Statsutskottets utlåtande Nr lJf9.
5
Nr 149.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1938 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående
statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet.
(2:a avd.)
I en den 8 april 1938 dagtecknad proposition (nr 287) har Kungl. Majit,
under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att förklara
sig icke hava något att erinra mot att statsbidrag må utgå till i statsrådsprotokollet
omförmälda byggnadsföretag inom Stockholms och inom
Tofta skoldistrikt utan hinder av att byggnadsarbetena påbörjats, utan att
Kungl. Majit lämnat tillstånd till företagens utförande.
1935 års riksdag godkände vissa allmänna grunder för statsbidrag till
undervisningslokaler för folkskoleväsendet. På grundval härav utfärdades
den 6 mars 1936 kungörelse (nr 45) angående sådant statsbidrag.
Enligt nämnda kungörelse äger skoldistrikt enligt de grunder och i den
ordning, som i kungörelsen stadgas, erhålla statsbidrag till bland annat anskaffande
av nya undervisningslokaler. Såsom förutsättning för erhållande
av sådant byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler gäller enligt § 3
första stycket, att Kungl. Majit — eller i vissa fall vederbörande länsstyrelse
— lämnat tillstånd till byggnadsföretagets utförande. Skoldistrikt,
som önskar komma i åtnjutande av byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,
skall enligt § 5 till statens vederbörande folkskolinspektör ingiva
ansökning om tillstånd till byggnadsarbetets utförande och bidrag till byggnadskostnaderna.
Efter verkställd granskning skall inspektören enligt § 6
med eget yttrande översända handlingarna till länsstyrelsen, som — därest
den högsta kostnadssumma för byggnadsföretaget, varå statsbidrag må beräknas,
finnes komma att överstiga 10,000 kronor — enligt § 7 skall insända
handlingarna till skolöverstyrelsen, vilket ämbetsverk har att med eget
utlåtande underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.
Skoldistrikt, som tillerkänts byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,
är enligt § 8 för åtnjutande av bidraget pliktigt bland annat att
låta uppföra de lokaler, för vilka bidraget beviljats, i enlighet med godkända
ritningar och i övrigt givna föreskrifter.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 1^9.
Av förevarande proposition inhämtas, att i några fall under Kungl.
Maj:ts handläggning kommit ansökningar örn tillstånd att utföra nybyggnader
för folkskoleväsendet samt om statsbidrag till kostnaderna härför,
oaktat byggnadsföretagen igångsatts, innan tillstånd till arbetenas utförande
lämnats. Två av nämnda ärenden, avseende Göteborgs respektive Lidköpings
skoldistrikt, hava av Kungl. Majit avgjorts, de två återstående äro
de, som nu framlagts för riksdagen.
Ansökningen från Göteborgs skoldistrikt avsåg inredande av skolkökslokaler
för en kostnad av omkring 27,700 kronor och föranledde enligt beslut
den 27 november 1936 icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Byggnadsföretaget
hade p;\börjats i juli 1936 och avslutats i början av november samma år.
Ansökningen från Lidköpings skoldistrikt avsåg dispens från en av Kungl.
Majit vid meddelandet av tillstånd till uppförande av en gymnastik- och
slöjdlokal given föreskrift örn vissa ändringar i byggnadsplanen, vilken
föreskrift skulle hava förorsakat ökade kostnader, enär byggnadsföretaget
redan påbörjats, då föreskriften meddelades. Dispensen blev med avseende
å förekomna särskilda omständigheter av Kungl. Majit beviljad.
Beträffande de nu för riksdagen framlagda ärendena inhämtas av propositionen
följande:
Den från Stockholms skoldistrikt inkomna ansökningen avser uppförande
av en ny folkskolebyggnad inom S:t Görans församling å Kungsholmen.
Stadsfullmäktige beslöto den 15 november 1937 att bevilja medel för uppförande
av nämnda byggnad samt att bemyndiga folkskoledirektionen att
vidtaga föreskrivna åtgärder för erhållande av Kungl. Majits tillstånd till
företaget samt statsbidrag till kostnaderna därför. I skrivelse den 18 november
1937 hemställde folkskoledirektionen örn sådant tillstånd samt om fastställande
av den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag skulle utgå, till
1,309,400 kronor. Skolöverstyrelsen upplyste i utlåtande den 18 februari
1938, att ifrågavarande byggnadsföretag redan påbörjats och kommit så
långt, att ytterväggarna vore uppförda till tre våningars höjd. Överstyrelsen
ansåge, att betänkliga konsekvenser komme att uppstå, därest skoldistrikten
finge den uppfattningen, att det icke vore nödvändigt avvakta
tillstånd till uppförande av de ifrågakommande byggnaderna. Mot planlösning
och ritningar eller mot kostnadsberäkningarna hade överstyrelsen
dock icke något att erinra. Statskontoret vidhöll den avvisande inställning,
varåt ämbetsverket givit uttryck i de föregående ärendena av samma art.
