kronor, i vilket belopp emellertid ej imäknats värdet av förutnämnda naturaprestationer,
värderade till 180,000 kronor. Förenämnda belopp å

410,000 kronor har av länsstyrelsen föreslagits skola finansieras på så sätt,
att staten bidrager med 185,000 kronor och kommunen med 30,000 kronor
och att återstående belopp upplånas. Till säkerhet för detta lån, som skulle
lämnas av allmänningsfonden, skulle avlämnas av föreningsmedlemmarna
tecknade skuldförbindelser.

V atteni ollssty reisen, sorn funnit det framlagda förslaget lämpligt att läggas
till grund för elektrifieringen och de ekonomiska beräkningarna vederhäftiga
och betryggande, har tillstyrkt bifall till länsstyrelsens hemställan
om statsbidrag till företaget.

Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, följande:

Då elektrifiering av en avlägsen bygd i allmänhet torde äga betydelse för
dess framåtskridande i såväl materiellt som kulturellt hänseende, torde det
föreligga anledning förvänta, att ett genomförande av det nu framlagda elektrifieringsprojektet
beträffande Jokkmokks socken skall bliva ur skilda synpunkter
till avsevärt gagn för den därstädes bosatta befolkningen. De tidigare
med statsbidrag genomförda elektrifieringsföretagen i Norrbottens län,
avseende nordöstra finnbygden och Gällivare socken, hava enligt vad vattenfallsstyrelsen
meddelat slagit väl ut och omfattats med stort intresse av därvarande
befolkning. Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det för företagets
genomförande på drägliga ekonomiska villkor för befolkningen inom
Jokkmokks socken torde vara erforderligt, att statsmakterna lämna sin medverkan,
vill jag, i anslutning till statsmakternas tidigare beslut örn statsbidrag
till de två förutnämnda, redan genomförda elektrifieringsföretagen, tillstyrka,
att ett statsbidrag å 185,000 kronor utgår till företaget.

Såsom villkor för bidrag till elektrifieringsföretagets genomförande synes
i likhet med vad tidigare skett böra fordras garanti för att företaget från
början blir ekonomiskt säkerställt. Innan någon del av anslagsmedlen utbetalas,
torde det därför böra visas, att vederbörlig distributionsförening bildats
och på föreskrivet sätt registrerats samt att bindande teckning skett för
minst det antal andelar, som planens genomförande förutsätter.

Med hänsyn till att de med genomförandet av ifrågavarande företag förbundna
arbetena i icke obetydlig utsträckning äro av beskaffenhet att lämpligen
böra utföras under en inträffande ekonomisk depression, synes med
bestämmande av tidpunkten för genomförandet av företaget tills vidare böra
anstå i avvaktan å utvecklingen å arbetsmarknaden. Medel för företaget
synas därför böra upptagas å beredskapsstaten.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majrts förevarande förslag,
hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks
socken å beredskapsstat för budgetåret 1938 39 upptaga
ett förskottsanslag av 185,000 kronor.

Utskottet.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

Kapitalbudgeten.

Luftfartsfonden.

8:o) Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats. Kungl. Majit har (bil. 11, punkt
36, sid. 210—217) föreslagit riksdagen att till Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av

350,000 kronor.

Förevarande förslag om uppförande av stationsbyggnad å Bulltofta flygplats
avser att inom en och samma byggnad inrymma erforderliga lokaler
för såväl säkerhetstjänstens som trafiktjänstens och passagerarnas behov.
Härigenom skulle en definitiv lösning av flygplatsens lokalfrågor på längre
sikt komma till stånd.

Den föreslagna byggnaden, som är avsedd att uppföras av tegel, skulle i
bottenvåningen innehålla en större expeditionslokal för avgående och ankommande
passagerare och gods, en restauranglokal samt rum för tull och
passpolis. Vidare skulle i bottenvåningen anordnas rum för postexpedition.
I andra våningen skulle inrymmas lokaler för väderleks- och radiotjänst
samt flyglcdning. Tredje våningen skulle utgöras av ett för flygledare avsett
kontrolltorn, runt vilket skulle utföras en inspektionsplattform.

