Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1938 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag
till förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar
jämte en i ämnet väckt motion.

Vid åtskilliga tillfällen efter riksdagshusets uppförande har frågan om
förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar varit föremål för behandling
inom riksdagen, av fullmäktige i riksgäldskontoret och av vissa särskilt
tillsatta kommittéer. En redogörelse för vad i ärendet förekommit före år
1936 återfinnes i riksdagshuskommitténs nedan omförmälda betänkande, till
vilket utskottet tillåter sig att hänvisa. Beträffande frågans utveckling under
åren 1936 och 1937 är i huvudsak att framhålla följande.

1936 års riksdag. I anledning av dels särskilda av fullmäktige i riksgäldskontoret
år 1936 gjorda framställningar örn förändringar beträffande riksdagshuset,
dels ock en vid samma års riksdag väckt motion (I: 106) hemställde
bankoutskottet i utlåtande nr 73, att riksdagen måtte, i överensstämmelse
med vad utskottet i nämnda utlåtande förordat, uppdraga åt fullmäktige
att låta utreda frågan rörande förändringar beträffande riksdagshuset
och dess omgivningar.

Riksdagen biföll vad utskottet sålunda hemställt.

Härefter beslöto fullmäktige, efter att i ärendet hava samrått med riksdagens
herrar talmän, att tillsätta en särskild kommitté (riksdagshuskommittén)
med uppdrag att verkställa och till fullmäktige inkomma med utredning
av frågan rörande förändringar beträffande riksdagshuset och dess omgivningar
i så god tid, att ärendet kunde upptagas till prövning av 1937 års
riksdag. Kommittén avgav den 12 mars 1937 till fullmäktige betänkande
(Del I och II) örn förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar.

Majoriteten inom kommittén förordade ett såsom A I betecknat förslag
till förändringar beträffande riksdagshusets såväl yttre som inre gestaltning
ävensom i fråga om ordnandet av riksdagshusets omgivningar. Förutom
detta förslag framlades inom kommittén reservationsvis tre andra förslag,
betecknade förslag A II, B och D I. Beträffande den närmare innebörden
av dessa fyra förslag torde få hänvisas till betänkandet.

1937 års riksdag. Kommitténs betänkande överlämnades av fullmäktige
med den 8 april 1937 dagtecknade skrivelser till kamrarnas herrar talmän,
vilka den 10 i samma månad hänsköto ärendet till bankoutskottet.

Till utskottet hade vidare inkommit dels en skrivelse från överbibliotekarien
vid riksdagsbiblioteket med vissa erinringar mot i kommitténs betänkande
framlagda förslag rörande dispositionen av bibliotekets korridor, dels
ock en skrift från ledamoten av riksdagens andra kammare herr Lithander,

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 36.

1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

vari anfördes vissa synpunkter och framställdes vissa förslag med avseende
å ordnandet av riksdagshusets restaurang och kök. Detta förslag avsåg
bland annat, att köket skulle förläggas till vindsvåningen med bibehållande
av matsal och kafélokaler i nuvarande plan. Snabbgående hissar skulle inmonteras
för förmedling av trafiken mellan restaurangen och köket.

I fråga om kamrarnas plenisalar, vilka enligt riksdagshuskommitténs
förslag skulle lämnas oförändrade, framställde ledamoten av riksdagens
andra kammare herr Vougt i en till bankoutskottet ställd skrift ett av vissa ritningar
åtföljt förslag till omändringar, avseende att öka bekvämligheten och
trevnaden inom plenisalarna.

Slutligen hade till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisats
tre inom riksdagen väckta motioner (I: 198, 199 och 314), vari förslag framställdes,
vilka stodo i samband med ombyggnadsfrågorna rörande riksdagshuset.

över riksdagshuskommitténs betänkande, överbibliotekariens skrivelse
samt förenämnda motioner införskaffade utskottet i vederbörlig ordning utlåtande
av byggnadsstyrelsen, som avgav ett den 8 maj 1937 dagtecknat yttrande
i ärendet, vari framställdes åtskilliga erinringar mot de i riksdagshuskommitténs
betänkande intagna förslagen. Byggnadsstyrelsen fann en förnyad
utredning av frågan om riksdagshusets ombyggnad erforderlig, vilken
närmast borde anknytas till det i betänkandet såsom A II betecknade förslaget.
Innan definitivt beslut träffades om förändring av riksdagshuset och
dess omgivningar borde dock enligt styrelsens förmenande i första hand utredning
verkställas rörande lämpligheten av och förutsättningarna för uppförandet
av ett helt nytt riksdagshus.

