Statsutskottets utlåtande Nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1938 kl. 4 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande
anslagen till handelsdepartementet.
(Ira avd.)
A. Handelsdepartementet.
l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och
behov under budgetåret 1938/39 (punkt 1, sid. 1—4, av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1938), vilket förslag i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade
anslaget innebär en höjning med 1,900 kronor, avseende dels utbyte av en
ordinarie kontorsbiträdesbefattning mot en ordinarie kanslibiträdesbefattning,
dels ock viss ökning av anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för handelsdepartementet:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt
5 § i avlöningsreglementet.................... —
2 kansliråd .................................... B 30
3 förste kanslisekreterare ........................ B 26
2 andre kanslisekreterare ........................ B 21
1 registrator ................................... B 15
1 kansliskrivare ................................ B 11
1 förste expeditionsvakt .......................... B 7
2 kanslibiträden ................................ B 7
1 expeditionsvakt ............................... B 5
2 kontorsbiträden .............................. B 4
1
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 10.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Befattning Lönegrad
Tjänsteman å övergångsstat.
1 registrator ................................... B 22
Tjänstemän å extra stat.
1 förste kanslisekreterare ........................ B 26
1 andre kanslisekreterare ........................ B 21
Anm. Den å ordinarie stat upptagna registratorsbefattningen skall hållas
obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda registratorn kvarstår i tjänst;
b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat,
1. Avlöning till departementschefen .......... kronor
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.............................. >
3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, för
slagsvis
................................ »
4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
................................ »
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m... kronor 18,500
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ...... > 2,000 »
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.......... »
24,000
103,600
7.600
15,700
20,500
6.600
Summa förslagsanslag kronor 178,000;
c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 178,000 kronor.
2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 2, sid. 4) och under erinran, att för innevarande budgetår
anvisats oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 30,000
kronor.
3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3, sid. 4—6)
att till Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen
för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
3
Departementschefen, som för nästa budgetår beräknat ett anslag av enahanda
storlek som det för innevarande budgetår anvisade, har beträffande
de för anslagets användning meddelade bestämmelserna ifrågasatt den ändringen,
att, i likhet med vad som gäller beträffande vissa vid luftskyddsinspektionen
anställda befattningshavare, dyrtidstillägg och provisoriskt dyrortstillägg
måtte få utgå å arvodet till assistenten vid krigsmaterielinspektionen
ävensom å ersättningen till det vid inspektionen anställda skrivbiträdet.
Närmare föreskrifter härutinnan hava synts departementschefen få i
sinom tid meddelas av Kungl. Maj:t.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.
B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter
och kårer.
4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen
(punkterna 4 och 5 samt 10 och 11) att i avbidan på de propositioner
i ämnena, som kunde varda riksdagen förelagda, för budgetåret 1938,39 beräkna
dels
till Kommerskollegium: Avlöningar ett förslagsanslag av 569,100
kronor;
dels till Kommerskollegium: Omkostnader ett förslagsanslag av 147,500
kronor;
dels till Statens elektriska inspektion: Avlöningar ett förslagsanslag av
75,000 kronor;
dels ock till Statens elektriska inspektion: Omkostnader ett förslagsanslag
av 22,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i proposition nr 238, under åberopande av
vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden,
föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
kommerskollegium;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938/39:
dels till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 586,900 kronor;
dels till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 147,500 kronor;
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
statens elektriska inspektion;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
elektriska inspektion, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938
39;
dels till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor;
dels ock till Statens elektriska inspektion; Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 22,000 kronor.
Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att frågorna örn
omorganisation av kommerskollegii industribyrås elektriska sektion samt
den under kollegium lydande elektriska inspektionen varit föremål för behandling
av inom handelsdepartementet tillkallade sakkunniga för elektriska
kontrollväsendet, vilka beträffande dessa spörsmål framlagt förslag i ett
den 3 juli 1936 avgivet betänkande angående kontrollen över elektriska
starkströmsanläggningar.
Under avlöningsanslaget till kommerskollegium har departementschefen
behandlat den statliga tillsynen över elektriska starkströmsanläggningar i ett
sammanhang, således såväl i de delar den berörde nämnda anslag som i vad
den anginge anslagen till statens elektriska inspektion.
Vad först beträffar den statliga tillsynen över elektriska starkströmsanläggningar
är densamma organiserad på följande sätt:
Kommerskollegii industribyrås elektriska sektion.
1 byrådirektör och överinspektör ..........................
1 förste byråingenjör ....................................
1 förste byråingenjör (å extra stat) ........................
1 kanslibiträde ..........................................
1 skrivbiträde ...........................................
B 29
B 24
B 24
B 7
B 2
Statens elektriska inspektion.
3 statsinspektörer över elektriska starkströmsanläggningar ........ B 27
2 assistenter (å extra stat) .................................... B 21.
Byrådirektören å industribyråns elektriska inspektion har att under vederbörande
kommerseråds inseende utöva den närmare tillsynen över befattningshavarna
inom statens elektriska inspektion. De tre statsinspektörerna
förestå var sitt distrikt samt biträda dessutom elektriska sektionen vid utredning
av ärenden rörande tillstånd att utföra starkströmsledningar (koncessionsansökningar)
och vid behandling av ansökningar om installatörbehörighet.
I fråga örn den statliga tillsynens nuvarande omfattning må framhallas,
att ehuru alla starkströmsanläggningar falla under tillsynsmyndighetens
kontroll, statligt besiktningsförfarande tillämpas huvudsakligen endast beträffande
sådana anläggningar, för vilka jämlikt bestämmelser i 1902 års
lag eller 1902 års stadga särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t erfordras. Icke
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
5
tillståndspliktiga anläggningar, som företrädesvis utgöras av inom byggnad
inrymda konsumentanläggningar, bliva däremot endast i begränsad omfattning
föremål för statlig besiktning. Emellertid kan vid behov besiktning påkallas
genom särskild anmälan hos tillsynsmyndigheten. I stadgan finnas
vidare bestämmelser om att det åligger innehavare av anläggning med viss
högre spänning att med bestämda tidsintervall låta verkställa besiktning av
anläggningen eller delar av denna. Den statliga tillsynen kompletteras i
fråga om olika slag av konsumentanläggningar genom privat besiktningsverksamhet.
Beträffande omfattningen av den statliga tillsynen hava de sakkunniga
ansett, att genom lämplig förstärkning av den statliga tillsynspersonalen borde
icke blott ökad besiktningsfrekvens i fråga om tillståndspliktiga anläggningar
utan även en effektivare tillämpning av den redan nu till buds stående
möjligheten att påkalla statlig besiktning av andra anläggningar kunna
möjliggöras. Sakkunniga förordade dessutom, att tillsynsmyndigheten erhölle
bemyndigande att vid behov ålägga anläggningsägare att låta besiktiga
anläggning genom enskild besiktningsman, vilken sedan till myndigheten
finge avgiva förslag till erforderliga åtgärder. Det beslut tillsynsmyndigheten
efter prövning av förslaget fattade skulle anläggningsägare vara skyldig
ställa sig till efterrättelse på samma sätt, som örn statlig besiktningsman utfört
besiktningen.
Beträffande organisationen av tillsynsmyndigheten hava de sakkunniga
framhållit, att de först tagit under övervägande, huruvida tillsynens förläggande
under kommerskollegium kunde anses vara den mest ändamålsenliga
anordningen eller om en helt fristående organisation eller en överflyttning,
exempelvis till socialstyrelsen, vore att föredraga. Sakkunniga hava i detta
avseende förordat, att kommerskollegium fortfarande skulle vara chefsmyndighet
för statens elektriska inspektion. Utvecklingen på det elektriska området
har emellertid synts de sakkunniga påkalla en ombildning av industribyråns
elektriska sektion till en byrå för elektriska ärenden, på samma sätt
som både bergsstaten och fartygsinspektionen hava egna byråer inom kollegium.
Vidkommande statens elektriska inspektion hava sakkunniga ansett att,
under förutsättning att den föreslagna byrån för elektriska ärenden komme
till stånd och omhändertoge alla frågor av central natur, det statliga besiktningsarbetet
kunde i erforderlig omfattning utföras av tre statsinspektörer
och tre assistenter.
Efter att hava redogjort för de över sakkunnigbetänkandet infordrade utlåtandena
har departementschefen för egen del i detta ärende anfört följande:
Organisationen av den statliga tillsynen å elektriska starkströmsanläggningar
måste naturligen bliva beroende på ståndpunkttagande till frågan vad
nämnda verksamhet skall omfatta. Det torde därvid böra understrykas, alt
detaljerade statliga säkerhetsföreskrifter finnas meddelade rörande alla slag
av starkströmsanläggningar, men att bestämmelserna örn besiktningsväsendct
utformats med avseende huvudsakligen fästat vid sådana anläggningar,
för vilkas utförande särskilt tillstånd av Kungl. Majit erfordras enligt bestämmelser
i 1902 års lag och 1002 års stadga. Den omständigheten, att öv
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
riga anläggningar, däribland alla konsumentanläggningar, endast i begränsad
omfattning underkastas besiktning från statens sida, bär föranlett igångsättande
av enskild besiktningsverksamhet av olika slag. Emellertid torde
ej heller tillståndspliktiga anläggningar bliva föremål för statliga besiktningar
i den utsträckning, som ursprungligen förutsattes. Anledningen härtill
är framför allt den, att tillsynsorganisationen icke i erforderlig grad anpassats
efter den ofantliga utvecklingen på ifrågavarande område. Det torde
vara tillräckligt erinra därom att ingen personalförstärkning å statens elektriska
inspektion ägt rum efter år 1920. En effektivisering i berörda avseende
synes nödvändig.
I detta sammanhang må erinras, att det av Kungl. Majit för innevarande
års riksdag framlagda förslaget till ändringar i 1902 års lag innebär, bland
annat, att gällande skyldighet att söka Kungl. Majits tillstånd till utförande
av elektriska anläggningar utvidgas i vissa avseenden, i .samband med att
i lagen införes direkt bestämmelse örn behovsprövning vid meddelande av
sådana tillstånd. Bifallcs detta förslag, kommer behovet av effektivare
statlig tillsynsverksamhet å det elektriska starkströmsområdet att bliva än
mera framträdande. Jag förutsätter också, att elektriska inspektionen bör
hava möjlighet och sålunda jämväl vara berättigad att i den omfattning inspektionen
finner erforderlig besiktiga alla slag av starkströmsanläggningar,
oberoende av huruvida anmälan örn missförhållanden inkommit till inspektionen
eller ej.
Anledning till att utvidga den statliga kontrollen till att även omfatta en
regelbunden besiktning av samtliga eller åtminstone alla viktigare konsumentanläggningar,
en verksamhet som skulle nödvändiggöra en helt annan
organisation än den nuvarande, synes däremot ej föreligga. Ej heller förslagen
om införande av obligatorisk besiktningsplikt beträffande konsumentanläggningar
i förening med en allmän auktorisering av enskilda besiktningsorgan
anser jag mig kunna biträda. I likhet med kommerskollegium
har jag funnit den av sakkunniga för elektriska kontrollväsendet verkställda
utredningen, i fråga örn vars detaljer, i den mån de icke redan i det föregående
berörts, jag tillåter mig hänvisa till sakkunnigas betänkande, utvisa, att
sådana åtgärder i varje fall för närvarande icke erfordras samt att den ifrågasatta
regleringen i tillämpningen skulle vara förenad med betydande svårigheter.
Det torde sålunda även i fortsättningen huvudsakligen böra ankomma
på enskilda initiativ att ordna besiktningsväsendet beträffande konsumentanläggningarna.
Till vad sakkunniga föreslagit rörande anlitande av enskilda organ bilbesiktning
i särskilda fall ävensom rörande den kontroll, som skall åligga!
innehavare av anläggning, får jag anledning återkomma vid ett senare tillfälle.
Ifrågavarande bestämmelser ingå nämligen såsom detaljer i de av
de sakkunniga framlagda förslagen till ny stadga och nya säkerhetsföreskrifter.
Efter erforderlig överarbetning kommer jag att för Kungl. Majit
anmäla dessa förslag. Jag vill slutligen tillägga, att jag anser det för åstadkommande
av en på lämpligt sätt avpassad kontroll å konsumentanläggningar
vara av vikt, att kontakt upprätthålles mellan enskilda organ och
tillsynsmyndigheten. I sådant avseende må nämnas, att brandförsäkringsanstalternas
elektriska nämnd efter överläggningar med de sakkunniga omorganiserats
till svenska brandskyddsföreningens elektriska nämnd samt att
jämlikt medgivande av Kungl. Majit en representant för tillsynsmyndigheten
inträtt såsom ordförande i den nya nämnden.
Efter att sålunda hava angivit min ståndpunkt till tillsynsproblemeti allmänhet
övergår jag till själva organisationsfrågan. Jag utgår därvid från att
kommerskollegium alltjämt skall vara chefsmyndighet för en på lokal stat
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
7
uppförd elektrisk inspektion. Den senare synes mig fortfarande böra vara
förlagd till Stockholm. Den redogörelse jag i det föregående lämnat utvisar,
att åsikterna i detta avseende varit mycket delade. För egen del har jag
emellertid icke kunnat finna annat än att med hänsyn till de olika arbetsuppgifter,
som åvila tillsynsmyndigheten, fördelarna av en central förläggning
av inspektionen böra vara avgörande. Jag anser mig härutinnan kunna
helt instämma uti vad sakkunniga för elektriska kontrollväsendet samt i sitt
utlåtande den 30 november 1936 även kommerskollegium anfört till stöd för
ett bibehållande av nuvarande anordning. Särskilt vill jag understryka behovet
av att vid prövning av koncessionsansökningama hava tillgång till
biträde av statsinspektörerna. Förhållandena inom andra statliga inspektionsgrenar,
exempelvis fartygsinspektionen och yrkesinspektionen, beträffande
vilka en placering inom distrikten tillämpas, synas mig i berörda avseende
icke jämförliga.
I likhet med sakkunniga för elektriska kontrollväsendet och kommerskollegium
förordar jag, att den nuvarande elektriska sektionen å kollegii industribyrä
ombildas till en byrå för elektriska ärenden. En sådan åtgärd,
mot vilken erinran från intet håll framkommit, synes motiverad med hänsyn
till ifrågavarande ärendens betydelse och omfattning. I samband med inrättande
av den nya byrån inom kollegium bör den nuvarande befattningen såsom
byrådirektör och överinspektör ersättas med en byråchefsbefattning.
Med sistnämnda befattning bör icke förenas uppdrag att utföra inspektionsarbete.
Jag förordar även, att den nuvarande ordinarie förste byråingenjör -befattningen å sektionen för framtiden helt må utnyttjas för på byrån direkt
ankommande arbetsuppgifter. I överensstämmelse med vad såväl kollegium
som statskontoret framhållit rörande lämpligheten av att vid inträffande ledighet
kunna förvandla den andra av de båda förste byråingenjörsbefattningarna
till en tjänst för en person med juridisk-administrativ utbildning tillstyrker
jag, att denna befattning bibehålies å extra stat.
Vad angår personaluppsättningen i övrigt å byrån för elektriska ärenden
samt i anslutning därtill å den lokala inspektionen har jag efter närmare
övervägande av de förslag, som därutinnan framlagts å ena sidan av de sakkunniga,
å andra sidan av kommerskollegium, funnit mig böra biträda kollegii
förslag. Beträffande den tekniska personalen å byrån föreslår jag sålunda
en utökning endast med en amanuens i 18:e lönegraden för utförande
av bland annat erforderliga ritarbeten. I fråga örn kvinnliga befattningshavare
torde någon förstärkning av de å elektriska sektionen för närvarande
anställda arbetskrafterna icke vara erforderlig.
För genomförande av elen effektivisering av elektriska inspektionens verksamhet,
som enligt vad jag i det föregående framhållit torde vara av omständigheterna
i hög grad påkallad, synes mig viktigt, att antalet besiktningsdistrikt
icke minskas. Den av kollegium föreslagna åtgärden att inrätta
en fjärde statsinspektörsbefattning, närmast med tanke på det nuvarande
minsta distriktet, vilken befattning jämväl skulle ersätta den av sakkunniga
å central stat föreslagna byrådirektörsbefattningen för handläggande av
föreskriftsärenden m. m., anser jag under förhandenvarande förhållanden
vara lämplig. I detta sammanhang må framhållas, att de omfattande utredningar,
som under senare år verkställts, i varje fall tillsvidare torde komma
att underlätta föreskriftsarbetet. Antalet assistenter föreslår jag i enlighet
med båda förslagen skola ökas från två lill tre, varvid samtliga böra uppföras
å ordinarie stat i lönegrad B 21. Åt assistenterna synes även i fortsättningen
kunna anförtros uppdrag att fullgöra vissa åligganden av mera central
natur, varigenom de av sakkunniga föreslagna byråingenjörst jänsterna
å byrån för elektriska ärenden i varje fall tillsvidare må kunna undvaras.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Vid ettvart av de fyra inspektionsdistrikten torde erfordras en kontorsbiträdesbefattning
i lönegrad B 4. Även dessa befattningar synas skäligen böra
uppföras å ordinarie stat. Vad angår statsinspektörernas lönegradsplacering
vill jag uttala min principiella anslutning till det vid flera tillfällen framförda
förslaget att uppflytta ifrågavarande befattningshavare från lönegraden
B 27 till B 28 i samband med upphävande av den inspektörerna för
närvarande tillkommande rätten att uppbära särskilda förrättningsarvoden.
På sätt kommerskollegium förordat torde emellertid definitiv ståndpunkt
till denna fråga böra tagas först sedan pågående arbete med allmän lönerevision
för statstjänstemännen slutförts.
Huruvida den av mig förordade organisationen av elektriska byrån i framtiden
skall visa sig tillräcklig kan måhända vara i viss mån osäkert, särskilt
med tanke på att det förslag till ändringar i 1902 års lag, som i proposition
underställts årets riksdag, innebär vissa vid avgivandet av kommerskollegii
utlåtande över sakkunnigbetänkandet icke beräknade, nya uppgifter för kollegium.
Men å andra sidan torde först efter en tids erfarenhet kunna närmare
bedömas, vilket arbete ifrågavarande uppgifter komma att medföra. Därjämte
må framhållas, att lagändringarna föreslås skola träda i kraft den 1
juli 1939, under det att omorganisationsförslaget torde böra tillämpas redan
med ingången av budgetåret 1938/1939. Ytterligare uppskov torde nämligen
ur flera synpunkter vara olämpligt. Trots det trängande behovet av personalförstärkning
för tillsynsmyndigheten har således organisationsfrågan redan
måst anstå i avvaktan på överarbetningen av sakkunnigas lagförslag.
Vidare bör beaktas, att inom kollegium förestår en tidskrävande slutgranskning
av föreliggande förslag till moderna tekniska säkerhetsföreskrifter, vilka
liksom på Kungl. Majit ankommande administrativa följdförfattningar
till lagförslaget avses skola träda i kraft samtidigt med detta.
Förutom de ändringar i avlöningsstaten för kommerskollegium, vilka föranledas
av ovan omförmälda förslag rörande tillsynen över elektriska starkströmsanläggningar,
har kollegium förordat jämväl vissa andra på kollegii
avlöningsanslag för budgetåret 1938/39 inverkande ändringsförslag. Sålunda
har föreslagits, att, sedan den å övergångsstat uppförde kamreraren, vilken
varit förordnad å annan befattning utom kollegium och för vilken i
gällande avlöningsstat icke inräknats avlöning, numera erhållit begärt entledigande
från nämnda förordnande och återinträtt i tjänstgöring hos kollegium,
anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat borde
ökas med 8,496 kronor och anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å
ordinarie stat minskas med 7,221 kronor. Vidare har föreslagits, att en kontorsbiträdesbefattning
i lönegraden B 4 överfördes från bergsstatens övergångsstat
till kollegii ordinarie stat. Med hänsyn till omläggningen och utvidgningen
av kommerskollegii partiprisindex har en personalförstärkning
av en halvtidsamanuens i 18 :e samt ett kvinnligt skriv- och räknebbräde i
4:e lönegraden ansetts vara behövlig.
Ifrågavarande av kommerskollegium föreslagna ändringar i kollegii avlöningsstat
hava av departementschefen tillstyrkts.
Departementschefen har i detta sammanhang till behandling upptagit en
annan organisationsfråga, nämligen örn överflyttande till kommerskollegium
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 9
av riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbgrås avdelning för sjöfartsärenden.
