10
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1938 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om rätt för fullmäktige i
riksbanken att utse andre deputerade utom fullmäktiges
krets.
I en inom andra kammaren av herr Leffler väckt motion nr 58, i vars
syfte herr Lundberg instämt, har hemställts, »att riksdagen måtte vidtaga
sådan ändring i § 16 mom. 1 andra stycket i reglementet för Sveriges riksbank,
att fullmäktige skola vara berättigade att utse de två andre deputerade
inom eller utom sig.»
Såsom motivering för detta yrkande anföres i motionen huvudsakligen
följande.
Om den ifrågasatta förändringen genomföres och detta leder till att endera
av eller båda andre deputerade framdeles komma att utses utom fullmäktiges
krets, behöva elektorerna hädanefter vid fullmäktigevalen icke tillse, att två
av de valda skola kunna vara andre deputerade. Riksdagen beredes därigenom
tillfälle att till ledamöter i fullmäktige utse antingen flera riksdagsmän
eller — utan minskning i det nuvarande antalet riksdagsmän — representanter
för näringslivet, vilka icke äro riksdagsmän.
Till förste suppleant för fullmäktige har enligt praxis hittills utsetts en
tjänsteman inom riksbanken, som lämpat sig för tjänstgöring som ersättare
för andre deputerade. Vid bifall till det i motionen framställda förslaget kommer
riksdagen följaktligen hädanefter att vid utseende av förste suppleant
icke vara bunden av hittillsvarande praxis. I reglementet § 16 mom. 3 andra
stycket säges nämligen ingenting om att vikarien för andre deputerad skall
utses bland suppleanterna.
Beträffande riksbankens styrelse och förvaltning gälla följande huvudbestämmelser.
Enligt grundlagen förbliver riksbanken under riksdagens garanti samt
förvaltas av därtill förordnade fullmäktige efter av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag. Fullmäktige för riksbanken kunna icke i och för
sin befattning emottaga befallningar utan av riksdagen allena och enligt
dess instruktioner, ej heller ställas till redo och ansvar utan efter riksdagens
beslut. Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från
sin befattning. Fullmäktige för riksbanken skola vara sju, av vilka Konungen
för tre år i sänder förordnar en jämte suppleant, och de sex övriga jämte tre
suppleanter väljas av lagtima riksdagen för tiden från valet till dess sådant
val under tredje året därefter försiggått genom fyrtioåtta valmän, av vilka
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
11
vardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Den av Konungen förordnade
ordinarie ledamoten är fullmäktiges ordförande, men må ej utöva annan
befattning inom riksbankens styrelse; vice ordförande välja fullmäktige
själva bland sig. Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef
för riksbanken samt inom eller utom sig en suppleant för honom att med
fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe.
Enligt riksdagens i bankoreglementet meddelade föreskrifter skola fullmäktige
därjämte inom sig utse två andre deputerade. Fullmäktige äga uppdraga
åt en direktion bestående av riksbankschefen, vice riksbankschefen
samt de två andre deputerade att i överensstämmelse med den instruktion,
som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av fullmäktige bestämd
fördelning av göromålen mellan direktionens ledamöter föredraga ärenden
inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över
göromålen inom banken, verkställa köp och försäljning av utländska valutor,
pröva vissa utlåningsärenden samt handhava den löpande förvaltningen i
övrigt. Fullmäktige äga vidare uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige
fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden; delegationen
skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller minst tre
fullmäktige jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig, dock
att i delegationen alltid skall finnas en fullmäktig, som ej tillhör den nyss
omförmälda direktionen.
I en vid 1936 års riksdag inom andra kammaren under nr 456 väckt
motion hemställdes, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om förslag till förändringar i regeringsformen § 72 och därtill hörande författningar,
åsyftande dels en förstärkning av fullmäktige i riksbanken genom
representation för näringslivet i huvudsak efter de riktlinjer, som uppdragits
av 1917 års bankkommitté och förordats av arbetslöshetsutredningen, dels
att möjliggöra, att till förste deputerad må kunna utses person även utom
bankofullmäktige, samt att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i § 16
mom. 1 andra stycket i reglementet för Sveriges riksbank, att fullmäktige
skola vara berättigade utse de två andra deputerade inom eller utom sig».
