Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

7

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Majus proposition angående delaktighet
i statens pensionsanstalt för dels vissa befattningshavare
vid folktandvården, dels ock viss personal
vid sjömanshusen m. m.

I en till riksdagen avlåten, den 8 april 1938 dagtecknad proposition nr 280,
som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga
Kungl. Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
förordade grunder, utfärda bestämmelser angående delaktighet i statens
pensionsanstalt för vissa befattningshavare vid folktandvården ävensom
viss personal vid sjömanshusen.

I samma proposition har Kungl. Majit vidare föreslagit riksdagen att dels
besluta, att pension skall utgå till ombudsmannen vid sjömanshuset i Stockholm
Carl Leonard Schollin, ombudsmannen vid sjömanshuset i Norrköping
Alfred Johansson, ombudsmannen vid sjömanshuset i Halmstad Carl
Oscar Kihlberg, ombudsmannen vid sjömanshuset i Simrishamn Emil Gram,
biträdet vid sjömanshuset i Sölvesborg Elin Wilhelmina Herms samt biträdet
tillika vaktmästaren vid sjömanshuset i Härnösand Per Johan Lidborg
med följande belopp för år, nämligen lill Schollin med 5 000 kronor, till
Johansson med 3 600 kronor, till Kihlberg med 2 800 kronor, till Gram med
800 kronor, till Herms med 600 kronor och till Lidborg med 300 kronor,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i propositionen förordats, meddela erforderliga bestämmelser rörande
sättet för bestridande av kostnaderna för dessa pensioner m. m.

Beträffande motiveringen för de sålunda framställda förslagen får utskottet,
i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till
propositionen.

1. Delaktighet i statens pensionsanstalt för vissa befattningshavare vid

folktandvården.

Med en den 11 februari 1938 dagtecknad proposition, nr 127, har Kungl.
Majit för riksdagen framlagt förslag örn folktandvård, vilket förslag grundar

8

Bankoutskottets utlåtande Nr i.:>.

sig på ett av tillkallade sakkunniga, 1937 års folktandvårdssakkunniga, den
15 december 1937 avgivet betänkande (statens off. utredn. 1937:47). I anslutning
lill nämnda förslag har frågan örn ordnande av pensionsrätt för
befattningshavare vid folktandvården i nu förevarande proposition underställts
riksdagens prövning.

Enligt det genom propositionen nr 127 framlagda förslaget till organisation
av folktandvården skall för folktandvårdens ombesörjande landstingsområde
vara indelat i tandvårdsdistrikt i enlighet med en av medicinalstyrelsen
godkänd plan. 1 varje distrikt skall finnas minst en fast tandpoliklinik,
där som regel behandling meddelas såväl barn som vuxna. Vid varje
sådan poliklinik skall vara anställd minst en tandläkare (distriktstandläkare)
och en tandsköterska (distriktstandsköterska). Såsom komplement
till distriktspoliklinikerna skall finnas en för varje landstingsområde gemensam,
i anslutning till landstingets centrallasarett eller därmed jämförligt
sjukhus anordnad tandpoliklinik (centraltandpoliklinik). Centraltandpoiiklinikens
personal skall utgöras av tandläkare och tandsköterskor. En avtandläkarna
skall vara föreståndare för centraltandpolikliniken.

Dislriktstandläkare skall för år åtnjuta antingen en kontant lön av minst
7 800 kronor eller ock en kontant lön av minst 7 200 kronor jämte andel, ej
understigande 10 procent, av inflytande taxeavgifter. Därjämte skall distriktstandläkare
erhålla tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter tre,
sex och nio års väl vitsordad tjänstgöring. Distriktstandsköterska skall åtnjuta
en kontant lön av minst 2 000 kronor för år jämte tre ålderstillägg,
vartdera å 100 kronor, efter tre, sex och nio års väl vitsordad tjänstgöring.