Departementschefen har därvid erinrat om att sjöfartsavdelningen, som
inrättades i anledning av lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om tillsyn
å fartyg samt med denna sammanhängande författningar, varit under åren
1915—1937 förlagd till socialstyrelsens byrå för arbetarskyddsärenden. Jämlikt
beslut av 1937 års riksdag hade densamma jämte nämnda byrå i sin
helhet från och med den 1 januari 1938 överflyttats till riksförsäkringsanstalten,
som samtidigt i socialstyrelsens ställe blivit chefsmyndighet för
yrkesinspektionen. Å sjöfartsavdelningen vore anställda en byråassistent
med nautisk utbildning i lönegrad B 26 och ett kontorsbiträde i lönegrad
B 4, båda å ordinarie stat, samt dessutom en nautisk amanuens med avlöning
enligt lönegrad 15 i löneplanen för extra ordinarie personal.
Departementschefen har funnit praktiska skäl tala för, att de tre befattningarna
å sjöfartsavdelningen för framtiden förlädes till kommerskollegium.
I likhet med kollegium har departementschefen ansett för säkerställande
av att nödig hänsyn toges till de sociala synpunkterna lämpligt,
att avdelningen icke inordnades under någon av kollega byråer utan ställdes
direkt under ämbetsverkets chef. I samband därmed syntes departementschefen
benämningen byråassistent böra ändras till byrådirektör. Överinseendet
över den av yrkesunderinspektörerna utövade tillsynen över stuveriarbetet
vid lastning och lossning av fartyg samt utarbetandet av statistik
rörande olycksfall i sjömans- och stuveriyrkena syntes emellertid departementschefen
fortfarande böra ankomma på yrkesinspektionens chefsmyndighet.
Någon erinran syntes därvid ej vara att göra mot att, på sätt som
föreslagits, byråassistenten (byrådirektören) efter att hava överförts å kommerskollegii
stat förordnades till specialinspektör för nämnda tillsynsarbete
inom riksförsäkringsanstalten.
Departementschefen har vidare meddelat, att han vid anmälan den 17
december 1937 av förslag till ny sjöarbetstidslag, varom proposition avlåtits
till innevarande års riksdag, närmare utvecklat skälen för att åtgärder vidtoges
till tryggande av en tillfredsställande handläggning inom kommerskollegium
av ärenden rörande lagens tillämpning. Departementschefen har
nu framhållit, att den nautiska sakkunskap, som erfordrades vid ärendenas
behandling, skulle på ett naturligt sätt tillföras kollegium genom förenämnde
byråassistent för sjöfartsärenden. Vad beträffade den juridiskt-administrativa
förstärkning av kollegii arbetskrafter, varav behov tillika torde
föreligga, har departementschefen tillstyrkt, att för anlitande av juridiskt
utbildad arbetskraft, särskilt vid dc sociala sjöfartsfrågornas handläggning,
ett arvode av 2,000 kronor för år ställes till förfogande.
Sammanfattningsvis skulle vad ovan föreslagits medföra följande förändringar
i personalförteckningen för kommerskollegium, nämligen ökning
av antalet byråchefer från 6 till 7, borttagande av befattningen såsom byrådirektör
och överinspektör, införande av en befattning såsom byrådirektör
i lönegrad B 26 samt ökning av antalet kontorsbiträden från 16 till 18.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Förslagsanslaget till avlöningar, som för innevarande budgetår är uppfört
med 555,000 kronor, skulle för nästa budgetår uppgå till 586,900 kronor.
Anslaget till Kommerskollegium: Omkostnader är å riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 139,000 kronor.
För nästa budgetår hava anslagsposterna till expenser och till publikationstryck
ansetts böra ökas med respektive 8,500 kronor och 3,000 kronor. Vad
anginge försäljningsmedlen för sjömansrullor och publikationer hava dessa
med hänsyn till vad som influtit under budgetåret 1936/37 synts kunna
upptagas med ett från 7,500 kronor till 10,500 kronor förhöjt belopp. Anslaget
i sin helhet skulle alltså komma att ökas till 147,500 kronor.
Anslaget till Statens elektriska inspektion: Avlöningar är å riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 52,400 kronor.
Enligt vad ovan anförts skulle organisationen för framtiden endast upptaga
ordinarie tjänster, nämligen fyra statsinspektörer över elektriska stark -strömsanläggningar i B 27, tre assistenter i B 21 och fvra kontorsbiträden
i B 4.
För nästa budgetår har avlöningsanslaget beräknats till 75,000 kronor.
Anslaget till Statens elektriska inspektion: Omkostnader är å riksstaten
för innevarande budgetår uppfört med 15,000 kronor.
För nästa budgetår hava anslagsposterna till reseersättningar och till
expenser ansetts böra höjas med respektive 5,000 kronor och 2,000 kronor.
Anslaget i sin helhet skulle alltså komma att ökas till 22,000 kronor.
Utskottet. I likhet med departementschefen har utskottet funnit behov föreligga av
en effektivare statlig tillsynsverksamhet över de elektriska starkströmsanläggningarna
och ansluter sig utskottet till vad av departementschefen i denna
fråga anförts. Vidkommande organisationen av berörda tillsynsverksamhet
har utskottet funnit bärande skäl tala för att kommerskollegium alltjämt bör
vara chefsmyndighet för statens elektriska inspektion. Departementschefens
förslag om den elektriska sektionens å kommerskollegii industribyrå ombildande
till en byrå för elektriska ärenden synes utskottet vara av utvecklingen
på föreliggande området motiverat och tillstyrker utskottet alltså förslaget.
Mot den föreslagna personaluppsättningen å nämnda byrå samt å kommerskollegium
i övrigt har utskottet intet haft att erinra liksom ej heller mot
den gjorda beräkningen av kollega avlöningsanslag.
Den för statens elektriska inspektion förordade organisationen finner utskottet
.med hänsyn till behovet av en effektivisering av inspektionens verksamhet
vara lämplig. Utskottet tillstyrker berörda förslag och har intet att
invända mot den verkställda anslagsberäkningen.
De föreslagna ändringarna i omkostnadsstaterna för kommerskollegium
och för statens elektriska inspektion tillstyrkas jämväl av utskottet.
Liksom departementschefen har utskottet funnit praktiska skäl tala för
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
11
ett överflyttande till kommerskollegium av riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrås
avdelning för sjöfartsärenden och tillstyrker alltså förslaget
härom.
Vad departementschefen i övrigt i nu föreliggande proposition i skilda
avseenden föreslagit, har i de delar, om vilka utskottet icke särskilt yttrat
sig, icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet, som under nu förevarande punkt gör hemställan beträffande
kommerskollegii avlöningsanslag, kommer i fråga om kollegii omkostnadsanslag
samt statens elektriska inspektions avlönings- och omkostnadsanslag
att i efterföljande punkter hemställa om anvisande av medel.
Under åberopande av det anförda får utskottet alltså här hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för kommers -
kollegium:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet.
......................................... —
7 byråchefer ...................................... B 30
1 navigationsskoleinspektör.......................... B 29
1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör .... B 29
1 byrådirektör...................................... B 28
1 byrådirektör...................................... B 26
3 förste aktuarier .................................. B 24
3 förste byråingenjörer.............................. B 24
1 förste byråinspektör.............................. B 24
1 redaktör ........................................ B 24
5 sekreterare...................................... B 24
1 sjöteknisk konsulent.............................. B 24
1 byråinspektör.................................... B 22
2 aktuarier ........................................ B 21
2 notarier.......................................... B 21
1 revisor och bokhållare............................ B 21
1 registrator ...................................... B 14
3 kansliskrivare.................................... B 11
1 förste expeditionsvakt ............................ B 7
8 kanslibiträden.................................... B 7
5 expeditionsvakter ................................ B 5
18 kontorsbiträden .................................. B 4
2 skrivbiträden .................................... B 2
Tjänstemän å övergångsstat.
1 kamrerare........................................ B 24
1 teknisk konsulent ................................ B 24
1 kansliskrivare .................................... B 11
12
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å extra stat.
1 förste byråingenjör................................ B 24
1 sekreterare ...................................... B 24;
Anm. 1. Den å ordinarie stat upptagna befattningen såsom revisor och
bokhållare skall'' hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kamreraren
kvarstår i tjänst.
Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kontorsbiträdesbefattningarna
skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren
kvarstår i tjänst.;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938/39:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.............................. kronor
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis.............................. »
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
................................ »
4. Särskilda arvoden, bestämda av Kungl. Majit »
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m. ... kronor 97,000
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... » 13,000 »
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.......... »
402,800
20,900
16,100
6,000
110,000
31,100
Summa förslagsanslag kronor 586,900
c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 586,900 kronor.
5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. Under hänvisning till vad utskottet
under närmast föregående punkt anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 147,500
kronor.
6:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, sid. 8—10), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget innebär en minskning med 10,300 kronor, beroende på den
från och med den 1 september 1937 genomförda minskningen av antalet
bergmästardistrikt, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
13
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för bergsstaten: -
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
4 bergmästare .................................. B 29
3 gruvingenjörer ................................ B 22
4 kontor sbi träden ............................... B 4;
b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.............................. kronor 72,000
2. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män,
förslagsvis ........................ » 600
Summa förslagsanslag kronor 72,600;
c) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 72,600 kronor.
7:o) Bergsstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 7, sid. 10 och 11) att till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
Departementschefen har anfört, att på grund av en bergmästares avsked
och en gruvingenjörs utnämning å tjänst i kommerskollegium dessa personer
komma att med utgången av mars 1938 frånträda av dem innehavda
tjänsteboställen, nämligen bergmästarebostället i Filipstad respektive gruvingenjörsbostället
Stora gården i Kopparberg. För den händelse efter nämnda
tidpunkt några oundgängliga utgifter, såsom skatter och onera, skulle
komma att uppstå för dessa boställen innan frågan örn den framtida dispositionen
av dem blivit avgjord har departementschefen hemställt örn riksdagens
medgivande, att dylika utgifter finge bestridas för bostället i Filipstad
från bergsstatens omkostnadsanslag och för bostället i Kopparberg av
avkastningen å en genom markförsäljningar från bostället uppkommen, av
statskontoret förvaltad fond. Någon höjning av anslaget med anlednig härav
har icke ansetts behövlig, utan har departementschefen för nästa budgetår
räknat med oförändrat anslagsbelopp.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av förevarande
anslag liksom ej heller mot vad departementschefen i samband
därmed föreslagit, hemställer,
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, sid. 11 och 12), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 200 kronor,
avseende anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, för
slagsvis
................................ kronor 10,200
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
................................ » 14,900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. .. kronor 4,200
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis........ » 500 » 4,700
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.......... > 1,500
Summa förslagsanslag kronor 31,300;
b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 31,300 kronor.
9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 12) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
5,500 kronor.
10:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Under hänvisning till
vad utskottet ovan under punkt 4:o) anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens
elektriska inspektion:
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 15
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
4 statsinspektörer över elektriska starkströmsanlägg
ningar
...................................... B 27
3 assistenter .................................... B 21
4 kontorsbiträden .............................. B 4;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ........................... kronor 71,600;
2. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjän
steman,
förslagsvis .................. » 3,400
Summa förslagsanslag kronor 75,000;
c) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.
liro) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. Under hänvisning
till vad utskottet ovan under punkt 4:o) anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 22,000 kronor.
12 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Fartygsinspektionen: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 12 och 13, sid. 13
och 14), vilka i förhållande till de för innevarande budgetår anvisade anslagen
innebära beträffande förstnämnda anslag ingen ändring i fråga örn
beloppet och beträffande sistnämnda anslag en ökning med 6,000 kronor,
avseende reseersättningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Fartygsinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 212,000 kronor;
b) till Fartygsinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 52,000 kronor.
13:o) Skeppsmätningsväscndct: Avlöningar. Skcppsmätningsväsendct:
Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 14
16
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
och 15, sid. 14 och 15) och under erinran, att någon ändring ej ifrågasatts
beträffande anslagsbeloppet, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Skeppsmätningsvåsendet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 16,500 kronor;
b) till Skeppsmätningsvåsendet: Omkostnader ett för
slagsanslag
av 9,800 kronor.
14.-o) Torvingenjörer: Avlöningar. Tor vingenjör er: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 16 och 17, sid. 15 och 16)
och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Torvingenjörer: Avlöningar ett anslag av 6,000 kronor;
b)
till Torvingenjörer: Omkostnader ett anslag av 4,000
kronor.
15 :o) Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör i hemslöjd: Reseersättningar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 18 och
19, sid. 16 och 17) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 3,500
kronor;
b) till Instruktör i hemslöjd: Reseersättningar ett förslagsanslag
av 1,000 kronor.
16:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 20, sid. 17—22) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
navigationsskolorna;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för navigationsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;
dels ock till navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 348,400 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
321,400 kronor.
Med hänsyn därtill, att Kungl. Majit beslutat förordna lektorn å maskintekniska
linjen vid navigationsskolan i Stockholm att vara rektor vid sam
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
17
ma skola, har kommerskollegium föreslagit, att lektorstjänsten för sådant
fall bör utbytas mot en befattning såsom adjunkt med nautisk utbildning.
Departementschefen, som funnit förslaget ur praktisk synpunkt fördelaktigt,
har ansett medgivandet böra lämnas i den formen, att dels antalet adjunktstjänster
i personalförteckningen för navigationsskolorna ökas från 19 till
20, dels ock till personalförteckningen fogas en anmärkning av innehåll att
en befattning som lektor å maskintekniska linjen skall hållas obesatt, så
länge en dylik befattningshavare innehar förordnande att vara rektor vid
navigationsskola.
Med erinran att vid 1931 års omorganisation av navigationsskolorna arvodet
till examensledaren i övermaskinist- och maskinistklasserna bestämts
till 1,500 kronor för år, därå emellertid skulle utgå dyrtidstillägg enligt de
för icke reglerade verk fastställda grunder, har departementschefen, då från
och med den 1 januari 1938 dyrtidstillägg komme att utgå enligt grunderna
för reglerade verk, föreslagit, att arvodet i fråga i staten upptages till 1,700
kronor, med rätt dock för Kungl. Maj :t att inom anslagspostens ram bestämma
det belopp, med vilket arvodet i varje särskilt fall skall utgå.
Vidare har föreslagits, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal höjes med 1,000 kronor för avlönande av den extra lärarkraft,
som erfordras såsom arbetshjälp åt rektorn vid navigationsskolan i
Stockholm för bestridande av undervisningen å maskintekniska linjen.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag liksom vad departementschefen
i samband därmed i skilda avseenden föreslagit har icke föranlett
någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för navigationsskolorna:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
5 rektorer, lön enligt kungörelsen den 19 november
1937 (nr 875) angående utsträckt tillämpning
av avlöningsreglementet för ordinarie lärare
vid statens undervisningsväsende ........ —
8 lektorer .................................... L 27
20 adjunkter .................................. L 23.
Anm. En befattning som lektor å maskintekniska linjen skall hållas obesatt,
så länge en dylik befattningshavare innehar förordnande att vara rektor
vid navigationsskola;
b) godkänna följande avlöningsstat för navigationsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/
1939:
Bihang till riksdagens protokoll 19,18. 6 sami. Nr 10. i
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... kronor 288,400
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...... » 1,700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 66,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjän
stemän,
förslagsvis ................ » 2,500
Summa kronor 358,600
Särskilda uppbördsmedel:
Hyror och hyresersättningar ............ kronor 10,200
Nettoutgift kronor 348,400;
c) till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 348,400 kronor.
17:q) Navigationsskolorna: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 22—24), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär dels en höjning av posten till
expenser med 4,200 kronor, dels ock en höjning av de under anslaget av
elevavgifter bestående uppförda särskilda uppbördsmedlen med 400 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 19,600
kronor.
18 :o) Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk.
Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 22 och 23, sid. 24 och 25), vilka
i förhållande till de för innevarande budgetår anvisade anslagen innebära beträffande
förstnämnda anslag ingen ändring i fråga om beloppet och beträffande
sistnämnda anslag en minskning med 22,800 kronor, beroende i huvudsak
på att statsbidrag för skolskeppsverksamhet numera kunde ifrågakomma
endast till Abraham Rydbergs stiftelse, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Navigationsskolorna: Komplettering skurs vid tekniskt
läroverk ett anslag av 2,400 kronor;
b) till Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska
handelsflottan ett reservationsanslag av 13,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
19
C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
19:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 24, sid. 26—28) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
provningsanstalt, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938/89;
dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 320,300 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
298,800 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt en av styrelsen för statens provningsanstalt
gjord framställning örn ökning av anslagsposten till tillfälliga biträden
från 41,000 kronor med 21,000 kronor till 62,000 kronor. Såsom skäl
härför har anförts dels de av statsmakterna beviljade löneförbättringarna
för ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare ävensom den fortgående
allmänna prisförhöjningen, dels att anstalten under den gångna 5-årsperioden
nödgats eftersätta behövliga metodundersökningar för sitt eget arbete,
varför sådana undersökningar nu måste utföras i ökad utsträckning, dels
ock att anstalten träffat anordningar för fortlöpande betongrörskontroll, vilken
kontroll beräknats kräva tillfälliga biträden till en sammanlagd kostnad
av omkring 15,700 kronor.
Vidare bär föreslagits ökning med 500 kronor av anslagsposten till särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka den föreslagna anslagsökningen,
får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................ kronor 156,200
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis.............................. > 21,700
3. Avlöning till tjänsteman å extra stat, för
slagsvis
............................... » 8,100
4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.......... » 1,000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 52,900
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ...... kronor 4,700 , 57,600
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
6. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis kronor 62,000
7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.......... » 13,700
Summa förslagsanslag kronor 320,300;
b) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 320,300 kronor.
20:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 28—30), vilket i förhållande till det
för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär dels ökning med 6,000
kronor, avseende reseersättningar, dels ökning med 2,500 kronor, avseende
expenser, dels ock ökning med 5,500 kronor, avseende övriga utgifter, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
82,500 kronor.
21 :o) Statens provningsanstalt: Nyanskaffning av tekniska apparater
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 31) och under
erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Nyanskaffning
av tekniska apparater m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
22 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till
ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet
inom kraft- och bränsleområdet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 27 och 28, sid. 31—35) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp, som nu äskats, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien
ett anslag av 40,000 kronor;
b) till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Teknisktvetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
23:o) Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt. Kungl. Majit hade
föreslagit riksdagen (punkt 29, sid. 35 och 36) att, i avbidan på särskild
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
21
proposition i ämnet, till Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt för
budgetåret 1938/39 beräkna ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
Vidare hade Kungl. Maj:t såsom kapitalinvestering under rubriken Statens
allmänna fastighetsfond (bilaga 9) föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till Uppförande
av byggnader för flygteknisk försöksanstalt för budgetåret 1938/
39 beräkna ett reservationsanslag av 742,000 kronor.
Sedermera bär Kungl. Majit i proposition nr 56, under åberopande av vid
propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över liandelsärenden,
föreslagit riksdagen att
dels till Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt för budgetåret
1938;39 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 150,000
kronor;
dels ock till Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt för
budgetåret 1938/39 såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett reservationsanslag av 742,000 kronor.
Departementschefen har inledningsvis meddelat att ingenjörsvetenskapsakademien
i skrivelse den 10 februari 1936 hemställt, att Kungl. Majit måtte
uppdraga åt särskilda sakkunniga att utarbeta förslag till en huvudsakligen
för tillgodoseende av flygindustriens behov avsedd aerodynamisk försöksanstalt
samt i övrigt vidtaga åtgärder för upprättande av en dylik anstalt.
Jämlikt Kungl. Majits bemyndigande samma dag tillkallade departementschefen
i anslutning till det sålunda anförda professorn vid tekniska högskolan
I. V. Malmer för att inom handelsdepartementet verkställa utredning
rörande inrättande av en vetenskaplig försöksanstalt för flygindustriens
behov.
Till fullgörande av detta uppdrag har utredningsmannen den 16 september
1937 avgivit betänkande med förslag angående inrättande av en flygteknisk
försöksanstalt.
Departementschefen har i propositionen lämnat en ingående redogörelse
för berörda betänkande ävensom myndigheternas däröver avgivna yttranden.
