Statsutskottets utlåtande Nr 115.

1

Jfr 175.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående
ändrad förläggning splats för Värmlands
flygflottilj m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I proposition nr 314 har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 6
maj 1938, föreslagit riksdagen att

dels — med ändring av vad 1936 års försvarsbeslut därutinnan innehåller
— besluta, att flygvapnets andra medeltunga bombflottilj skall förläggas till
Såtenäs i Skaraborgs län, att den andra lätta bomb flottilj en skall förläggas
till Karlsborg samt att flygvapnets underofficersskola skall vara förlagd till
Västmanlands flygflottilj i Västerås,

dels medgiva, att flygfält och kasernetablissement m. m. för andra medeltunga
bomb flottilj en må anordnas å Såtenäs huvudsakligen i överensstämmelse
med vad i berörda statsrådsprotokoll angivits och i enlighet med därvid
framlagda kostnadsberäkningar,

dels ock till markinköp m. m. för andra medeltunga bombflottiljens förläggning
å kapitalbudgeten för budgetåret 1938/39 under Fonden för förlag
till statsverket anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr N. Holmström m. fl. väckt motion
(nr 360), vari hemställts, att riksdagen må uppdraga åt Kungl. Majit att besluta
angående förläggningen av Värmlands flygflottilj till Såtenäs eller Björsäter; dels

ock en inom andra kammaren av herr B. Holmgren väckt motion (nr
511), vari hemställts, att riksdagen ville uttala sig för att den s. k. Värmlands
flygflottilj förlägges till Björsäters socken.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skall en av de till nyuppsättning beslutade
flygflottiljerna, nämligen andra lätta bombflottiljen, jämte den i flottiljen ingående
underofficersskolan förläggas till Karlstad, och genom beslut den 29
augusti 1936 har Kungl. Majit förordnat, bland annat, att flottiljen skall benämnas
Värmlands flygflottilj (F7). Flottiljen avses skola uppsättas från
och med budgetåret 1940/41.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 115.

1382 88 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

Från chefens för flygvapnet och flygförvaltningens sida har på senare tid
med styrka gjorts gällande, att beslutet om att förlägga en flygflottilj till
Karlstad vore ur olika synpunkter mindre lämpligt och i varje fall omöjligt
att genomföra inom den av riksdagen i sådant hänseende angivna kostnadsramen
av tillsammans 1,540,000 kronor.

Sedan chefen för flygvapnet och flygförvaltningen i skrivelse den 2 oktober
1937 hemställt örn bemyndigande för dem att i samråd med chefen för försvarsstaben
samt, i vad avsåge förläggningsförhållandena i Karlstad, med
chefen för armén verkställa fullständig utredning rörande eventuell förläggning
av Värmlands flygflottilj till annan plats än Karlstad, lämnade Kungl.
Majit det begärda bemyndigandet genom beslut den 15 oktober 1937.

Med underdånig skrivelse den 3 mars 1938 hava chefen för flygvapnet och
flygförvaltningen överlämnat utredning rörande förläggningsplats för F 7 på
följande platser och områden, nämligen 1) Karlstad, 2) Karlskoga, 3) Örebro,
4) Trollhättan och 5) södra Vänernstranden mellan Lidköping och Halleberg,
samt framlagt av utredningen betingade förslag.

Flygmyndigheternas skrivelse utmynnar i förslag,

att 1936 års riksdagsbeslut örn förläggning av F 7 till Karlstad måtte upphävas,

att F 7 måtte förläggas till Såtenäs och att härför måtte anvisas ett belopp
av 5,310,000 kronor, varav 1,000,000 kronor för budgetåret 1938/39 samt
återstoden under budgetåret 1939/40.

att — därest förslaget örn flottiljens förläggning till Såtenäs icke skulle
vinna Kungl. Maj :ts gillande -— F 7 måtte förläggas till Trollhättan och härför
anvisas ett belopp av 3,275,000 kronor, varav 100,000 kronor för budgetåret
1938/39 och återstoden under budgetåret 1939/40,

att flygvapnets underofficersskola måtte förläggas till Västmanlands flygflottilj
samt

att F 7 skulle utgöra tungt bombförband och Karlsborgs flygflottilj lätt
bombförband.

Flygmyndigheterpa hava slutligen i skrivelsen meddelat, att chefen för
försvarsstaben i ärendet anfört, att Såtenäs ur luftskyddssynpunkt vore att
föredraga framför Trollhättan men att även Trollhättan vore godtagbart som
förläggningsplats samt att det vore av synnerlig vikt att arbetet med förläggningens
ordnande igångsattes redan instundande sommar.

Sedermera hava flygmyndigheterna efter hand inkommit med ytterligare
utredning i den föreliggande förläggningsfrågan.