Statsbidrag till avlöning utgår med 3 000 kronor för varje distriktstandläkare
och 1 000 kronor för varje distriktstandsköterska, vilka äro fvdlt sysselsatta
i distriktstandvård under minst 1 900 timmar årligen och äga uppbära
nyss omförmälda löneförmåner. Härjämte skola stadgade ålderstillägg
utgå av statsmedel. Till centraltandpoliklinikernas inrättande och drift utgår
icke statsbidrag.

I sitt förutnämnda betänkande hava 1937 års folktandvårdssakkunniga
föreslagit, att distriktstandläkare, distriktstandsköterskor samt vid landstingsområdenas
centraltandpolikliniker fast anställda tandläkare och tandsköterskor
måtte erhålla pensionsrätt i statens pensionsanstalt i såväl tjänstesom
familjepensionshänseende. För distriktstandläkare syntes tjänstepensionsunderlaget
böra bestämmas till 5 400 kronor eller, örn särskilt dyrtidstillägg
konnne att utgå å pensionerna, ett belopp, som med därå belöpande
dyrtidstillägg uppginge till ungefär denna summa. För erhållande av fidi
tjänstepension syntes böra fordras 63 levnads- och 30 tjänstår. För distriktstandsköterskorna
borde enligt de sakkunnigas förslag tjänstepensionsunderlaget
bestämmas till av den av de sakkunniga angivna minimilönen, utgående
ålderstillägg däri inberäknade. Nämnda pensionsunderlag skulle vid
sådant förhållande komma att uppgå till, i avrundat tal, 1 530 kronor. Liksom
för distriktssköterskor och annan sjukvårdspersonal borde å tandsköterskornas
pensioner utgå dyrtidstillägg av statsmedel. Pensionsåldern för
tandsköterska ansåge de sakkunniga lämpligen böra bestämmas på samma

Bankoutskottets utlåtande Nr A5.

9

sätt som för distriktssjuksköterska. I överensstämmelse därmed skulle för
hel pension fordras 55 levnads- och 25 tjänstar.

Statens pensionsanstalt har i ett över de sakkunnigas betänkande avgivet
utlåtande anfört bland annat följande:

Det av folktandvårdssakkunniga föreslagna tjänstepensionsunderlaget för
distriktstandläkare skulle vid tillämpning av nu gällande procenttal (16 %)
för dyrtidstillägg å tjänstepensioner innebära, att tjänstepensionsunderlaget
skulle bestämmas till omkring 4,657 kronor eller nära det underlag, 4 764
kronor, som gäller för ordinarie manliga statstjänare i lönegrad 23. Enligt
pensionsanstaltens mening kan det ifrågasättas, om ej den föreslagna minimilönen
är tillmätt i högsta laget. Pensionsanstalten får för sin del föreslå,
att tjänstepensionsunderlaget för ifrågavarande befattningshavare bestämmes
till 4 500 kronor. Även det föreslagna tjänstepensionsunderlaget för
distriktstandsköterska finner anstalten vara något för högt, närmast i betraktande
av att för distriktssjuksköterskorna, vilka äro garanterade något
högre minimiavlöning och hava längre utbildningstid än vad som förutsatts
för distriktstandsköterskorna, tjänstepensionsunderlaget icke är högre än
1 560 kronor. Anstalten föreslår, att distriktstandsköterskas tjänstepensionsunderlag
bestämmes till 1 476 kronor eller samma underlag, som gäller för
ordinarie kvinnlig statstjänare i lönegrad 4.

Vad angår föreståndare och övriga tandläkare samt tandsköterskor vid
centraltandpolikliniker synas lämpligen samma tjänstepensionsunderlag böra
fastställas som de, vilka föreslagits för motsvarande befattningshavare vid
distriktstandvården, eller för tandläkare 4 500 kronor och för tandsköterskor
1 476 kronor.

Pensionsanstalten förutsätter, alt dyrtidstillägg komma att utgå å pensioner
till befattningshavare vid folktandvården och deras efterlevande enligt
samma grunder som gälla för nu till anstalten anslutna befattningshavare.