Kostnaderna för förslagets genomförande hava beräknats till sammanlagt

435,000 kronor med följande fördelning på olika poster:

Byggnadskostnader .................................. kronor 350,000

Planeringsarbeten m. m............................. » 50,000

Möbler och övriga inventarier samt omläggning av manöverledningar
m. m................................... » 20,000

Ritningar och kontroll .............................. » 15,000

Summa kronor 435,000.

Av det sålunda erforderliga beloppet 435,000 kronor skulle Malmö stad
tillskjuta ett belopp av 85,000 kronor, varför det å staten belöpande beloppet
skulle uppgå till 350,000 kronor.

Departementschefen — som erinrat om att de å Bulltofta flygplats för
närvarande förefintliga byggnaderna utgöras av trenne hangarbyggnader
(nr 1, 2 och 3) samt en av två byggnader bestående, av aktiebolaget Aerotransport
uppförd radiostation — har beträffande de nuvarande lokalförhållandena
vid flygplatsen anfört följande:

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro de nuvarande lokalförhållandena
vid Bulltofta flygplats i vissa avseenden mindre tillfredsställande.
Expeditionslokalerna, vilka äro inrymda i en länga utefter hangarbyggnaden
nr 2 och som i viss mån kunna sägas hava karaktären av ett proviso -

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

9

rium, äro otillräckliga och medföra på grund härav olägenheter såväl för
passagerarnas bekvämlighet och trevnad som för personalen vid expedieringen
av gods och post m. m. Lokalerna för flygledningen samt för radiooch
väderlekstjänsten äro mindre väl belägna i förhållande till varandra.
Genom att radiotjänstavdelningen är förlagd till en mindre byggnad på fältet,
medan den meteorologiska avdelningen och flygledningen äro inrymda
i en tillbyggnad till hangarbyggnaden nr 3, försvåras i hög grad det
intima samarbete, som är erforderligt mellan de olika grenarna av säkerhetstjänsten.
Särskilt vid utövandet av flygledningen för flygplan, som landa
under svåra väderleksförhållanden, är ett dylikt samarbete av stor vikt. För
ett tillfredsställande samarbete erfordras, bland annat, att flygledaren från
sin plats har fri utsikt över hela flygstationen med dess omgivningar och
samtidigt kan manövrera flygplatsens signal- och belysningsanordningar.
Han bör därjämte kunna konferera med radio- och väderlekspersonalen
samt, om så befinnes nödvändigt, personligen följa resultatet av pejlingarna
eller med stöd av väderlekskartorna själv bilda sig en uppfattning örn väderlekssituationen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till Stationsbyggnad d Bulltofta flygplats
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 350,000 kronor.

9:o) Utbyggnad av flygplatser. Kungl. Maj:t har (punkt 37, sid. 217—
221) föreslagit riksdagen att till Utbyggnad av flygplatser å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.

Flygfältsanläggningar hava sedan flera år kommit till utförande i syfte
att motverka arbetslöshet. I stor utsträckning hava dylika anläggningar utförts
genom statens arbetslöshetskonunissions försorg och i andra fall genom
vederbörande kommun mot åtnjutande av bidrag av statsmedel. Under
erinran härom samt under framhållande av att arbeten av ifrågavarande slag,
liksom vägarbetena, på grund av sin natur äro särskilt lämpade såsom beredskapsarbeten,
har departementschefen — med utgångspunkt från en av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjord preliminär plan rörande arbeten
å flygfält i skilda delar av landet — framlagt förslag om upptagande å beredskapsstaten
av ett belopp av 5 miljoner kronor för dylika arbeten. Arbetena
förutsättas i vissa fall skola helt täckas av statsmedel, medan staten i
andra fall avses skola lämna bidrag till vederbörande kommun. Det har ansetts
böra få ankomma på Kungl. Maj.t att besluta örn anslagets användning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av flygplatser å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 5,000,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

Utskottet.