Konstitutionsutskottet, till vilket motionen hänvisades för förberedande
handläggning, inhämtade av fullmäktige i riksbanken yttrande över motionen,
vilka i anledning härav anförde i huvudsak följande.
Fullmäktige ville erinra att frågan örn riksbanksledningens organisation tidigare
varit föremål för diskussion i anledning av vissa motioner. I utlåtanden
över dessa motioner hade fullmäktige framhållit bland annat, att i fråga örn
sättet för utseende av riksbankens styrelse en sådan ordning borde införas,
som vore ägnad att förläna bankstyrelsen största möjliga sakkunskap och
auktoritet. Varje förslag, som avsåge att bereda riksbankens ledning ökad
tillgång till ekonomiskt erfarna personer, väl förtrogna med näringslivets
förhållanden och med ekonomiska frågor i allmänhet, borde tagas under
omprövning. Man borde dock undvika en anordning, varigenom riksbankens
styrelse bleve en ekonomisk intresserepresentation. Den jämförelsevis långa
mandattiden framstode som en viktig förutsättning för att fullmäktige skulle
kunna hävda sin obundenhet gentemot olika särintressen ävensom för bevarande
av kontinuiteten inom fullmäktige. Fullmäktige, som i de tidigare
12
Bnnkoutskottets utlåtande Nr 40.
utlåtandena, med hänvisning till rådande exceptionella förhållanden, framhållit,
att utsikterna för en god lösning av de uppställda problemen syntes
bliva större örn utredningen finge anstå, tillstyrkte nu med åberopande av
det föreliggande förändrade läget, att en allsidig utredning i motionens syfte
verkställdes. Fullmäktige ansåge vidare att ett väckt förslag om att fullmäktige
skulle vara berättigade att utse de två andre deputerade inom eller
utom sig borde föranleda en utredning av även andre deputerades åligganden
och deras ställning inom direktionen och inom fullmäktige.
En minoritet inom fullmäktige hade i särskilt yttrande framhållit, att den
mera vittomfattande utredningen rörande bland annat förstärkning av fullmäktige
sannolikt skulle utmynna i förslag till vissa grundlagsändringar,
vilka icke kunde slutligt genomföras förrän efter år 1940 förrättade nya val
till andra kammaren. Förslaget kunde dock omedelbart realiseras i den mån
det avsåge ändring av sättet för utseende av de två andre deputerade.
För egen del anförde konstitutionsutskottet i utlåtande nr 30 följande:
De former, i vilka ledningen för Sveriges riksbank tillsattes och kontrollerades,
hade framvuxit ur historiskt givna förhållanden, som knappast haft
sin motsvarighet i något annat land. Det mest utmärkande särdraget i den
svenska organisationsformen vore riksbankens karaktär av ett riksdagens
eget verk. Denna riksbankens ställning hade, såsom erfarenheten givit vid
handen, icke gjort den mindre ägnad att motstå allvarliga påfrestningar än
motsvarande institutioner i andra länder. Riksbankens ställning såsom ett
riksdagens eget verk utgjorde en i största möjliga mån betryggande garanti
för att den fritt finge utöva sina funktioner och att obehöriga inflytelser så
långt möjligt hölles borta. Riksbankschefens och övriga fullmäktiges, med
undantag av ordföranden, tillsättande direkt eller indirekt av riksdagen utgjorde
en garanti härför. Riksbankens organisation borde därför enligt utskottets
bestämda mening allt framgent byggas på dessa grunder, varigenom
bankens styrelse förhindrades bliva en ekonomisk intresserepresentation. Ej
heller Kungl. Maj:ts inflytande över eller inom riksbanken borde få gå utöver
de för närvarande i detta hänseende uppdragna gränserna. Med de begränsningar
och förbehåll, som följde av vad utskottet sålunda uttalat, funne
utskottet, att vid en allsidig och förutsättningslös utredning angående riksbanksledningens
organisation skulle kunna tänkas framkomma förslag
ägnade att skapa bättre arbetsformer än de nuvarande. Denna utredning
borde icke begränsas enbart till organisatoriska spörsmål av grundlags natur
utan även omfatta frågan om förändringar, som kunde genomföras enbart
genom ändringar i bankoreglementet.