För egen del har departementschefen i ärendet anfört följande:
Med den utveckling flygväsendet tagit på skilda områden är det av betydelse
för ett land att hava tillgång till egen flygkonstruktiv verksamhet. För
en flygindustri, byggd på inhemska konstruktioner, är flygteknisk försöksverksamhet
en nödvändig förutsättning. Av utredningen i ärendet framgår
också, att i andra länder inrättats flygtekniska försöksanstalter, där vetenskaplig
forskning i flygindustriens intresse bedrives. Dessa anstalter äro, örn
också icke alltid till namnet, av statlig karaktär. Med hänsyn till de kostnader,
som äro förbundna med en dylik anstalt, torde en sådan icke heller i
vårt land kunna komma till stånd utan statens medverkan. De industrier,
som för närvarande i Sverige (inverka flygmatcriel, äro aktiebolaget svenska
järnvägsverkstäderna, Linköping, svenska aeroplanaktiebolaget, Trollhättan,
aktiebolaget Götaverken, Göteborg, och Nohabs flygmotoraktiebolag, Troll
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
hättan. Ue två förstnämnda bolagen samarbeta under ett särskilt bolag, aktiebolaget
förenade flygverkstäder, Stockholm. Såsom jag framhöll vid
igångsättandet av den nu slutförda utredningen, måste ståndpunkttagandet
till frågan örn anordnande av en flygteknisk försöksanstalt i vårt land bliva
beroende av den svenska flygindustriens ställning till spörsmålet om upptagande
och garanterande av självständig konstruktionsverksamhet. Ehuru
någon bindande utfästelse om dylik verksamhet icke gjorts av de berörda
industrierna, torde likväl de av kommerskollegium åberopade uttalanden,
som i sådant hänseende skett, få anses utgöra tillräcklig grund för att en
försöksanstalt av här ifrågavarande slag kommer till stånd. Av kommerskollegii
utlåtande framgår också, att behov av dylik anstalt torde göra sig
gällande inom de närmaste åren. På grund av vad sålunda anförts och då
viss tid måste förflyta innan institutionen, sedan dess anordnande beslutats,
hinner färdigställas och kan träda i verksamhet, tillstyrker jag, att medel
för påbörjande genom statens försorg av en flygteknisk försöksanstalt anvisas
å riksstaten för nästkommande budgetår.
I fråga om anstaltens omfattning och arbetsuppgifter biträder jag utredningsmannens
förslag. Anstaltens syfte bör alltså närmast vara att bedriva
för flygindustriens konstruktiva verksamhet erforderliga vetenskapliga undersökningar
och sålunda icke att utföra provning av material eller färdig
materiel. Jag tillstyrker förslaget, att den flygtekniska försöksanstalten, åtminstone
tillsvidare, begränsas att omfatta en aerodynamisk och en hållfasthetsavdelning
samt, anknuten till någon av dessa avdelningar, en flygmekanisk
avdelning. Någon särskild avdelning för sjöflygplan, på sätt föreslagits
i en reservation till rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap
yttrande, finner jag alltså för närvarande ej erforderlig. De laboratorieundersökningar
av specialnatur, som behövas för dylika plan, torde i den utsträckning,
som tillsvidare kan anses erforderlig, kunna, såsom utredningsmannen
förutsatt, utföras vid Chalmers tekniska högskola. Anmärkas må i
detta sammanhang, att enligt vad erfarenheten från utlandet giver vid handen
sådana specialundersökningar icke med nödvändighet behöva vara förlagda
till den flygtekniska försöksanstalten, även örn där finnes anordnad
särskild avdelning för undersökning i övrigt av sjöflygplan. Ej heller torde
för närvarande påkallas inrättande vid försöksanstalten av något motorforskningslaboratorium.
Det tomtområde, som förordas för anstaltens förläggning,
bör emellertid vara tillräckligt för att medgiva utbyggande av ett
sådant laboratorium, örn behov därav framdeles skulle yppa sig.
Vad angår undersökning av material delar jag utredningsmannens mening,
att, åtminstone tillsvidare, något materiallaboratorium ej bör inrättas vid
försöksanstalten utan materialforskning får ske vid redan bestående institutioner
såsom statens provningsanstalt och metallografiska institutet samt
vid materialprovningsavdelningar vid industriföretagen. Sveriges industriförbunds
av kommerskollegium understödda förslag, att även vid försöksanstalten
skulle i viss utsträckning handhavas dylika materialfrågor, vilka för
sådant fall närmast borde förläggas till hållfasthetsavdelningen, kan visserligen
synas förtjäna beaktande, men torde med ställningstagande därtill
kunna anstå i avvaktan på resultaten av den av utredningsmannen föreslagna
anordningen. Jag utgår härvid i likhet med utredningsmannen från att
materialforskningen sammanhålles av ett centralorgan, som uppgör program
för forskningen vid de olika laboratorierna. Som dylikt centralorgan torde
kunna tjänstgöra det flygtekniska råd, vars inrättande jag i det följande
ämnar tillstyrka. Till centralorganets förfogande för bekostande av ifrågavarande
materialundersökningar torde, såsom utredningsmannen föreslagit,
böra anvisas visst årligt belopp.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
23
Provningsverksamhet bör vid försöksanstalten äga rum allenast örn och i
den omfattning anstaltens huvuduppgift, forskningsarbetet, ej därigenom
menligt påverkas. Provning av material kan företagas vid nyssnämnda provningsinstitutioner.
Vad provning av färdig materiel beträffar synes lämpligt
att, på sätt utredningsmannen förutsatt, provning av utrustningsmateriel, såsom
exempelvis radioapparater och navigationsinstrument, företages vid flygvapnets
försökscentral, oavsett om materielen är avsedd för militär eller civil
flygning. Färdiga motorer och flygplan torde böra provas antingen vid
nämnda försökscentral eller vid vederbörande industriföretag under luftfartsmyndighetens
kontroll. Är det fråga om leveranser för militärt ändamål,
synes provningen närmast ankomma på flygvapnet. Slutligt ståndpunkttagande
till spörsmålet om provningen av de färdiga produkterna torde emellertid
ej nu vara nödvändigt; frågan torde i sinom tid få avgöras med ledning
av de erfarenheter, som så småningom vinnas på området.
Den aerodynamiska avdelningen utgör försöksanstaltens centrala del, och
utredningsmannen har beträffande denna verkställt en i detalj längre gående
utredning än i fråga om anstalten i övrigt. Vad hållfasthets- och flygmekaniska
avdelningarna angår torde utredningsmannen hava avsett, att närmare
bestämning av erforderliga anordningar lämpligast bör ske i den mån
behovet därav, allteftersom arbetet med anstaltens utförande fortskrider,
bättre kan överblickas. Men även beträffande den aerodynamiska avdelningen
har utredningsmannen förutsatt viss ytterligare utredning. Vid beräkning
av engångskostnaderna för försöksanstalten har sålunda för tunnelmodell
och modellförsök upptagits ett belopp av 4,000 kronor. Vidare hava
särskilda belopp beräknats, avseende bland annat ritningar och oförutsedda
utrustningskostnader. Vid det remissförfarande, utredningsmannens förslag
underkastats, har någon invändning ej riktats mot den utformning utredningsmannen
givit försöksanstalten, under förutsättning att dess arbetsuppgifter
begränsades på föreslaget sätt. Från ingenjörsvetenskapsakademiens
sida har dock uttalats, att förslaget till vindtunnelns anordnande borde i
visst hänseende bliva föremål för vidare utredning. Liknande erinran har
av flygförvaltningen gjorts beträffande de föreslagna våg- och propellerprovningsanordningarna.
För egen del finner jag av vad i ärendet förekommit
framgå, att en försöksanstalt i enlighet med utredningsmannens
förslag skulle vara ägnad att fylla sin uppgift i det stora hela tillfredsställande.
Härmed är icke sagt, att vissa jämkningar i förslaget skulle vara uteslutna.
Det torde ej vara lyckligt att vid inrättandet av en institution av
förevarande art låsa sig alltför fast vid vissa bestämda anordningar. Såsom
utredningsmannen själv förutsatt kan under byggnads- och utrustningsarbetets
gång visa sig lämpligt, att utformningen i ett eller annat avseende blir
annorlunda än nu tänkts. Det lärer bliva nödvändigt, att arbetet med anstaltens
utförande bedrives under fortlöpande kontroll av sakkunnig. Eventuellt
kan visa sig ändamålsenligt, att försöksanstaltens blivande ledning
nises i så god tid, att den kan följa arbetet med anstaltens tillkomst. Under
förutsättning att arbetena i huvudsak hålla sig inom av statsmakterna beräknad
kostnadsram, torde härvid hinder icke böra möta mot att sådana
jämkningar i nu föreliggande förslag göras, som av sakkunniga prövas välbefogade
och sorn ej föranleda rubbning i de arbetsuppgifter, försöksanstalten
enligt angivna riktlinjer skulle hava. Vid de överväganden, som sålunda
kunna komma alt ske, torde jämväl vad ingenjörsvetenskapsakademien
och flygförvaltningen i nyssberörda avseende anfört kunna bliva föremål
för prövning.
1 likhet med utredningsmannen finner jag nödvändigt, att försöksanstalten
förlägges intill eller i närheten av en flygplats, så belägen att den är lätt till
-
24
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
gänglig för dem, som måste hava beröring med anstalten. Vad angår de
alternativ, som härvid kunna ifrågakomma, torde, såsom kommerskollegium
framhållit, på de av utredningsmannen anförda skälen en förläggning till
visst flygindustriellt företag icke vara lämplig. En förläggning till militär
flygplats torde erbjuda fördelar, bland annat ur kostnadssynpunkt. Utredningen
giver emellertid vid handen, att Stockholm i dylikt fall skulle vara
uteslutet såsom förläggningsort, enär plats för försöksanstalten å Järvafältet
i närheten av flygvapnets flygfält vid Barkarby ej torde kunna beredas. Vid
sådant förhållande hava såväl utredningsmannen som kommerskollegium
förordat, att anstalten förlägges till Bromma flygplats, där erforderligt område
kan förvärvas från Stockholms stad. Ehuru jag icke är oförstående för
de erinringar, som kunna riktas mot detta förslag, synes i förevarande läge
någon bättre förläggningsort vara svår att finna. Vad särskilt beträffar
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens invändning, att Bromma flygplats i en
jämförelsevis nära framtid i huvudsak måste reserveras för reguljär lufttrafik,
må framhållas, att provflygningarna för försöksanstaltens räkning, även
örn anstaltens flygmekaniska avdelning så småningom erhåller större omfattning
än den nu planerade, knappast torde behöva inverka hindrande på
trafikflygningen. Erinras må för övrigt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
funnit de skäl, som tala för försöksanstaltens förläggning i anslutning
till ett flygfält i Stockholms närhet, böra tillmätas avgörande betydelse. De
i vissa yttranden berörda planerna på anordnande av reservflygfält, dit anstalten
kunde placeras, torde för närvarande lå anses avförda från dagordningen.
Det av utredningsmannen föreslagna området vid Bromma flygfält
synes vara av tillräcklig storlek att kunna tillgodose framtida eventuella behov
av utvidgningar vid anstalten samt jämväl i övrigt vara lämpligt för
ändamålet. Den betingade köpeskillingen, 342,000 kronor, har av byggnadsstyrelsen
funnits skälig. För egen del vill jag på anförda grunder giva min
anslutning till utredningsmannens förslag. Skulle emellertid innan ärendet
ännu slutligen avgjorts någon fördelaktigare lösning inom samma kostnadsram
till äventyrs yppa sig, torde jag få ånyo underställa frågan Kungl. Maj:t,
som därvid bör hava frihet att besluta efter omständigheterna.
Mot de av utredningsmannen beräknade engångskostnaderna för försöksanstaltens
uppförande och utrustning m. m. har icke framkommit anledning
till erinran. Kostnaderna skulle sålunda sammanlagt uppgå till för byggnader
1,008,500 kronor och för utrustning m. m. 903,500 kronor. Härtill
komma kostnaderna för markförvärvet, 342,000 kronor. Jag tillstyrker att
sistnämnda belopp anvisas å riksstaten för nästkommande budgetår. Utgående
från att byggnaderna icke hinna färdigställas under ett år, föreslår
jag vidare, att för byggnadsändamål under nämnda budgetår upptages ett
belopp av 400,000 kronor. Dessa båda belopp, tillhopa 742,000 kronor, torde
böra anvisas såsom reservationsanslag under kapitalbudgeten, statens allmänna
fastighetsfond. För anskaffande av utrustning och inventarier m. m.
torde under nästa budgetår böra vara tillräckligt med ett belopp av 150,000
kronor. Jag förutsätter, att härav jämväl må bestridas den ersättning, som
kan befinnas böra utgå lill sådan sakkunnig kontrollant av arbetet, varom
förmälts i det föregående, samt andra eventuella administrationskostnader
under byggnadstiden. Beloppet torde böra anvisas såsom särskilt reservationsanslag
under tionde huvudtiteln.
I likhet med utredningsmannen finner jag övervägande skäl tala för att
försöksanstalten organiseras som en självständig civil institution. Jag biträder
likaledes förslaget, att anstalten icke blott i ekonomiskt hänseende utan
även rent formellt får karaktär av statlig organisation. Härvid bör emellertid,
såsom utredningsmannen framhållit, tillses, att förefintliga möjligheter
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
25
för anstalten till smidig anpassning efter industriens och utvecklingens behov
tillvaratagas.
Vad angår försöksanstaltens organisation i övrigt ansluter jag mig till förslaget,
att anstalten skall stå under inseende av en styrelse, bestående av representanter
för de av anstaltens verksamhet berörda intressena. Styrelsens
närmare sammansättning torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma,
därvid jag emellertid förutsätter, att utredningsmannens förslag åtminstone
i huvudsak följes. Utredningsmannen har tänkt sig, att på det sålunda
bildade organet skulle ankomma icke blott försöksanstaltens administrativa
ledning utan även planläggandet av den flygtekniska försöksverksamheten
såväl vid anstalten som vid de utomstående institutioner, där, enligt
vad förut anförts, viss hithörande verksamhet skulle bedrivas. Liksom
utredningsmannen är jag övertygad om lämpligheten av att ett organ bildas
med den planläggande och sammanhållande uppgift, som enligt förslaget
skulle komma att anförtros försöksanstaltens styrelse. Jag delar emellertid
de i yttrandena från flera håll framkomna betänkligheterna beträffande
spörsmålet huruvida en dylik uppgift skall kunna på ett ur rationellt vetenskapliga
och industriella synpunkter tillfredsställande sätt skötas av en
sålunda sammansatt anstaltsstyrelse, varom här är fråga. I likhet med
kommerskollegium anser jag mig därför böra förorda, att sistnämnda uppgift
icke anförtros anstaltsstyrelsen utan i stället överlämnas åt ett särskilt
flygtekniskt råd, bildat av sakkunniga personer. Ledamöterna i rådet böra
utses av Kungl. Maj :t. Antalet ledamöter och den närmare sammansättningen
av rådet torde få bero på ytterligare överväganden.
I fråga örn personalorganisationen innebär utredningsmannens förslag, att
som chef för försöksanstalten skulle stå en överdirektör, förordnad för sex
år i sänder med avlöning enligt lönegraden A 2 för ordinarie befattningshavare
eller således 15,000 kronor örn året. Övrig personal skulle utgöras av
bland andra dels vid den aerodynamiska avdelningen en ordinarie avdelningschef
i lönegraden B 29, en ordinarie förste avdelningsingenjör i lönegraden
B 26, en extra ordinarie avdelningsingenjör i 24:e lönegraden samt en
extra ordinarie avdelningsingenjör för det fysikaliska laboratoriet i 22 :a lönegraden,
dels vid hållfasthetsavdelningen en ordinarie avdelningschef i lönegraden
B 29, en extra ordinarie och en extra avdelningsingenjör i 22 :a lönegraden
samt en ordinarie försöksledare i lönegraden B 20, dels ock vid flygmekaniska
avdelningen en extra ordinarie avdelningsingenjör i 24 :e lönegraden
med flygtillägg å 3,000 kronor örn året. Därjämte skulle finnas
diverse odinarie, extra ordinarie och extra befattningshavare i lägre lönegrader
samt arbetarpersonal och tillfälliga biträden. De sammanlagda årliga
avlöningskostnaderna hava uppskattats till 225,000 kronor, dyrtidstillägg
oberäknat.
Då försöksanstalten icke kommer att träda i verksamhet under nästkommande
budgetår, behöver för närvarande anslag till årskostnaderna icke
äskas. Ej heller torde det vara nödvändigt eller ens lämpligt att nu i detalj
fastslå försöksanstaltens blivande stater. Vissa frågor av övervägande principiell
natur beträffande anstaltens personalorganisation torde emellertid
redan i detta sammanhang böra prövas, .lag vill härvid ansluta mig lill de
synpunkter, som kommit lill uttryck såväl i kommerskollegii som i siatskontorets
yttrande, nämligen att anställningsformen åtminstone för de högre
tjänstemännen, å vilka ansvaret för försöksverksamhetens ändamålsenliga
bedrivande främst vilar, bör bliva sådan, att rättelse i händelse av olämpligt
personval icke omöjliggöres eller över hövan försvåras. 1 detta syfte tillstyrker
jag kommerskollegii förslag, att de av mig nyss särskilt uppräknade
26
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
ordnande under viss tid samt att ersättningen till dem följaktligen bestämmes
att utgå i form av årsarvode. Beträffande arvodenas belopp förordar jag på
av kommerskollegium åberopade skäl, att arvodet till anstaltens chef fastställes
till 17,000 kronor. Likaledes kan jag biträda kommerskollegii förslag
om ett årsarvode till var och en av de båda avdelningscheferna å 12,000 kronor
och till förste avdelningsingenjören vid aerodynamiska avdelningen å
10,000 kronor. I likhet med kollegium förutsätter jag, att med dessa fyra
befattningar förenas pensionsrätt enligt bestämmelserna i 3 kap. civila
tjänstepensionsreglementet. Vad angår den övriga ingenjörspersonalen torde
ersättning böra utgå med belopp, som Kungl. Majit efter förslag av styrelsen
bestämmer under hänsynstagande till de för vederbörande befattningshavare
stadgade kompetensfordringarna och arbetsuppgifterna.
För av mig här ej särskilt angivna, av utredningsmannen i lönegrader
inordnade befattningshavare torde lönegradsplaceringen kunna bibehållas.
Jag förordar emellertid att, i avvaktan på någon erfarenhet av försöksanstaltens
verksamhet, tillsvidare icke inrättas några tjänster å ordinarie stat utan
samtliga ifrågavarande befattningar upptagas såsom extra ordinarie eller
extra.
Vidkommande slutligen driftskostnaderna må bär allenast erinras, att
dessa av utredningsmannen beräknats till 205,000 kronor om året. Det torde
icke vara anledning att nu närmare ingå på ifrågavarande beräkningar, vilka
emellertid synas kunna godtagas såsom ägnade att skänka en i huvudsak
tillförlitlig uppfattning om de medelsanspråk, som kunna komma att ställas
på statsverket från anstaltens sida. Framhållas må emellertid tillika i detta
sammanhang, att statsverket kan beräknas bliva gottgjort viss del av anstaltens
årskostnader genom inflytande avgifter för vid anstalten beställda
undersökningar. Det torde, på sätt utredningsmannen föreslagit, böra ankomma
på Kungl. Majit att bestämma de grunder, efter vilka dessa avgifter
skola utgå. Härvid bör uppenbarligen tillses, att beloppen avpassas under
vederbörligt hänsynstagande till de industrier, som anstalten har till uppgift
att betjäna.
Utskottet. Kungl. Majits förslag innebär inrättande av en flygteknisk försöksanstalt,
varigenom förutsättningar skulle skapas för flygteknisk forskning och experimentverksamhet,
möjliggörande en flygindustri, som byggde sin verksamhet
på inhemska konstruktioner. Då det givetvis ur skilda synpunkter är
av utomordentlig vikt för ett land att på förevarande område äga tillgång
till en självständig industri, finner utskottet sig böra tillstyrka, att en dylik
anstalt genom statens försorg kommer till stånd.
Vad beträffar försöksanstaltens omfattning och arbetsuppgifter kan utskottet
helt ansluta sig till vad departementschefen härutinnan föreslagit.
Utskottet delar även departementschefens uppfattning om lämpligheten av
att planläggandet av den ifrågasatta försöksverksamheten anförtros åt ett
särskilt flygtekniskt råd.
Departementschefen har beträffande anstaltens personalorganisation icke
räknat åtminstone tills vidare med inrättande av några tjänster på ordinarie
stat, utan ansett de högre befattningshavarna böra tillsättas på förordnande
under viss tid med ersättning i form av arvode och övriga befattningshavare
upptagas såsom extra ordinarie eller extra. Utskottet ansluter sig till vad
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
27
departementschefen sålunda föreslagit och har intet att erinra mot för befattningshavarna
vid försöksanstalten förordad löneställning. Såsom departementschefen
emellertid framhållit, behöver för närvarande anslag till avlöningskostnader
icke anvisas, enär anstalten icke kommer att träda i verksamhet
under nästa budgetår. Ej heller är det behövligt att nu i detalj
fastställa anstaltens blivande stater.
