Statsutskottets utlåtande Nr 164.

11

Nr 164.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisoriskt
dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst m. fl. jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkt 177 av det vid propositionen under
fjärde huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden)
föreslagit riksdagen att till Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1938/39 under fjärde huvudtiteln
beräkna ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 18 mars 1938 dagtecknad proposition,
nr 273, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst m. fl. må i överensstämmelse med av departementschefen i
statsrådsprotokollet förordade grunder under budgetåret 1938/39 utgå enligt
de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

dels besluta, att utgifterna för det provisoriska dyrortstillägget skola beträffande
befattningshavare vid de affärsdrivande verken, försäkringsinspektionen
och statens pensionsanstalt bestridas från de medel, av vilka verkets
eller institutionens utgifter i övrigt bestridas;

dels ock till Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet behandlat
en inom andra kammaren av herr E. Hage m. fl. väckt motion, nr 469, däri
hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
nr 273 fatta beslut därom att det må medgivas, att i motionen berörda
befattningshavare, placerade å F-ort inom Luleå stad, även må kunna erhålla
provisoriskt dyrortstillägg, beräknat efter vanliga grunder, i detta fall skillnad
mellan avlöning å E- och F-ort.

Ifrågavarande provisoriska dyrortstillägg, som ursprungligen tillkommit
genom beslut av 1931 års riksdag, avser att vara en extra lönekompensation
till befattningshavare å orter med särskilt höga levnadskostnader (Slockholm

12

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

med vissa förorter, Sundsvall, Östersund, Luleå o. s. v.). Tillägget utgår
med ett belopp, som alltefter löneställningen växlar mellan 66 och 240 kronor
för år, varjämte i Stockholm med vissa förorter tillkommer en ytterligare
årlig förhöjning med 120 kronor.

Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till provisoriskt dyrortstillägg
under budgetåret 1938/39 avser — bortsett från viss jämkning i avseende
å Luleå stad — icke annan ändring av nu gällande grunder för åtnjutande
av provisoriskt dyrortstillägg än som föranledes av det förslag till lönereglering
från och med den 1 januari 1939 för lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor och högre folkskolor, som framlagts i proposition
nr 230 till årets riksdag. Dessa lärare skulle, sedan de övergått på den
nya lönestaten, tillförsäkras provisoriskt dyrortstillägg enligt eljest gällande
grunder. Till kostnaderna härför föreslås staten skola bidraga nied samma
kvotdel, som föreslagits beträffande övriga löneförmåner, till vilka staten
lämnar bidrag, d. v. s. med 3A av kostnaderna i fråga.

Beträffande Luleå stad har departementschefen -— efter att
hava omnämnt gällande kungörelser angående provisoriskt dyrortstillägg
— anfört:

»Enligt förenämnda kungörelser äga befattningshavare med stationeringseller
förläggningsort inom Luleå stad uppbära provisoriskt dyrortstillägg
I kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 425) angående fördelningen av orterna
i riket å de i avlöningsreglementen för nyreglerade verk samt för försvarsväsendet
upptagna ortsgrupperna tillhör Luleå stad ortsgruppen G, vad angar
den egentliga staden med Notviken, men ortsgruppen F, i fråga örn stadens
ytterområde och vissa angivna förorter. Frågan om den utsträckning, i
vilken provisoriskt dyrortstillägg bör utgå inom Luleå stad, har aktualiserats
i samband med atl dylikt tillägg tillerkänts folk- och småskollärare. För
min del anser jag naturligt, att dyrortstillägg ej bör tillkomma befattningshavare
med F-ortslön. I överensstämmelse härmed förordar jag. såvitt
Luleå stad angår, att provisoriskt dyrortstillägg under nästa budgetår må
utgå dels till befattningshavare med stationerings. eller förläggningsorf inom
den egentliga staden med Notviken, dels ock till annan befattningshavare,
därest han enligt särskilt beslut äger uppbära G-ortslön och Kungl. Majit
prövar skäligt att jämväl provisoriskt dyrortstillägg må tillkomma honom.»

Enligt den i ämnet väckta motionen skulle provisoriskt dyrortstillägg,
med ändring av vad departementschefen sålunda föreslagit, även tillförsäkras
vissa inom Luleå stad placerade befattningshavare med F-ortslön.