Med anledning av en av Axvalls municipalnämnd den 22 mars 1938 gjord
framställning örn att Axvalla hed borde komma i åtanke som förläggningsort
för flygflottiljen, har jämväl denna möjlighet till förläggning undersökts men
befunnits mindre lämplig än en förläggning vid Såtenäs.

Slutligen hava — i anledning av framställningar från Mariestads stadsfullmäktiges
beredningsutskott — undersökningar företagits angående möjlig -

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

3

heterna för att förlägga den ifrågavarande flottiljen till Björsäter i trakten
av Mariestad. Flygmyndigheterna hava som sammanfattning av undersökningarna
rörande Björsäter framhållit, att möjligheter förelåge att till Björsäter
förlägga en flygflottilj under i stort sett goda förhållanden, men att
Såtenäs-altemativet erbjöde åtskilliga fördelar framför Björsäter-alternativet.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

Den första fråga, som i detta ärende lärer böra upptagas till bedömande,
är det av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen framförda önskemålet
örn upphävande av 1936 års beslut att förlägga en av de till nyuppsättning
planerade flygflottiljerna till Karlstad. De mot denna förläggning från myndigheternas
sida anförda betänkligheterna äro av två slag, dels ekonomiska
och dels militärt-organisatoriska.

I ekonomiskt hänseende betingades 1936 års beslut om en flygförläggning
i Karlstad bland annat därav, att genom den samtidigt beslutade nedskärningen
av Värmlands regemente till en infanterikår vissa delar av regementets
nuvarande etablissement skulle kunna frigöras för att användas till flygflottilj
förläggning. I detta hänseende är emellertid att märka, att försvarsbeslutet
såtillvida avvek från de förslag, som framlades såväl av 1930 års försvarskommission
som av Kungl. Majit i 1936 års försvarsproposition, att dessa
senare inneburo, att Värmlands regemente skulle helt indragas. Bibehållandet
av regementet i form av en infanterikår rubbar naturligen i väsentlig
grad förutsättningarna för att bereda tillräckliga utrymmen åt flygflottiljen
i det befintliga kasernetablissementet. I försvarsbeslutets kostnadsberäkningar
för flygflottiljens anordnande upptogos emellertid samma byggnadskostnader
som de av försvarskommissionen och i försvarspropositionen beräknade.
Av utredningen i förevarande ärende framgår, att kostnaderna för ordnande
av flygflottiljens förläggning till Karlstad — frånsett flygfältets iordningställande
— numera kunna beräknas till 1,840,000 kronor, ett belopp som
med 800,000 kronor överstiger det i försvarsbeslutet angivna. Även örn
nämnda belopp skulle kunna något nedpressas, synes det uppenbart, att byggnadskostnaderna
komma att bliva väsentligt högre än som beräknats, vilket
framför allt lärer vara att tillskriva den nyssberörda omständigheten, att
etablissementet enligt försvarsbeslutet även skall lämna utrymme åt den beslutade
infanterikåren.

Den väsentligaste kostnadsökningen i förhållande till försvarsbeslutets beräkningar
hänför sig emellertid till iordningställandet av flygfältet. I försvarsbeslutet
— liksom i försvarskommissionens betänkande och i försvarspropositionen
— upptogos kostnaderna härför till ett belopp av 500,000
kronor. Denna summa angavs i samtliga fall vara byggd på uppgifter från
stadshagenjörskontoret i Karlstad. Vid de undersökningar, som sedermera
vidtagits av flygvapnets myndigheter, har utrönts, att denna beräkning uppenbarligen
vilar på förutsättningar, som i själva verket icke varit för handen.
Utan att här kunna närmare ingå på huru den nämnda kostnadssiffran ernåtts,
har jag att konstatera, att enligt av flygmyndigheterna företagna undersökningar
och beräkningar, vilkas riktighet anledning icke förefinnes att ifrågasätta,
iordningställandet av flygfält i Karlstad skulle draga en kostnad av sammanlagt
1,775,000 kronor, d. v. s. 1,275,000 kronor mera än som i försvarsbeslutet
beräknats.

Då sålunda kostnaderna för en förläggning av flygflottiljen till Karlstad
enligt den i detta ärende förebragta utredningen skulle komma att överstiga
vad som enligt försvarsbeslutet beräknats med över 2,000,000 kronor, synes

4

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

det stå klart, att de skäl av ekonomisk art, som ansetts tala för en dylik förläggning,
i mycket avsevärd grad försvagats.

