Statsutskottets utlåtande Nr 152.
1
Nr 152.
Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1938 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till tekniska läroverk ra. ra. jämte en i ämnet
väckt motion.
(2:a avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkterna 184 och 193 av det vid
nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
den proposition angående partiell omorganisation av tekniska skolan i
Stockholm m. m., som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1938/39 dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag
av 795,000 kronor; dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag
av 90,000 kronor; dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m.
ett reservationsanslag av 89,400 kronor; dels till Tekniska läroverk: Stipendier
ett reservationsanslag av 9,500 kronor; dels ock till Särskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan i Stockholm ett förslagsanslag
av 159,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 18 februari 1938 dagtecknad proposition
(nr 158), under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
dels besluta, att i Stockholm skall från och med budgetåret 1938/39 eller
den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt upprättas ett
tekniskt gymnasium under förutsättning dels att maskin- och byggnadsyrkesskolorna
samt dithörande övriga delar av tekniska skolan i Stockholm
nedläggas, respektive omorganiseras, på sätt av departementschefen i
statsrådsprotokollet för den 18 februari 1938 angivits, dels ock att kommunen
för nämnda gymnasium tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning ävensom till anskaffning och komplettering av
undervisningsmateriel bidrager med 10,000 kronor;
Bihang till riksdagens ''protokoll 1038. 6 sami. Nr 152.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
dels medgiva, att de tekniska elementarskolorna i Borås och Norrköping
må från och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Maj:t bestämmer, ombildas till tekniska gymnasier, anordnade på sätt av
departementschefen i nyssnämnda statsrådsprotokoll angivits, under villkor,
att vederbörande kommun tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning;
dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för de
tekniska läroverken, med undantag för tekniska gymnasiet i Göteborg, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;
dels godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för
sagda tekniska läroverk, att tillämpas under budgetåret 1938/39;
dels till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett
förslagsanslag av 788,700 kronor;
dels till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 91,500 kronor;
dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 67,100 kronor;
dels till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 8,500 kronor;
dels till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan
i Stockholm för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 159,000
kronor, därav 41,470 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms stad
för samma tid för berörda ändamål bidrager med enahanda belopp samt
med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden;
dels ock medgiva, att lektorerna vid tekniska läroverket i Malmö A. K.
Liljenqvist och J. F. Olsson må, utan hinder av vad i 29 § avlöningsreglementet
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende är föreskrivet,
under tiden från och med den 1 juli 1938 intill utgången av det för vardera
av dem meddelade förordnandet såsom biträde åt rektor vid nämnda läroverk
åtnjuta det årliga hyresbidrag å 1,000 kronor, som Malmö stad kan
komma att utbetala.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Bergvall m. fl. väckt motion (II: 391), vari hemställts,
att riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 158 i vad det
gäller upprättande av ett tekniskt gymnasium i Stockholm och nedläggande
av de nuvarande maskin- och byggnadsyrkesskolorna samt ombildning till
tekniska gymnasier av de nuvarande tekniska elementarskolorna i Borås
och Norrköping, dels anhålla, att Kungl. Maj:t till nästkommande riksdag
behagade framlägga förslag såväl till omorganisation av samtliga delar av
tekniska skolan i Stockholm som ock till sådan organisation av de tekniska
läroverken i Stockholm, Borås och Norrköping, att samma möjlighet till
inträde vid dessa läroanstalter tillförsäkras sådana sökande, vilka dokumen
-
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
3
terat god duglighet vid arbete inom ifrågavarande industrier och inneha för
vidare utbildning erforderliga förkunskaper, som sökande, vilka efter avlagd
realexamen styrka kortare tids praktik.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda
yrkanden, hänvisas till motionen.
Omorganisation av tekniska skolan i Stockholm.
Tekniska skolan i Stockholm, vars upprätthållande för
närvarande bekostas huvudsakligen av staten och Stockholms stad gemensamt,
omfattar för närvarande följande huvudavdelningar:
a) teknisk afton- och söndagsskola;
b) teknisk skola för kvinnliga lärjungar;
c) högre konstindustriell skola, med underavdelning för bildande av
lärare i teckning och välskrivning;
d) byggnadsyrkesskola; samt
e) maskinyrkesskola.
Sistnämnda båda skolor och delvis den förstnämnda beröras av det föreliggande
omorganisationsförslaget. Frågan örn omorganisation av övriga
delar av tekniska skolan är föremål för utredning. De två organisationsfrågorna
hava av departementschefen ansetts kunna lösas oberoende av
varandra.
Byggnadsyrkesskolan omfattar tre årskurser, maskinyrkesskolan två eller
tre alltefter de olika facken inom denna avdelning. Läsåret pågår under
tiden den 1 november—den 30 april och omfattar således omkring 26 veckor.
Undervisningen är anordnad såsom dagundervisning. För att vinna
inträde erfordras bland annat att hava fyllt 16 år, äga vissa kunskaper i
svenska språket, matematik och teckning m. m. samt 6 månaders praktik.
I vissa fall anställes inträdesprövning. Till underlättande av inträde kan
inom den tekniska afton- och söndagsskolan för detta ändamål anordnas en
förberedande kurs.
Tekniska skolan i Stockholm är icke att hänföra till de vanliga tekniska
läroverken, vilka för närvarande äro av tre slag, tekniska
elementarskolor, tekniska fackskolor och tekniska gymnasier.