Statens allmänna fastighetsfond.

10:o) Nybyggnad för statens väginstitut. Kungl. Majit har under kapitalinvestering
och statens allmänna fastighetsfond (punkt 39, sid. 222—225)
föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för statens väginstitut å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 143,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 178, gjorda framställning anvisade
1936 års riksdag till nybyggnad för statens väginstitut under utgifter
för kapitalökning och rubriken statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1936/37 ett reservationsanslag, att utgå av automobilskattemedel, av

250,000 kronor samt medgav, att för enahanda ändamål finge, i den mån
så erfordrades, användas den vid utgången av då löpande budgetår kvarstående
reservationen å det för samma budgetår under sjätte huvudtiteln anvisade
anslaget till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten.
Ifrågavarande nybyggnad är avsedd att uppföras vid sydvästra sidan av
Drottning Kristinas väg mellan tekniska högskolans studentkårs kårhus och
statens provningsanstalts byggnad.

Kostnaderna för den beslutade nybyggnaden för statens väginstitut beräknas
numera uppgå till 505,000 kronor, d. v. s. omkring 138,000 kronor mer
än som ursprungligen beräknats. Detta förhållande sammanhänger i första
hand med den inträdda allmänna prisstegringen men till en del även med
ifrågasatta förändringar i den ursprungliga byggnadsplanen.

I anslutning härtill anför departementschefen bland annat följande:

Då de för byggnadsföretaget nu uppgjorda ritningarna ävensom kostnadsberäkningarna
icke givit mig anledning till erinran, synas mig desamma böra
läggas till grund för företaget. På grund av önskvärdheten att i konjunkturutjämnande
syfte uppskjuta arbetsföretag, som utan större olägenheter kunna
anstå, till tider med sämre arbetstillgång synes nu ifrågavarande byggnadsföretag
icke för närvarande böra påbörjas. Därest riksdagen icke framställer
någon erinran däremot, torde dock byggnadsföretaget få igångsättas,
om förhållandena skulle motivera detta. För att emellertid kunna i ett sammanhang
slutföra arbetet, därest så ur nyssnämnda synpunkter skulle befinnas
påkallat, torde för ändamålet erforderliga medel böra anvisas å beredskapsstaten.
Utöver för själva byggnadsarbetet redan tillgängliga medel, tillhopa
362,125 kronor, skulle för företagets utförande erfordras ett belopp av
142,875 kronor, eller avrundat 143,000 kronor.

Redan i 1936 års proposition om anslag till nybyggnad framhöllos de stora
olägenheter, som väginstitutets otillfredsställande lokalförhållanden medförde
för verksamheten. De tillgängliga utrymmena vore otillräckliga och därjämte
splittrade med en del förlagd till statens provningsanstalt och en del
till Sveriges geologiska undersöknings lokaler vid Frescati. Trångboddheten
har visserligen sedermera kunnat minskas genom tillfällig förhyrning, men
härigenom hava olägenheterna av splittringen endast ytterligare skärpts.

Till belysning av den vikt, som detta spörsmål tillmätes bland landets vägbyggare,
må erinras, att svenska vägstyrelsernas förbund i en den 23 april

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

11

1938 till kommunikationsdepartementet gjord framställning ansett sig böra
framhålla väginstitutets forsknings- och undersökningsarbetens stora betydelse
för vägväsendets fortsatta utbyggande och förbättring samt de allvarliga
bekymmer, som dröjsmålet med lösningen av institutets byggnadsfråga
måste väcka.