Från flygmyndigheternas sida har emellertid gjorts gällande, att även frånsett
de ekonomiska synpunkterna den tilltänkta förläggningen av flygflottiljen
till Karlstad skulle vara förenad med allvarliga olägenheter. Främst
hänföra sig dessa invändningar till flygfältets beskaffenhet, På grund av
markens lösa konsistens och fuktiga belägenhet anse myndigheterna det
tvivel underkastat, örn flygfältet någonsin skall kunna bliva fullt användbart,
i varje fall för tunga bombplan. Härtill kommer, att flygfältet på flera sidor
begransas av besvärande hinder. Utmed ena sidan löper den elektrifierade
järnvägen Karlstad—Kil. Längs hälften av fältets södra begränsningslinje
går järnvägen Karlstad—Skoghall, vars elektrifiering förberedes. På andra
sidor begränsas fältet av skogsklädda bergssträckor. Flygmyndigheterna hava
i ärendet uttalat, att dessa i stort sett runt hela fältet befintliga hinder innebära
uppenbara risker för allvarliga olyckor vid militär flygning. Som helhetsomdöme
örn Karlstadförläggningen hava myndigheterna anfört, att denna
skulle utgöra en olämplig, riskabel och därtill kostsam lösning av förlä<Jgmngsf
rågan. DO

För min del har jag icke kunnat undgå att finna de emot flygflottiljens
förläggning till Karlstad anförda invändningarna grundade på starka skäl.
Att en dylik lösning blir väsentligt dyrare än som räknats med i försvarsbeslutet
bär redan framhållits. Då därtill kommer, att man enligt vad myndigheterna
påvisat även med dessa ökade kostnader skulle erhålla en förläggning)
sorn i viktiga hänseenden måste betecknas som otillfredsställande och
ur säkerhetssynpunkt riskabel, har jag — efter att hava vid ett personligt
besök på platsen tagit del av de lokala förhållandena därstädes — kommit till
den uppfattningen, att klokheten och försiktigheten bjuda att övergiva
tanken på att förlägga den ifrågavarande flygflottiljen till Karlstad.

Därest på sätt jag sålunda vill föreslå beslutet örn förläggande av F 7 till
Karlstad upphäves, uppställer sig omedelbart frågan örn vilka konsekvenser
ett sådant beslut kan eller bör medföra med avseende å användningen av de
utrymmen i Värmlands regementes nuvarande etablissement, som avsetts
skola övertagas av F 7. Det år 1936 fattade beslutet örn Värmlands regementes
nedskärande till en kår, Värmlands fältjägarkår, var som förut framhållits
i viss män betingat av att F 7 förutsattes skola förläggas till Karlstad. Örn
nu så icke kommer att ske, ligger det nära till hands att överväga, huruvida
icke Värmlands regemente lämpligen borde bibehållas som ett infanteriregemente
av normal storlek och minskningen till en kår i stället kunde utan motsvarande
olägenheter ske med något annat infanteriregemente. Ett särskilt
skäl härför utgör den omständigheten, att Karlstads stad kan förväntas
komma att göra gällande vissa å tidigare överlåtelseavtal grundade anspråk
på återbekommande av delar av det nuvarande övningsfältet, därest Värmlands
regementes minskning till en kår genomföres. Ett regemente, som i
stället vore tänkbart att reducera till en kår är Livgrenadjärregementet, vars
nuvarande etablissement i Linköping enligt försvarsbeslutet skall delvis övertagas
av det till nyuppsättning beslutade Östgöta luftvärnsregemente. Att en
sådan lösning —- samtidigt som den medförde, att etablissementet i Karlstad
bleve helt utnyttjat för sitt ändamål ■— skulle medföra vissa fördelar av bland
annat ekonomisk art synes stå klart. Däremot tarvar frågan rätt ingående
undersökningar rörande de föreliggande militära och organisatoriska betingelserna
för en dylik lösning. Då dessa undersökningar ännu icke kunnat slutföras,
är jag icke beredd att nu uttala någon bestämd mening rörande förevarande
spörsmål. Frågan torde icke heller med nödvändighet behöva slutligen
lösas förrän vid 1939 års riksdag.