Socialstyrelsen har i ett till utskottet den 14 maj 1938 avgivet ytt
rande över motionen anfört följande:

Det framhålles i motionen, att enligt propositionen skulle de befattningshavare
i Luleå — cirka ett 25-tal vid folk- och småskolorna — som lia sin
verksamhet förlagd till vissa av stadens ytterområden endast få avlöning enligt
F-ort. Härigenom skulle avståndet mellan dem och motsvarande befattningshavare,
som äro placerade vid skolor i stadens mera centrala, egentligen
till G-gruppen hörande delar, i lönehänseende bliva icke mindre än två
dyrortsgrupper, eftersom de sistnämnda enligt förut gällande grunder dess -

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

13

utom få ett tillägg, som i själva verket innebär deras placering i s. k. Il-ort
Det göres vidare gällande, att de lokala dyrortsförhållandena inom resp.
delar av Luleå stads område icke motivera en så stor skillnad i avlöningen
som mellan F- och H-ort. Slutligen hemställes, att riksdagen måtte besluta,
att ovan angivna, i F-grupp placerade befattningshavare inom Luleå stad
även må kunna erhålla provisoriskt dyrortstillägg, beräknat efter \ anliga
grunder, i detta fall skillnad mellan avlöning å E- och F-ort.

Luleå stad är enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 28 juni 1935, nr 425,
i dyrortshänseende uppdelad i Luleå, egentliga staden med Notviken, sorn
hänförts till ortsgrupp G med indextalet 1345, och Luleå stads ytterområde
med Karlsvik, Karlshäll, Bergviken, Skurholmsstaden och Svartöstaden, som
tillhör ortsgrupp F med indextalet 1200. Styrelsens förslag att en uppdelning
skulle företagas av Luleå administrativa område grundade sig på den erfarenhet
styrelsen vunnit, att å sådana orter, där en sammanträngd stadsbebyggelse
anslöte sig till en betydande ytterzon med mera öppen och lantlig
bebyggelse, befattningshavare i den inre staden med mycken styrka plägade
göra gällande, att deras dyrortsplacering icke borde göras avhängig av levnadsvillkoren
i förorterna.

Ett alternativ ansågs visserligen vara, att i fråga om stader och stadsliknande
orter med vidlyftig förortsbebyggelse vid beräknandet av dyrortsgrupp
hänsyn endast borde tagas till levnadskostnaderna — framför allt bostadshyrorna
— i det centrala bebyggelseområdet, men att likväl till den sålunda
funna ortsgruppen skulle föras jämväl hela det till samma kommun hörande
ytterområdet. Detta tillvägagångssätt hade dock synts stj reisen leda till ohallbara
konsekvenser med hänsyn till placeringen i ortsgrupp av förorter med
självständig kommunal organisation, belägna i mer eller mindre omedelbart
grannskap till större städer, från vilka yrkanden på enahanda behandlingssätt
utan tvivel skulle framkomma och för övrigt redan i ej så få fall framställts.
Under sådana förhållanden hade socialstyrelsen icke funnit någon
annan utväg återstå än att beträffande orter med stora ytterområden förorda
en uppdelning på sätt som nu ägt rum i fråga örn Luleå. Vid verkställande
av nästa dyrortsgruppering torde emellertid spörsmålet örn lämpligheten
av en uppdelning av städernas administrativa områden böra underkastas
förnyad prövning ur synpunkten av detta förfaringssätts ändamålsenlighet,
sedan numera det statliga lönesystemet äger tillämpning även för lärare
vid folk- och småskolor.

Med avseende å de kostnadsfaktorer, som påverka dyrortsgruppenngen, lia
de lägre bostadshyror, som visat sig gälla beträffande Luleå stads ytterområde.
i huvudsak varit avgörande för att detta område erhållit ett avsevärt
lägre indextal — 1200 — än den egentliga staden med 1345.

Enligt avlöningsreglementenas löneplaner äro dyrortsgrupperna formellt
sju lill antalet (Ä—G), av vilka A är den billigaste och G den dyraste. Indelningen
av orterna på grundval av indextalen lia i stort sett vid de senaste
grupperingarna tillgått så att till grupp A hänförts orter med indextal t. o. m.
030: grupp B 931—990; grupp G 991—1050; grupp D 1051—1110; grupp E
lill — inö; grupp F 1171—1230 och grupp G fr. o. m. 1231. Var och en av
ortsgrupperna B—F omsluter således 00 indexenheter av skalan. Med hänsyn
"till alt en påtaglig allmän tendens till ökning av spännvidden mellan de
billigaste och de dyraste orterna mer och mer gjorde sig gällande, fattade
1931 års riksdag beslut örn införande av en extra ortsgrupp »Ii», omfattande
huvudsakligen orter med indextal över 1290. Vid denna, gruppering kinn
dock ingen mera betydande ort av dem, vilkas indexlal översteg 1290, så
luigi pä skalan ali därmed motiverades en uppliyltning över den ordinarie
toppgruppen G med mera än en grupp »11», vars gräns således uppåt, i en -

14

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

lighet nied den fastställda intervallen av 60 enheter mellan grupperna, skulle
stanna vid 1350. Resultatet av 1935 års gruppering visade emellertid en ytterligare
ökning av spännvidden mellan de billigaste och dyraste orterna,
varför 1935 års riksdag utökade gruppantalet med ännu en grupp »I», dock
vad löneökningen beträffar något annorlunda konstruerad än föregående
grupper. Detta innebär, att löneskalan genom tillkomsten av provisoriska
dyrortstillägg faktiskt utbyggts med två nya ortsgrupper.