Ej minst med hänsyn till de omfattande vägbyggnadsföretag, som ingå i
krisberedskapen, är det enligt utskottets mening av vikt, att väginstitutets
verksamhet ej hämmas genom ogynnsamma lokalförhållanden. Det synes
utskottet angeläget, att den redan beslutade nybyggnaden snarast igångsättes
med anlitande av de medel, sammanlagt 362,125 kronor, som redan
härför stå till Kungl. Maj:ts förfogande.

Då utskottet nu tillstyrker förslaget om anvisande därutöver av ytterligare
erforderligt belopp, 143,000 kronor å beredskapsstat, förutsätter utskottet,
att, därest de allmänna förhållandena ej anses påkalla anlitande av ett
dylikt å beredskapsstat anvisat anslag, frågan om erforderligt tilläggsanslag
i vanlig ordning förelägges 1939 års riksdag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Nybyggnad för statens väginstitut å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 143,000 kronor.

ll:o) Nybyggnad för lantniäterikontoret i Örebro. Kungl. Maid har
(punkt 40, sid. 225—229) föreslagit riksdagen att dels till Nybyggnad för
lantmäterikontoret i örebro å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av 100,000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t
att i samband med att nämnda anslag tages i anspråk bestämma om villkoren
för det i statsrådsprotokollet omförmälda markbytet mellan kronan och Örebro
stad.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 17 augusti 1937 framlagt förslag
örn uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro för en beräknad
kostnad av 225,000 kronor samt hemställt om anvisande för budgetåret
1938/39 av ett anslag för ändamålet å 100,000 kronor.

Efter att hava redogjort för den av byggnadsstyrelsen förebragta utredningen
— innefattande jämväl yttranden i ärendet från lantmäteristyrelsen
och länsstyrelsen i örebro län ävensom ett av byggnadsstyrelsen i samråd
med lantmäteristyrelsen uppgjort skissförslag för byggnadsföretaget —- har
departementschefen för egen del anfört följande:

Av den föreliggande utredningen torde framgå att de av lantmäterikontoret
i örebro disponerade lokalerna i Örebro slott äro mindre tillfredsställande
ur olika synpunkter. Sålunda kan framhållas att såväl tjänstelokalerna,
vilka bestå av tre rum, som de två arkivrummen äro för sitt ändamål
otillräckliga samt jämväl i vissa hänseenden otidsenliga. Nu angivna förhållanden
torde medföra olägenheter vid arbetets utförande, särskilt som allmänheten
i stor utsträckning besöker lantmäterikontoret i arkivforsknings -

12

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

Utskottet.

och andra ärenden. Då såväl lantmäteristyrelsen som byggnadsstyrelsen
därjämte vitsordat behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret, har jag
ansett mig böra förorda, att åtgärder vidtagas i syfte alt lösa lantmäterikontorets
lokalfråga.

Vid de utredningar, som för ändamålet ägt rum, har det visat sig, att utvidgade
lokaler icke lämpligen kunna beredas lantmäterikontoret inom örebro
slott. Länsstyrelsen är nämligen själv i behov av ökade lokaler och kan
därför icke avstå ytterligare utrymme åt lantmäterikontoret. Vidare räknar
länsstyrelsen med att en blivande uppbördsreform kan komma att medföra
behov för länsstyrelsen att sedermera disponera även de av lantmäterikontoret
nu innehavda lokalerna. Byggnadsstyrelsen har på grund av nu angivna
förhållanden ansett mest lämpligt, att för lantmäterikontoret uppföres
en särskild byggnad. Då någon för ändamålet lämplig, kronan tillhörig
tomt icke finnes i Örebro, har länsstyrelsen inlett förhandlingar med staden
i syfte att erhålla lämplig tomtmark för nybyggnaden. De förda förhandlingarna,
vilka ännu ej lett till något preliminärt avtal men som enligt vad
byggnadsstyrelsen meddelat torde hava alla förutsättningar att leda till resultat,
syfta till att staden skulle till kronan överlåta ett område om 1,400
kvadratmeter, beläget vid Södra Hamnplatsen. Såsom ersättning för överlåtelsen
har staden betingat sig, förutom visst förbehåll rörande slottsparken,
varom överenskommelse kunde träffas, att till staden överlåtes den kronan
tillhöriga s. k. Vaktknektebacken. Detta område, å vilket finnas uppförda
flera byggnader, tillhöriga enskilda personer, av vilka någon avgift för nyttjanderätten
emellertid av olika skäl icke ansetts kunna utkrävas, äger, enligt
vad länsstyrelsen meddelat, för kronan endast ringa värde.