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

5

Jag övergår så till huvudfrågan i detta ärende, spörsmålet rörande platsen
för förläggning av F 7, sedan Karlstadförslaget övergivits. Såsom av den
föregående redogörelsen framgår hava flygmyndigheterna vidtagit ingående
undersökningar för ändamålet å ett flertal platser i västra och mellersta
Sverige, nämligen Karlskoga, Örebro, Trollhättan, Såtenäs, Axvall och Björsäter.
Ytterligare ett antal platser har varit under övervägande men kunnat av
olika skäl redan utan närmare undersökning avvisas. Den i ärendet förebragta
utredningen synes enligt min mening utvisa, att två av de nämnda
närmare undersökta platserna, nämligen Trollhättan och Såtenäs, böra
komma i åtanke framför de övriga. Gentemot en förläggning till Karlskoga,
Örebro och Axvall hava nämligen från myndigheternas sida, såsom av det
föregående framgår, framförts så vägande invändningar av olika slag, att
dessa platser — även örn åtskilliga fördelar kunna påvisas vara förenade med
en förläggning dit — i jämförelse med Trollhättan och Såtenäs måste komma
i bakgrunden. Och vad beträffar Björsäter, som eljest onekligen erbjuder
vissa fördelar som förläggningsplats, har jag efter tagen kännedom örn olika
på frågan inverkande omständigheter kommit till den bestämda uppfattningen,
att det måste anses högeligen ovisst, huruvida ett fullgott flygfält
skall kunna iordningställas där till tidpunkten för flottiljens uppsättande.
Redan på denna grund anser jag, att Björsäter näppeligen kan ifrågakomma
såsom förläggningsplats för flottiljen. Härtill kommer, att — enligt vad
flygmyndigheterna i ärendet framhållit och jag själv vid besök på platsen
varit i tillfälle att iakttaga — övningsförhållandena särskilt i avseende å
bombfällnings- och skjutningsmöjligheter äro väsentligt fördelaktigare vid
Såtenäs än vid Björsäter. Detta beror framför allt därpå, att bombfällning
och skjutning vid Såtenäs kunna försiggå över delar av Vänern, som helt
sakna trafik, medan dylika övningar vid Björsäter måste försvåras och störas
av att motsvarande vattenområde där icke kan helt friläggas från trafik av
fiske- och andra båtar. Framhållas må för övrigt, att Björsäter-alternativet
icke heller skulle komma att bliva i någon väsentlig män ekonomiskt fördelaktigare
än Såtenäs-alternativet, med vilket det närmast är att jämföra.

En inbördes jämförelse mellan Trollhättan och Såtenäs såsom förläggningsplatser
för F 7 erbjuder onekligen vissa svårigheter, beroende på det
värde man vill tillmäta vissa i fråga örn de två platserna förefintliga fördelar
och olägenheter i nämnda hänseende. Vad först beträffar flygfält finnas på båda
platserna goda möjligheter att erhålla ett fullgott sådant med goda utvecklingsmöjligheter.
Det omgivande landskapet är också i bägge fallen lämpligt
för ett flygförbands övningar av olika slag. Till förmån för Trollhättan-alternativet
talar den omständigheten, att förläggningen blir anknuten till en
stad med därav följande fördelar för personalen i fråga om tillgång till
bostäder, skolor m. m. Som en med detta alternativ förknippad fördel har
också åberopats den omständigheten, att Svenska aeroplanaktiebolagets nya
flygplanfabriker komma att bliva belägna i omedelbar närhet till flottiljen
med därav följande möjligheter till reparationer m. m. Å andra sidan har
framhållits, att detta forläggningsalternativ även innebär avsevärda olägenheter,
hänförliga till de friktioner mellan flygflottiljen och bolaget som lätt
kunna komma att uppstå vid den gemensamma användning av flygfältet, som
utgör en av förutsättningarna i alternativet. Denna synpunkt Ilar särskilt
starkt framhållits i flygmyndigheternas förenämnda skrivelse den 31 mars
1938. TJr ekonomisk synpunkt ställer sig emellertid Trollhättan-alternativet
såtillvida avsevärt fördelaktigare än Såtenäs-alternativet, att engångskostnaderna
för förläggningen till Trollhättan av flygförvaltningen beräknats till

3.275.000 kronor, medan förläggningen till Såtenäs kostnadsberäknats till

5.310.000 kronor, allt enligt 1934/1935 års prisnivå.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

Den nämnda avsevärda skillnaden i engångskostnad mellan de två förläggningsalternativen
medför, att det dyrare alternativet, Såtenäs, endast bör
kunna ifrågakomma, därest påtagliga fördelar äro förknippade därmed i förhållande
till Trollhättan. Enligt flygmyndigheternas uppfattning är detta
fallet. Sålunda äro det avsedda flygfältets omgivningar så gott som fullständigt
fria från hindrande masker. Vidare finnas i fältets omedelbara närhet
utmärkta möjligheter till övningar i skjutning och bombfällning, medan dylika
övningar i Trollhättan endast skulle kunna bedrivas på ett rätt avsevärt avstånd
från förläggningen. Slutligen har framhållits, att de förut omförmälda
olägenheterna, som äro förknippade med ett med Svenska aeroplanaktiebolaget
gemensamt utnyttjande av flygfältet i Trollhättan, icke äga någon
motsvarighet i Såtenäs. Flygmyndigheterna hava därför ansett Såtenäsalternativet
ur militära synpunkter vara överlägset alla andra undersökta
alternativ.