Under åberopande av konstitutionsutskottets nämnda utlåtande anhöll
riksdagen i skrivelse nr 140, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta örn en allsidig
och med i berörda, av riksdagen godkända utlåtande gjorda förbehåll förutsättningslös
utredning av frågan om riksbanksledningens organisation samt
örn framläggande för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kunde giva
anledning.
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
13
Riksdagens berörda skrivelse anmäldes inför Kungl. Maj:t den 21 januari
1938. På sätt framgår av ett till fullmäktige i riksbanken från finansdepartementet
för kännedom överlämnat utdrag av protokollet över finansärenden
för samma dag anförde chefen för finansdepartementet härvid bland annat
följande:
Två frågor hade stått i förgrunden vid diskussionen av riksbanksledningens
organisation. Dels hade man framhållit lämpligheten av att den direkta
kontakten mellan bankofullmäktige och näringslivet förstärktes. Dels hade
man funnit praktiska skäl tala för att andre och eventuellt även förste deputerade
skulle kunna utses också utom fullmäktiges krets. Sättet för utseende
av förste deputeraden reglerades i grundlagen och vore av viss principiell
betydelse. Förslaget att utse andre deputerade utom fullmäktiges krets berörde
däremot en organisatorisk detaljfråga, som väl vore av praktisk vikt
men eljest utan större räckvidd. Om förslaget genomfördes, skulle förutsättningarna
för ett tillgodoseende av det mera vittutseende önskemålet om en
förstärkning av fullmäktigeinstitutionen förbättras i så måtto som det då
skulle bliva möjligt att utan minskning av riksdagsrepresentationen till fullmäktige
i riksbanken utse jämväl representanter för näringslivet.
Som av en minoritet inom fullmäktige framhållits, kunde frågan om sättet
för utseende av andre deputerade redan nu vinna sin lösning. Fullmäktige
hade tidigare vid olika tillfällen uttalat sin anslutning till förslaget, att dessa
skulle kunna väljas även utom fullmäktiges krets. När en ändring av gällande
regler härutinnan likväl icke kommit till stånd, hade detta berott därpå,
att man ansett sig böra avvakta ytterligare någon tids erfarenhet örn verkningarna
av den omläggning i riksbanksledningens organisation, som inrättandet
av befattningen som vice riksbankschef innebure. Under dessa förhållanden
syntes det lämpligast, att föreliggande organisationsfråga finge
bliva beroende av fortsatt övervägande från fullmäktiges sida. Den torde
kunna lösas fullt fristående och syntes ej påkalla, att särskild utredning genom
Kungl. Majrts försorg verkställdes.
Den vidare utredning av frågan örn bankofullmäktiges organisation varom
riksdagen gjort framställning torde utan olägenhet kunna något anstå. Frågan
saknade för närvarande omedelbar aktualitet. Skäl förelåge även att
avvakta ytterligare erfarenhet av riksbankens arbetsförhållanden under de
mera krävande penningpolitiska förhållanden, vilka närmast åberopats såsom
motiv för en organisationsförändring.
Under åberopande av det anförda hemställde departementschefen, att
Kungl. Maj:t måtte förklara, att riksdagens förevarande framställning för
närvarande ej föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Kungl. Maj:t beslöt i enlighet med departementschefens av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan.
Då utskottet delar den av chefen för finansdepartementet uttalade uppfattningen,
att frågan örn sättet för utseende av andre deputerade lämpligen
bör bliva beroende av fortsatt övervägande från bankofullmäktiges sida, får
utskottet — utan att därmed taga ställning till det i motionen framställda
förslaget — avstyrka åtgärd i anledning av densamma.
Utskottet.
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion 11:58 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 maj 1938.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Berling*, Holmström, Friggeråker,
Nilsson i Mölndal, Sundvik och Ohlin*;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Andersson i Falkenberg,
K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg, Johansson i Djursnäs och Andersson
i Lindome.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.