I fråga örn engångskostnaderna för försöksanstaltens uppförande och utrustning
m. m. må framhållas, att enligt departementschefens förslag försöksanstalten
lämpligen borde förläggas till Bromma flygplats, där erforderligt
område kunde förvärvas för en köpeskilling av 342,000 kronor. För
byggnadsändamål har departementschefen för nästa budgetår räknat med
ett belopp av 400,000 kronor. Dessa båda belopp, tillhopa 742,000 kronor,
hava synts departementschefen böra anvisas bland utgifter å kapitalbudgeten.
För anskaffande av utrustning och inventarier m. m. har departementschefen
för nästa budgetår begärt ett belopp av 150,000 kronor, att anvisas
såsom särskilt anslag under tionde huvudtiteln.
Utskottet bär intet haft att erinra mot de sålunda för ifrågavarande ändamål
begärda medelsanvisningarna.
Vad departementschefen i övrigt i nu föreliggande proposition anfört har
ej heller i de delar, örn vilka utskottet icke särskilt yttrat sig, givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet kommer i särskilt utlåtande denna dag att göra hemställan om
anvisande av ovanberörda kapitalinvesteringsanslag å 742,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får utskottet under nu förevarande punkt
hemställa,
att riksdagen må till Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
24 :o) Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m. Undersöknings- oell förberedande gruvarbeten
inom Västerbottens län. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkterna
30 och 31, sid. 36—41) att
dels till Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning
inmutade, m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 85,000 kronor;
dels ock till Undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom Västerbottens
län för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 350,000
kronor.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet.
För innevarande budgetår hava för ifrågavarande ändamål anvisats respektive
85,000 och 310,000 kronor.
För nästa budgetår föreslås den ändringen, att anslaget till undersökningsoch
förberedande gruvarbeten inom Västerbottens län ökas med 40,000
kronor.
Beträffande förstnämnda anslag förutsättes, att — på sätt nu är medgivet
— anslaget må tagas i anspråk jämväl för likvid av jordägarandelar i av
staten inmutade fyndigheter å enskild mark. I fråga om båda anslagen
förutsättes — liksom tidigare — att under arbetenas gång förskjutningar må
efter beslut av Kungl. Majit kunna ske i de olika arbetsprogrammen och i
samband därmed jämkningar vidtagas i kostnadsfördelningen mellan de
olika anslagsposterna.
Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som
genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller
kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. ett reservationsanslag
av 85,000 kronor;
b) till Undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom
Västerbottens län ett reservationsanslag av 350,000 kronor.
25 :o) Djupundersökningar vid Racke jaure malmfält. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 32, sid. 41—46) att till Djupundersökningar vid
Rackejaure malmfält för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
360,000 kronor.
Departementschefen har erinrat därom, att med anledning av vid 1935 års
riksdag väckta motioner örn anvisande av visst anslag för statens deltagande
i en djupundersökning av malmfyndigheten Rackejaur i Malå socken av
Västerbottens län, uttalade nämnda års riksdag, att de synpunkter, som i
motionerna framförts, hade synts riksdagen böra komma under övervägande.
Det hade emellertid icke varit möjligt för riksdagen att, innan närmare utredning
verkställts, taga ställning till de i motionerna berörda spörsmålen av
teknisk och ekonomisk art. Riksdagen hemställde för den skull, att Kungl.
Maj :t, sedan vederbörande intressenter inkommit med framställning i ämnet,
efter verkställd utredning måtte vidtaga de åtgärder, som befunnes erforderliga.
I en till kommerskollegium ställd, av kollegium och Sveriges geologiska
undersökning med gemensamt yttrande den 14 oktober 1937 överlämnad
skrift har nu Bolidens gruvaktiebolag hemställt, att staten såsom ägare av
den på jordägareandelen belöpande hälften av malmfyndigheten Rackejaur
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
29
måtte deltaga med halva det för en djupundersökning av fyndigheten erforderliga
beloppet. De sammanlagda kostnaderna för denna undersökning beräknades
uppgå till 1,100,000 kronor, fördelade på tre år med respektive
720,000 kronor, 290,000 kronor och 90,000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt, att de begärda undersökningarna snarast
komma till stånd. Vad anginge sättet för undersökningarnas bedrivande
syntes departementschefen myndigheternas förslag, att arbetet utfördes för
statens och gruvbolagets gemensamma räkning och att vardera parten sålunda
svarade för hälften av kostnaderna, vara det i förhandenvarande läge
lämpligaste.
De framlagda kostnadsberäkningarna hava icke föranlett någon erinran
från departementschefens sida. För bestridande av den å staten belöpande
andelen i första årets kostnader skulle alltså å riksstaten för budgetåret 1938/
39 upptagas ett anslag å 360,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,
att riksdagen må till Djupundersökningar vid Racke jaure
malmfält för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 360,000 kronor.
26 :o) Geologisk-geofysisk undersökning av sydvästra Skånes kritområdc.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 33, sid. 46—52) att till Geologisk-geofysisk
undersökning av sydvästra Skånes kritområde för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Departementschefen har meddelat, att Sveriges geologiska undersökning i
skrivelse den 2 oktober 1937 anhållit, att Kungl. Majit ville vidtaga åtgärd
för anvisande för budgetåret 1938/39 av ett reservationsanslag å 465,000 kronor
för utförande av en geologisk-geofysisk undersökning av sydvästra Skånes
kritområde. Förslaget i fråga åsyftar en förundersökning, avsedd att
utgöra underlag för fortsatta undersökningsarbeten genom djupborrning av
de geologiska horisonter under kritformationen i sydvästra Skåne, vilka möjligen
kunna innehålla fyndigheter av salt, olja och gas.
Departementschefen har tillstyrkt, att de föreslagna undersökningarna
komma till stånd ävensom ansett, att arbetsprogrammet fördelades över flera
budgetår. Kostnaderna hava beräknats till 490,000 kronor, av vilket belopp
100,000 kronor ansetts böra anvisas för nästa budgetår.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till Geologisk-geofysisk undersökning av
sydvästra Skånes kritområde för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Utskottet.
U tskottel.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
27 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 34, sid. 52 och 53) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
10,000 kronor.
28 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, sid. 53—55), vilket i
förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär oförändrade
grunder och belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium
att under budgetåret 1938/39 utdela lärlingsunderstöd,
utlärlingspenningar och statspremier med tillämpning av de
för budgetåret 1937/38 i detta avseende fastställda grunder
och med iakttagande att nya statsunderstöd må, vart och ett
å 400 kronor, beviljas för utbildning av högst 100 lärlingar;
b) medgiva, att till understöd åt hantverksföreningar för
utdelning av lärlingspremier må under budgetåret 1938/39
användas högst 3,000 kronor;
c) till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning lios
hantverksmästare för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 40,000 kronor.
29:o) Befrämjande av hemslöjden. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 36, sid. 55—58) att till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 51,500 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
41,500 kronor.
För nästa budgetår föreslås, att anslaget till befrämjande av hemslöjden
bestämmes till 51,500 kronor att disponeras för följande ändamåli
1) till understöd åt de provinsiella hemslöjdsföreningarna . . kronor 22,000
2) till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund ...... » 13,000
3) till Föreningen för svensk hemslöjd .................. » 12,000
4) till Kungl. Majits förfogande för olika hemslöjdsändamål
samt till bestridande av statens hemslöjdsråds verksamhet
.............................................. » 4,500
Summa kronor 51,500.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
31
Nämnda förslag innebär en ökning av de under 1) och 2) upptagna posterna
med respektive 7,000 kronor och 3,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka den begärda anslagsökningen, får
hemställa,
att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 51,500 kronor.
30 :o) Befrämjande av hemslöjden inom Bohuslän. Bidrag till Svenska
slöjdföreningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 37 och
38, sid. 58—62) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Befrämjande av hemslöjden inom Bohuslän ett reservationsanslag
av 30,000 kronor;
b) såsom Bidrag till Svenska slöjdföreningen ett anslag
av 10,000 kronor.
31:o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga örn hantverk
och småindustri. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39, sid. 62—
65) att till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk
och småindustri för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
30,000 kronor.
Anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk
och småindustri på landsbygden är för innevarande budgetår uppfört
med 15,000 kronor.
Anslaget i fråga syftar till att genom en inom vederbörande län inrättad
organisation, som kan taga initiativ till och leda verksamheten, underlätta
för vissa befolkningsgrupper på landsbygden att genom idkande av hantverk
eller småindustri stärka de försörjningsmöjligheter, som äro förenade med
ett mindre jordbruk.
I avseende å statsbidragets belopp har kommerskollegium förordat, att
bidraget höjes med 15,000 kronor till 30,000 kronor. Därvid har kollegium,
utöver fortsatt bidrag å sammanlagt 21,000 kronor till ifrågavarande verksamhets
uppehållande inom Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands
län, räknat med visst behov av medel för understöd jämväl inom andra delar
av riket. Departementschefen har funnit sig böra tillstyrka den av kollegium
föreslagna anslagshöjningen.
Departementschefen har vidare tillstyrkt komincrskollegii förslag, att den
begränsning av anslagets användning, som orden »på landsbygden» innebure,
U sköttel.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
måtte i fortsättningen bortfalla. Liksom kollegium har departementschefen
därvid förutsatt, att, i överensstämmelse med motiven i samband med anslagets
tillkomst, landsbygdens behov av bidrag särskilt beaktades.
Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den begärda anslagshöjningen
liksom ej heller mot vad departementschefen i övrigt under denna
punkt föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Upplysnings- och organisationsverksamhet
i fråga om hantverk och småindustri för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
32:o) Resestipendier för yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 40, sid. 66) att till Resestipendier för yrkesutbildning för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
Uti en inom första kammaren av herr F. Ström väckt motion (nr 26) har
hemställts, att riksdagen måtte besluta att lämna sitt bifall till beviljandet av
det av kommerskollegium för budgetåret 1937/38 till resestipendier för yrkesutbildning
begärda anslaget å 50,000 kronor, av vilket belopp 28,000 kronor
vörö avsedda till stipendier för genomgående av kurser och skolor samt
studieresor inom landet samt 22,000 kronor till studieresor utomlands, alternativt
att det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet måtte höjas med 5,000
kronor att utgå till utländska studieresor åt svenska tekniker.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
40,000 kronor.
I skrivelse den 21 augusti 1937 har kommerskollegium — efter att hava
framhållit, att, ehuru goda skäl kunde åberopas för ett högre anslag och
särskilt för en höjning av det för stipendier för utlandsresor avsedda delbeloppet,
kollegium i avvaktan på ytterligare erfarenheter dock ej nu ville
påyrka någon höjning av anslagsbeloppet eller ändring av dess fördelning
— hemställt örn åtgärds vidtagande för beredande å 1938/39 års riksstat för
ifrågavarande ändamål av ett anslag till enahanda belopp som det för löpande
budgetår beviljade eller 40,000 kronor.
Departementschefen har biträtt kollegii hemställan. Av anslaget syntes
departementschefen böra avses liksom innevarande budgetår högst 12,000
kronor till stipendier för utlandsresor och högst 28,000 kronor för övriga
stipendier.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
33
Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra därom,
att riksdagen för budgetåret 1936/37 anvisade för här ifrågavarande ändamål
ett anslag av 15,000 kronor, av vilket belopp, jämte förefintliga reservationer,
7,200 kronor utdelades för studier utomlands. Av det för budgetåret
1937/38 beviljade anslaget av 40,000 kronor utgjorde delbeloppet till stipendier
för utlandsresor 12,000 kronor. Anslaget har sålunda under senare år
undergått en icke oväsentlig höjning. Att, såsom motionären föreslagit, nu
ytterligare höja anslaget, möjliggörande en ökning av berörda delpost finner
sig utskottet icke böra förorda. Framhållas må därjämte, att kommerskollegium
ansett sig i avvaktan på ytterligare erfarenheter icke böra påyrka
någon höjning av anslagsbeloppet eller ändring av dess fördelning. Vid angivna
förhållanden finner sig utskottet böra avstyrka den föreliggande
motionen.
Mot departementschefens beräkning av förevarande anslag, som upptagits
med samma belopp som för innevarande budgetår, har utskottet intet haft
att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: 26, till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.
33:o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 41) avgiver utskottet
framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
34: o) Motion om anslag till experimentverksamhet i syfte att ur skogsprodukter
utvinna motorbränsle. Uti en inom andra kammaren av herr
O. W. Lövgren väckt motion (nr 95) har hemställts, att riksdagen för i
motionen angivet syfte anslår ett belopp av 250,000 kr., varvid återbetalningsskyldighet
till staten skall gälla, därest metoden skulle visa sig ekonomiskt
bärkraftig, och då genom erhållen vinst å rörelsen, samt att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t anhålla örn uppdrag åt kungl, flygförvaltningen,
kungl, marinförvaltningen och kungl, arméförvaltningen att genom
utsedda representanter följa dessa undersökningar.
Av motionen inhämtas, bland annat, följande:
Motionären har funnit angeläget, att från statens sida åtgärder vidtagas
i syfte att stödja den s. k. lutmetoden, vilken innebär att ur avfallsluten
från cellulosafabriker — liksom även ur såväl barr- som lövved —
framställa produkter, som kunna lämpa sig för motorbränsle. Produkter,
Bihanr) till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 10■ 3
Utskottet -
34
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
som framställts enligt nämnda metod, hava endast kunnat åstadkommas i
mindre kvantitet, enär framställning endast har skett laboratoriemässigt.
Det har synts motionären vara ett allmänt intresse, att dessa laboratorieförsök
kunde fortsättas i större skala för att därigenom dels kontrollera
metodens lämplighet vid stordrift, dels ock vidtaga ingående prov avseende
produktens olika användningsområden. De kostnader, som skulle bliva
förbundna med fortsatta experiment och undersökningar, voro, framhåller
motionären, närmast att hänföra till byggandet av en försöksanläggning i
halvstor skala, vilka kostnader för en komplett fabrik inklusive driftskostnader
skulle belöpa sig till c:a 250,000 kronor.
Otskottet. Utskottet vill erinra därom, att vid föregående års riksdag förelåg motion
om anslag till en experimentverksamhet i syfte att ur skogsavfall utvinna
motorbränsle. I sitt över motionen avgivna utlåtande framhöll statsutskottet,
bland annat, att den i motionen angivna metoden icke vore den enda
på ifrågavarande område. En intensiv försöksverksamhet hade nämligen
bedrivits, varvid ett flertal olika metoder med skilda utgångsmaterial kommit
till användning, för vilka utskottet i sitt utlåtande närmare redogjorde.
Då det för vårt land vore av utomordentlig vikt, att frågan örn en inhemsk
produktion av flytande bränsle — främst bensin — på ett eller annat
sätt bragtes till lösning, vore det också, framhöll utskottet, angeläget, att
statsmakterna ekonomiskt understödde och befrämjade verksamheten på
området. Att emellertid utan en förberedande ingående granskning av problemet
i hela dess vidd för det dåvarande anvisa medel för bedrivande av
försöksverksamhet efter det i motionen angivna förfaringssättet syntes utskottet
icke böra komma ifråga. Utskottet uttalade den uppfattningen, att
vad som å förevarande område i första hand borde åtgöras vore, att en
prövning skedde i syfte att utröna, vilken metod, som med hänsyn till våra
inhemska råvaruresurser och förhållanden i övrigt i vårt land kunde för
oss befinnas mest lämpad för ett praktiskt och ekonomiskt utnyttjande.
Innan säkra hållpunkter härutinnan vunnits, syntes utskottet ett definitivt
ståndpunkttagande från riksdagens sida till den föreliggande frågan icke
kunna tagas. Utskottet ansåg sig i anledning av motionen böra föreslå,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhöll, att Kungl. Majit måtte
låta verkställa en skyndsam utredning rörande möjligheterna att inom vårt
land framställa syntetiskt motorbränsle.
Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet sålunda föreslagit.
Med anledning härav anmodade Kungl. Majit den 25 juni 1937 ingenjörsvetenskapsakademien
att utarbeta redogörelse över kända metoder för
framställning av syntetiskt motorbränsle samt att därmed inkomma jämte
yttrande i ämnet. Nämnda redogörelse och yttrande hava, enligt vad utskottet
under hand inhämtat, ännu icke inkommit till Kungl. Majit.
Vidkommande det nu motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet framhålla,
att utskottet alltjämt är av den uppfattningen, att problemet örn
framställning av syntetiskt motorbränsle bör i hela dess vidd ingående
granskas, innan från statens sida åtgärder vidtagas för ett mera direkt
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
35
ekonomiskt understödjande av på området framkomna skilda metoder. Då
härtill kommer, att, såsom ovan nämnts, utredning i nu angivna avseende
pågår, synes utskottet avgörande skäl tala för att frågan om statsunderstöd
i det av motionären angivna syftet bör anstå i avvaktan på resultatet
av nämnda utredning. Då utskottet emellertid anser frågan örn utvinnande
av flytande bränslen ur svenska råmateriel vara av största betydelse, vill
utskottet framhålla angelägenheten av att ovannämnda utredning i möjligaste
mån påskyndas.
Under åberopande av det anförda och då utskottet förutsätter, att även
den av motionären angivna metoden kommer att bliva föremål för en ingående
granskning i samband med ovanberörda utredning, finner utskottet,
att den föreliggande motionen icke bör föranleda anvisande av särskilt
anslag för ändamålet.
Utskottet hemställer,
att motionen II: 95 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
D. Sjöfart och handel.
35 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 42, sid. 68—73) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
lotsstyrelsen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;
dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 217,700 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört medi
201,000 kronor.
Departementschefens förslag innebär, att befattningen såsom extra ordinarie
verkmästare i 20 :e lönegraden hos styrelsen måtte uppföras å ordinarie
stat i lönegraden B 20. Vidare har föreslagits sådan ökning av grundavlöningsposten,
att densamma lämnar tillgång till avlönande av — utöver
en nu befintlig extra ordinarie ritare i 14 :e lönegraden — ytterligare två dylika
befattningar i sagda lönegrad. Slutligen har för anlitande av viss tillfällig
personal grundavlöningsposten ansetts böra ytterligare höjas med
tillhopa 6,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under förevarande punkt föreslagit, får hemställa,
Utskottet.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för lotsstyrel -
sen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generallotsdirektör ........................ A 3
2 byråchefer.................................... B 30
1 Överfyringenjör ............................... B 30
2 fyringenjörer.................................. B 26
1 sekreterare.................................... B 26
1 byråingenjör .................................. B 24
1 kamrerare .................................... B 22
1 aktuarie ...................................... B 21
1 byggmästare .................................. B 20
1 materialförvaltare.............................. B 20
2 verkmästare .................................. B 20
1 registrator ............... B 11
1 förste expeditionsvakt.......................... B 7
2 kanslibiträden ................................ B 7
2 expeditionsvakter .............................. B 5
1 kontorsbiträde ................................ B 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 byggmästare ............ B 21
1 kassör och bokhållare.......................... B 21
1 verkmästare .................................. B 21
Tjänsteman å extra stat.
1 byråingenjör ................................ B 24.
Amri. 1. Den å ordinarie stat upptagna byggmästartjänsten och en av de
å samma stat upptagna verkmästartjänsterna skola hållas obesatta, så länge
å övergångsstat uppförda byggmästaren och verkmästaren kvarstå i tjänst.
Armi. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdesbefattningama
skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren
kvarstår i tjänst.
b) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.............................. kronor 133,400
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, för
slagsvis.
............................... » 21,700
3. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis > 8,100
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
37
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 40,900
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... .»_4,900 kronor 45,800
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.......... » 8,700
Summa förslagsanslag kronor 217,700;
c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos
lotsstyrelsen för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 217,700 kronor.
36:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 43, sid. 74—81) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
lots- och fyrstaten;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och
fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;
dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 4,372,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
4.282.000 kronor.
Departementschefen har föreslagit, att fyra för närvarande vakantsatta
tjänster, nämligen tre lotsbefattningar i 6:e lönegraden och en fyrmästarbefattning
å 3:e klass fyr, indragas från och med den 1 juli 1938.
Med förmälan att å varje distriktsexpedition i de sex lotsdistrikten funnes
anställda ett expeditionsbiträde och ett kontorsbiträde och att av denna
personal samtliga expeditionsbiträden men allenast tre kontorsbiträde!! vore
upptagna å ordinarie stat, har departementschefen föreslagit, att de tre
extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningarna, vilkas innehavare varit anställda
i lotsverkets tjänst under avsevärd tid, nämligen en från 1920, en
från 1921 och en från 1925, upptagas å ordinarie stat.