För egen del har jag vid ett övervägande av de olika omständigheter, som
kunna anses tala för eller emot det ena eller andra alternativet, stannat vid
elen uppfattningen, att Såtenäs-alternativet erbjuder så många och påtagliga
fördelar i jämförelse med alternativet Trollhättan, att jag oaktat de väsentligt
större engångsutgifter, som därav betingas, anser mig böra förorda flottiljens
förläggande till Såtenäs. Vad som därvidlag varit för mig avgörande är icke
blott den ur övnings- och flygsäkerhetssynpunkt otvivelaktigt överlägsna belägenheten
— varom jag vid besök å bägge platserna varit i tillfälle att personligen
göra iakttagelser — utan även och framför allt den omständigheten,
att därigenom undvikas de enligt min mening påtagliga olägenheter i fråga
örn flygfältets utnyttjande, som kunna befaras bliva en följd av en förläggning
till Trollhättan. Trollhättans stad har visserligen i samverkan med
Svenska aeroplanaktiebolaget erbjudit sig att utan kostnad för statsverket
ställa för flygfält och etablissement erforderlig mark till flygförvaltningens
förfogande ävensom att bekosta flygfältets torrläggning och planering m. m.
Flygfältet skulle emellertid därvid överlämnas till flygförvaltningens förfogande
med villkor, bland annat, att bolaget icke därigenom åsamkades några
extra kostnader eller hindrades vid sina provflygningar samt att flygfältet i
sin helhet förbleve bolagets egendom. Enligt vad som framgår av flygmyndigheternas
skrivelse den 31 mars 1938 är det att förvänta, att bolagets provflygningar
komma att få en betydande omfattning. Bolaget har också förbehållit
sig full frihet angående tiderna för dessa. Vid dessa förhållanden kan
jag icke annat än dela myndigheternas uppfattning, att de inskränkningar i
fråga örn flygfältets utnyttjande, som utgöra en förutsättning för Trollhättanalternativets
genomförande, innebära alltför stora risker såväl för störningar
i flottiljens verksamhet som för andra framtida konfliktsituationer för att en
dylik förläggning skall kunna tillrådas. Härtill kommer att, enligt vad utredningen
i ärendet giver vid handen, de årliga kostnaderna för övningar, flygfältsunderhåll
m. m. vid Såtenäs kunna beräknas komma att rätt avsevärt
understiga motsvarande kostnader vid en förläggning till Trollhättan.

Örn alltså flottiljen i fråga enligt min mening bör förläggas till Såtenäs,
uppställer sig till en början frågan örn förvärvet av för förläggningen därstädes
erforderlig mark. Från den nuvarande ägaren till Såtenäs egendom föreligger
anbud om försäljning av egendomen för ett pris av 650,000 kronor utan inventarier.
Flygförvaltningen har emellertid i sin förenämnda skrivelse den
12 mars 1938 framhållit, att den egentliga köpeskillingen enligt anbudet på
grund av vissa angivna omständigheter i själva verket finge anses uppgå till
cirka 717,000 kronor. Då egendomens taxeringsvärde utgjorde 548,800 kronor
och en på ämbetsverkets föranstaltande verkställd värdering av densamma
slutade å 614,700 kronor, ansåge ämbetsverket den begärda köpeskillingen

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

7

alltför hög. Ämbetsverket har därför ansett det vara nödvändigt att tillgripa
expropriation. Kostnaderna härför hava beräknats till 640,000 kronor. För
egen del anser jag mig icke nu kunna fatta definitiv ståndpunkt till frågan,
huruvida det föreliggande köpeanbudet bör antagas eller huruvida förvärvet
bör ske genom expropriation. Frågan därom torde det få ankomma på Kungl.
Majit att längre fram taga ställning till. I varje fall torde det knappast vara
möjligt eller lämpligt att från förvärvet utesluta vissa delar av egendomen,
vilka icke bliva direkt erforderliga för flygflottiljen. Dylika delar torde i
stället efter förvärvet böra antingen överlämnas till domänverkets förvaltning
eller också, därest så finnes lämpligt, övertagas av statens jordnämnd
i och för dess verksamhet.

Kostnaderna för andra lätta bomb flottil jens förläggande till Såtenäs hava
i ärendet angivits till sammanlagt 5,310,000 kronor, därav 690,000 kronor1)
för markförvärv och 4,620,000 kronor för byggnader, flygfältsarbeten m. m.
Härvid är att märka, att sistnämnda belopp beräknats efter de arbets- och
materialpriser, som gällde under åren 1934—1935. För närvarande torde den
verkliga kostnaden ligga cirka 20 procent däröver.