Teknisk fackskola är i regel tvåårig. Läsåret omfattar 280 dagar (40
veckor). Undervisningen skall begränsas till ett visst industriellt område
med tillbörlig hänsyn till läroverkets allmänna praktiska ändamål. De tekniska
tillämpningsämnena skola vara läroverkets huvudämnen. Undervisning
i tyska och engelska meddelas —- som regel — med syfte att bibringa
förmåga att läsa teknisk litteratur och affärsbrev på nämnda språk. För
inträde fordras bl. a. i regel 17 års ålder och två års praktik; kunskaper i
främmande språk fordras ej. En särskild typ för de tekniska fackskolorna
bildar maskinfackskolan i Eskilstuna. Denna skola består av blott en linje,
maskinteknisk, med tre årsklasser. De två första årsklasserna motsvara
övriga tekniska fackskolors första klass. Undervisningen i dessa båda klas
-
4 Statsutskottets utlåtande Nr 152.
ser är anordnad som aftonundervisning, avsedd att begagnas jämsides med
förvärvsarbete.
Tekniskt gymnasium är treårigt. Läsåret omfattar 270 dagar. Undervisningen
skall hava en mera allmän läggning och omfatta allmänna tekniska
och merkantila kunskaper, men möjlighet finnes att giva undervisningen å
olika avdelningar en något olika inriktning. Större vikt bagges vid språkundervisningen
än vid teknisk fackskola. Leir inträde fordras som regel 15
års ålder och två månaders praktik. Som inträdesvillkor äro uppställda jämväl
fordringar på kunskaper i främmande levande språk. I stort sett fordras
för inträde de kunskaper, som motsvara godkänd realexamen.
Avgångsbetyg från tekniskt gymnasium eller annan jämställd eller högre
teknisk läroanstalt berättigar till inträde vid teknisk högskola, om minst
godkänt betyg erhållits i matematik, fysik, kemi, teckning, svenska språket
samt två främmande levande språk, däribland tyska eller engelska.
Betyg i svenska språket och främmande språk kan ersättas med av högskolan
godkänt intyg om motsvarande kunskaper.
I fråga örn organisationen av den tekniska läroanstalt,
som skall träda i stället för berörda delar av
tekniska skolan, föreligga två principiellt olikartade förslag. De i
Stockholms stad förefintliga tekniska utbildningsmöjligheterna i övrigt och
förhållandena på arbetsmarknaden i huvudstaden göra enligt stadsmyndigheternas
uppfattning en teknisk läroanstalt, organiserad på vanligt sätt
såsom gymnasium eller fackskola, mindre väl lämpad för stadens behov.
Stockholms stadsfullmäktige hava i stället hemställt, att tekniska skolan
måtte omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med ett förslag, som
avgivits år 1934 av en av stadskollegiet tillsatt kommitté. Kommittéförslaget
innebär i huvudsak, att maskin- och byggnadsyrkesskolorna samt de
delar av aftonskolan, vilkas undervisning avser utbildning för liknande
yrkesområden, skulle omorganiseras till att omfatta:
a) en statlig teknisk läroanstalt, avsedd att lämna såväl teknisk
gymnasie- som fackskoleutbildning, och så organiserad, att undervisningen
efter ett för alla gemensamt första år skulle differentieras med hänsyn
till olika utbildningsmål, varigenom möjlighet skulle beredas såväl till
teknisk gymnasieutbildning som till fackskoleutbildning för de maskintekniska,
elektrotekniska och byggnadstekniska facken, samt med lästiderna
så förlagda, att fackskoleutbildning för vissa fack kunde erhållas
även genom aftonundervisning;
b) en kommunal aftonskola, i vilken kunde erhållas en på enklare
teoretisk grundval byggd fackutbildning för olika yrkesområden.
Skolöverstyrelsen åter har förordat upprättandet av ett differentierat
treårigt tekniskt gymnasium med facklinjer för maskinteknik, byggnadsteknik
samt framdeles elektroteknik ungefär efter samma mönster som
tekniska gymnasiet i Örebro.
Departementschefen har med vissa modifikationer anslutit sig till överstyrelsens
förslag.
Härutinnan inhämtas av den föreliggande utredningen bl. a. följande:
Statmtskottets utlåtande Nr 152.
5
Kommittéförslaget. Den av kommittén föreslagna organisationen av
den statliga tekniska läroanstalt, som skulle ersätta omförmälda delar
av tekniska skolan, avviker i vissa hänseenden från de organisatoriska
former, som valts för de nuvarande tekniska läroverken och kan sägas
utgöra en kombination av en teknisk fackskola och ett tekniskt gymnasium.
Den anordning av undervisningen, som av kommittén föreslagits, har
synts kommittén på ett enkelt sätt bringa ur världen frågan, huruvida
en teknisk läroanstalt på mellanstadiet i huvudstaden borde vara
av fackskole- eller gymnasietyp, eller om den borde bestå dels av gymnasium,
dels av fackskolor. Den ursprungligen avsedda principiella
skillnaden mellan fackskola och gymnasium hade för övrigt numera
blivit så gott som utplånad, när det gällde de tekniska tillämpningsämnena.
Den mest framträdande skillnaden mellan de två skoltyperna
läge för närvarande däri, att gymnasiet — med treårig kurs och större
inträdeskrav på teoretiska förkunskaper — utöver fackutbildningen gåve
en omfattande kurs i främmande språk och merkantila ämnen. För
alla tekniska skolor på mellanstadiet, oavsett deras benämning och fackinriktning,
vore vidare en mycket stor del av det grundläggande kunskapsstoffet
detsamma. Åt undervisning av ifrågavarande slag, av kommittén
benämnd teknisk allmänbildning, ägnades av tekniska läroanstalter
på mellanstadiet numera en tid, som ungefär motsvarade ett
läsår på 40 veckor med 35—38 lektioner i veckan.