Kostnaderna för det ifrågasatta byggnadsföretaget hava av byggnadsstyrelsen
beräknats till 225,000 kronor, däri inräknade kostnader för rivning av
en å byggnadstomten befintlig magasinsbyggnad. Då varken nämnda kostnadssumma
eller de för byggnadsföretaget uppgjorda skissförslagen, vilka
godkänts av lantmäteristyrelsen, givit mig anledning till erinran, anser jag
mig böra biträda byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag, att en särskild
byggnad uppföres för lantmäterikontoret. Med hänsyn till vad i ärendet upplysts
rörande värdet i kronans hand av den s. k. Vaktknektebacken synes
ej heller något vara att erinra mot att nämnda område överlåtes till Örebro
stad såsom vederlag för den tomtmark, varå lantmäterikontorsbyggnaden
avses skola uppföras.

Det belopp av 100,000 kronor, varom byggnadsstyrelsen gjort framställning,
synes lämpligen kunna upptagas å beredskapsstaten. Samtidigt torde
böra av riksdagen utverkas bemyndigande för Kungl. Majit att bestämma om
villkoren för här omförmälda markbyte mellan kronan och örebro stad.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majlis förevarande förslag, hemställer,
att riksdagen må

a) till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 100,000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majit att i samband med att nämnda
anslag tages i anspråk bestämma om villkoren för det i
statsrådsprotokollet omförmälda markbvtet mellan kronan
och örebro stad.

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

13

12:o) Ändringsarbeten inom Västerås slott. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 41, sid. 229—236) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ändringsarbeten inom Västerås slott
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 93,000 kronor.

13:o) Nytt landsstatshus i Gävle. Konstnärlig utsmyckning av nytt landsstatshus
i Gävle. Kungl. Maj:t har (punkt 42, sid. 236—239) föreslagit riksdagen
att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga dels till Nytt landsstatshus
i Gävle ett förskottsanslag av 630,000 kronor, dels ock till Konstnärlig
utsmyckning av nytt landsstatshus i Gävle ett förskottsanslag av 15,000
kronor.

Med bifall till ett av Kungl. Maj:t härom framlagt förslag fattade 1937 års
riksdag beslut om uppförande av ett nytt landsstatshus i Gävle för en beräknad
kostnad av 660,000 kronor. Samtidigt ställde riksdagen ett belopp av 195,000
kronor till förfogande för byggnadsföretagets påbörjande. Enligt en nu
framlagd förnyad kostnadsberäkning skulle nyssnämnda kostnadssumma å

660,000 kronor på grund av stegrade arbets- och materialpriser behöva höjas
med omkring 25 procent eller till 825,000 kronor. Den för byggnadsföretagets
genomförande ytterligare erforderliga medelsanvisningen skulle i enlighet
härmed belöpa sig till (825,000 — 195,000 =) 630,000 kronor. Denna
summa samt ett belopp av 15,000 kronor för konstnärlig utsmyckning av det
nya landsstatshuset föreslås nu skola upptagas å beredskapsstaten.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må å beredskapsstat för budgetåret 1938/39
upptaga

a) till nytt landsstatshus i Gävle ett förskottsanslag av

630,000 kronor,

b) till Konstnärlig utsmyckning av nytt landsstatshus i
Gävle ett förskottsanslag av 15,000 kronor.