I avseende å pensionsåldern för distriktstandläkare och distriktstandsköterskor
finner anstalten icke skäl föreligga att utan ingående undersökning
för nämnda befattningshavare ävensom för tandläkare och tandsköterskor
vid centralpolikliniker bestämma lägre pensionsåldrar än de, som gälla för
de i kap. VI av anstaltens reglemente inordnade läkarna, respektive föreståndarinnorna
och husmödrarna, eller 65 respektive 60 år. Det för hel pension
erforderliga antalet tjänstår anser anstalten böra bestämmas till 30.

Vid fullt genomförd organisation skulle statens andel i kostnaderna för
de reglementsenliga tjänstepensionerna motsvara årliga avgifter om sammanlagt
omkring 384 000 kronor. Tillföras ej dessa avgifter pensionsanstalten,
skulle den åsamkas en fondbrist, vars nuvarande kapitalvärde utgör omkring
11 250 000 kronor. Kostnaderna för familjcpensioneringen torde kunna
antagas bliva i det närmaste täckta genom befattningshavarnas familjepensionsavgifler.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen motsvara enligt pensionsanstaltens beräkning
vid nuvarande indextal och under antagande att Vs av tandläkarna
utgöres av kvinnliga befattningshavare ett kapitalvärde av omkring 5 290 000
kronor, därav 4 370 000 kronor för dyrtidstillägg å tjänstepensionerna och
920 000 kronor för dyrtidstillägg ä famil jopensionerna.

Föredragande departementschefen har i likhet med 1937 års folktandvårdssakkunniga
ansett, att pensionsförhållandena för distriktstandläkarna

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

och distriktstandsköterskorna samt de vid landstingsområdenas centraltandpolikliniker
fast anställda tandläkarna och tandsköterskorna böra ordnas
genom sagda befattningshavares anslutning till statens pensionsanstalt. Beträffande
den närmare utformningen av pensionsrätten har departementschefen
anslutit sig till det av statens pensionsanstalt avgivna förslaget.

Det har synts departementschefen böra ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga
erforderliga författningsändringar. Dessa torde böra träda i kraft den
1 januari 1939.

2. Delaktighet i statens pensionsanstalt för viss personal vid sjömanshusen.

Frågan om beredande av delaktighet i statens pensionsanstalt för sjömanshusens
befattningshavare sammanhänger med det förslag om omorganisation
av sjömanshusen, som av Kungl. Majit framlagts för innevarande års riksdag
(prop. nr 210). Detta förslag grundar sig på en av tillkallade sakkunniga
avgiven promemoria. I nämnda promemoria anföres, att en omorganisation
av sjömanshusen, sådan som den i promemorian föreslagna, av naturliga
skäl jämväl borde omfatta åtgärder för ordnande av den vid sjömanshusen
anställda personalens pensionering. Denna pensioneringsfråga
innefattade i sig två särskilda spörsmål, det ena avseende huvudfrågan,
d. v. s. pensioneringen av personalen i stort, samt det andra den omedelbara
pensioneringen av sådan vid omorganisationens ikraftträdande befintlig personal,
som då redan nått sådan ålder, att den icke ens kunde genom särskilda
övergångsbestämmelser inrymmas inom den ordinarie pensioneringens
ram.

Beträffande det närmare innehållet i och motiveringen för de sakkunnigas
förslag i fråga örn det framtida ordnandet av pensioneringen av sjömanshuspersonalen
i allmänhet innebär förslaget, att nämnda personal skulle inordnas
under kap. VI av statens pensionsanstalts reglemente. Delaktigheten i
pensionsanstalt en borde enligt de sakkunnigas mening bliva i princip obligatorisk.

Statens pensionsanstalt har ansett sjömanshuspersonalen lämpligen böra
inordnas under kap. VII av anstaltens reglemente.

Antalet tjänstår för hel pension har anstalten i enlighet härmed ansett
böra bestämmas för framtida innehavare av ombudsmansbefattningar till
30 år och, för övriga befattningshavare, till 33 år för manliga och 30 år för
kvinnliga tjänstemän.