Departementschefen har vidare funnit sig böra tillstyrka ett av lotsstyrelsen
framlagt förslag om uppflyttning i högsta klass av Rödkallens fyr och
örn uppförande å ordinarie stat av en icke-ordinarie fyrbiträdesbefattning å
fyrskeppet »Västra Banken». I samband med uppflyttningen i högre klass av
Rödkallens fyr, vilken uppflyttning borde äga rum från och med den 1 juli
1938, hava en fyrmästarbefattning å 2:a klass fyr samt en fyrvaktarbefattning
å 2:a och 3:e klass fyr ansetts böra utbytas mot enahanda befattningar
å lia klass fyr.
Anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat och till avlöningar
till icke-ordinarie personal hava ansetts böra ökas med respektive
36.000 kronor och 12,000 kronor på grund av att den lotspersonalen tillagda
38
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
semesterrätten inverkar på dessa poster i avseende å ett halvt år. Beträffande
sistnämnda anslagspost har vidare föreslagits en ökning med 25,000
kronor till följd av under innevarande budgetår verkställd samt ytterligare
emotsedd ökning av antalet befattningar.
DiikoUet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda
beräkningen av förevarande anslag eller vad departementschefen i samband
därmed anfört, får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för lots- och
fyrstaten:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
Distriktsbef&l och personal å distriktsexpeditionerna.
3 lotskaptener...................................... 13
3 » 12
6 lotslöjtnanter .............................................. 11
1 distriktsf yrmästare................................. 10
6 expeditionsbiträden................................ 6
6 kontorsbiträden................................... 2
Lotspersonal.
15 överlotsar......................................... 10
22 lotsförman........................................ 9
19 » 7
30 »> 6
287 lotsar ........................................ 6
81 » ........................................ 5
Fyrpersonal.
12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp.................... 10
27 » » lia » fyr......................... 10
1 » » gasstation............................ 10
6 » * 2:a klass fyrskepp.................... 8
28 > » 2:a » fyr......................... 8
1 » » 3:e » fyrskepp.................... 6
16 » » 3:e » fyr......................... 6
24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp.................... 5
28 » »Ira » fyr......................... 5
1 » » gasstation............................ 5
7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ............. 4
31 » » 2:a » 3:e » fyr.................. 4
100 fyrbiträden....................................... 3
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 39
Befattning Lönegrad
Personal & tjänstefartyg.
1 befälhavare....................................... 11
7 maskinister....................................... 8
Tjänstemän å övergångsstat.
2 överlotsar........................................ 10
2 lotsförman....................................... 9
5 * 7
5 lotsar............................................ 6.
Anm. 1. 2 lotsförmanstjänster i 9:e lönegraden å ordinarie stat må
tillsättas endast i den mån 2 överlotsar å övergångsstat avgå från sina befattningar.
Anm. 2. 2 lotsförmanstjänster i 7:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas
endast i den mån 2 lotsförman i 9:e lönegraden å övergångsstat avgå
från sina befattningar.
Anm. 3. 5 lotsförmanstjänster i 6:e lönegraden å ordinarie stat må
tillsättas endast i den män 5 lotsförman i 7:e lönegraden å övergångsstat
avgå från sina befattningar.
Anm. i. 5 lotstjänster i 5:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas
endast i den mån 5 lotsar i 6:e lönegraden å övergångsstat avgå från sina befattningar.
b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis .......................... kronor 2,374,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis .......................... » 44,000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningarm. m.,
förslagsvis.......... kronor 572,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis----_ » 22,000 » 594,000
4. Särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:
a. Lotspersonalens andel
i lotspenningar, förslagsvis.
............ » 1,120,000
b. Kost eller kostpen
ningar
till personalen
å fyrskepp m. m., förslagsvis
............ » 130,000
40
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
c.
d.
e.
f.
Ersättningar för mist
signalering,
förslagsvis kronor 15,000
Fyrskeppstillägg, förslagsvis
............ » 75,000
Provisoriskt dyrorts
tillägg,
förslagsvis ... » 12,000
Provisoriskt lönetill
lägg,
förslagsvis..... » 8,000
kronor 1,360,000
Summa förslagsanslag kronor 4,372,000;
c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare d lotsoch
fyrstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 4,372,000 kronor.
37:o) Lotsverket; Omkostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 44, sid. 81—90) att till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret 1938/
39 anvisa ett förslagsanslag av 1,462,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
1.352.000 kronor,
I fråga om anslagsposten till reseersättningar har departementschefen föreslagit,
att medel beredas för möjliggörande av ökning av antalet övningar vid
var och en av lotsverkets livräddningsanstalter från en till två årligen. Det
härför erforderliga beloppet har beräknats till 4,000 kronor. Vidare har med
hänsyn till belastningen förevarande anslagspost ansetts böra ökas med
6.000 kronor. Posten skulle sålunda för nästa budgetår ökas med sammanlagt
10,000 kronor.
Beträffande anslagsposten till expenser har departementschefen ej haft
något att erinra mot den till följd av den beräknade belastningen å ifrågavarande
post för utgifter, vilka för närvarande bestridas därifrån, föreslagna
höjningen med 200 kronor för bränsle, lyse och vatten samt med 9,800
kronor för övriga expenser. Anslagsposten i fråga skulle vid sådant förhållande
ökas med tillhopa 10,000 kronor.
Vidkommande anslagsposten till övriga utgifter har departementschefen
föreslagit en höjning av medelsanvisningen för förbrukningsartiklar med
25.000 kronor. Vidare har delposten till reparation och underhåll av byggnader
ansetts böra ökas med 100,000 kronor. Departementschefen har funnit
sig böra biträda en av lotsstyrelsen gjord framställning om bemyndigande
för styrelsen att tilldela person, som ej är anställd vid lotsverket
eller livbåtssällskapet, belöning för arbete med räddning av skeppsbrutna till
belopp av högst 250 kronor. Någon uppräkning av vederbörlig anslagspost
har med anledning härav icke ansetts behövlig. Med hänsyn till det anförda
och då delposten å 35,000 kronor till bidrag till lotsbåtar icke blir behövlig
efter utgången av innevarande budgetår, skulle anslagsposten till övriga
utgifter komma att ökas med 90,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
41
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag och vad departementschefen
i samband därmed anfört har utskottet lämnat utan erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,462,000 kronor.
38:o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag (punkt 45, sid. 90—118) har riksdagen redan
fattat beslut; varom härmed
erinras.
39:o) Bottenundersökning m. m. av farleden mellan Kalmar och Färjestaden.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 46, sid. 118—121) att
till Bottenundersökning m. m. av farleden mellan Kalmar och Färjestaden
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 9,000 kronor.
Med hänsyn därtill, att kommunikationerna mellan Kalmar och Färjestaden
under vintertiden måste betecknas såsom otillfredsställande, har departementschefen
funnit erforderligt, att en förberedande undersökning vidtages,
vilken undersökning bör omfatta ej blott frågan om anordnandet av
fast fyrbelysning utan även möjligheten att genom upprensning av farleden
nedbringa det eljest behövliga antalet fyrar. Mot den beräknade kostnaden,
9,000 kronor, för ifrågavarande arbeten, som äro avsedda att utföras genom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg, har departementschefen icke haft
någon erinran att göra.
Utskottet, som tillstyrker att för här ifrågavarande ändamål medel anvisas
i den omfattning, som av departementschefen föreslagits, hemställer,
att riksdagen må till Bottenundersökning m. m. av farleden
mellan Kalmar och Färjestaden för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 9,000 kronor.
40:o) Sjöhistoriska museet: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 122—127), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 2,600 kronor,
avseende i huvudsak anställande av en extra ordinarie värmeledningsskötare
och reparatör i 7 :e lönegraden, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sjöhistoriska museet,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1938/39:
Utskottet.
Utskottet.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis.
............................... kronor 11,700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ...................... > 7,800
3. Avlöningar till övrig icke-or
dinarie
personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 13,200
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... » 1,200 » 14,400
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.................. » 1,100
Summa förslagsanslag kronor 35,000;
b) till Sjöhistoriska museet: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.
41 :o) Sjöhistoriska museet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 48, sid. 127 och 128), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en med hänsyn i huvudsak till
belastningen å detsamma föranledd höjning av anslaget med 4,200 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöhistoriska museet: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 12,900
kronor.
42:o) Sjöhistoriska museet: Uppordnande av samlingarna m. m. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 49, sid. 128—130), vilket i förhållande
till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär dels minskning
med 2,000 kronor, dels ock den ändringen, att från anslaget skola bestridas
kostnaderna jämväl för konservering av ritningar m. m., medförande
viss ändring i anslagsrubriken, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöhistoriska museet: Uppordnande
av samlingarna m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett resn
vationsanslag av 8,000 kronor.
43:o) Sjöhistoriska museet: Monterutrustning och inredning m. m. Sjöhistoriska
museet: Underhåll av samlingarna. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkterna 50 och 51, sid. 131—133), vilka i förhållande till
de för innevarande budgetår anvisade anslagen innebära beträffande förstnämnda
anslag ingen ändring i anslagsbeloppet och beträffande sistnämnda
anslag en ökning med 400 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
43
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Sjöhistoriska museet: Monterutrustning och inredning
m. m. ett reservationsanslag av 10,000 kronor;
b) till Sjöhistoriska museet: Underhåll av samlingarna ett
reservationsanslag av 3,100 kronor.
44 :o) Statens isbrytarverksamhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 52, sid. 133—138) att till Statens isbrytarverksamhet:
Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 90,500 kronor.
För bestridande av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg
är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 225,000
kronor.
Departementschefen har erinrat därom, att besättningen å isbrytarfartygen
— Atle och Ymer — utgjordes delvis av till flottan hörande personal,
som under kommendering till tjänstgöring å fartygen kvarstode i sina befattningar
å flottans personalstater. I övrigt bemannades fartygen med för helt
år eller kortare tid särskilt anställd personal. I den mån personal av sistnämnda
kategori tillhörde flottans stam, frånträdde den därvid beställning
på flottans stat. Utgifterna för denna personal bekostades följaktligen helt av
det under tionde huvudtiteln anvisade anslaget till drift- och underhållskostnader
för statens isbrytarfartyg, medan däremot avlöningarna till den förstnämnda
kategorien utginge från vederbörliga anslag under fjärde huvudtiteln.
Samtliga underhållskostnader samt driftkostnader i egentlig mening
ävensom sjötillägg bestriddes från det under tionde huvudtiteln uppförda
anslaget.
Med anledning av den vid olika tillfällen väckta frågan rörande lämpligheten
av det nuvarande bemanningssystemet för isbrytarfartygen lät chefen
för försvarsdepartementet den 24 februari 1937 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
igångsätta en utredning av spörsmålet. De tillkallade utredningsmännen
avgåvo den 15 september 1937 utlåtande med förslag i ämnet. Utredningsmännens
förslag gick väsentligen ut på att bemanningen av isbrytarfartygen
skulle överföras till att helt och hållet utgöra ett flottan åvilande
bestyr, för vilket ändamål en utökning av flottans personalstater hade
föreslagits, motsvarande i stort sett det sammanlagda bemanningsbehovet
för Ymer. Departementschefen har tillstyrkt berörda förslag.
I fråga om sättet för redovisning av kostnaderna för isbrytarverksamheten
har departementschefen tillstyrkt utredningsmännens förslag, att samtliga
kostnader för statens isbrytarverksamhet — således jämväl kostnaderna för
fartygens bemanning — skulle bestridas från anslag under tionde huvudtiteln.
Kostnaderna skulle fördelas på två anslag, ett avlöningsanslag och ett
omkostnadsanslag.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet.
Från avlöningsanslaget skulle utbetalas lönekostnaderna för å isbrytarfartygen
kommenderad personal under den tid, tjänstgöringen å dessa fartyg
varade. Kostnaderna för värnpliktigas avlöning, vilka kostnader ej vore beroende
av isbrytartjänsten, avsågos dock att liksom tidigare belasta vederbörligt
anslag under fjärde huvudtiteln. Enligt verkställda beräkningar skulle
lönekostnaderna under tionde huvudtiteln, dyrortstillägg medräknade, uppgå
till omkring 90,500 kronor om året.
Vad omkostnadsanslaget beträffade vore, framhåller departementschefen,
de utgifter, för vilka medel borde beräknas under detta anslag, av i stort
sett två slag, nämligen dels driftkostnader, vari borde inräknas sjötillägg och
mässpenningar åt personalen, och dels underhållskostnader. Berörda kostnader
hava, under förutsättning att isbrytartjänsten komme att omfatta för
Ymer 8 månader och för Atle 3 månader, av departementschefen ansetts
kunna för nästa budgetår beräknas till sammanlagt i runt tal 150,000 kronor.
Härtill skulle emellertid läggas ett belopp av 15,500 kronor, avseende
utrustande av radioanläggningen å Atle med en modern sändare för telegrafi
och telefoni. Omkostnadsanslaget skulle härigenom uppgå till 165,500 kronor.
Departementschefen har vidare tillstyrkt, att staten ersatte isbrytarombuden
sådana med uppdraget förenade utgifter, för vilka ersättningsskyldighet
ej åvilade annan uppdragsgivare. Dessa utgifter, som beräknats till
sammanlagt 400 kronor örn året och vore avsedda att belasta omkostnadsanslaget,
hava ej ansetts böra föranleda ändring i förenämnda anslagsberäkning.
Utskottet finner bärande skäl tala för den föreslagna redovisningen av
kostnaderna för statens isbrytarfartvg och tillstyrker således, att nämnda
kostnader för framtiden helt bestridas från anslag under tionde huvudtiteln.
Enligt det föreliggande förslaget skulle för ändamålet å riksstaten uppföras
två anslag, ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag. Utskottet har
intet att erinra mot den sålunda ifrågasatta anordningen liksom ej heller mot
den verkställda beräkningen av de båda anslagen.
Beträffande frågan örn arvoden av statsmedel till isbrytarombuden har
utskottet i likhet med departementschefen funnit skäligt, att staten ersätter
ombuden sådana med deras uppdrag förenade utgifter, för vilka ersättningsskyldighet
ej åvilar annan uppdragsgivare. Departementschefens förslag härutinnan
tillstyrkes av utskottet.
Hemställan om medelsanvisning under omkostnadsanslaget kommer utskottet
att göra under närmast efterföljande punkt.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet under nu förevarande
punkt hemställa,
att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Avlöningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
90,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
45
45 :o) Statens isbrytarverksamhet: Omkostnader. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag under punkt 53 får utskottet, under hänvisning till vad utskottet
under närmast föregående punkt anfört, hemställa,
att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
165,500 kronor.
46:o) Ersättning åt sjömanshusen. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen
(punkt 54, sid. 138 och 139) att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, till Ersättning åt sjömanhusen för budgetåret
1938/39 beräkna ett anslag av 356,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i proposition nr 210, under åberopande av
vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden,
föreslagit riksdagen att
1) såsom Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader för budgetåret
1938/39 under tionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 356,000 kronor;
2) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 25 februari 1938 förordade förslaget till pensions- och
understödsväsende för sjöfolk ävensom bemyndiga Kungl. Majit att meddela
erforderliga föreskrifter i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med
grundlinjerna för samma förslag;
3) för budgetåret 1938/39 under elfte huvudtiteln anvisa
till Handelsflottans pensionsanstalt: Förbättring av pensioneringen in
om
fjärde klassen ett förslagsanslag av 35,000 kronor,
till Handelsflottans pensionsanstalt: Förbättring av pensioneringen inom
de tre första klasserna ett anslag av 31,000 kronor,
till Handelsflottans pensionsanstalt: Tilläggspensioner under januari
1938—februari 1939 ett förslagsanslag av 146,000 kronor,
till Handelsflottans pensionsanstalt: Uppflyttning av vissa pensionsta
gare
från tredje till andra klassen ett förslagsanslag av 5,000 kronor samt
till Handelsflottans pensionsanstalt: Förvaltningsbidrag ett anslag av
1,500 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar T. Ström och F. Domö (nr 271) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Andersson i Falkenberg (nr 401), vari hemställts, att
riksdagen ville besluta, att sjömanhus, som enligt propositionen nr 210 skulle
indragas, må bibehållas under förutsättning, att därav icke föranledes
ökade kostnader för statsverket eller sjömanshuskassan;
dels en inom första kammaren av herr S. Larsson i Varberg väckt motion
(nr 272) vari hemställts örn sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition
nr 210, att sjömanshusen i Varberg och Falkenberg bibehållas, eller örn
46
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
detta av någon anledning ej kan ske, desamma sammanslås, med förläggningsort
i Varberg;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr P. Granath m. fl. (nr 282) och den andra inom andra kammaren
av herr G. Nyblom m. fl. (nr 412), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att Hudiksvalls sjömanshus skall bibehållas i den för sjömanshusen
nya organisationsplan, som föreslagits i Kungl. Maj:ts proposition nr 210;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren avherr
G. Ehrnberg (nr 283) och den andra inom andra kammaren av herr
A. S. Karlsson i Granebo m. fl. (nr 414), vari hemställts, att riksdagen vid
behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 210 måtte uttala sig för bibehållande
av sjömanshuset i Simrishamn samt vidtaga den jämkning i anslaget
till sjömanshusen, som härav kan föranledas;
dels ock en inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl. väckt
motion (nr 413), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att sjömanshuset
i Skellefteå icke skall upptagas bland de till indragning nu föreslagna
sjutton sjömanshusen utan bibehållas i sin nuvarande omfattning.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 271, I: 272, I: 282, I: 283 och II: 413.
Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att Kungl. Majit den
15 juni 1934 uppdragit åt kommerskollegium att med biträde av sakkunniga
verkställa utredning i fråga örn sjömanshusens organisation. De sakkunniga
hava den 30 december 1937 till kommerskollegium överlämnat en promemoria
med utredning och förslag i fråga om huvudgrunderna för den
framtida organisationen av sjömanshusen m. m., vilken promemoria av
kollegium med eget utlåtande jämte infordrade yttranden den 15 februari
1938 överlämnats till Kungl. Maj:t.
Här nedan lämnas en kortfattad redogörelse över den av de sakkunniga
verkställda utredningen.
I fråga om sjömanshusens organisation hava de sakkunniga framhållit,
att de ingått på en redogörelse för av dem undersökta möjligheter till förenklingar
i den nuvarande organisationen med hänsyn dels till sjömanshusens
befattning med de värnpliktigas inskrivning och redovisning, dels till
sjöfolkets civila registrering ävensom på- och avmönstring med därmed i
mera omedelbart samband stående angelägenheter, dels ock till andra sjömanshusens
uppgifter. De sakkunniga hade härvid inriktat sig på en
centralisering av sjömanshusorganisationen antingen genom sjömanshusens
ersättande med ett centralregister eller genom indragning av vissa sjömanshus.
De sakkunniga hava meddelat, att resultatet av undersökningarna blivit,
att de sakkunniga funnit sig böra föreslå indragning av de 17 mindre sjömanshus,
där antalet årligen förekommande mönstringar vore jämförelsevis
mycket ringa. Förslaget innebure indragning av sjömanshusen i Simrishamn,
Lidköping, Västerås, Ronneby, Hudiksvall, Jönköping, Haparan
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
47
da, Varberg, Falkenberg, Södertälje, Söderköping, Skellefteå, Piteå, Kungälv,
Vadstena, Linköping och Uppsala.
De sakkunniga hava i anslutning till detta sitt förslag understrukit, att
av den i skilda avseenden framlagda utredningen syntes få anses med tydlighet
framgå, att en centralisering av sjömanshusorganisationen i nu angiven
omfattning icke kunde väntas för vare sig sjöfolket, fartygen, vederbörande
sjöfartsorter eller de myndigheter, som avsåges skola övertaga de
indragna sjömanshusen hittills åvilande funktioner, föranleda några nämnvärda
olägenheter, då verksamheten vid de till indragning föreslagna sjömanshusen
vore av förhållandevis mycket ringa omfattning. Däremot läge
det i öppen dag, att framträdande fördelar ur organisatoriska och andra
synpunkter skulle vinnas genom den koncentrering av verksamheten vid
sjömanshusen, som skulle bliva följden av en centralisering i åtminstone
här ifrågasatt utsträckning.