Därest, på sätt jag i det följande kommer att föreslå, ett utbyte kommer
till stånd mellan Såtenäsflottiljen och den till Karlsborg förlagda flottiljen,
så att den förstnämnda flottiljen kommer att bestå av en medeltung bombflottilj
i stället för av en lätt, komma kostnaderna för Såtenäsförläggningen
att undergå vissa ökningar, vilka emellertid i huvudsak kompenseras av motsvarande
minskningar för Karlsborgsförläggningen. Sålunda beräknas hangarbyggnaderna
med uppställningsplaner komma att draga en kostnad av sammanlagt
1,095,000 kronor för en medeltung mot 550,000 kronor för en lätt
flottilj (se tabellen å sid. 15) ,2) Verkstadsbyggnaden beräknas komma att kosta

335.000 kronor mot 210,000 kronor. Slutligen anses kostnaderna för förläggningsbaracker
tarva en ökning med cirka 50,000 kronor till 550,000 kronor.
Merkostnaderna för förläggning av en medeltung bombflottilj till Såtenäs i
stället för en lätt kunna sålunda beräknas till 720,000 kronor och kostnaderna
för hela förläggningen till (5,310,000 + 720,000 =) 6,030,000 kronor, fortfarande
med utgångspunkt från 1934—1935 års priser. Med en beräknad
prisfördyring av 20 procent å byggnads- och flygfältsarbeten m. m. blir den
beräknade kostnaden för hela förläggningen (6,030,000 + 1,070,000=)

7.100.000 kronor. Inom nämnda belopp lära jämväl kunna rymmas vissa merkostnader
för en del av flygförvaltningen i kostnadsberäkningarna icke medtagna
särskilda flygfältsarbeten, vilka enligt vad under ärendets behandling
blivit utrönt torde komma att visa sig erforderliga.

Av det för Såtenäsförläggningens ordnande erforderliga beloppet beräknas
1,000,000 kronor böra vara tillgängliga redan under budgetåret 1938/39 och
återstoden under därpå följande budgetår. Det nyssnämnda beloppet, 1,000,000
kronor, torde böra anvisas å kapitalbudgeten för nästkommande budgetårunder
»Fonden för förlag till statsverket». Rörande sättet för avskrivning
av denna kapitalinvestering lärer chefen för finansdepartementet komma att
i annat sammanhang framlägga förslag.

I och med genomförandet av det sålunda framlagda förslaget om förändrad
förläggningsplats för F 7 uppkomma vissa andra spörsmål, som i anslutning
därtill kräva sin lösning. Ett av dessa rör frågan örn förläggningen av flygvapnets
underofficersskola. Denna skola har alltsedan sin tillkomst varit

1) lilirav avses 40,000 kronor till åtgärder för att göra egendomen gravationsfri efter
köpet.

2) Ej hill'' intagen.

8

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

och är alltjämt anknuten till Västmanlands flygflottilj i Västerås. Enligt 1936
års försvarsbeslut skall skolan emellertid ingå i den flottilj, som avsetts skola
förläggas till Karlstad. Med ett upphävande av beslutet örn förläggande av
E 7 till Karlstad måste sålunda jämväl beslutet örn jdatsen för underofficersskolan
revideras. Elygmyndigheterna hava i sin förberörda skrivelse den o
mars 1938 uttalat, att ur flygvapnets synpunkt en förflyttning av skolan från
dess nuvarande förläggning i Västerås icke är önskvärd utan fastmera skulle
vara ur olika synpunkter olämplig. Myndigheterna hava därför ansett beslutet
örn underofficersskolans förläggning till F 7 böra upphävas och föreslagit, att
skolan i stället allt framgent skall vara förlagd till Västmanlands flygflottilj i
Västerås. Till denna åsikt anser jag mig böra ansluta mig. Frågan örn den
sålunda föreslagna förändringen lärer emellertid böra föreläggas riksdagen
för godkännande.

Ett annat spörsmål, som i detta sammanhang bör lösas, är den av flygmyndigheterna
i skrivelsen den 3 mars 1938 upptagna och av mig förut berörda
frågan, huruvida den flottilj som föreslås skola förläggas till Såtenäs bör
— liksom Karlstadflottiljen enligt försvarsbeslutet — utgöras av en lätt
bombflottilj eller huruvida ett utbyte bör ske, så att den medeltunga bombflottilj,
som enligt försvarsbeslutet skall vara förlagd till Karlsborg (Västgöta
flygflottilj), förlägges till Såtenäs och Karlsborgsflottiljen i stället blir
en lätt bombflottilj. Elygmyndigheterna hava därutinnan framhållit, att en
förläggning till Såtenäs kommer att medföra, att den dit förlagda flottiljen
erhåller ett flygfält, som särskilt i fråga örn hinderfrihet och markbeskaffenhet
är väsentligt bättre än flygfältet å Karlsborg. Då ett av en tung bombflottilj
bestående förband vore i behov av ett större och bättre fält än en lätt
bombflottilj, syntes det lämpligt, att en omplacering av angiven art bomme
till stånd. Ett dylikt utbyte synes även enligt min mening lämpligen böra
äga rum. Körande denna åtgärd i och för sig lärer Kungl. Slaj:t äga besluta
utan riksdagens hörande. Då därigenom uppkomma vissa konsekvenser av
ekonomisk art, torde frågan emellertid böra underställas riksdagens prövning.