Statskontoret pekade dock på vissa särskilda omständigheter, som kunde
åberopas till förmån för skoldistriktet — såsom att folkskoledirektionen i
tid vidtagit på direktionen ankommande åtgärder, att behovet av nya
lokaler blivit synnerligen trängande samt att någon saklig erinran mot
byggnadsplanen icke framställts av överstyrelsens byggnadssakkunniga
biträde. — Från stadens sida har sedermera framhållits, att byggnadsärendet
bedrivits med all möjlig skyndsamhet samt att staden på grund av att
ansökningens behandling dragit ut på tiden kommit i ett tvångsläge, då det
Statsutskottets utlåtande Nr ljf9. 7
vöre av vikt, att skolan bleve färdig att tagas i bruk vid ingången av läsåret
1938/39.
Ansökningen från Tofta skoldistrikt, vilken är dagtecknad den 12 april
1937, avser om- och tillbyggnad av distriktets folkskolebyggnad. Det begärda
byggnadsbidraget uppgår till 20,000 kronor. Kyrkostämman beslöt
redan i november 1930 att utföra ifrågavarande byggnadsföretag, vilket
påbörjades i juni 1937. Ansökningen ingavs i december samma år till folkskolinspektören.
Från distriktets sida har framhållits, att behovet av nya
lokaler för folkskolan varit mycket trängande. Skolöverstyrelsen och statskontoret
hava beträffande ärendets principiella sida intagit samma ståndpunkt
som i ärendet angående ovannämnda folkskolebyggnad i Stockholm.
Överstyrelsen har funnit behovet av det ifrågavarande byggnadsföretaget
styrkt och de företedda ritningarna i huvudsak tillfredsställande. Statskontoret
har anfört, att andra omständigheter än att i ärendet icke gjorts
någon saklig erinran mot byggnadsförslaget från det byggnadssaklcunniga
biträdets sida icke syntes kunna åberopas till förmån för distriktet. Särskilt
bär statskontoret funnit det påfallande, att ansökning örn tillstånd till företaget
och statsbidrag till detsamma icke till folkskolinspektören ingivits
förrän ett halvt år efter det byggnadsarbetena påbörjats.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:
Av ifrågavarande statsbidragsbestämmelser och förarbetena till desamma
syntes framgå, att det varit avsett, att den statliga myndighetens prövning
av byggnadsärendena skulle äga rum, innan byggnadsarbetena igångsattes.
Endast på detta sätt möjliggjordes för staten att öva det inflytande på
skolbyggnadsverksamheten, som uppenbarligen utgjort en förutsättning
för statens övertagande av en väsentlig del av skolbyggnadskostnaderna.
Med hänsyn bland annat till vikten av att för framtida tillämpning skapa
fullständig klarhet angående den avsedda innebörden av bestämmelserna
i förevarande hänseende, syntes det önskvärt, att de ovannämnda, icke
avgjorda ärendena underställdes riksdagens prövning.
Vad Stockholmsfallet beträffade syntes det obestridligt, att behov förelåge
av den under uppförande varande nya folkskolebyggnaden för S:t
Görans församling. Någon anmärkning mot skolanläggningens beskaffenhet
i och för sig hade icke blivit framställd. Det hade i detta fall uppenbarligen
varit synnerligen angeläget att få den nya skolbyggnaden färdigställd så
snart som möjligt. Omständigheterna syntes sålunda starkt tala för att
statsbidrag finge utgå, oaktat byggnadsföretaget blivit igångsatt, utan att
Kungl. Maj:ts beslut i saken avvaktats.
Det andra nu föreliggande fallet — avseende statsbidrag till vissa byggnadsarbeten
i Tofta skolhus — syntes vara mera tveksamt än Stockholmsfallet.