Ifrågavarande tekniska allmänbildning borde meddelas under det för
alla elever gemensamma första läsår örn 40 veckor, som jämlikt kommitténs
förslag skulle inleda den egentliga fackutbildningen.
Under ett andra läsår av samma längd skulle elever, vilka ej önskade en
mera djupgående språklig och merkantil utbildning, hava dels att deltaga
i en huvudkurs i ett fackämne (maskinlära eller byggnadslära, sedermera
såsom en tredje möjlighet elektroteknik) samt i viss annan obligatorisk
undervisning, dels att dessutom medtaga andra på läroplanen upptagna
ämnen i sådan utsträckning, att sammanlagda antalet lektioner, gymnastiklektionerna
oräknade, uppginge till 36 ä 37 i veckan. För elever,
som utöver fackutbildningen önskade förvärva kunskaper i främmande
språk och merkantila ämnen till samma omfattning som i de tekniska
gymnasierna, upptoges s. k. tillvalskurser av olika slag. Enligt de exempel
på studieplaner, som framlagts i betänkandet, skulle elever med
erforderliga förkunskaper i teoretiska ämnen kunna under en studietid
på sammanlagt tre år utan svårighet förvärva såväl fackutbildning som
kunskaper i språk och handelsämnen till samma omfång som i de tekniska
gymnasierna.
Med hänsyn till möjligheten flir eleverna att under sommarmånaderna erhålla
förvärvsarbete borde för byggnadsfacket det andra läsåret fördelas
pä två med lästider från början av november till omkring den 17 april.
Inom maskin- och eventuellt elektrotekniska facken borde av samma skäl
vid sidan av det andra läsåret pä 40 veckor upprättas aftonkurser, där samma
utbildning kunde erhållas på en tid av två ä tre år.
Beträffande inträdesfordringarna borde flir tillträde till första årskursen
fordras två månaders praktik, för tillträde till andra årets huvudfackkurser
sex månaders praktik. Med hänsyn till de nuvarande utbildningsmöjligheterna
inom Stockholms folkskoleväsende kunde kraven på kunskaper i
6
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
svenska språket höjas i förhållande till nu och krav uppställas på elementära
kunskaper i tyska eller engelska. Elever med vanlig realexamen skulle
utan prövning kunna mottagas i första klassen. Anknytning borde kunna
ske till den på det första året byggande undervisningen från stadens tekniska
mellanskola och den tekniska linjen vid Vasa realskola. För aspiranter
med enbart folkskoleunderbyggnad skulle inom en omorganiserad aftonskola
anordnas en högst tvåårig preparandkurs.
Skolöverstyrelsens förslag. Överstyrelsen har vitsordat behovet av ett
tekniskt gymnasium i Stockholm och som nämnts föreslagit, att ett sådant
inrättades. Överstyrelsen holle för troligt, att fyra parallellavdelningar
komme att visa sig erforderliga, ehuru det syntes lämpligt att det första
året börja med två, den ena efter det första året inriktad på det maskintekniska
facket och den andra på det byggnadstekniska.
De av kommittén föreslagna inträdesfordringarna skilde sig ej mycket
från vad som gällde för tekniskt gymnasium. Överstyrelsen ägde jämlikt
gällande bestämmelser efter vederbörandes hörande jämka inträdesfordringarna
efter de tekniska gymnasiernas särskilda uppgifter och växlande
förhållanden. Beträffande undervisningstidens längd förelåge enligt kommittéförslaget
en betydande avvikelse från organisationen av ett tekniskt
gymnasium. Överstyrelsen förordade i likhet med tekniska skolans styrelse
för den maskintekniska linjen en lärotid av tre år. Beträffande den byggnadstekniska
linjen ville överstyrelsen ej motsätta sig, att till en början
försök gjordes med förkortat läsår i linjens andra och tredje klass.
I kommittéförslaget framfördes vidare den tanken, att viss del av den till
tekniska läroverket hörande undervisningen skulle kunna meddelas i aftonkurser.
Med hänsyn till den goda erfarenhet, som förelåge vid tekniska
fackskolan i Eskilstuna, där första årskursen vore fördelad på två år med
18 veckotimmar, skulle överstyrelsen gärna se, att försök i liknande riktning
gjordes även i Stockholm, men överstyrelsen ansåge, att förslag härom
borde anstå, tills själva huvudfrågan örn upprättande av tekniskt gymnasium
vore avgjord. Det syntes då böra ankomma på gymnasiets blivande
styrelse att närmare överväga ifrågavarande förslag och eventuellt inkomma
med särskild framställning i ämnet.
Mot kommitténs förslag att jämsides med det tekniska gymnasiet anordna
kommunal aftonundervisning har överstyrelsen icke framställt någon
erinran.