Även de årliga avgifterna borde enligt pensionsanstaltens förslag regelmässigt
utgå jämlikt de i kap. VII angivna grunderna, vilket innebure, att
fjänstepensionsavgiften för vardera av huvudmannen och befattningshavaren
skulle utgöra 31 /a procent av tjänstepensionsunderlaget samt att den befattningshavaren
åliggande familjepensionsavgiften skulle utgöra 18 procent av
familjepensionsunderlaget för manlig och 1 procent av samma underlag för
kvinnlig befattningshavare. I fråga örn ombudsmännen borde emellertid

Bankoutskottets utlåtande Nr h5.

11

tjänstepensionsavgiften bestämmas till 4,5 procent för vardera av huvudmannen
och befattningshavaren.

Såväl pensionsanstalten som statskontoret hava motsatt sig förslaget,
att delaktigheten i pensionsanstalten skulle vara obligatorisk. Statskontoret
framhåller, att syftet med den av de sakkunniga föreslagna obligatoriska
pensionsrätten syntes kunna vinnas genom att som villkor för erhållande
av statsbidrag föreskreves, att sjömanshusdirektion genom anslutning
till pensionsanstalten beredde pensionsrätt åt samtliga befattningshavare vid
vederbörande sjömanshus, vilka med tillämpning av bestämmelserna i anstaltens
reglemente kunde komma i åtnjutande av dylik rätt.

Kommerskollegium har ansett pensionsrätt böra tillkomma samtliga befattningshavare
med fast anställning, vilken utgjorde vederbörandes huvudsakliga
sysselsättning. I enlighet härmed borde befattningshavare, vilka avsåges
skola uppbära allenast halv normalavlöning, undantagas från pensionsrätt.
De befattningshavare, för vilka avlöningen beräknats till 2/3 av
avlöningen enligt viss lönegrad, borde däremot tillerkännas pensionsrätt.
— Beträffande statens bidrag till engångskostnaden för retroaktiv tjänstårsberäkning
har kommerskollegium i enlighet med härutinnan av de sakkunniga
framlagt förslag förordat, att staten bidrager med 75 procent av sjömanshusens
andel i engångsavgifterna.

Förenämnda sakkunniga hava även framlagt förslag örn omedelbar pensionering
av viss personal, nämligen sådan vid omorganisationens genomförande
befintlig personal, som då redan nått sådan ålder, att den icke kunde
inpassas inom den ordinarie pensioneringens ram. Enligt förslaget, vilket
tillstyrkts av såväl statskontoret som kommerskollegium, skulle inalles sex
vid sjömanshusen i Stockholm, Norrköping, Sölvesborg, Härnösand och
Halmstad ävensom vid det till indragning föreslagna sjömanshuset i Simrishamn
anställda befattningshavare i samband med omorganisationen erhålla
pensioner till ett sammanlagt belopp av 13 100 kronor.

Föredragande departementschefen har anfört i huvudsak följande:

Vid anmälan inför Kungl. Majit av frågan örn sjömanshusens omorganisation
hade chefen för handelsdepartementet i princip tillstyrkt de sakkunnigas
förslag örn pensionering av sjömanshusens befattningshavare genom
beredande av delaktighet för dem i statens pensionsanstalt.

Den närmare utformningen av pensionrätten syntes böra ske med utgångspunkt
från de sakkunnigas förslag, dock med bland annat de modifikationer,
som följde av att befattningshavarna i fråga i enlighet med pensionsanstaltens
förslag syntes böra inordnas under kap. VII av anstaltens
reglemente.

Beträffande de krav i avseende å anställnings varaktighet och omfattning,
sorn borde uppställas såsom villkor för pensionsrätt, anslöte departementschefen
sig till det förslag, som framlagts av kommerskollegium.