Distriktets uraktlåtenhet att i tid söka tillstånd till byggnadsföretaget
torde emellertid närmast hava berott på okunnighet örn de i ämnet
gällande bestämmelsernas innebörd. Departementschefen ansåge sig därför
ej böra motsätta sig att även i detta fall bortsåges från att ärendet icke av
de kommunala myndigheterna handhafts i behörig ordning. Varken skol
-
U tskottet.
8 Statsutskottets utlåtande Nr 11^9.
överstyrelsen eller dess byggnadssakkunniga biträde hade haft något att
i huvudsak erinra mot detaljerna i byggnadsföretaget.
Därest riksdagen förklarade sig icke hava något att erinra mot utgående
av statsbidrag till ifrågavarande byggnadsföretag, oaktat tillstånd till
byggnadsarbetenas utförande icke i föreskriven ordning lämnats, syntes
det få ankomma på Kungl. Maj:t att i enlighet med de i ämnet gällande
bestämmelserna fastställa den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag
jämlikt förutnämnda kungörelse finge beräknas, samt meddela övriga i
ämnet erforderliga bestämmelser.
För att förebygga ett upprepande av situationer av detta slag syntes det
erforderligt, att Kungl. Majit vidtoge särskild åtgärd för att fästa de lokala
skolmyndigheternas uppmärksamhet på att statsbidrag till nya undervisningslokaler
icke kunde påräknas, därest byggnadsföretaget igångsattes
utan avvaktan på beslut av den statliga myndighet, som hade att slutligt
pröva byggnadsärendet, och departementschefen ämnade, sedan riksdagen
fattat beslut i föreliggande fråga, framställa förslag härom. Härvid måste
förutsättas, att vid de överordnade myndigheternas granskning en skyndsam
behandling ägnades de fall, som vore av brådskande natur.
Då som förutsättning för erhållande av byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler
gäller, att Kungl. Majit eller i vissa fall vederbörande länsstyrelse
lämnat tillstånd till byggnadsföretagets utförande, finner utskottet
det synnerligen anmärkningsvärt, att skoldistrikt, som ansökt om tillstånd
att utföra byggnadsföretag och om statsbidrag därtill, igångsatt byggnadsarbetena
utan att avvakta sådant tillstånd. Vad särskilt angår statsbidrag
till ovannämnda skolbyggnad i Stockholm må framhållas, att staden vid
exploatering av nya bostadsområden bör hava möjlighet att i så god tid
undersöka vilka publika byggnader, som kunna erfordras på platsen, att ett
åsidosättande av gällande bestämmelser icke skall behöva äga rum vid
dessa byggnaders uppförande.
Med hänsyn till vad av departementschefen anförts anser sig utskottet
dock icke böra motsätta sig, att statsbidrag må utgå till de nämnda anläggningarna
för skoländamål i Stockholms och i Tofta skoldistrikt. Utskottet
utgår från att Kungl. Majit, såsom departementschefen framhållit,
vidtager åtgärder för att fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet
på att statsbidrag till nya undervisningslokaler icke kan
påräknas, därest byggnadsföretaget igångsättes utan avvaktan på
beslut av vederbörande statliga myndigheter. Det synes vidare vara
önskvärt, att Kungl. Majit tager under omprövning, huruvida icke de till
skolöverstyrelsen anvisade anslagsmedlen böra ytterligare förstärkas, utöver
vad av 1938 års riksdag redan beslutats, i syfte att möjliggöra en
skyndsammare behandling av förevarande byggnadsärenden än som med
hänsyn till anslagstillgången under hittillsvarande förhållanden varit
möjlig.
Statsutskottets utlåtande Nr 11+9. 9
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må förklara hinder icke möta mot att statsbidrag
må utgå till de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 8 april 1938 omnämnda byggnadsföretagen
inom Stockholms och inom Tofta skoldistrikt, ehuru
byggnadsarbetena påbörjats, utan att Kungl. Majit lämnat
tillstånd till företagens utförande.
Stockholm den 13 maj 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Svensson i
Kompersmåla, Hansén, Asplund, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Ström i Lidköping,
Larsson i Varberg, von Heland och Bäcklund-, samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,
Jeppsson, Andersson i Prästbol, Ward, Holmdahl, Isacsson, Andersson i Södergård, Weijne
och Hansson i Rubbestad.
Bihang till riksdagens protokoll 1038. G sami. Nr 148—149.