Departementschefen har beträffande frågan örn det nya tekniska läroverkets
organisation anfört i huvudsak följande:
Vid övervägandet av de framställda förslagen hade departementschefen
kommit till den uppfattningen, att den av överstyrelsen föreslagna organisationen
— samtidigt som den anslöte sig till de på detta område normala
organisatoriska formerna och i högre grad än den av staden ifrågasatta
organisationen företedde inre stadga och planmässighet — erbjöde möjligheter
att i det stora hela väl tillgodose de berättigade önskemål, som
framställts. Gällande bestämmelser rörande de tekniska gymnasierna beredde
icke särskilda svårigheter att vid planläggningen av undervisningen
taga hänsyn till yrkenas behov och de växlande förhållandena på olika
orter utan förutsatte tvärtom, att så skulle ske inom ramen för gymnasiets
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
7
karaktär av allmänt teknisk läroanstalt. Sålunda vore det möjligt att med
beaktande av det i ämnet från staden framförda önskemålet öppna utväg
för sådana, som avlagt teknisk realexamen, att — eventuellt efter vissa
kompletteringar — vinna inträde i gymnasiets andra klass och att på
så vis ansluta gymnasiet till de tekniska utbildningsbanor, över vilka
huvudstaden redan förfogade. Vidare läte det sig göra att, i analogi med
vad som redan skett vid tekniska fackskolan i Eskilstuna, förlägga väsentliga
delar av undervisningen till vid den statliga läroanstalten anordnade
aftonkurser i syfte att bereda möjlighet för sådana elever, som
samtidigt måste bedriva förvärvsarbete, att tillgodogöra sig undervisningen
vid den tekniska läroanstalten. I fråga om inträdesfordringar
förelåge möjligheter att för begåvade och i övrigt dugliga inträdessökande
eftergiva kravet på examensdokumenterade förkunskaper. Genom
införande i viss utsträckning av förkortade läsår vid det tekniska gymnasiet
kunde även tillgodoses elevernas behov av att förskaffa sig inkomster
genom anställning i yrkesarbete under ferierna och industriens
önskemål örn att få tillgång till sådan arbetskraft. Enligt departementschefens
mening saknades alltså icke utvägar att inom organisationsramen
för ett differentierat tekniskt gymnasium samman jämka de skiljaktiga
meningar, som förelåge rörande planläggningen av undervisningen
vid den tillärnade tekniska läroanstalten. Härvid syntes bland annat
böra övervägas, huruvida en sådan anordning kunde anses lämplig, som
beredde elever på linjen för maskinteknik (och sedermera även på linjen
för elektroteknik) möjlighet att erhålla en avrundad kurs i fackämnena,
avslutad med andra läsårets utgång och ungefär motsvarande nuvarande
fackskolans lärokurs.
Då departementschefen fäste stor vikt vid att alla, av huvudstadens
och yrkeslivets särskilda förhållanden betingade önskemål kunde i skälig utsträckning
beaktas vid det tilltänkta nya gymnasiets utformning och
sedermera under dess verksamhet, ville han här understryka, att för hans
anslutning till skolöverstyrelsens förslag i fråga om det nya läroverkets
yttre gestaltning det utgjorde en uttrycklig förutsättning att stela likformighetskrav
icke finge lägga hinder i vägen för läroanstaltens anpassning
efter det praktiska livets behov.
Departementschefen ville ytterligare i detta sammanhang framhålla,
att han delade en av Sveriges maskinindustriförening och Stockholms
byggnadsförening framförd uppfattning örn det önskvärda i ett nära
samarbete mellan läroanstaltens ledning och representanter för ifrågavarande
yrkesgrenar.
De särskilda bestämmelser, som borde gälla för det nya gymnasiet,
syntes få ankomma på Kungl. Maj:t och skolöverstyrelsen att i sinom
tid efter hörande av Stockholms stads vederbörande myndigheter och
yrkessammanslutningarna taga under närmare prövning.
För närvarande begränsade sig departementschefen alltså till att föreslå,
att i Stockholm upprättades ett tekniskt gymnasium med undervisningen
inriktad till en början pä maskinteknik och byggnadsteknik
och framdeles jämväl på elektroteknik, samt att i samband härmed
maskin- och byggnadsyrkesskolorna samt därmed sammanhängande delar
liv tekniska skolan i Stockholm avvecklades. Omorganisationen borde
lämpligen genomföras successivt från och med budgetåret 1938/39 eller
den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämde. Avvecklingen av maskin
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 158.
och byggnadsyrkesskolorna vid tekniska skolan syntes dock böra påbörjas
först från och med det andra år, varunder den nya läroanstalten vore
i verksamhet, alltså från och med budgetåret 1939/40.
Departementschefen hade ingenting att erinra mot att den del av
aftonundervisningen vid tekniska skolan, som sammanhängde med maskin-
och byggnadsyrkesskolorna vid tekniska skolan, övertoges av staden
och dreves såsom kommunala kurser med understöd i vanlig ordning
från förslagsanslaget till bidrag till kommunala anstalter för yrkesundervisning.
I enlighet med överstyrelsens förslag borde avvecklingen
av denna del av tekniska skolans verksamhet ske från och med budgetåret
1939/40 men undervisningen under budgetåret 1938/39 anpassas med
hänsyn till fordringarna för inträde i den nya tekniska läroanstaltens
första klass.
Beträffande i samband med organisationen stående ekonomiska
frågor inhämtas av propositionen bland annat följande.
Stockholms stad har iklätt sig byggnads- och underhållsskyldighet för
erforderliga skollokaler, vilka tänkas förlagda till en nybyggnad vid Fridhemsgatan
å Kungsholmen. Byggnadskostnaderna hava beräknats till
1,270,000 kronor. Likaledes har staden åtagit sig kostnaderna för lös inredning,
beräknade till 75,000 kronor, och att bidraga med intill 10,000 kronor
till nyanskaffning och komplettering av undervisningsmateriel.
Rörande de besparingar, som vid ett utbrytande ur tekniska skolan av
maskin- och byggnadsyrkesskolorna m. m. skulle stå att ernå, har verkställts
en preliminär beräkning, enligt vilken ifrågavarande besparingar i
stort sett endast skulle vara att hänföra till kostnaderna för lön åt de lärare,
som äro sysselsatta vid ifrågavarande delar av skolan. Utgifterna vid skolan
skulle på grund härav kunna under första övergångsåret — budgetåret
193940 vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag — minskas med omkring 9,600
kronor, under andra övergångsåret med omkring 18,900 kronor och från
och med tredje övergångsåret med omkring 28,900 kronor. 1936 års yrkesskolesakkunniga
och skolöverstyrelsen hava föreslagit, att besparingarna
skulle delas lika mellan staten och staden och sålunda förutsatt en successiv
nedsättning av statens respektive stadens anslag till tekniska skolan.