14:o) Ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län. Kungl. Maj:t har
(punkt 43, sid. 239—243) föreslagit riksdagen att till ökade lokaler för länsstyrelsen
i Värmlands län å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av 200,000 kronor.

I skrivelse den 15 mars 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag om uppförande
av en ny flygelbyggnad å länsresidenstomten i Karlstad för en beräknad
kostnad av 516,500 kronor samt hemställt örn anvisande för budgetåret
1938/39 av ett anslag å 200,000 kronor för byggnadsföretagets påbörjande.

Departementschefen bar i ärendet anfört följande:

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de av länsstyrelsen i Värmlands
liin för närvarande disponerade lokalerna äro otillräckliga. Vidare framstår

Bihang till riksdagens protokoll 1038. G sami. Nr 188. 3

Utskottet.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

Utskottet.

det såsom ett önskemål, att åt landsfogden och länsarkitekten om möjligt
beredas tjänstelokaler i anslutning till landsstatshuset. Med hänsyn till, bland
annat, nu angivna förhållanden hava sedan omkring tre år utredningar pågått
i syfte att lösa de föreliggande lokalfrågorna. Till en början hava utredningarna
inriktats på att genom ombyggnad av de på residenstomtens
östra del belägna två flyglarna och en mellan dem liggande uthuslänga erhålla
ökade och bättre lokalutrymmen. Enligt verkställda beräkningar skulle
kostnaderna för en sådan ombyggnad i den omfattning, som erfordras för
att en lösning på längre sikt av den föreliggande lokalfrågan skulle komma
till stånd, uppgå till omkring 400,000 kronor. Då byggnadsstyrelsen nied
hänsyn till det dåliga skick, vari flyglarna för närvarande befinna sig, icke
ansett sig kunna förorda, att kostnader av nämnda storleksordning nedläggas
å en ombyggnad, har styrelsen låtit verkställa utredning rörande kostnaderna
för uppförande av en nybyggnad på den östra delen av tomten, därvid flyglarna
och uthuslängan skulle rivas. Enligt det på grundval härav upprättade,
av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget skulle en sådan nybyggnad draga
en kostnad av 516,500 kronor.

Det sålunda utarbetade förslaget innebär, att å den plats, där nuvarande
landsstatshusets flyglar äro belägna, samt å mellanliggande utrymme en nybyggnad
skulle uppföras i två, delvis i tre våningar. I byggnaden skulle
erhållas, förutom en del arkiv- och reservutrymmen för länsstyrelsen, lokaler
åt landsfogden, vägingenjören, länsarkitekten och försvarsassistenten, varjämte
vissa reservutrymmen vore avsedda att tillgodose länsarkitektskontorets
och vägingenjörsexpeditionens blivande utvidgningsbehov. Genom att vägingenjörsexpeditionen
förlägges till nybyggnaden kunna ytterligare utrymmen
beredas för länsstyrelsen i huvudbyggnaden. Byggnadsstyrelsen har ansett
sig böra förorda nu ifrågavarande förslag, och länsstyrelsen har för sin del
tillstyrkt, att detsamma måtte komma till utförande.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört rörande de nuvarande flyglarnas
tillstånd, finner jag i likhet med styrelsen desamma icke böra undergå
en genomgripande och dyrbar ombyggnad. Då det av byggnadsstyrelsen
nu framlagda förslaget synes på ett ändamålsenligt sätt lösa de förevarande
lokalfrågorna och de i anslutning därtill uppgjorda ritningarna icke givit
mig anledning till erinran liksom ej heller kostnadsberäkningarna för företaget,
vilka sluta å 516,500 kronor, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande förslag
kommer till utförande.

Det belopp, 200,000 kronor, varom byggnadsstyrelsen för arbetets påbörjande
gjort framställning, synes lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer,

att riksdagen må till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands
lån å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av 200,000 kronor.

Stockholm den 27 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 185.

388181. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.