De sakkunniga, som närmare utvecklat skälen för sitt ståndpunktstagande,
hava ytterligare framhållit, att om —- i trots av de skäl, som ansetts
motivera en centralisering av sjömanshusen i åtminstone här föreslagen omfattning
— det likväl skulle av den ena eller den andra anledningen befinnas
kunna ifrågakomma att bibehålla något av de till indragning föreslagna
sjömanshusen, ett dylikt bibehållande icke under några förhållanden
borde få föranleda ökade kostnader för vare sig statsverket eller sjömanshuskassorna.
En oeftergivlig förutsättning för någon dylik jämkning i den
framlagda organisationsplanen — en jämkning, vilken emellertid bestämt
frånråddes — borde sålunda vara, att därav föranledda kostnader bestredes
i särskild ordning och då förslagsvis genom att vederbörande stad, vars intressen
kunde förmenas vara av frågan berörda, påtoge sig dessa kostnader
under villkor, som prövades vara betryggande för arbetsuppgifternas behöriga
utförande.
I anslutning till sitt förslag örn indragning av vissa sjömanshus hade de
sakkunniga vidare framlagt förslag örn ny indelning av riket i sjömanshusdistrikt,
om sjömanshustjänstemännens vid nämnda sjömanshus ställning
och om förfogandet över kapitaltillgångarna vid desamma m. m.
De sakkunniga hava framhållit, att indragningarna påkallade vissa ändringar
i sjömanshusförordningens bestämmelser örn på- och avmönstring
samt inskrivning.
Efter att hava redogjort för myndigheternas yttranden över de sakkunnigas
förslag örn centralisering av sjömanshusorganisationen har departementschefen
i nu berörda fråga anfört följande:
Frågan örn en omorganisation av sjömanshusen har sedan avsevärd tid
stått på dagordningen och varit föremål för ett flertal utredningar, vilka
dock hittills icke lett lill något positivt resultat. Tidigare invändningar från
riksdagens sida mot förslag i ämnet hava närmast bottnat i den uppfattningen,
att nied frågans avgörande borde anstå tills den kunde i ett sammanhang
upptagas i hela dess vidd. Förutsättningar för en allsidig behandling
av ärendet äro genom deli inom kommerskollegium nu verkställda utredningen
för handen. Vissa detaljspörsmål torde visserligen behöva ytter
-
48
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
ligare beredas, men i de grundläggande punkterna föreligger tillräckligt
material för definitiva beslut. Med hänsyn bland annat till den av riksdagen
uttalade och för övrigt inom intresserade kretsar allmänt närda önskan
att snarast möjligt få statens ställning i ekonomiskt hänseende till sjömanshusens
verksamhet slutligt fastställd, framstår det såsom angeläget, att ärendet
nu bringas till ett avgörande.
Det av kommerskollegium tillstyrkta förslaget till cn viss centralisering av
sjömanshusorganisationen har i det stora flertalet yttranden ansetts väl motiverat.
För egen del ansluter jag mig till denna ståndpunkt. Under utredningen
har diskuterats lämpligheten av att, i stället för allenast indragning avvissa
sjömanshus, verkställa en genomgripande förändring av hela sjömanshusinstitutionen
genom de lokala registrens och sjömanshusens slopande
samt inrättande av ett centralregister i förening med lokala mönstringsförrättare.
Resultatet av undersökningarna rörande verkningarna av en dylik
långtgående centralisering beträffande de värnpliktigas inskrivning och
redovisning, den civila inskrivningen och registreringen av sjöfolket samt
sjömanshusens ekonomiska förvaltning m. m. synes emellertid visa, att de
fördelar, som pä detta sätt skulle kunna uppnås, icke uppväga de olägenheter,
vilka, åtminstone för närvarande, skulle bliva förbundna därmed. Att
även en centralisation i den begränsade omfattning, som förslaget innebär,
medför vissa olägenheter är uppenbart. Emellertid torde dessa icke kunna
tillmätas någon väsentlig betydelse för den verksamhet, som genom sjömanshusorganisationen
utövas; de synas i främsta rummet beröra intressen avrent
personlig eller lokal karaktär. I varje fall torde nackdelarna vara förhållandevis
små, jämfört med fördelarna av den koncentration av verksamheten,
som genom indragningarna vinnes. Av de invändningar, vilka riktats
mot förslaget, lära ur allmänhetens synpunkt särskilt få beaktas de, vilka
härleda sig från farhågor att indragningarna skulle bereda sjöfarten och
näringslivet svårigheter genom ogynnsam inverkan på möjligheterna att få
mönstringarna av sjöfolket snabbt och effektivt verkställda. Genom ändringar
i sjömanshusförordningens mönstringsbestämmelser av i huvudsak
den innebörd, kommerskollegium angivit, torde emellertid de sålunda befarade
menliga inverkningarna kunna i allt väsentligt undvikas. I detta sammanhang
må med anledning av de erinringar, som av magistraten i åtskilliga
städer framställts mot övertagande av sjömanshusombudsmännens
mönstringsbestyr, framhållas, att förslaget i denna del icke innebär annat
än utsträckt tillämpning av en redan nu gällande princip. Nämnas må
emellertid också, att enligt kollega förslag, mot vilket ej synes vara något
att erinra, det skall ankomma på Kungl. Majit att om omständigheterna finnas
därtill föranleda föranstalta om förordnande av särskild mönstringsförrättare.
Jämväl övriga invändningar, som riktats mot de föreslagna indragningarna,
torde genom vad kommerskollegium anfört hava blivit övertygande bemötta.
De till indragning föreslagna sjömanshusen äro, såsom tidigare
nämnts, följande, nämligen sjömanshusen i Simrishamn, Lidköping, Västerås,
Ronneby, Hudiksvall, Jönköping, Haparanda, Varberg, Falkenberg, Södertälje,
Söderköping, Skellefteå, Piteå, Kungälv, Vadstena, Linköping oell
Uppsala. I enlighet med chefens för marinen, av kommerskollegium biträdda
förslag torde organisationsändringarna böra träda i kraft först den 1
juli 1939. Förordnande härom torde, därest erinran från riksdagens sida
ej möter, få i sinom tid meddelas av Kungl. Majit. I samband därmed torde
till slutlig prövning få upptagas vissa med förevarande organisationsspörsmål
sammanhängande detaljfrågor, såsom förfarandet med kapitaltillgångarna,
redovisningen av arkivalierna samt vidtagandet av övergångsanord
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
49
ningar beträffande understödstagare vid indragna sjömanshus ävensom
kommerskollegii förenämnda förslag till ändring i sjömanshusförordningen.
Redan nu vill jag såsom min mening framhålla, att lösningen av berörda
frågor lämpligen synes kunna ske enligt de av kollegium angivna riktlinjer,
för vilka redogörelse i det föregående lämnats.
Med avseende å frågan om ny distriktsindelning för de bibehållna sjömanshusen
ävensom om ny fördelning av sjömanshusen mellan de olika sjörullföringsområdena
lärer, på sätt kommerskollegium ifrågasatt, det få ankomma
på kollegium att i sinom tid, efter samråd med chefen för marinen,
avgiva slutligt, närmare utformat förslag.
Vad angår sjömanshustjänstemännen vid de till indragning föreslagna sjömanshusen
torde, såsom kommerskollegium ansett, beträffande flertalet,
med hänsyn till befattningarnas karaktär av bisysslor, någon pension icke
kunna ifrågakomma. Ett undantag utgör ombudsmannen vid sjömanshuset
i Simrishamn. Till frågan om pension åt denne befattningshavare återkommer
jag senare. Emellertid må här framhållas att det jämlikt § 8 mom. 5
sjömanshusförordningen är kommerskollegium obetaget att, örn i visst fall
särskilda billighetsskäl skulle kunna påvisas för någon mindre ersättning
åt avgående ombudsman, taga under övervägande att tilldela vederbörande
gratifikation från sjömanshuskassa.
Vidkommande frågan om avlöningar och omkostnader hava de sakkunniga
framlagt förslag till normallönestat för de bibehållna sjömanshusen
(sid. 46—49 samt bilaga A i statsrådsprotokollet) ävensom verkställt beräkningar
rörande sjömanshusens övriga omkostnader d. v. s. verkliga driftkostnader
utöver avlöningar (sid. 49—51 samt bilaga B i statsrådsprotokollet).
Enligt de sakkunnigas sålunda verkställda beräkningar skulle kostnaderna
för de till bibehållande föreslagna 30 sjömanshusen komma att gestalta sig
på följande sätt:
Avlöningar, inkl. dyrtidstillägg efter 12 °/o .............. kronor 376,308
Vikariatsersättningar under semester, inkl. dyrtidstillägg . . » 22,000
Extra biträden vid behov, vikariatsersättningar vid sjukdom
m. m., inkl. dyrtidstillägg .......................... » 30,000
Omkostnader i övrigt ................................ » 116,000
Summa kronor 544,308.
Härtill hava de sakkunniga anfört, att ifrågavarande beräkningar grundade
sig på ett dyrtidstillägg av allenast 12 % mot nu utgående 14 %, vartill
komme, att i desamma icke inginge några mot provisorisk avlöningsförstärkning
svarande belopp, vilka enligt verkställd beräkning uppginge till sammanlagt
omkring 12,000 kronor. Med hänsyn härtill borde tillkomma ett
belopp av tillhopa 16- å 17,000 kronor, varigenom hela kostnaden för sjömanshusen,
frånsett kostnad för personalens pensionering, skulle komma
att uppgå till i runt tal 561,000 kronor.
Departementschefen, som lämnat en redogörelse för myndigheternas yttranden
över nu berörda del i dc sakkunnigas förslag, har härutinnan anfört
följande:
Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 10■ 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
På sätt den vid dagens protokoll fogade bilagan A1 utvisar, sluta de i juni
1937 utgående avlöningarna —• inklusive dyrtidstillägg enligt de för oreglerade
verk fastställda grunder — till befattningshavarna vid de efter indragningen
bibehållna sjömanshusen å ett sammanlagt belopp av i runt tal 362,400
kronor samt den föreslagna normallönestatens avlöningskostnader — inklusive
dyrtidstillägg efter 12 procent — vid motsvarande sjömanshus, avseende
avlöningen i näst högsta löneklassen i respektive lönegrader, å en summa av
i avrundat tal 376,300 kronor. Utöver sistnämnda summa hava ytterligare
beräknats dels för vikariatsersättningar under semester ■—- inklusive dyrtidstillägg
— ett belopp å 22,000 kronor, dels för extra biträden vid behov, vikariatsersättningar
vid sjukdom m. m. — inklusive dyrtidstillägg —- ett belopp
å 30,000 kronor, dels ock för provisorisk avlöningsförstärkning samt för uppräkning
— enligt nu gällande procentsats — av dyrtidstillägg ett belopp av
17.000 kronor. Enär övriga årliga driftkostnader i båda fallen uppskattats
till i avrundat tal 116,000 kronor, utvisar en jämförelse mellan i juni 1937
utgående kostnader, (362,400 + 116,000 =) 478,400 kronor, och de efter
organisationens genomförande beräknade kostnaderna, (376,300 + 22,000 +
30.000 + 17,000 + 116,000 —) 561,300 kronor, en ökning av 82,900 kronor.
Emellertid är att märka, att de i förenämnda summa å 362,400 kronor ingående
dyrtidstillägg utgått i enlighet med den för juni 1937 gällande procentsatsen.
För en riktig jämförelse med de efter omorganisationen beräknade
avlöningskostnaderna lärer sistnämnda summa böra uppräknas med ett belopp
av omkring 5,000 kronor, varvid ökningen skulle stanna vid i runt tal
78.000 kronor.
De beräkningar, vilka ligga till grund för förslaget till normallönestat, synas
i stort sett kunna godtagas. Vad .statskontoret erinrat beträffande vissa
delar av förslaget finner jag sålunda, med hänsyn till de upplysningar, som
av kommerskollegium därutinnan lämnats, icke böra föranleda ett frångående
av det resultat, vartill de sakkunniga kommit. Ej heller i fråga örn
övriga kostnadsberäkningar har jag funnit anledning till erinran. Jag förutsätter
emellertid att möjligheterna för kostnadernas nedbringande, i enlighet
med kommerskollegii uttalande i ämnet, bliva föremål för ämbetsverkets uppmärksamhet.
Det torde få ankomma på kollegium att fastställa avlöningsoch
omkostnadsstat för sjömanshusen ävensom de villkor och bestämmelser
rörande avlöningsförmånernas åtnjutande, som kunna befinnas erforderliga.
De sakkunniga hava härefter till behandling upptagit spörsmålet om storleken
av det statsbidrag, som skäligen borde utgå till sjömanshusen. De
sakkunniga hava framhållit att enligt de utredningar, som tidigare verkställts
i denna fråga, sjömanshusens arbete för statsverkets räkning ansetts
motsvara 75 procent av deras hela arbetsbörda men att de anslag, som under
årens lopp utgått till sjömanshusen, icke utgjort nöjaktig ersättning för de
bestyr, vilka staten sålunda pålagt dem.
De sakkunniga hava framhållit, att med utgångspunkt från förutnämnda
belopp av 561,000 kronor, vartill sjömanshusens årliga förvaltningskostnader
kunde beräknas uppgå, skulle statens bidrag, beräknat efter 75 %, utgöra
420,750 kronor. Emellertid uppginge den sjömanshusen tillkommande inkomsten
av sportler årligen i genomsnitt till omkring 60,000 kronor, varjämte
kostnaderna för de olika sjömanshusen jämlikt sjömanshusförordningen
genom kommerskollegii försorg tillhandahållna blanketter årligen ut
-
1 Ej tilir intagen.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
51
gjorde i genomsnitt omkring 4,600 kronor. Det syntes de sakkunniga skäligt,
att vid beräkning av statens anslag till sjömanshusen sistnämnda två
belopp ginge i avräkning. På grund härav borde ifrågavarande anslag
fastställas att tillsvidare årligen utgå med ett från 146,000 kronor till
(420,750 — 64,600 med viss avrundning =) 356,000 kronor förhöjt belopp.
Departementschefen, som lämnat en redogörelse för myndigheternas yttranden
över de sakkunnigas förslag rörande statsbidrag till sjömanshusen,
har härutinnan för egen del anfört följande:
De sakkunnigas av kommerskollegium tillstyrkta förslag om ökning till
356,000 kronor av det nu såsom ersättning till sjömanshusen för dem åvilande
bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt andra arbeten
för statsverkets räkning utgående anslaget å 146,000 kronor, ansluter sig till
den ståndpunkt, statsmakterna tidigare intagit, eller att sjömanshusens arbete
för staten motsvarar ungefär 75 procent av hela deras arbetsbörda. Då
jag i det föregående godtagit de sakkunnigas beräkningar av sjömanshusens
förvaltningskostnader efter omorganisationen, biträder jag jämväl nu förevarande
förslag. Jag utgår härvid i likhet med kommerskollegium från att
anslagets storlek icke skall behöva undergå årliga förändringar, alltefter förvaltningskostnadernas
växlingar, utan att det tillsvidare bibehålies vid nu
beräknade belopp, därest ej omständigheter av större betydelse påkalla en
ändring. På de av kollegium anförda skäl förordar jag, att det sålunda förhöjda
anslaget må utgå redan under nästinstundande budgetår, liksom även
att dispositionen och fördelningen av anslaget anförtros kollegium.
Såsom villkor för statsanslagets åtnjutande torde, i enlighet med vad statskontoret
framhållit, böra gälla — utöver att avlönings- och omkostnadsstaterna
för sjömanshusen skola fastställas av kommerskollegium — skyldighet
för sjömanshusdirektionerna att underkasta sig revision från statens sida av
samtliga räkenskaper. Härjämte torde böra uppställas fordran på anslutning
till statens pensionsanstalt. Till denna fråga återkommer jag under närmast
följande avdelning.
Ej minst med hänsyn till angelägenheten att få frågan om statens ställning
i ekonomiskt hänseende till sjömanshusens verksamhet slutligt avgjord,
har det från riksdagens sida sedan lång tid tillbaka framstått som ett önskemål,
att spörsmålet örn sjömanshusinstitutionens organisation bragtes till
lösning. Utskottet vill därför uttala sin tillfredsställelse över att ett fullständigt
förslag i detta ärende nu omsider blivit framlagt.
Utskottet kommer i det följande att yttra sig rörande de delar av föreliggande
proposition, som blivit till utskottets förberedande behandling överlämnade,
nämligen frågorna örn sjömanshusens organisation, avlöningar
och omkostnader vid sjömanshusen samt statsbidrag till sjömanshusen. Till
övriga delar av propositionen — pensions- och understödsväsendet samt anslagen
till handelsflottans pensionsanstalt — kommer riksdagen att i annan
ordning taga ställning.
Vad till en början beträffar frågan örn sjömanshusens framtida organisation
har den i ärendet verkställda utredningen bibragt utskottet den uppfattningen,
att goda skäl tala för att en centralisering av sjömanshusen bör
komma lill stånd. I likhet med departementschefen och flertalet av de i ärendet
hörda myndigheterna har utskottet funnit den för en dylik centralisering
Utskottet.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
lämpligaste formen vara indragning av de sjömanshus, där verksamheten
vore förhållandevis ringa. De sakkunnigas av departementschefen tillstyrkta
förslag innebär i sådant avseende indragning av 17 sjömanshus. En koncentrering
av verksamheten vid sjömanshusen i den omfattning, som sålunda
föreslagits, har utskottet funnit vara med sådana fördelar förenad, att
utskottet kan ansluta sig till förslaget härom. Framhållas må, att förutom
de i ärendet hörda statliga myndigheterna såväl Sveriges allmänna sjöfartsförening
som Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening till-''
styrkt förslaget i fråga, medan Svenska maskinbefälsförbundet och Svenska
sjöfolksförbundet, på sätt av yttrandena i ärendet framgår, funnit skäl tala
för en ännu längre gående centralisering på området.
I motioner, som utskottet haft att behandla i samband med föreliggande
proposition, har påyrkats, att vissa av de till indragning föreslagna sjömanshusen
måtte bibehållas. Sålunda har ifrågasatts ett bibehållande av sjömanshusen
i Varberg, Falkenberg, Hudiksvall, Simrishamn och Skellefteå.
Utskottet vill med anledning av motionerna i fråga framhålla, att de mera
väsentliga erinringar, som av motionärerna framställts mot indragning avberörda
sjömanshus, enligt vad utskottet kunnat finna blivit av de i ärendet
hörda myndigheterna övertygande bemötta. Då enligt utskottets mening
i motionerna icke heller framförts några nya skäl av beskaffenhet att böra
föranleda avvikelse från det framlagda centraliseringsförslaget, har utskottet
funnit sig böra avstyrka motionerna i fråga.
Vidare har uti två likalydande motioner hemställts, att de sjömanshus,
som enligt den föreliggande propositionen skulle indragas, måtte bibehållas
under förutsättning, att därav icke föranleddes kostnader för statsverket eller
sjömanshuskassan. Utskottet vill med anledning härav framhålla, att ett
bifall till motionerna skulle innebära, att möjligheter i så fall bereddes
för ett bibehållande av även sådana sjömanshus, vilkas verksamhet vore
av den ringa omfattning, att ett kvarblivande av sjömanshuset icke vöre av
några som helst förhållanden motiverade. Med hänsyn till de icke önskvärda
konsekvenser, som förslaget i fråga skulle i skilda avseenden komma att
medföra, anser sig utskottet böra avstyrka berörda motioner.
Med anledning av den föreslagna centraliseringens inverkan på mönstringsbestyret
synes utskottet i likhet med departementschefen befarade menliga
inverkningar härutinnan kunna i allt väsentligt undvikas genom de ändringar,
som föreslagits i sjömanshusförordningens mönstringsbestämmelser,
innebärande att påmönstring av hel besättning och utfärdande av sjömansrulla
i svensk hamn även får verkställas av föreståndare för tullanstalt i
stad. Departementschefen har emellertid därjämte tillstyrkt ett av kommerskollegium
framställt förslag av innebörd att det skall ankomma på
Kungl. Maj-.t att örn omständigheterna finnas därtill föranleda föranstalta
örn förordnande av särskild mönstringsförrättare. Utskottet finner nämnda
förslag välbetänkt och anser en anordning i överensstämmelse därmed vara
ägnad att motverka den oro, som givit sig tillkänna från de större av de
till indragning föreslagna sjömanshusen.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
53
Vad departementschefen i övrigt beträffande förevarande organisationsspörsmål
och därmed sammanhängande detaljfrågor anfört har icke föranlett
någon erinran från utskottets sida.