Statskontoret har påpekat, att staten syntes hava bidragit med mer än
hälften av lärarlönerna, vadan också större delen av den på dessa lärare
belöpande utgiftsminskningen borde komma staten till godo, i vilket hänseende
uppgörelse borde träffas med stadens myndigheter. Departementschefen
har tillstyrkt överstyrelsens förslag.
Kungl. Majrts förslag innebär vidare, att ersättningar skulle utgå till
vissa lärare, som genom omorganisationen förlora sin anställning. Kostnaderna
för dylika ersättningar skulle enligt departementschefens förslag bestridas
av staten med tre femtedelar och av staden med två femtedelar.
Anordningen överensstämmer med vad som gäller för vissa befattningshavare
vid den nedlagda bergsskolan i Falun. Beträffande ersättningarnas
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
9
storlek har departementschefen förordat ett av nämnda sakkunniga framställt
förslag, innebärande att ersättningar till vissa såväl över- som underlärare
skulle utgå med växlande årliga belopp eller engångsbelopp, som
under de tre övergångsåren skulle uppgå till sammanlagt respektive 4,645
kronor, 8,267 kronor och 11,343 kronor. Därefter skulle beloppen uppgå till
sammanlagt 4,890 kronor årligen. Definitivt beslut om nämnda ersättningar
har ansetts böra fattas först av nästkommande riksdag.
Kostnaderna för omorganisationen under det första verksamhetsåret
hava av departementschefen beräknats sålunda:
Avlöningsanslaget för de tekniska läroverken beräknas behöva höjas med
31,100 kronor, omkostnadsanslaget med 4,500 kronor och anslaget till materiel,
böcker m. m. med 2,000 kronor. För anskaffning av stadigvarande
undervisningsmateriel och laboratorieutrustning föreslås, att 20,000 kronor
anvisas för nästa budgetår. Det sistnämnda beloppet har karaktären av en
första anvisning av medel till vissa erforderliga engångskostnader, vars
slutliga storlek ännu icke fixerats.
Behovet av ett statligt tekniskt läroverk i Stockholm är starkt framträdande.
Utskottet, som på grund härav finner sig böra tillstyrka, att en
sådan läroanstalt kommer till stånd, anser i likhet med de i ärendet hörda
myndigheterna och departementschefen, att det nya tekniska läroverket
bör ersätta de i tekniska skolan i Stockholm ingående maskin- och byggnadsyrkesskolorna.
Dessa delar av tekniska skolan böra alitsa nedläggas
i samband med att det tekniska läroverket inrättas.
Enligt departementschefens mening kan denna organisationsfråga upptagas
till avgörande trots att ställning icke samtidigt kan tagas till frågan
om tekniska skolans organisation i övrigt. I motionen II: 391 har däremot
gjorts gällande, att ett principbeslut vid 1938 års riksdag rörande ett tekniskt
gymnasium som ersättning för ifrågavarande delar av tekniska skolan
kan vara ägnat att på förhand i viss mån binda riksdagen såväl i organisatoriskt
som i ekonomiskt hänseende, då det nästa år gäller en ombildning
av tekniska skolans övriga delar. Utskottet vill för sin del ansluta
sig till departementschefens uppfattning i detta hänseende. Det bör beaktas,
att alla de sakkunnigutredningar, som i ämnet verkställts under de senaste
30 åren, utgått ifrån, att maskin- och byggnadsyrkesskolorna böra avskiljas
från tekniska skolan och förvandlas till statliga tekniska läroanstalter.
I detta avseende står alltså Kungl. Maj:ts förslag i nära överensstämmelse
med en för länge sedan accepterad organisationsplan. Vidare bör framhållas,
att inträdesfordringarna och de organisatoriska förhållandena i övrigt
vid den läroanstalt, som skulle ersätta maskin- och byggnadsyrkesskolorna,
icke synas hava något omedelbart samband med motsvarande spörsmål
i avseende å de läroanstalter, som kunna komma att i framtiden omhänderhava
den vid tekniska skolan nu meddelade konstindustriella undervisning
-
Vtskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
en och teckningslärarutbildningen. Utskottet, som icke kan finna, att motionärerna
åberopat några verkligt bärande skäl för behovet och lämpligheten
av ett ytterligare uppskov med denna betydelsefulla organisationsfråga,
anser sig sålunda böra avstyrka förevarande motion, såvitt den
nu är i fråga, och tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag örn att den ifrågasatta
omorganisationen genomföres från och med budgetåret 1938/39 eller den
senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer.
Tillströmningen av elever från Stockholm till tekniska gymnasiet i Örebro
och önskvärdheten av en avlastning av gymnasielinjerna vid de allmänna
läroverken i den förstnämnda staden kan enligt utskottets mening
anföras till förmån för att det nya tekniska läroverket i Stockholm bör
i enlighet med Kungl. Majits förslag i första hand erhålla karaktären av
ett tekniskt gymnasium. Utskottet biträder Kungl. Marits förslag i denna
del och har ingenting att invända emot, att i gymnasiet inrymmas linjer
för maskinteknik, byggnadsteknik och framdeles även elektroteknik.