I sistnämnda hänseende har flygförvaltningen i skrivelse den 13 april 1938
anfört i huvudsak följande: För Västgöta flygflottilj å Karlsborg vore avsett
att under budgetåret 1938/39 uppföra bland annat två hangarbyggnader för
medeltunga bombplan jämte uppställningsplaner för en sammanlagd kostnad
av 870,000 kronor (se 1938 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 3
sid. 10). Tillsammans med den beräknade prisförhöjningen av 20 procent
stöde för ändamålet till förfogande sammanlagt (870,000 + 174,000 =)

1.044.000 kronor. En under innevarande budgetår uppförd liknande hangarbyggnad,
som sålunda ursprungligen avsetts för en medeltung division, avsåges
efter den föreslagna förändringen skola användas för två lätta divisioner.
Därvid måste dock tjänsteutrymme för den andra divisionen tillbyggas.
Under budgetåret 1938/39 erfordrades sålunda, förutom det
nämnda tjänsteutrymmet, hangarbyggnad för den tredje divisionen jämte
uppställningsplan. De härför erforderliga kostnaderna beräknades uppgå för
det ökade tjänsteutrymmet till 70,000 kronor, för den nya hangarbyggnaden
till 225,000 kronor och för uppställningsplanen till 36,000 kronor eller tillhopa
till 331,000 kronor. Härigenom uppstode en behållning av (1,044,000 —

331.000 =) 713,000 kronor. Det sålunda inbesparade beloppet, som funnes
tillgängligt redan under budgetåret 1938/39, borde lämpligen disponeras
för utförande redan under nämnda budgetår av sådana arbeten för Karlsborgsflottiljen,
som enligt föreliggande byggnadsprogram varit avsedda att
utföras först under budgetåret 1939/40. De arbeten, som sålunda borde
komma till utförande, vore följande:

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

9

Officersmässbyggnad (uppföres i stället för avsedd skolsalsbyggnad;
skolsalar inredas i stället i de till officersmäss
avsedda lokalerna i kanslibyggnaden samt i
ekonomibyggnaden; för nybyggnaden disponeras de

70,000 kronor, som beräknats för skolsalsbyggnaden,
jämte 20 procent tillägg därå eller 14,000 kronor samt

16,000 kronor av det till 115,000 kronor beräknade
beloppet till »slip med tillfartsväg», vilket anses

kunna nedbringas till 99,000 kronor) .....................

Flygmaterielförråd (80,000 kronor + 20 procent) .........

Garagebyggnad (40,000 kronor + 20 procent) ...............

Flygplatsbelysning (210,000 kronor + 20 procent) .........

Flyttning av skjutbana (15,000 kronor + 20 procent) ......

Tjänstebostäder (145,000 kronor + 20 procent) ............

Administration (20,800 kronor + 20 procent) ...............

kronor

»

»

»

»

»

»

100,000

96.000

48.000

252.000

18.000

174.000
25,000

Summa kronor 713,000

Tillika har flygförvaltningen anmält, att den förläggningsbarack, som
enligt föreliggande planer vore avsedd att för 120,000 kronor uppföras för
Västgöta flygflottilj under budgetåret 1939/40, genom flottiljens förändring
till en lätt bombflottilj icke längre erfordrades utan kunde utgå ur byggnadsprogrammet.

För min del anser jag mig böra tillstyrka de förändringar i byggnadsprogrammet
för Karlsborgsflottiljen, som sålunda — i anlutning till förslaget
örn flottiljens förändrade karaktär — av flygförvaltningen föreslagits. Därest
riksdagen icke kommer att hava något att däremot erinra, är det sålunda min
avsikt att framdeles, efter särskilda framställningar från flygförvaltningen,
tillstyrka, att den del av det för flygvapnet avsedda, i reservationsanslaget
till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m. för budgetåret
1938/39 ingående anslagsbeloppet å 7,200,000 kronor, som beräknats
åbelöpa Västgöta flygflottilj, användes i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av flygförvaltningen i dess nyssberörda skrivelse föreslagits. Vid ett
genomförande härav blir följden, att av de för Västgöta flygflottilj planerade
byggnadsarbetena för budgetåret 1939/40 komma att återstå allenast »slip
med tillfartsväg», kostnadsberäknad till (115,000—16,000=) 99,000 kronor,
samt tjänstebostäder till ett belopp av (200,000 —145,000 =) 55,000 kronor
jämte för administrationskostnader (35,000 — 20,800 =) 14,200 kronor, allt
enligt 1934—1935 års priser. Byggnadskostnaderna under budgetåret 1939/40
för flottiljen i fråga skulle således komma att uppgå till sammanlagt (99,000
+ 55,000 + 14,200 =) 168,200 kronor. Då flottiljens byggnadskostnader för
budgetåret 1939/40 förut beräknats till sammanlagt 885,000 kronor, utgör
den genom de föreslagna förändringarna uppkommande kostnadsminskningen
vid Karlsborgsflottiljen (885,000 — 168,200 =) 716,800 kronor, ett belopp som
i stort sett motsvarar den av ombytet föranledda kostnadsökningen vid F 7.