Utskottet övergår härefter till behandling av de för sjömanshusen uppgjorda
avlönings- och omkostnadsstaterna. Vidkommande först det framlagda
förslaget till normallönestat för de bibehållna sjömanshusen har utskottet
icke funnit något att erinra mot de till grund för lönestaten liggande
beräkningarna. I fråga om sjömanshusens övriga omkostnader har utskottet
ej heller haft något att invända mot den verkställda beräkningen av desamma.
Enligt förslaget skulle hela kostnaden för sjömanshusen, frånsett
kostnad för personalens pensionering, komma att utgöra i runt tal 561,000
kronor.
Vad slutligen beträffar frågan om statsbidrag till sjömanshusen har
nämnda bidrag, som för närvarande utgår med 146,000 kronor, föreslagits
höjt till 356,000 kronor. Då ifrågavarande belopp är utmätt med hänsyn
därtill, att, såsom i tidigare utredningar i ärendet framhållits, sjömanshusens
arbete för staten ansetts motsvara cirka 75 procent av hela deras arbetsbörda,
har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att statsbidraget bestämmes
till nu angivna belopp.
Vad departementschefen i övrigt i skilda avseenden uti den föreliggande
propositionen föreslagit har, i vad propositionen ankommer på statsutskottets
handläggning, icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
a) att motionerna 1:271, 1:272 och 11:401, 1:282 och
II: 412, I: 283 och II: 414 samt II: 413 icke må av riksdagen
bifallas;
b) att riksdagen må såsom Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag
av 356,000 kronor.
47 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 55, sid. 139), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget innebär en nied hänsyn till anslagsbelastningen föranledd
höjning med 18,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 65,000 kronor.
48 :o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till
och från hemorten i vissa fall. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
56, sid. 140 och 141) att till Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk
vid resor till och från hemorten i vissa fall för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
50,000 kronor.
Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd av ökad belastning å anslaget.
Med förmälan att järnvägsstyrelsen ansett sig icke kunna utan vidare bekosta
tillhandahållandet av erforderliga rekvisitionsblanketter, utan hade
desamma i stället tillhandahållits av vederbörande sjöfolksorganisationer, har
departementschefen funnit sig böra föreslå, att blanketterna tillhandahölles
genom järnvägsstyrelsens försorg och att blankettkostnaderna finge bestridas
av förevarande anslag.
Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den begärda anslagsökningen
liksom ej heller mot förslaget, att kostnaderna för tillhandahållande
genom järnvägsstyrelsens försorg av erforderliga rekvisitionsblanketter
må bestridas från förevarande anslag, hemställer,
att riksdagen må till Beredande av billigare biljettkostnader
för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 100,000
kronor.
49 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 141 och 142), vilket i förhållande till
det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med
4,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till handelshögskolan i
Stockholm för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 40,000
kronor.
50 :o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 58, sid. 142—144) att såsom Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 15,000
kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1937/38 uppfört med
10,000 kronor.
För innevarande budgetårs anslag gällde, att friplatser eller nedsättning
i undervisningsavgift skulle beredas med 4,000 kronor, utöver vad för sådant
ändamål disponerats under läsåret 1936/1937 eller 4,650 kronor, alltså
med tillhopa 8,650 kronor.
Departementschefen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår höjes
med 5,000 kronor. Bidraget har synts departementschefen böra utgå under
förutsättning, att verksamheten vid högskolan fortsattes efter i huvudsak
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
55
samma plan som hittills samt att högskolan för beredande av friplatser åt
elever eller nedsättning i undervisningsavgifter —- utöver vad för sådant ändamål
disponerats under löpande läsår — av statsanslaget ställde till förfogande
ett belopp av minst 1,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må såsom Bidrag till handelshögskolan i
Göteborg för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 15,000
kronor.
51 :o) Befrämjande av exporthandeln på avlägsna marknader. Kungl.
Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 59, sid. 144—149) att till Befrämjande
av exporthandeln på avlägsna marknader för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Anslaget till exportstipendier är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 25,000 kronor.
Departementschefen har funnit skäl föreligga för en omläggning i viss mån
av principerna för ifrågavarande bidragstilldelning, i huvudsak innebärande,
att stipendier av statsmedel måtte kunna tilldelas personer, som utan att
företräda någon speciell exportartikel vilja verka för främjande av svensk
utrikeshandel. Denna exportfrämjande verksamhet syntes departementschefen
böra äga rum i form av marknadsundersökningar i syfte att utröna
möjligheterna för svensk export men också, örn så kunde ske, genom att
förmedla förbindelser mellan svenska och utländska intressenter.
Med hänsyn till det ändamål, som med anslaget skulle tillgodoses, har
anslagets nuvarande rubrik, Exportstipendier, ansetts böra ändras till »Befrämjande
av exporthandeln på avlägsna marknader».
I fråga om anslagets storlek har detsamma ansetts böra för nästa budgetår
uppföras med oförändrat belopp.
Utskottet tillstyrker den av departementschefen föreslagna omläggningen
av principerna för ifrågavarande bidragstilldelning. Då utskottet ej heller
funnit anledning till erinran mot det begärda anslagsbeloppet, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Befrämjande av exporthandeln på avlägsna
marknader för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
52:o) Bidrag till svenska handelskanirar i utlandet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt (50, sid. 149—155), vilket i förhållande till det
5G
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en ökning nied 14,500
kronor, avseende höjning av understöden dels till handelskammaren i London
med 7,000 kronor, dels ock till handelskammaren i New York med
7,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska handelskamrar
i utlandet för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av
100,000 kronor.
53:o) Förvaltningskostnader för statens sekundärlånefond för rederinäringen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 155 och
156) och under erinran, att utgifterna för den nämnd, som handhar den
med berörda lånefond avsedda lånerörelsen, hittills täckts från å fonden
inflytande inkomster, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förvaltningskostnader för statens sekundärlånefond
för rederinäringen för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 3,000 kronor.
E. Patent- och registreringsväsendet m. m.
54 :o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62, sid. 156) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Avlöningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
981,100 kronor.
55 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, sid. 156—159), vilket i förhållande till
det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär dels en för möjliggörande
av möblering m. m. av vissa nytillkommande lokalutrymmen föranledd
ökning av anslagsposten till expenser med 32,300 kronor, dels ock
ökning med 1,500 kronor, avseende den i anslagsposten till övriga utgifter
ingående delposten till reproduktionsverksamheten, varjämte särskilda uppbördsmedlen
minskats med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 275,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
57
56:o) Bidrag till uppfinnarekontoret. Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 64 och 65,
sid. 159 och 160), vilka i förhållande till de för innevarande budgetår anvisade
anslagen innebära beträffande förstnämnda anslag ingen ändring i
fråga örn beloppet och beträffande sistnämnda anslag en med hänsyn till
belastningen föranledd höjning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) såsom Bidrag till uppfinnarekontoret ett anslag av 8,000
kronor;
b) till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register ett
förslagsanslag av 130,000 kronor.
57 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, sid. 160—162), vilket i förhållande till
det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med
10,000 kronor, varjämte staten för försäkringsinspektionen ökats med 2,200
kronor, avseende posten till dyrtidstillägg, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Stat.
Utgifter:
Avlöningar.
1. Avlöningar till tjänstemän å
ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 68,000
2. Arvoden och särskilda ersätt
ningar,
bestämda av Kungl.
Majit.................... » 6,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie
personal:
a. Grundavlöningar
m.
m..... kronor 14,000
b. Avlöningsförhöjnin -
gar m. m.,
förslagsvis » 1,000 »
4. Särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .... >
5. Dyrtidstillägg, förslagsvis ...._»
15,000
3,350
>000 kronor 103,350
58
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Pensionskostnader.
Pensionsavdrag motsvarande belopp, att till
godoföras
civila tjänstepensionsfonden..... kronor 2,000
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis .. kronor 1,200
2. Expenser, förslagsvis ........ » 11,100
3. Hyror, förslagsvis............ » 14,050
4. Publikationstryck, förslagsvis » 5,300 ,
Summa kronor 137,000.
Särskilda uppbördsmedel:
Registreringsavgifter, förslagsvis.. kronor 700
Försålda publikationer, förslagsvis » 100
Hyresmedel .................• » 600 kronor > 1>40o
Nettoutgift kronor 135,600;
b) såsom Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 120,000 kronor.
F. Diverse.
58 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning om anslag för ifrågavarande ändamål (punkt
67) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
59 :o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag
till internationella byrån i Paris för utställningar. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 68 och 69, sid. 163 och 164), vilka i
förhållande till de för innevarande budgetår anvisade anslagen innebära beträffande
förstnämnda anslag ingen ändring i fråga om beloppet och beträffande
sistnämnda anslag en minskning med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) såsom Bidrag till internationell patrulleringstjänst i
norra Atlanten ett förslagsanslag av 13,000 kronor;
b) såsom Bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar
ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
59
60 :o) Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Spartel. Bidrag till
patentunionens internationella byrå i Bern. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 70 och 71, sid. 164) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) såsom Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Sportel
ett förslagsanslag av 3,000 kronor;
b) såsom Bidrag till patentunionens internationella byrå
i Bern ett förslagsanslag av 3,000 kronor.
61 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 72, sid. 165 och 166) att till Avsättning till fonden
för idrottens främjande för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 6,000,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fru Ruth Gustafson och herr A. Andersson i Tungelsta väckt
motion (nr 173), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Majit uttala, att hinder icke möter för Kungl. Majit att disponera medel ur
»fonden för idrottens främjande» jämväl för åtgärder, som avse att främja
ett sunt friluftsliv.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
I riksstaten för budgetåret 1937/38 är såsom inkomst av vadhållning vid
idrottstävlingar upptaget ett belopp av 6,000,000 kronor. Härav är ett belopp
av 1,000,000 kronor avsett att användas för allmänna budgetära ändamål.
Vidare är å riksstatens utgiftssida för innevarande budgetår upptaget ett förslagsanslag
till avsättning till fonden för idrottens främjande å 5,000,000 kronor.
över detta anslag skall enligt Kungl. Majits brev till statskontoret
den 25 juni 1937 till nämnda fond föras vad av omförmälda inkomst under
budgetåret överstiger 1,000,000 kronor.
I förslaget till riksstat för nästa budgetår har inkomsten av vadhållningar
vid idrottstävlingar beräknats till 7,000,000 kronor. Riksstatsförslaget innefattar,
att av detta belopp 1,000,000 kronor skola användas för tillgodoseende
av allmänna budgetära ändamål. Med hänsyn härtill har anslaget
till avsättning till fonden för idrottens främjande för nästa budgetår ansetts
böra bestämmas till 6,000,000 kronor. De till fonden avsatta medlen föreslås
få liksom hittills efter Kungl. Majits närmare beprövande användas till
främjande av gymnastik och idrott.
Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra därom,
att Kungl. Majit den 28 maj 1937 tillkallat särskilda sakkunniga — den s. k.
fritidsutredningen — för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande
Utskottet.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
underlättande och tryggande av möjligheterna för den icke jordägande befolkningen
att idka friluftsliv m. m. Ifrågavarande uppdrag har, enligt vad
utskottet inhämtat, icke ännu slutförts.
Då den i föreliggande motion väckta frågan äger visst samband med ovanberörda
sakkunniguppdrag, synas utskottet, i avvaktan på resultatet av
nämnda utredning, åtgärder i av motionärerna angivet syfte icke böra vidtagas.
Utskottet finner sig därför böra avstyrka motionen i fråga.
Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har icke föranlett någon erinran
från utskottets sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Avsättning till fonden för idrottens
främjande för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 6,000,000 kronor;
b) att motionen II: 173 icke må till någon riksdagens åt-''
gärd föranleda.
62 :o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 73, sid. 166) att till Avsättning till lotterimedelsfonden för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.
Med förmälan att en proposition med förslag angående vissa riktlinjer för
penninglotterirörelsens fortsatta bedrivande i riket anmälts i annat sammanhang,
har departementschefen framhållit, att förslaget i fråga innebure,
bland annat, inrättande av en lotterimedelsfond, till vilken viss del av inflytande
lotterimedel skulle föras över ett under tionde huvudtiteln för ändamålet
uppfört förslagsanslag. Enligt vad departementschefen i berörda
proposition anförde, kunde avsättningen till lotterimedelsfonden för budgetåret
1938/39 beräknas till omkring 1,200,000 kronor.
Utskottet. Med erinran att riksdagen i huvudsak godkänt av departementschefen i
propositionen nr 24 angivna riktlinjer för en nyorganisation av penninglotteriväsendet
i riket, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt, hemställa,
att riksdagen må till Avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,200,000
kronor.
63:o) Statlig lagerhållning. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn anslag
till ifrågavarande ändamål (punkt 74) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
61
64 :o) Försöksverksamhet beträffande oljelagring. I proposition nr 233
har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslagit riksdagen att
dels antaga inom handelsdepartementet överarbetat förslag till förordning
angående handel med vissa mineraloljor;
dels till Försöksverksamhet beträffande oljelagring för budgetåret 1938/39
under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor;
dels ock till Försöksanläggningar för oljelagring för budgetåret 1938/39
såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren av herr N. Holmström m. fl. (nr 293) och den andra inom andra
kammaren av herr E. Hagberg i Malmö m. fl. (nr 427) hemställts, att riksdagen
måtte besluta,
att § 2 i förslag till förordning angående handel med vissa mineraloljor
skall erhålla följande lydelse:
»Den som för försäljning i oförändrat skick till avnämare inom riket
från utrikes ort inför olja, som i 1 § sägs, vare skyldig att vid envar tid
under året av sådan olja hålla lager inom riket, motsvarande minst 30 °/o
av den myckenhet, han av dylik olja under nästföregående kalenderår försålt
till avnämare inom riket.
Sistnämnda myckenhet---ur riket.
Olja, som är---utom riket.»;
att § 4 i samma förordning skall erhålla följande lydelse:
»Den som vid oljeraffinaderi inom riket bedriver raffinering av olja, som
i 1 § sägs, vare skyldig att vid envar tid under året av sådan olja hålla
lager inom riket, motsvarande minst 30 °/o av den myckenhet, han av dylik
olja under nästföregående kalenderår förbrukat för raffineringen.
Han vare ock pliktig---nästföregående månad.»;
att sista meningen i förordningen gives följande lydelse: »Denna förordning
träder i kraft den 1 juli 1938, dock att skyldigheten att hålla lager
skall inträda först i den mån Konungen därom förordnar»;
att för utsprängning av bombsäkra rum för budgetåret 1938/1939 anvisa
ett anslag av 2 milj. kronor;
att till bestridande av kostnader för cisternanläggningar samt till utlämnande
av lån för dylika anläggningar för budgetåret 1938/1939 å kapitalbudgeten,
fonden för förlag till statsverket, anvisa ett anslag av 2 milj.
kronor;
alt till försöksverksamhet beträffande oljelagring för budgetåret 1938/
1939 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor;
att till försöksanläggningar för oljelagring för budgetåret 1938/1939 å
kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor; samt
62
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att, i den mån sprängningsarbeten kunna igångsättas före den 1 juli 1938,
för budgetåret 1937/1938 anvisat anslag för oförutsedda utgifter får tagas
i anspråk för ändamålet.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionen 1: 293.
Departementschefen har erinrat därom, att 1937 års riksdag med bifall
till Kungl. Maj:ts proposition nr 323 angående anslag till statlig lagerhållning
m. m. beslöt dels medgiva att upphandling och upplagring av varor intill
ett sammanlagt belopp av 70 miljoner kronor finge verkställas för statens
räkning, dels ock anvisa för budgetåret 1937/38 ett förslagsanslag av 2 miljoner
kronor för bestridande av administrationskostnader, lagerhyror och andra
lagringskostnader m. m. I yttrande, som före propositionens avlåtande
avgivits i ärendet den 27 april 1937, hade rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap uttalat, att beträffande vissa varuslag bristande tillgång å
ändamålsenliga lagerlokaler reste hinder mot en mera väsentlig ökning av
lagertillgången. Detta gällde i framträdande grad bensin och andra flytande
bränslen. Kommissionen, som funnit anskaffandet i någorlunda betydande
omfattning av bombsäkra lagerutrymmen för flytande bränslen vara utomordentligt
viktigt ur beredskapssynpunkt, förordade fördenskull, att åtgärder
snarast vidtoges för utrönande av möjligheterna att åstadkomma sådana utrymmen
genom insprängning i berg, samt att, därest undersökningarna ledde
till gynnsamt resultat, arbeten igångsattes för att bringa dylika lagringslokaler
till stånd antingen i statens egen regi eller efter överenskommelse med
enskilda företag.
Till det vid förenämnda proposition fogade statsrådsprotokollet anförde
departementschefen att han delade rikskommissionens av kommerskollegium
biträdda mening rörande vikten av att bombsäkra lagringsutrymmen för flytande
bränslen bereddes. Departementschefen framhöll tillika, att, därest
en utredning skulle giva vid handen, att dylika lagringsutrymmen lämpligen
kunde utföras såsom beredskapsarbeten för arbetslöshetens bekämpande inom
landets stenindustridistrikt, de för sådana arbeten avsedda medlen i viss
utsträckning torde kunna tagas i anspråk för ändamålet. Vad departementschefen
sålunda uttalat, föranledde icke någon erinran från riksdagens sida.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade departementschefen sedermera
vissa personer att vara utredningsmän rörande anordnande av lagringsutrymmen
för flytande bränslen. Efter fullgjort uppdrag hava utredningsmännen
den 29 december 1937 avgivit betänkande i ämnet.
Departementschefen har lämnat en närmare redogörelse över utredningsmännens
förslag ävensom myndigheternas däröver avgivna yttranden.
För egen del har departementschefen i ärendet anfört följande:
Såsom inledningsvis erinrats är frågan örn särskilda statliga åtgärder för
upplagring av flytande bränslen inom landet icke ny. En fullständig utredning
i ämnet sådan som den nu verkställda har dock tidigare icke förelegat.
Utredningsmännens undersökningar och de därvid uppnådda resultaten möj
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
63
liggöra ett bedömande av frågan ur olika därå inverkande synpunkter. Med
hänsyn till den betydelse tillgången av flytande bränslen äger för hela vårt
näringsliv är det av vikt, att statsmakterna nu taga ställning till de spörsmål,
som sålunda framförts.
Problemet, sådant det behandlats av utredningsmännen, kan sägas omfatta
två huvudspörsmål, nämligen dels säkerställandet av en viss lagerhållning
dels ock lagrens skyddande mot skadegörelse. Vad dea första frågan
beträffar är naturligtvis den främsta förutsättningen för att en upplagring
skall komma till stånd, att erforderliga lagringsutrymmen stå till förfogande;
därjämte behövs emellertid att trygghet vinnes för att tillgängliga utrymmen
också bliva utnyttjade. Vad angår frågan om skydd för den upplagrade
varan har denna fråga, ehuru i sig själv fristående, ett mycket nära samband
med den förstnämnda. Om en ökning av lagerhållningen och därav
föranledd ökning av utrymmena för lagring finnes böra vidtagas, måste
nämligen anledningen härtill närmast sökas i en önskan att trygga vår försörjning
i händelse av avspärrning. Men skall detta syfte uppnäs — och
därvid torde böra räknas även med möjligheten av vårt eget lands indragande
i krigiska förvecklingar — böra anstalter tillika träffas, som såvitt möjligt
hindra anordningarnas omintetgörelse genom påverkan utifrån. Särskilt örn
anordningarna, på sätt utredningsmännen föreslagit, utföras genom statens
försorg, framstår det såsom naturligt att sistberörda synpunkt vinner beaktande.
Beträffande till en början behovet av en lagertillgång å flytande bränslen
inom landet framgår det av utredningen, att icke vare sig nuvarande genomsnittliga
lager av de varor, örn vilka här är fråga, eller tillgängliga lagringsutrymmen
äro av tillfredsställande omfattning. Med omförmälda varor avser
jag i likhet med utredningsmännen dels de färdiga produkterna bensin samt
motor- och pannbrännoljor ävensom fotogen och andra raflinerade brännoljor
dels ock råolja. Av utredningen får anses ådagalagt, att en lagerhållning
inom landet av dessa oljor till myckenhet motsvarande minst 30 procent
av årsförbrukningen är ur beredskapssynpunkt önskvärd. Det torde
också vara tydligt, att en dylik lagerhållning icke kan påräknas med mindre
särskilda åtgärder vidtagas från statens sida. Jag delar utredningsmännens
uppfattning, att sådana åtgärder äro av omständigheterna påkallade. Utredningsmännens
förslag finner jag mig också böra i princip tillstyrka. Av
vad utredningsmännen anfört inhämtas, att en lagerhållning av angivna
storlek kan vid den reglering av oljeförbrukningen, som förutsättes ske vid
avspärrning eller krig, antagas förslå för landets försörjning med olja under
ett halvt års tid.