Under behandlingen av den föreliggande frågan har bland annat från
Stockholms stads men också från intresserade yrkessammanslutningars
sida framställts vissa önskemål i fråga om organisationen av det nya tekniska
läroverket, vilka bland annat innebära, att inträde vid läroanstalten
skulle kunna vinnas också av begåvade och eljest dugliga lärjungar utan
realexamen och att möjlighet skulle beredas för sådana elever, som samtidigt
måste bedriva förvärvsarbete, att tillgodogöra sig undervisningen
vid den tekniska läroanstalten. Dessa önskemål, som föranlett staden och
nämnda sammanslutningar att ifrågasätta inrättandet av en teknisk läroanstalt
av speciell konstruktion, förmedlande både gymnasie- och fackskoleutbildning
utan att därför vara på vanligt sätt i undervisningshänseende
uppdelad på särskilda studielinjer, har departementschefen sökt
inom ramen för ett tekniskt gymnasiums allmänna organisation tillmötesgå
bland annat genom att ifrågasätta förläggandet av väsentliga delar av
undervisningen till vid den nya statliga läroanstalten anordnade aftonkurser,
vissa lättnader i inträdesfordringarna och införande i viss utsträckning
av förkortade läsår vid det tekniska gymnasiet. Departementschefen
har också ansett det böra övervägas, huruvida en sådan anordning kunde
anses lämplig, som beredde elever på linjen för maskinteknik och sedermera
även på linjen för elektroteknik möjlighet att erhålla en avrundad kurs
i fackämnena, avslutad med andra läsårets utgång och ungefär motsvarande
nuvarande fackskolans lärokurs
Utskottet har för sin del icke något att erinra mot att de sålunda ifrågasatta
anordningarna tagas under närmare övervägande genom Kungl.
Maj :ts försorg. Skulle det med hänsyn till den ifrågasatta förkortningen
av lärotiden härvid befinnas ändamålsenligt, att någon av berörda linjer
gives form av fackskolelinje, har utskottet intet att erinra emot en sådan
anordning. Utskottet anser sig emellertid böra föreslå, att till det nya
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
11
tekniska läroverket förläggas fackskolelinjer i maskinteknik, byggnadsteknik
och framdeles även elektroteknik, som helt få karaktären av aftonkurser
och som mottaga elever bland annat från de av departementschefen
berörda kommunala preparandkurserna. På så sätt underlättas
ytterligare möjligheterna för yrkesarbetare, som lämpa sig för studier
av denna art, att vid sidan av sitt förvärvsarbete eller i varje fall utan
nämnvärdare avbrott i detta förskaffa sig utbildning för mer kvalificerade
befattningar inom näringslivet. Enligt utskottets mening böra eleverna
vid dessa fackskolelinjer kunna under vissa former övergå till det tekniska
gymnasiet. Det förtjänar också tagas i övervägande, om icke lärotiden i
fackskolelinjerna i syfte att underlätta elevernas studiearbete bör kunna
utsträckas utöver fyra terminer till exempelvis fem eller sex terminer.
Utskottet vill framhålla, att vissa av de anordningar, som av utskottet nu
ifrågasatts, med framgång prövats vid fackskolan för maskinindustri i
Eskilstuna.
Då enligt departementschefens förslag, varemot utskottet icke har
något att erinra, avvecklingen av maskin- och byggnadsyrkesskolorna vid
tekniska skolan skall påbörjas först från och med det andra år, varunder
det nya tekniska läroverket är i verksamhet, torde det icke vara erforderligt,
att de av utskottet ifrågasatta fackskolelinjerna påbörjas förrän från
och med budgetåret 1939/40. Härigenom erhålles erforderligt rådrum för
de ytterligare överväganden rörande den jämkning i departementschefens
förslag, som av utskottet satts i fråga. Undervisningen vid de vid tekniska
skolan anordnade aftonkurserna bör emellertid under budgetåret 1938/39,
om så låter sig göra, anpassas icke blott, såsom departementschefen förutsatt,
med hänsyn till fordringarna för inträde i tekniska gymnasiets
första klass utan också för inträde i de av utskottet tillstyrkta fackskolelinjernas
första klass.
Mot de föreslagna villkoren för omorganisationen har utskottet icke
något att invända. I likhet med departementschefen vill utskottet framhålla,
att ordnandet av mellanhavandet mellan staten och Stockholms
stad beträffande lokaler för nu förevarande delar av tekniska skolan icke
får inverka på bedömandet av frågan, om och i vad mån staden bör tillhandahålla
lokaler m. m. jämväl för de läroanstalter, som kunna komma
att inrättas i stället för de kvarvarande delarna av tekniska skolan.
Även om lärarna vid tekniska skolan icke kunna betraktas såsom statstjänstemän
— det av vederbörande sakkunniga i detta avseende åberopade
förhållandet, att skolan upprätthålles genom anslag såväl av staten
som av Stockholms stad, synes likvisst utskottet icke vara utslagsgivande
vid bedömandet av lärarnas ställning i berörda hänseende — synes fog
föreligga för att de lärare, som genom omorganisationen förlora sina anställningar,
genom statens tillskyndan erhålla ersättningar i den omfattning,
som av departementschefen förordats. Utskottet biträder jämväl
12
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
departementschefens förslag beträffande fördelningen av dessa kostnader
mellen staten och staden.
De verkställda kostnadsberäkningarna och vad av departementschefen
i samband därmed anförts hava icke givit utskottet anledning till erinran.
De modifikationer i organisationsplanen, som i det föregående av utskottet
ifrågasatts, påkalla icke några förändringar i kostnadsberäkningarna för
nästa budgetår.
Omorganisation av vissa tekniska läroverk.
Såsom förut nämnts, innefattar Kungl. Maj:ts föreslag även en omorganisation
av de nuvarande tekniska elementarskolorna i Borås och
Norrköping till tekniska gymnasier.