Av föregående redogörelse framgår att, därest principerna för det provisoriska
dyrortstilläggets beviljande skola upprätthållas, det icke synes böra
ifrågakomma, att dylikt tillägg skall utgå till andra befattningshavare än
sådana som äro stationerade å G-orter med indextal, överstigande 1290.

I realiteten skulle ett bifall till motionen innebära, att Luleå stads ytterområde,
som enligt Kungl. Maj:ts kungörelse 1935, nr 425, hänförts till grupp
F. skulle — utan stöd av några nya fakta beträffande levnadskostnaderna —
uppflyttas till grupp G. Ett sådant förfaringssätt skulle givetvis kunna tagas
till intäkt för alla orter, som tillhöra grupp F, eller åtminstone för dem, som
erhållit ett indextal av 1200—1230, att göra anspråk på automatiskt erhållande
av ett liknande provisoriskt dyrortstillägg eller på uppflyttning till ortsgrupp
G, vilket komme att medföra ett sönderbrytande av hela dyrortsgrupperingssystemet.

På grundval av vad ovan anförts får socialstyrelsen avstyrka bifall till den
av herr Hage m. fl. väckta motionen, 11:469, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 273, att befattningshavare placerade å F-ort inom Luleå stad
även må kunna erhålla provisoriskt dyrortstillägg, beräknat efter vanliga
grunder, i detta fall skillnad mellan avlöning å E- och F-ort.

Beträffande bestridandet av utgifterna för det provisoriska dgrortstillåggel
har departementschefen anfört:

Utgifterna för det provisoriska dyrortstillägget under nästa budgetår böra
beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken, försäkringsinspektionen
och statens pensionsanstalt bestridas från de medel, av vilka verkets
eller institutionens utgifter i övrigt bestridas. Vad angår befattningshavare
under riksstatens fjärde huvudtitel — utom befattningshavare i försvarsdepartementet,
försvarsstaben, rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,
arméförvaltningen, marinförvaltningen, sjökarteverket, flygförvaltningen,
försvarsväsendets kemiska anstalt och försvarsväsendets centrala
civilanställningsbyrå samt befattningshavare för den militärmeteorologiska
informationstjänsten — böra utgifterna för dyrortstillägg bestridas från
ett under nämnda huvudtitel för ändamålet uppfört särskilt anslag. För
andra statliga befattningshavare bör det provisoriska dyrortstillägget gäldas,
där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, från det anslag, varav vederbörandes
lön utgår. Slutligen böra statens bidrag till provisoriskt dyrortstillägg
till lärare vid folk- och småskolor m. fl. samt till lärare vid kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor utgå från de anslag,
från vilka de statliga bidragen i övrigt till dessa befattningshavares avlönande
utgå.

Under fjärde huvudtiteln har i årets statsverksproposition till provisoriskt
dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst beräknats ett förslagsanslag
av 400,000 kronor. Anslaget torde nu böra äskas med det beräknade
beloppet.

I övrigt lia medel för provisoriskt dyrortstillägg eller för bidrag till sådant
tillägg inräknats i ae avlönings- eller bidragsanslag, som äskats för nästa
budgetår.

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

15

Vad Kungl Majit — i anslutning till det i proposition nr 230 till årets
riksdag framlagda förslaget till lönereglering för lärare vid kommunala flick
skolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor — föreslagit rörande
provisoriskt dyrortstillägg åt dessa lärare, har utskottet — som i särskilt
utlåtande denna dag, såvitt nu är i fråga, tillstyrkt nämnda proposition —
funnit sig böra biträda.

Även beträffande frågan om den utsträckning, i vilken provisoriskt dyrortstillägg
bör utgå inom Luleå stad, har utskottet, med hänsyn till vad departementschefen
och socialstyrelsen härutinnan anfört, funnit sig böra ansluta
sig till Kungl. Maj :ts förslag.

Under erinran, att Kungl. Majits förevarande förslag i övrigt icke avser
några ändringar av nu gällande grunder för åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) — med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag
å motionen 11:469 — medgiva, att provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. må
i överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 18 mars 1938 förordade
grunder under budgetåret 1938/39 utgå enligt de närmare
föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

b) besluta, att utgifterna för det provisoriska dyiortstilllägget
skola beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande
verken, försäkringsinspektionen och statens pensions -anstalt bestridas från de medel, av vilka verkets eller institutionens
utgifter i övrigt bestridas;

c) till Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst under fjärde huvudtiteln för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 406,000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

U Iskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 162.