8

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av framställning frän fullmäktige i riksgäldskontoret
angående förlängning av bemyndigangande
för fullmäktige att till riksbanken överlämna
skattkammarvåxlar m. m.

I skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 28 april 1938 hava
fullmäktige i riksbanken hemställt, att fullmäktige i riksgäldskontoret ville
hos bankoutskottet göra framställning om förlängning till och med den 31
maj 1941 av gällande bemyndigande för fullmäktige i riksgäldskontoret att
till riksbankens förfogande ställa riksgäldskontorets skattkammarväxlar
m. m.

I berörda skrivelse anföra fullmäktige i riksbanken:

»Sedan 1937 års riksdag medgivit, att fullmäktige i riksgäldskontoret skulle
äga att under tiden till och med den 31 maj 1937, när så enligt framställning
av bankofullmäktige med hänsyn till riksbankens valutavårdande verksamhet
erfordrades, ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets
skattkammarväxlar eller skuldförbindelser i annan form intill erforderligt
belopp i svenskt mynt ävensom att genom överenskommelse med bankofullmäktige
träffa närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löptid m. m., uttalade bankofullmäktige i skrivelse den 22 april 1937,
att angivna bemyndigande borde göras definitivt, samt hemställde, att fullmäktige
i riksgäldskontoret ville hos bankoutskottet och riksdagen göra
framställning om härför erforderlig ändring av § 33 i riksgäldskontorets reglemente.

Genom skrivelse till bankoutskottet den 5 maj 1937 överlämnade sedermera
riksgäldsfullmäktige förslag till ändringar i vissa delar av förenämnda
reglemente, däri riksgäldsfullmäktige, med instämmande i vad fullmäktige i
riksbanken anfört, förordade införande av ett nytt moment under omförmälda
paragraf med bestämmelser i ämnet.

I avgivet utlåtande (nr 70) med anledning av riksgäldsfullmäktiges skrivelse
anförde bankoutskottet, att utskottet anslöte sig till förslaget, att ifrågavarande
fullmakt skulle erhålla fortsatt giltighet, men att utskottet icke
vore berett tillstyrka, att fullmakten lämnades utan tidsbegränsning. Enligt
utskottets mening syntes fullmakten lämpligen böra begränsas att gälla till
utgången av maj månad 1938. Härigenom skulle vinnas, att frågan om en
eventuell förlängning av fullmakten kunde tagas under övervägande i samband
med behandlingen vid innevarande års riksdag av andra till penningpolitiken
hörande spörsmål.

Riksdagen beslöt därefter i enlighet med utskottets hemställan att förlänga
ifrågavarande bemyndigande för riksgäldsfullmäktige till och med den 31
maj 1938.

Bankoutskottets utlåtande Nr 53-

9

Genom skrivelse till Konungen den 14 innevarande april angående fortsatt
befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna
sedlar med guld, uttalade bankofullmäktige, att trots att det allmänna
ekonomiska läget nu vore ett annat än då statsmakterna sist togo ställning till
det penningpolitiska programmet, de direktiv för penningpolitiken, som då
fastställdes, fortfarande i stort sett borde äga giltighet. Bland annat med
hänsyn till ovissheten beträffande de konsekvenser för prisutvecklingen på
världsmarknaden, som den politiska och ekonomiska oron i de för utvecklingen
i Sverige mest betydelsefulla länderna kunde medföra, borde enligt
fullmäktiges mening de olika möjligheter att påverka utvecklingen på den
svenska penningmarknaden, som angåvos av bankoutskottet vid 1937 års
riksdag i dess utlåtande nr 67, även i fortsättningen stå till statsmakternas
förfogande.

I anslutning till sist berörda uttalande föreslogo fullmäktige i särskild
skrivelse samma dag, att lagen den 4 juni 1937 (nr 305) angående rätt för
Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser örn bankaktiebolags
kassareserv måtte erhålla förlängd giltighet tillsvidare, förslagsvis till
utgången av maj månad 1941.

Av skäl, som ovan anförts, torde bemyndigandet för fullmäktige i riksgäldskontoret
att ställa till riksbankens förfogande statspapper för möjliggörande
av marknadsoperationer i valutapolitiskt syfte böra förlängas. Därvid
synes lämpligt, att förlängningen kommer att avse samma tid, som fullmäktige
föreslagit beträffande förenämnda lag den 4 juni 1937.»

Under åberopande av fullmäktiges i riksbanken ovan intagna skrivelse
hava fullmäktige i riksgäldskontoret, med instämmande i vad bankofullmäktige
i nämnda skrivelse anfört, i skrivelse till bankoutskottet den 28 april
1938 hemställt om förlängning till och med den 31 maj 1941 av riksgäldsfullmäktige
genom beslut av 1937 års riksdag lämnat bemyndigande att, när
så enligt framställning av bankofullmäktige med hänsyn till riksbankens
valutavårdande verksamhet erfordras, ställa till riksbankens förfogande
riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller skuldförbindelser i annan form
intill erforderligt belopp i svenskt mynt ävensom att genom överenskommelse
med bankofullmäktige träffa närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas
form, belopp, löptid m. m.

Såsom utskottet i sitt denna dag avgivna utlåtande nr 51 anfört, har utskottet
funnit sig böra förorda, att fortsatt giltighet gives åt bemyndigandet
för fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa statsskuldförbindelser till riksbankens
förfogande för möjliggörande av operationer i öppna marknaden
i valutavårdande syfte. I överensstämmelse med den ståndpunkt, som utskottet
intagit till frågan örn förlängning av giltighetstiden för lagen angående
rätt för Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser örn
bankaktiebolags kassareserv, torde emellertid giltighetstiden för nu ifrågavarande
bemyndigande böra begränsas till ett år eller till och med den 31
maj 1939.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må bemyndiga fullmäktige
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 51—53.

Utskottet.

2

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 53-

att under tiden från och med den 1 juni 1938 till och med
den 31 maj 1939, när så enligt framställning från fullmäktige
i riksbanken med hänsyn till riksbankens valutavårdande
verksamhet erfordras, ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets
skattkammarväxlar eller skuldförbindelser i
annan form intill erforderligt belopp i svenskt mynt ävensom
att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas
form, belopp, löptid m. m.

Stockholm den 20 maj 1938.

På bankoutskottets vägnar:

BJ. HOLMGREN.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 52.

388085. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.