En sådan upplagring erfordrar, på sätt utredningen visar, anläggandet av
nya lagringsutrymmen med en kapacitet av omkring 200,000 kbm. Med
hänsyn till vad förut anförts bör tillses, att anordningarna så vilt möjligt,
såväl ur förläggningssynpunkt som med avseende å beskaffenheten, äro
skyddade mot skadegörelse, därvid särskilt faran för angrepp genom bombanfall
från luften bör beaktas. Utredningsmännens förslag örn oljans för
-
64
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
väring i plåtcisterner i utsprängda hålrum i berg har både av statens provningsanstalt
och av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vitsordats vara den
enda för närvarande kända säkert pålitliga förvaringsmetoden ur anförda
synpunkter. I den mån åtgärder böra vidtagas för omedelbart tillgodoseende
av behovet av lagringsutrymmen, torde därför detta förslag böra läggas
till grund. Emellertid är det icke otänkbart, att även andra förvaringssätt
kunna utexperimenteras. Då det i varje fall ej torde kunna ifrågakomma
att till en början föranstalta örn lagringsanordningar i mer än begränsad
omfattning, tillstyrker jag att jämsides med åtgärder av den art utredningsmännen
föreslagit möjlighet lämnas till utförande av vetenskapligt-praktiska
undersökningar av andra förslag, som kunna yppa sig till frågans lösning.
För dylik försöksverksamhet torde för nästa budgetår särskilda medel
böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande i form av reservationsanslag. Ett
belopp av 20,000 kronor lärer få anses tillräckligt.
Det är uppenbarligen ur beredskapssynpunkt ett önskemål, att erforderliga
lagringsutrymmen anskaffas snarast möjligt. I den mån staten skall ställa
medel till förfogande för anläggningarna måste emellertid å andra sidan beaktas,
att desamma, särskilt om de utföras i den form som utredningsmännen
förordat, erbjuda möjlighet till en arbetsreserv av ganska betydande mått.
Det synes därför lämpligt, att anslag för ändamålet beräknas å den särskilda
anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet redogjort vid anmälan
av finansplanen. För anläggningar vilka verkställas enligt utredningsmännens
förslag, alltså genom placering av plåtcisterner i utsprängda hålrum i
berg, synas medel böra anvisas över två särskilda anslag, avseende det ena
kostnaderna för sprängning och övriga med hålrummens iordningställande
förenade arbeten samt det andra kostnaderna för cisterner med tillbehör. För
nästkommande budgetår torde i överensstämmelse med vad utredningsmännen
föreslagit böra för vartdera ändamålet beräknas 2,000,000 kronor. Enligt
utredningsmännens beräkningar skulle dessa belopp förslå för anordnande
av lagringsutrymmen med en kapacitet av tillhopa 40,000 kbm.
Emellertid är det önskvärt, att möjlighet samtidigt beredes till utförande
av försöksanläggningar enligt andra grunder än de av utredningsmännen förordade,
därest det efter vederbörlig prövning av sakkunniga skulle visa sig
att förutsättningar för ett tillfredsställande resultat förefinnas. För detta ändamål
torde för nästa budgetår böra stå till förfogande ett belopp av förslagsvis
1,000,000 kronor. Ifrågavarande belopp bör, med hänsyn till det
försöksbetonade syftet, få tagas i anspråk oavsett att sådana förhållanden
icke föreligga, vilka enligt principerna för anslagsplanen berättiga till användande
av de i denna upptagna anslagen. Beloppet bör därför anvisas i
vanlig ordning å riksstaten. Efter samråd med chefen för finansdepartementet
förordar jag, att medelsanvisningen sker å kapitalbudgeten, fonden för
förlag till statsverket. På grund av ovissheten rörande beloppets fördelning
å olika slag av arbeten torde ställningstagande till frågan örn avskrivning
helt eller delvis av beloppet få tillsvidare anstå. Anvisningen bör få formen
av reservationsanslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
65
Utredningsmännen hava avsett, alt sprängningskostnaderna skulle stanna
å statsverket. Jag biträder denna tanke. Kostnaderna för cisternerna däremot
skola enligt utredningsmännens mening återgäldas genom att de företag,
som utnyttja vederbörande anläggning, erlägga byra motsvarande skälig
återbäring å beloppet jämte ränta. I likhet med utredningsmännen förordar
jag att — då anslaget lill cisternerna lämpligen bör kunna utgå av lånemedel
— hyresbeloppet bestämmes så att skälig ränta, förslagsvis 4 procent,
därigenom kommer att erläggas å det utestående kapitalet. Vad frågan om
återbäring å detta beträffar torde det få läggas i Kungl. Maj:ts hand att
vid hyrans bestämmande taga den hänsyn härtill, som kan finnas nödig.
För den händelse upplagringen sker för statens egen räkning, i vilket fall
den torde äga rum genom försorg av statens reservförrådsnämnd, bör motsvarande
hyresbelopp bestridas av de medel, som för detta ändamål kunna
stå till nämndens förfogande. Berörda förslag angående viss hyra för cisternerna
utgår från den förutsättningen att staten är ägare eller har nyttjanderätt
till den mark, där anläggningen göres. Därest så icke är fallet, bör enligt
utredningsmännens mening cisternanläggningen utföras icke av staten utan
av vederbörande företag, vilket för ändamålet skulle kunna erhålla lån från
ifrågavarande anslag; sprängningsarbetet och sprängningskostnaderna skulle
även i detta fall helt åvila statsverket. Jag ansluter mig till vad utredningsmännen
sålunda föreslagit. Å lånebeloppet bör i detta fal1, erläggas ränta
enligt nyss angivna grunder, varjämte bör iakttagas att en tillfredsställande
amortering kommer till stånd. Underhållet av cisternanläggningarna torde
i enlighet med vad utredningsmännen föreslagit alltid böra ankomma på
dem, åt vilka de upplåtits.
Anläggningsarbetet torde böra bedrivas under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ledning och kontroll; försöksanläggning, varom förut nämnts, synes
dock även kunna få utföras i annan ordning. Det bör eftersträvas att
anläggningarna förläggas till platser, som ur skyddssynpunkt äro lämpliga.
Vidare bör i överensstämmelse med vad kommerskollegium anfört söka åstadkommas
sådan förläggning, att lagringsutrymmena kunna inordnas i den
ordinarie lagerhållningen utan att orsaka extra kostnader för distribution.
Av anslagens upptagande å den särskilda anslagsplanen följer, att hänsyn
därjämte måste tagas till behovet av nya arbetstillfällen å i frågakommande
förläggningsort. Vid frågans avgörande bör, på sätt utredningsmännen framhållit,
samråd i lämplig utsträckning äga rum med övriga vederbörande myndigheter.
För säkerställande av en upplagring av den storlek, som bär förutsatts, är
det nödvändigt att, såsom utredningsmännen föreslagit, lagringsskyldighet i
därefter avpassad omfattning ålägges företagarna. Den fördyring av varan i
form av byra, ränta å för varuinköp investerat kapital, svinn m. m., som
föranledes av en dylik skyldighet i den mån nuvarande medellager därigenom
överskridcs, torde icke vara av den storleksordning, att några allvarligare
betänkligheter häremot behöva resa sig. Utredningsmännen hava beräknat
utgiftsökningen till 0.2 öre per liter försåld vara. Lagringsskyldigheten bör i
Bihang Ull riksdagens protokoll 1038. C> sami. .\''r K). 5
66
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
enlighet med förslaget åvila dels importör med avseende å produkter, vilka
av honom försäljas i oförändrat skick, dels ock den, vilken bedriver raffinaderi
i riket, med avseende å olja, som därvid användes. Med importör bör
jämställas den som från inhemskt oljeraffinaderi inköper där raffinerad olja
för försäljning till avnämare i riket. Slutligen bör oljeraffinaderi, som direkt
till förbrukare inom riket säljer raffinerad olja, vara skyldigt att, utöver råoljelagret,
jämväl hålla lager av raffinerad olja. Oljeraffinaderi, som säljer
importerad olja i oförändrat skick, bör naturligtvis behandlas på samma sätt
som annan importör. Med anledning av vad generaltullstyrelsen och kommerskollegium
anfört, torde den ändringen böra vidtagas i utredningsmännens
förslag, att olja, som finnes i frihamn eller å tullager, anses befintlig
inom riket. Jag förordar vidare, att i den förordning, som lärer böra utfärdas
i ämnet, icke angives någon viss minimiprocent, till vilken lagringen skall
uppgå, utan att det överlämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma härutinnan.
Denna ståndpunkt synes överensstämma med den av utredningsmännen såsom
övergångsstadgande till förordningen föreslagna bestämmelsen, att skyldigheten
att hålla lager skall inträda först i den mån Kungl. Maj:t därom
förordnar. Hinder lärer sålunda icke böra möta för Kungl. Majit att, om
omständigheterna så skulle anses påkalla, i avvaktan på att för den 30-procentiga
lagringen erforderliga lagringsutrymmen hinna iordningställas, föreskriva
viss lägre procentsats. Det må i detta sammanhang erinras, att högre
procentsats än 30 icke ifrågakommer enligt nu föreliggande plan.
Jag har i det föregående utgått från att icke blott färdigprodukter utan
även råolja skulle bliva föremål för upplagring. För nyttiggörande av här
lagrad råolja erfordras, att densamma kan undergå raffinering inom landet.
Jag delar utredningsmännens uppfattning angående önskvärdheten av att en
raffineringsindustri kommer till stånd av större betydelse än den för närvarande
här förefintliga. I likhet med utredningsmännen anser jag emellertid
icke lämpligt, att, åtminstone för närvarande, ett statligt oljeraffinaderi inrättas.
Däremot tillstyrker jag, att, i den omfattning som kan befinnas ändamålsenlig,
medverkan från statens sida lämnas till främjande av uppkomsten
av oljeraffinaderier genom enskild företagsamhet. Berörda medverkan kan
lämpligen i detta sammanhang ske i den form, utredningsmännen föreslagit,
nämligen därigenom att Kungl. Majit erhåller rätt att om så prövas erforderligt
för befordrande av avsättningen av inom landet raffinerad olja
ålägga importör av färdigprodukter att från vederbörande raffinaderi inköpa
olja, som där raffinerats. I fråga örn den myckenhet olja, ett
dylikt inköpsåläggande bör omfatta, synes kommerskollegii förslag, att
åläggandet bör avse icke viss i förväg bestämd mängd och visst raffinaderi
utan allenast viss procentsats inom landet raffinerad olja, förtjäna
att övervägas. En förutsättning härför är emellertid, därest flera raffinaderier
sålunda kunna ifrågakomma såsom inköpskälla, att fördelningen av inköpen
mellan dem äger rum på sådant sätt, att syftet med den av utredningsmännen
föreslagna anordningen tillgodoses. I förordningen synes utredningsmännens
förslag till stadgande i ämnet böra bibehållas, nämligen att
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
67
på framställning av visst oljeraffinaderi Kungl. Maj:t skall äga föreskriva
inköp från raffinaderiet till myckenhet, som Kungl. Majit bestämmer. Jämväl
vad angår det pris, till vilket dessa inköp skola ske, anser jag utredningsmännens
förslag böra godtagas. Jag kan således ej dela den av ledamöter i
kommerskollegium uttalade uppfattningen, att berörda pris borde fastställas,
icke, såsom utredningsmännen föreslagit och i yttrandena i övrigt lämnats
utan erinran, av Kungl. Majit utan av en särskild nämnd av sakkunniga. De
av sagda ledamöter riktade invändningarna mot utredningsmännens förslag
finner jag, i likhet med kommerskollegii chef, icke motivera ett frångående
av detta. Jag vill för övrigt erinra, att Kungl. Majit torde äga möjlighet att
vid frågans bedömande anlita all den sakkunskap, som härför kan finnas
erforderlig. Att i förordningen fastlåsa inköpsskyldighetens omfattning eller
grunderna för prisets bestämmande synes ej heller lämpligt.
Emellertid torde det ej vara uteslutet, att en inhemsk oljeraffineringsindustri
kan utvecklas utan att tvångsåtgärder av det slag, som nyss berörts, behöva
vidtagas. De möjligheter, som härutinnan kunna yppa sig, få bliva
föremål för närmare prövning. Härav följer, att dea, vilken planerar anläggande
av ett oljeraffinaderi inom landet, icke får under alla förhållanden
räkna med, att avsättningen kommer att tryggas genom sådant åläggande av
Kungl. Majit, varom i det föregående talats.
Beträffande utredningsmännens förslag till författningsbestämmelser i de
delar, som här ej särskilt angivits, har jag i huvudsak ej något att erinra;
dock torde den tid, inom vilken i förslaget avsedd uppgiftsskyldighet skall
vara fullgjord, böra ökas från 14 dagar till en månad, enär vissa svårigheter
eljest, enligt vad i ärendet blivit upplyst, torde uppstå för vederbörande lagerhållare.
Förordning i ämnet torde, på sätt föreslagits, böra träda i kraft
den 1 juli 1938.
Vad angår övervakningen av lagringsskyldigheten och handhavandet av
övriga med nu föreslagna anordningar förenade förvaltningsuppgifter torde
icke vara nödvändigt att i detta sammanhang taga ståndpunkt till berörda
spörsmål. Under nästkommande budgetår torde spörsmålen i fråga — i vidare
mån än som kan föranledas därav att nyssnämnda uppgiftsskyldighet
rörande lagerhållningen synes, för att möjliggöra en överblick över förhållandena,
böra träda i tillämpning omedelbart -—- knappast bliva aktuella. Omförmälda
lageruppgifter torde tillsvidare kunna bevaras och granskas inom
handelsdepartementet. Några särskilda anstalter härför lära ej behöva vidtagas.
Skulle så emellertid bliva fallet, synes få ankomma på Kungl. Majit
att träffa det avgörande, som därvid må finnas lämpligast. Eventuella förvaltningskostnader
torde för detta fall kunna bestridas av för Kungl. Majit
tillgängliga medel. Mot vad utredningsmännen anfört angående de uppgifter,
vilka i händelse av en med tillämpning av förordningens bestämmelser
utökad inhemsk raffineringsindustri böra anförtros statens provningsanstalt,
synes någon anledning till erinran ej föreligga.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet. Såsom av departementschefen framhållits, äro nuvarande genomsnittliga
lager av flytande bränslen icke av tillfredsställande omfattning. Med hänsyn
till den betydelse, som tillgången av dessa oljor äger för vårt land, har det
synts departementschefen angeläget, att statliga åtgärder vidtagas för säkerställande
av en ur beredskapssynpunkt önskvärd lagerhållning. Därvid har
räknats med en lagring, motsvarande minst 30 procent av årsförbrukningen
En sålunda bestämd lagerhållning skulle, enligt vad i ärendet framhållits, antagas
vid en förutsatt reglering av oljeförbrukningen under avspärrning eller
krig förslå för landets försörjning med olja under ett halvt års tid.
Då, såsom upplysts, för en dylik upplagring nuvarande cisternanläggningar
icke torde vara tillräckliga, finner utskottet angeläget, att nya lagringsutrymmen
anskaffas. Såsom tillförlitlig lagringsmetod hade av utredningsmännen
i ärendet i främsta rummet förordats lagring i plåtcisterner, förvarade
i utsprängda hålrum i berg. Utskottet delar emellertid departementschefens
mening, att för tillgodoseendet av behovet av lagringslokaler även
andra tekniska metoder än den nu angivna böra undersökas. Utskottet tillstyrker
därför Kungl. Maj:ts förslag att för dylik försöksverksamhet anvisas
under tionde huvudtiteln ett särskilt anslag av 20,000 kronor. Härutinnan
överensstämmer motionärernas yrkande med Kungl. Maj:ts förslag.
För utförande av de av utredningsmännen föreslagna lagringsanläggningarna
har departementschefen ansett medel böra anvisas under anslag å
beredskapsstat, och lärer proposition härom komma att senare föreläggas
riksdagen. Emellertid har departementschefen funnit önskvärt, att, därest
förutsättningar för ett tillfredsställande resultat förefinnas, möjlighet jämväl
beredes till utförande av anläggningar enligt andra grunder än de av
utredningsmännen förordade. Utskottet, som anser medel härför böra ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande, tillstyrker att bland utgifter till kapitalinvesteringar
anvisas för nu ifrågavarande ändamål ett anslag av 1,000,000
kronor. Jämväl detta motionärernas yrkande överensstämmer med Kungl.
Maj:ts förslag.
Såsom av propositionen framgår, är arbetet med de anläggningar, vilka
skulle verkställas enligt utredningsmännens ovanberörda förslag, avsett att
bedrivas under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ledning och kontroll, under
det att sådana försöksanläggningar, varom ovan nämnts, synts departementschefen
dock även kunna få utföras i annan ordning. Häremot torde
intet vara att erinra. Utskottet vill dock ifrågasätta, huruvida icke, med
hänsyn därtill, att marinförvaltningen sedan länge sysslat med hithörande
problem, utförandet av det anläggningsarbete, varom här är fråga, lämpligen
bör ske med användande jämväl av den erfarenhet, som ämbetsverket torde
äga på förevarande område.
Till det i propositionen framlagda förslaget till förordning angående handel
med vissa mineraloljor jämte de delar av föreliggande motioner, som äga
samband med berörda förslag, kommer riksdagen att i annan ordning taga
ställning.
Vidkommande ifrågavarande motioner, i vad de avse anvisande av medel
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
69
för nästkommande budgetår för utsprängning av bombsäkra rum och för
bestridande av kostnader för cisternanläggningar samt till utlämnande av
lån för dylika anläggningar ävensom i vad avser det i motionerna gjorda
yrkandet att för ifrågavarande sprängningsarbeten måtte få tagas i anspråk
anslag för oförutsedda utgifter, kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande.
Utskottet kommer i särskilt utlåtande denna dag att göra hemställan örn
anvisande bland utgifter till kapitalinvesteringar av ovanberörda anslag å
1,000,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får utskottet under nu förevarande punkt
hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 293 och II: 427 i här behandlade delar, till Försöksverksamhet
beträffande oljelagring för budgetåret 1938/
39 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
65 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, sid. 168) och under erinran, att för
innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 120,000 kronor.
66:o) Traktatberedningen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
76, sid. 168 och 169) att till Traktatberedningen för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 35,000 kronor.
För bestridandet av kostnaderna för traktatberedningen har — med undantag
för budgetåret 1933/34, då ett särskilt anslag var anvisat för ändamålet
— tionde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga tagits i anspråk. Med hänsyn till utvecklingen på det handelspolitiska
området torde man, framhåller departementschefen, böra räkna
med traktatberedningen såsom en institution av tämligen varaktig natur.
På grund härav och i betraktande jämväl av institutionens allmänna struktur
har det ej synts departementschefen lämpligt, att tionde huvudtitelns
kommittéanslag fortsättningsvis belastas med kostnaderna för densamma.
Ett särskilt anslag har därför ansetts böra anvisas för ändamålet. För nästa
budgetår har beräknats ett belopp av 35,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker, att ett särskilt förslagsanslag för ifrågavarande
ändamål uppföres i riksstaten, får i enlighet med Kungl. Majits förslag
hemställa,
Utskotlet.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att riksdagen må till Traktatberedningen för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.
67 :o) Extra utgifter. Utskottet, som ansett, att jämnande av huvudtitelns
slutsumma bör ske med anlitande av anslaget till extra utgifter, får med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, sid. 169) och under erinran,
att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställa,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1938/
39 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor; dock att
i anslaget må göras den jämkning, som kan erfordras för
jämnande av huvudtitelns slutsumma.
68:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens
tjänst. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande
ändamål (punkt 78) avgiver utskottet framdeles under riksdagen
utlåtande; vilket härmed
anmäles.
69 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt
79) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 5 april 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Hansén, Asplund, Borell, Nilsson i Landeryd, Gustafsson
i Benestad, Ström i Lidköping och Domö; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Jeppsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol,
Ward, Isacsson och Hansson i Rubbestad; dock att vid behandlingen av punkterna
46:o)—09:o) i stället för herr Olof Olsson deltagit herr Magnusson i Kalmar samt i stället
för herr Jonsson i Eskilstuna herr Lindberg i Umeå.
Statsutskottets utlåtande Nr lo -
ll
Reservationer:
vid punkt U6:o) (Ersättning åt sjömanshusen)
1) av herrar J. B. Johansson, Oscar Olsson, Asplund, Ström och Domö,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:271 och 11:401;
2) av herrar Hansén, Asplund och Lindberg i Umeå, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka motionen 11:413.