Slutligen torde böra med några ord beröras frågan örn de ändringar i flottiljernas
benämning, som måste bliva en följd av de föreslagna åtgärderna.
Den för F 7 fastställda benämningen Värmlands flygflottilj blir tydligen
missvisande efter flyttningen till Såtenäs. Med hänsyn till att Såtenäs ligger
i Västergötland, synes även den för Karlsborgsflottiljen fastställda benämningen
Västgöta flygflottilj framdeles bliva mindre lämplig. Nya benämningar
synas sålunda böra fastställas för såväl Karlsborgs- som Såtenäsflot Bihang

till riksdagens protokoll 1038. 6 sami. Nr 175.

1882 88 2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

Utskottet.

tiljerna. Jag torde framdeles få tillfälle att för Kungl. Majit framlägga förslag
härom.

På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka
Kungl. Majlis förslag därom, att 1936 års försvarsbeslut att förlägga en av de
till nyuppsättning planerade flygflottiljerna till Karlstad, den s. k. Värmlands
flygflottilj, upphäves. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla,
att utskottet därmed icke tagit ställning till de spörsmål, som kunna
uppstå i samband med den nu föreslagna ändringen i berörda försvarsbeslut.

Vad härefter beträffar frågan örn den blivande förläggningen av Värmlands
flygflottilj hava, såsom av propositionen framgår, flera alternativa förlägg
ningsplatser varit föremål för ingående undersökningar av vederbörande myndigheter.
Utskottet, som avlagt besök å vissa av de platser, som närmast
ansetts kunna komma i fråga —- däribland emellertid icke å Björsäter, vilken
plats vid tiden för undersökningarna icke var föreslagen såsom förläggningsort
— har efter tagen kännedom örn olika på förläggningsfrågan inverkande
omständigheter kommit till den uppfattningen, att det av departementschefen
förordade Såtenäs-alternativet synes erbjuda en tillfredsställande lösning av
frågan örn val av förläggningsplats för nämnda flygflottilj.

På grund av vad sålunda anförts och då förläggningsfrågan icke synes böra
uppskjutas, finner sig utskottet böra tillstyrka, att flygvapnets andra medeltunga
bombflottilj i enlighet med Kungl. Majits förslag förlägges till Såtenäs.
Härav följer, att utskottet avstyrker det i motionen II: 511 gjorda yrkandet
ävensom motionen I: 360.

Kungl. Majits förslag innebära vidare, att, med ändring av vad 1936 års
försvarsbeslut därutinnan innehåller, den andra lätta bomb flottiljen förlägges
till Karlsborg samt att flygvapnets underofficersskola förlägges till Västmanlands
flygflottilj i Västerås. Utskottet finner sig böra tillstyrka förslagen i
fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Majits förslag samt med avslag å
motionerna I: 360 och lii 511 — med ändring av vad 1936 års
försvarsbeslut därutinnan innehåller — besluta, att flygvapnets
andra medeltunga bombflottilj skall förläggas till Såtenäs i
Skaraborgs län, att den andra lätta bombflottiljen skall förläggas
till Karlsborg samt att flygvapnets underofficersskola skall vara
förlagd till Västmanlands flygflottilj i Västerås;

b) medgiva, att flygfält och kasernetablissement m. m. för
andra medeltunga bomb flottiljen må anordnas å Såtenäs huvudsakligen
i överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 6 maj 1938 angivits och i enlighet med
därvid framlagda kostnadsberäkningar;

c) såsom kapitalinvestering i Fonden för förlag till statsverket
till markinköp m. m. för andra medeltunga bombflottiljens för -

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

11

läggning för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.

Stockholm den 27 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Bergström, Nilsson
i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Ström i Lidköping, Sundberg och Magnusson i
Kalmar; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde,
Strindlund, Eriksson i Stockholm Jeppsson, Persson i Falla, Svensson, Andersson
i Prästbol, Ward, Isacsson och Weijne.