Departementschefen delade de betänkligheter som anförts mot de sakkunnigas
förslag, att delaktigheten i pensionsanstalten skulle vara obligatorisk.
Syftet därmed syntes lämpligen böra förverkligas i den av statskontoret föreslagna
ordningen, att såsom villkor för erhållande av .statsbidrag till sjömanshusens
förvaltningskostnader föreskreves, att vederbörande sjömanshusdirektion
genom anslutning till pensionsanstalten beredde pensionsrätt
åt vid sjömanshuset anställda befattningshavare, i den man sådan kunde
vinnas.

I enlighet med vad pensionsanstalten förordat syntes antalet tjänstår för

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

Utskottet.

erhållande av hel pension böra utgöra för ombudsman 30, för annan manlig
befattningshavare 33 och för kvinnlig befattningshavare 30. Såsom övergångsanordning
borde gälla, att nuvarande innehavare av ombudsmansbe
fattning kunde erhålla full pension efter endast 25 tjänstår.

I fråga om uttagning av pensionsavgifter torde i huvudsak böra gälla vad
pensionsanstalten föreslagit. I överensstämmelse med de sakkunnigas av
kommerskollegium härutinnan tillstyrkta förslag borde staten bidraga nied
75 procent av huvudmännen-sjömanshusens andel i engångsavgifter för
retroaktiv tjänstårsberäkning i fråga örn tjänstepension. Kungl. Majit torde
äga bemyndiga kommerskollegium att av de till kollegium överlämnade tillgångarna
från indragna sjömanshus bestrida återstående på sjömanshusen
belöpande andelar av nämnda retroaktivavgifter.

De sakkunnigas av statskontoret och kommerskollegium tillstyrkta förslag
om pensionering av vissa överåriga befattningshavare funne departementschefen
sig kunna godtaga. Pensionerna jämte därå belöpande dyrtidstillägg
torde få bestridas till hälften från det under elfte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. samt till andra hälften
av vederbörande sjömanshuskassas medel. Det torde böra ankomma på
kommerskollegium att i sinom tid förordna örn sättet för bestridande av den
på sjömanshuskassa belöpande andelen i befattningshavarens (ombudsmannens)
vid sjömanshuset i Simrishamn pension jämte dyrtidstillägg.

Erforderliga författningsbestämmelser i ämnet, vilka borde träda i kraft
den 1 juli 1939, syntes få utfärdas av Kungl. Majit.

Vad angår frågan om beredande av pensionsrätt för befattningshavarna
vid folktandvården, biträder utskottet det i förevarande proposition
framlagda förslaget, att nämnda befattningshavares pensionsfråga
löses genom deras anslutning till statens pensionsanstalt. Beträffande den
närmare utformningen av pensionsrätten förordar utskottet det av chefen
för finansdepartementet framställda förslaget utom i vad angår pensionsåldrarna
samt, vad angår tandsköterskorna, det för hel pension erforderliga
antalet tjänstår. Med hänsyn till angelägenheten att städse förfoga över fullt
arbetsduglig personal ävensom därtill, att tjänstgöringen vid tandpoliklinikerna
torde komma alt ställa stora krav på befattningshavarnas fysiska uthållighet,
kan utskottet för sin del icke tillstyrka, att pensionsåldrarna bestämmas
till 65 år för tandläkare och 60 år för tandsköterskor. De av folktandvårdssakkunniga
föreslagna pensionsåldrarna, respektive 63 och 55 år,
synas utskottet lämpligt avvägda. Vad särskilt angår pensionsåldern för
tandsköterska finnes enligt utskottets mening så mycket mindre anledning
till avvikelse från sakkunnigförslaget som densamma överensstämmer
med den pensionsålder, som för närvarande gäller för distriktssjuksköterska.
Utskottet får alltså förorda, att pensionsåldern måtte bestämmas till 63 år
för distriktstandläkare och tandläkare vid centralpoliklinik samt till 55 år
för distriktstandsköterska och sköterska vid centralpoliklinik. I likhet med
vad som för närvarande gäller för distriktssjuksköterska torde antalet tjänstår
för hel pension böra för distriktstandsköterska och sköterska vid centralpoliklinik
bestämmas till 25 år.

