Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

5

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1938 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om årligt understöd åt
fru Beda Hallberg.

I två till bankoutskottets handläggning hänvisade likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren under nr 163 av herr Rahmn jämte
sexton av kammarens övriga ledamöter och den andra inom andra kammaren
under nr 276 av herr Lundqvist jämte tjugutvå av kammarens övriga
ledamöter, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att till fru Beda
Hallberg, Göteborg, skall, så länge hon lever, utbetalas ett årligt anslag av
3 000 kr.»

Till stöd för yrkandet har i motionerna anförts följande:

»Den 1 maj 1937 hade 30 år förflutit, sedan fru Beda Hallberg, Göteborg,
tog initiativ till den nu över hela vårt land spridda första maj-blommeorganisationen.

Ingen — icke ens initiativtagaren själv — torde vid den tidpunkten lia
kunnat ana, att det initiativ, som då togs, skulle komma att röna en framgång
så storartad som här blivit fallet. Sällan eller aldrig har väl en idé i
den sociala hjälpverksamhetens tjänst slagit så fullständigt igenom som denna.
Runt om i hela vårt land har första majblomman för varje år fått ökad
spridning, samtidigt som organisationen vuxit ut allt mer och mer.

Landets första majblommekommitté bildades i Göteborg, såsom redan
sagt, år 1907. Denna kommitté var under detta år den enda i landet. År
1937 funnos 1 353 lokalkommittéer, spridda över hela landet. År 1907 uppgick
försäljningsbeloppet till 14 600 kronor netto. År 1937 uppgick den sammanlagda
försäljningssumman till 9 119 793 kronor.

Dessa siffror torde vara tillräckliga för att visa såväl det enastående segertåg,
första majblommeidén kunnat glädja sig åt under de gångna 30
åren, som även betydelsen av den frivilliga hjälpverksamhet, som här bedrivits.

Första majblomman har helt stått i människokärlekens tjänst och varit
ett effektivt vapen i kampen mot tuberkulosen. Till tusentals sjuklingar har
första majblomman kunnat bringa hjälp och bot. För de medel, som genom
denna blomma årligen influtit, ha kolonier för barn kunnat upprättas,
hem för tuberkulösa arbeterskor byggas samt barn i skolåldern, som drabbats
av denna sjukdom, kunnat sändas till fjällkolonier och därigenom återvunnit
hälsa o. s. v.

Den sällsynta framgång, första majblommeidén haft, beror väl i främsta
rummet på idéns egen inneboende livskraft och styrka. Att den til! stor del

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

Utskottet.

emellertid också berott på det sätt, varpå idén på sin tid fördes ut i livet
och sedan fullföljts, är en uppfattning, varom sällsynt enighet inom olika
läger råder.

Det är fru Beda Hallbergs obestridda förtjänst att icke blott ha väckt till
liv denna lyckliga idé utan sedermera även mer än någon annan ha med
ospard möda och energi samt organisatorisk förmåga självuppoffrande fört
verket vidare och vidare framåt. Få svenskar torde ha offrat så mycket
osjälviskt arbete på att hjälpa andra som hon. Få människor torde väl också
ha förunnats att utöva så välsignelserik verksamhet.

Fru Hallberg fyller nästa år 70 år. Hennes och hennes familjs ekonomiska
ställning är föga lysande. — Enligt lämnade uppgifter utgjorde makarna
Hallbergs sammanlagda årsinkomst för 1936 endast kr. 2 516: 66. — Med
tanke på de gångna årens varmhjärtade och gagnande verksamhet synes
det oss därför böra vara en kär plikt för det allmänna att nu bevilja fru
Hallberg ett årligt statsanslag att utgå, så länge hon lever, och därmed visa
sin uppskattning av och erkänsla för det enastående arbete i den sociala
hjälpverksamhetens tjänst, som hon under alla dessa år utfört till rikaste
välsignelse för mångtusenden av vårt folk. Ett belopp av 3 000 kronor synes
oss vara skäligt.»

över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som anfört följande:

Statskontoret vill som sin uppfattning uttala, att med hänsyn till konsekvenserna
i olika riktningar största försiktighet bör från statsmakternas
sida iakttagas vid beviljandet av s. k. honnörspensioner. Det är enligt ämbetsverkets
mening uppenbart, att vad i ifrågavarande motioner åberopats
till stöd för förslaget om årligt understöd åt fru Beda Hallberg icke kan anses
utgöra tillräckligt skäl för beviljande i förevarande fall av årligt understöd
av statsmedel. I anledning härav och med hänsyn till konsekvenserna
av ett beslut i sådan riktning finner sig statskontoret böra avstyrka bifall till
nämnda motioner.

Utskottet finner i likhet med motionärerna, att fru Hallberg utfört en i synnerligen
hög grad samhällsgagnande livsgärning i den sociala hjälpverksamhetens
tjänst, till en början genom det av henne tagna initiativet till bildande
av första maj-blommeorganisationen och sedermera genom det oegennyttiga
arbete, hon nedlagt på utvecklingen av denna organisation. Med hänsyn härtill
och till övriga föreliggande omständigheter har utskottet ansett skäligt, att
det allmänna giver ett uttryck av erkännande för fru Hallbergs insatser genom
att bereda henne ekonomiskt stöd på hennes ålderdom. En åtgärd i sådan
riktning skulle förvisso hälsas med tillfredsställelse inom de vidaste kretsar
av befolkningen i vårt land. Enligt utskottets mening hade det givetvis
varit önskvärt, om de institutioner, vilkas verksamhet särskilt gagnats av
första maj-blommeorganisationen, kunnat tillerkänna fru Hallberg en honnörspension.
Då enligt vad utskottet har sig bekant förutsättningar härför
saknas, har utskottet, trots de av statskontoret uttalade betänkligheterna, ansett
sig böra förorda, att staten på sätt motionärerna ifrågasatt beviljar fru
Hallberg en pension. Mot det av motionärerna föreslagna pensionsbeloppet,

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

1

å vilket dyrtidstillägg icke synes böra utgå, har utskottet icke haft något
att erinra.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av motionerna I: 163 och II:
276, må medgiva, att fru Beda Hallberg må från och med
den 1 juli 1938 under sin återstående livstid från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig
pension av 3 000 kronor, varå dyrtidstillägg ej må utgå.

Stockholm den 3 maj 1938.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg, Berling*, Holmström, Bjurström,
Nilsson i Mölndal, Sundvik, Bodin i Visby och Leander*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, K. A. Westman, Svedman*,
Eriksson i Sandby*, Sundström i Vikmanshyttan*, Dahlbäck* och Sundberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Lovén.