Förslaget har tillkommit på initiativ av styrelserna, för ifrågavarande
läroanstalter och tillstyrkts av skolöverstyrelsen. Såsom skäl för förslaget
har anförts, att omorganisationen skulle medföra vissa fördelar i pedagogiskt
hänseende och för eleverna i form av förbättrade framkomstmöjligheter.
Det har påpekats, att skillnaden mellan den nuvarande och den
ifrågasatta organisationsformen vore mycket ringa. Skillnaden läge egentligen
däri, att språkundervisningen vid de tekniska gymnasierna vore obligatorisk,
att de sistnämnda lade större vikt vid merkantila ämnen samt
att inträdesfordringarna vid de tekniska elementarskolorna vore något
lägre än vid de tekniska gymnasierna. Vid de förra fordrades sålunda icke
för inträde kunskaper i främmande språk eller viss praktik. Överstyrelsen
har i detta sammanhang erinrat örn den möjlighet till dispens från inträdesfordringarna
i främmande språk och till bortval av det ena språket,
som vid tekniskt gymnasium stöde öppen för sådana elever, som icke
kunnat inhämta tillräckliga förkunskaper i dessa ämnen.
Omorganisationen har för tekniska elementarskolans i Norrköping del
beräknats icke medföra ökade kostnader för statsverket och för tekniska
elementarskolans i Borås vidkommande en merkostnad av i runt tal 1,800
kronor för år.
Departementschefen har tillstyrkt omorganisationsförslaget under framhållande,
att emot den ifrågasatta åtgärden talade den höjning av inträdesfordringarna,
som inträdde vid förslagets genomförande och som kunde
leda till att tillträdet till den tekniska elementarutbildningen försvårades
för ynglingar, som kunde vara väl lämpade för de tekniska banorna men
saknade kunskaper, motsvarande de genom realexamen förmedlade. Ä andra
sidan borde emellertid icke förbises, att den hårda konkurrensen örn tillträde
till de tekniska elementarskolorna redan under nuvarande förhållanden medförde
krav på högt vitsordade kunskaper hos dem, som antoges till elever
vid skolorna i fråga, och att förutsättningarna att kunna förvärva sådana
kunskaper under nuvarande förhållanden vore avsevärt gynnsammare än de
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
13
voro på den tid, då de tekniska elementarskolorna inrättades. Överstyrelsen
hade också påpekat de möjligheter till lättnader i inträdesfordringarna, som
enligt gällande bestämmelser för särskilda fall förelåge, och att elevrekryteringen
icke torde komma att märkbart påverkas vid en ombildning av
elementarskolorna till gymnasier.
I anledning av en av styrelsen för tekniska gymnasiet i Härnösand gjord
framställning har departementschefen förklarat sig förutsätta, att överstyrelsen
i sinom tid toge under övervägande möjligheterna att utan avsteg
från de allmänna grunderna för undervisningen vid ett tekniskt gymnasium
bättre tillgodose utbildningen i de för trävaruindustrien betydelsefulla ämnena
vid tekniska gymnasiet i Härnösand.
Genom utvecklingens gång har skillnaden mellan tekniska elementarskolor
och tekniska gymnasier allt mer och mer utplånats. Med hänsyn härtill
och till vad av departementschefen i övrigt yttrats finner utskottet
starka skäl föreligga för att de båda kvarvarande tekniska elementarskolorna
ombildas till tekniska gymnasier. Härvid anser sig utskottet böra
lägga stor vikt vid det förhållandet, att de för dessa skolor ansvariga lokala
myndigheterna önska en sådan omorganisation. De i motionen H: 391 framförda
synpunkterna hava icke övertygat utskottet örn lämpligheten av att
ifrågavarande läroanstalter även i fortsättningen bibehållas såsom elementarskolor
eller örn behovet av ytterligare utredningar i denna fråga. Utskottet,
som i likhet med skolöverstyrelsen vill peka på de föreliggande möjligheterna
till lättnader i inträdesfordringarna vid tekniska gymnasier och
som fäst avseende vid överstyrelsens erinran om att elevrekryteringen vid
ifrågavarande elementarskolor icke torde komma att märkbart påverkas vid
en ombildning av dessa läroanstalter till tekniska gymnasier, avstyrker sålunda
ifrågavarande motion, såvitt den nu är ifråga.
Till vad av departementschefen anförts rörande vissa jämkningar i undervisningen
vid tekniska gymnasiet i Härnösand i syfte att bättre tillgodose
utbildningen inom vissa för denna landsända betydelsefulla undervisningsområden
vill utskottet giva sin anslutning.
Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.
Beträffande förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar innebär
Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 98,300 kronor, främst förorsakad
av den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen för bland annat
lärarna vid de tekniska läroverken ävensom av den ifrågasatta omorganisationen
av vissa delar av tekniska skolan i Stockholm till tekniskt gymnasium.
Vidare föreslås inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska gymnasiet
i Örebro samt ökat antal parallellavdelningar vid vissa läroverk.
Med anledning av en av 1937 års riksdag begärd utredning har föreslagits,
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
JJtskottet.
att två lektorer vid tekniska läroverket i Malmö, vilka av överstyrelsen
förordnats att biträda rektor vid ledningen och övervakandet av undervisningen,
skulle även i fortsättningen och intill utgången av det för vardera
av dem meddelade förordnandet åtnjuta det årliga hyresbidrag å 1,000
kronor, som Malmö stad kunde komma att utbetala.
Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader föreslås höjt med
20,500 kronor. Anslagshöjningen är betingad av — förutom tillkomsten av
ett tekniskt gymnasium i Stockholm — inträdda prisstegringar och utvidgning
av elevantal och lokaler.
Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. skulle
enligt Kungl. Maj:ts förslag höjas med 19,500 kronor. Anslagshöjningen
har förorsakats dels av prisstegringar, dels av förslaget angående tekniska
skolans i Stockholm omorganisation, en höjning, som delvis motverkats av
en nedskärning av ett i anslaget för innevarande budgetår ingående engångsbelopp.
Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning av reservationsanslaget
till Tekniska läroverk: Stipendier med 1,000 kronor bland annat för mötande
av ett förutsett stegrat stipendiebehov vid de tekniska fackskolorna på
grund av en ifrågasatt ny parallellavdelning.
Då indragningen av de linjer vid tekniska skolan i Stockholm, vilka enligt
föreliggande förslag skulle utbrytas ur nämnda skola, icke är avsedd
att komma till stånd redan nästa budgetår, har någon minskning av förslagsanslaget
till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska
skolan i Stockholm icke ifrågasatts för nästa budgetår. Tvärtom föreslås
en höjning av nämnda anslag med 3,000 kronor till följd av inträffade
prisstegringar.
De av Kungl. Majit verkställda anslagsberäkningarna för budgetåret
1938/39 anser sig utskottet kunna biträda. Utskottet godkänner således
jämväl det förslag rörande rätt för två lektorer vid tekniska läroverket
i Malmö att utan hinder av gällande avlöningsbestämmelser åtnjuta
kommunalt hyresbidrag, vilket av Kungl. Majit framlagts med anledning
av ovannämnda, av 1937 års riksdag begärda utredning. I anslutning’
till vad departementschefen anfört rörande utgående av dyrtidstillägg
å vissa arvoden vid de tekniska läroverken vill utskottet erinra
om att riksdagen i skrivelse nr 8 under punkten 103:o) uttalat sig för
att frågan om sättet för ett avskaffande av dyrtidstilläggen å löneförmåner
av denna art bör tagas under närmare omprövning genom Kungl.
Majits försorg.
I
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
15
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Bergvalls m. fl. ovannämnda
motion (II: 391),
a) besluta, att i Stockholm skall från och med budgetåret
1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit
bestämmer, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium
med teknisk fackskola under förutsättning dels att maskin-
och byggnadsyrkesskolorna samt dithörande övriga
delar av tekniska skolan i Stockholm nedläggas, respektive
omorganiseras på sätt i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 18 februari 1938 angivits,
dels ock att kommunen för nämnda gymnasium med
fackskola tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt
rektor eller motsvarande kontant ersättning ävensom till
anskaffning och komplettering av undervisningsmateriel
bidrager med 10,000 kronor;
b) medgiva, att de tekniska elementarskolorna i Borås
och Norrköping må från och med budgetåret 1938/39
eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, ombildas
till tekniska gymnasier, anordnade på sätt i omförmälda
statsrådsprotokoll angivits, under villkor, att
vederbörande kommun tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
samt bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning;
c) godkänna följande personalförteckning för de tekniska
läroverken, med undantag för tekniska gymnasiet
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
8 rektorer, lön enligt 6 § 1 mom. i avlöningsreglementet.
.............................. —
Anm.: Av dessa rektorer skola 1 tillhöra avlöningsgruppen I,
2 avlöningsgruppen II, 4 avlöningsgruppen III och 1 avlöningsgruppen
IV.
41 lektorer.............................. L 27;
d) godkänna följande avlöningsstat för sagda tekniska
läroverk, att tillämpas under budgetåret 1938/39:
16
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till lärare, förslagsvis .... kronor 484,000
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar
. . . .kronor 19,200
b. Ålderstillägg, förslagsvis
.......... » 3,300
c. Fyllnadsarvoden åt
vikarier, förslagsvis »_1,000 » 23,500
3. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt skolkare
............kronor
b. Arvoden åt bibliotekarier
........... »
c. Arvoden åt bokfö
rings-
och skrivbiträden
åt rektorer. . »
d. Arvoden åt vaktmästare
m. fl....... »
4. Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis . . kronor 262,500
b. Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis.
........ » 11,000 » 273,500
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................... »_4,800
Summa kronor 806,400
Särskilda uppbördsmedel:
Av kommuner, respektive lärare erlagda
hyresersättningar, respektive hyror.....kronor 17,700
Nettoutgift kronor 788,700;
e) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 788,700 kronor;
f) till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 91,500 kronor;
4,550
3,450
6,750
5,850 » 20,600
Statsutskottets utlåtande Nr 152.
17
g) till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 67,100
kronor;
h) till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 8,500 kronor;
i) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 159,000 kronor, därav
41,470 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms
stad för samma tid för berörda ändamål bidrager med
enahanda belopp samt med beräknande, att 480 kronor
tillskjutas av Sjöstedtska fonden;
j) medgiva, att lektorerna vid tekniska läroverket i
Malmö A. K. Liljenqvist och J. F. Olsson må, utan hinder
av vad i 29 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare
vid statens undervisningsväsende är föreskrivet, under
tiden från och med den 1 juli 1938 intill utgången av det
för vardera av dem meddelade förordnandet såsom biträde
åt rektor vid nämnda läroverk åtnjuta det årliga
hyresbidrag å 1,000 kronor, som Malmö stad kan komma
att utbetala.
Stockholm den 17 maj 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson,
Borell, Bergström, Gustafsson i Benestad, Andrén, Ström i''Lidköping, Nilsson i Fredriksfält,
Jonsson i Lycksele, Bäcklund och Domö; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Eriksson
i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol, Ward, Holmdahl, Weijne,
De Geer i Hanaskog och Åqvist.
av herr Oscar Olsson.
Reservation
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 132.
2