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

13

Det i propositionen framlagda förslaget om delaktighet i statens pensionsanstalt
för viss personal vid sjömanshusen har icke givit utskottet anledning
till erinran. De vid ett bifall härtill erforderliga författningsändringarna,
vilka det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga, synas böra träda i
kraft den 1 juli 1939. Likaledes biträder utskottet det förslag i fråga örn
omedelbar pensionering av vissa överåriga befattningshavare vid sjömanshusen
ävensom rörande sättet för bestridande av kostnaderna för pensionerna''jämte
därå belöpande dyrtidstillägg, som förordats av departementschefen.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ''förevarande
proposition, må

l:o) bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad utskottet här ovan förordat, utfärda bestämmelser
angående delaktighet i statens pensionsanstalt
för vissa befattningshavare vid folktandvården ävensom viss
personal vid sjömanshusen;

2:o) besluta, att pension skall utgå till ombudsmannen vid
sjömanshuset i Stockholm Carl Leonard Schollin, ombudsmannen
vid sjömanshuset i Norrköping Alfred Johansson,
ombudsmannen vid sjömanshuset i Halmstad Carl Oscar
Kihlberg, ombudsmannen vid sjömanshuset i Simrishamn
Emil Gram, biträdet vid sjömanshuset i Sölvesborg Elin Wilhelmina
Herms samt biträdet tillika vaktmästaren vid sjömanshuset
i Härnösand Per Johan Lidborg med följande belopp
för år, nämligen till Schollin med 5 000 kronor, till Johansson
med 3 600 kronor, till Kihlberg med 2 800 kronor,
till Gram med 800 kronor, till Herms med 600 kronor och
till Lidborg med 300 kronor;

3:o) bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i propositionen förordats, meddela erforderliga
bestämmelser rörande sättet för bestridande av
kostnaderna för under 2:o) härovan upptagna pensioner
m. m.

Stockholm den 10 maj 1938.

På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Holmström*, Bjurström,
Danielsson*, Sundvik och Lindbärg*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,
Gustavson i Västerås, Osberg, Johansson i Djursnäs, Eriksson i Sandby och
Lundberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation er:

1) av herrar Sundvik, Andersson i Falkenberg, K. A. Westmon, Gustavson
i Västerås, Eriksson i Sandby och Lundberg, vilka ansett att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:

»Vad angår frågan om beredande av pensionsrätt för befattningshavarna
vid folktandvården, biträder utskottet det i förevarande proposition framlagda
förslaget, att nämnda befattningshavares pensionsfråga löses genom
deras anslutning till statens pensionsanstalt. Beträffande den närmare utformningen
av pensionsrätten förordar utskottet det av chefen för finansdepartementet
framställda förslaget. Vad särskilt angår pensionsåldrarna
för befattningshavarna, anser utskottet välbetänkt, att desamma bestämmas
till samma pensionsåldrar, som gälla för de i kap. VI av pensionsanstaltens
reglemente inordnade läkarna, respektive föreståndarinnorna och husmödrarna,
eller 65 respektive 60 år, vilka pensionsåldrar även förordats av statens
pensionsanstalt och statskontoret. Antalet tjänstår för erhållande av
hel pension torde böra bestämmas till 30.

Det i propositionen framlagda förslaget om delaktighet i statens pensionsanstalt
för viss personal vid sjömanshusen har icke givit utskottet anledning
till erinran. De vid ett bifall härtill erforderliga författningsändringarna,
vilka det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga, synas böra träda i
kraft den 1 juli 1939. Likaledes biträdet utskottet det förslag i fråga örn
omedelbar pensionering av vissa överåriga befattningshavare vid sjömanshusen
ävensom rörande sättet för bestridande av kostnaderna för pensionerna
jämte därå belöpande dyrtidstillägg, som förordats av departementschefen.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må av riksdagen
bifallas;» samt

2) av herr Ehrnberg.