I sitt den 20 maj 1937 dagtecknade utlåtande nr 66 anförde bankoutskottet
bland annat följande:

Utskottet delade byggnadsstyrelsens uppfattning, att riksdagshusets ombyggnadsfråga
och vad därmed stöde i samband måste, innan denna kunde
underställas riksdagen till slutligt avgörande, göras till föremål för ytterligare
överväganden. Vad anginge projektet om uppförandet av ett helt nytt
riksdagshus syntes dock enligt utskottets mening förutsättningar för närvarande
saknas för denna tankes realiserande.

Byggnadsstyrelsen hade framhållit, att i avvaktan på resultatet av en förnyad
utredning endast sådana ändringsarbeten borde verkställas, vilka kunde
anses vara av behovet oundgängligen påkallade. En modernisering av
riksdagsrestaurangen och dess ekonomilokaler vore visserligen ett krav, som
med det snaraste påfordrade en lösning. Utskottet hade likväl ansett, att
med ett beslut i denna fråga borde utan alltför stor olägenhet kunna anstå
till nästa år. Även med hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig prövning
av riksdagshusets ombyggnadsfråga torde det vara mest ändamålsenligt att
icke utbryta ifrågavarande detalj i byggnadsprogrammet till omedelbart utförande,
då därigenom en planmässig lösning av frågan skulle kunna försvåras.
Av samma skäl syntes åtgärder för isolering av riksdagshusets yttertak
icke nu böra beslutas.

Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter hade det synts utskottet
vara lämpligt, att fullmäktige i riksgäldskontoret bereddes tillfälle att
uttala sig över de framställda förslagen till förändringar av det nuvarande
riksdagshuset och dess omgivningar jämte de uppslag, som i sådant avseende

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

3

innefattades i förenämnda motioner. För ändamålet borde samtliga till ärendet
hörande handlingar överlämnas till fullmäktige. I den mån fullmäktige
funne erforderligt, syntes det vara dem obetaget att låta verkställa
den ytterligare utredning i ärendet, som kunde befinnas påkallad. Det förslag,
vartill övervägandena inom fullmäktige kunde giva anledning, borde
ingivas till 1938 års riksdag i så god tid, att riksdagen finge möjlighet att ägna
ärendet den noggranna och allsidiga prövning dess vikt påfordrade.

I överensstämmelse med utskottets förslag beslöt riksdagen anmoda fullmäktige
i riksgäldskontoret att efter erforderlig utredning till 1938 års riksdag
inkomma med yttrande i anledning av för det dåvarande föreliggande
förslag angående förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar.

Förslag till 1938 års riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret — som den 10 juni 1937 uppdrogo åt fullmäktiges
ordförande fil. dr K. Hildebrand, fullmäktigen A. Lindqvist och
riksgäldsdirektören F. Sandberg att verkställa erforderliga kompletterande
utredningar i ärendet — hava med skrivelse den 20 januari 1938 till riksdagen
överlämnat det av 1937 års riksdag begärda yttrandet, åtföljt av ett antal
ritningar och fotografier, över vilket yttrande fullmäktige under hand
inhämtat byggnadsstyrelsens utlåtande. Ifrågavarande handlingar, vilka genom
fullmäktiges försorg utgivits av trycket och utdelats till riksdagens ledamöter,
hava enligt protokollsutdrag från riksdagens kamrar hänvisats till
bankoutskottet. Utskottet får, i den mån redogörelse för fullmäktiges nu
föreliggande förslag och byggnadsstyrelsens däröver avgivna yttrande icke
lämnas i det följande, hänvisa till handlingarna i ärendet.

I särskilda till bankoutskottet ingivna framställningar, dagtecknade respektive
den 19 februari och den 23 februari 1938, hava tidningarnas telegrambyrå
och stockholmskretsen av svenska journalistföreningen framställt
vissa erinringar mot fullmäktiges förslag. Utskottet återkommer härtill i
det följande.

Vidare har till utskottets förberedande handläggning hänvisats en inom
första kammaren under nr 241 väckt motion av herr Lindhagen, vari hemställes,
»att riksdagen ville:

1) överväga besparingar i det nya förslaget till förändringar av riksdagshuset,

2) besluta bibehålla de obelisker och krön, som föreslås skola borttagas,

3) tillerkänna icke rökare deras rätt att få med andra samfällt överlägga
i därtill avsedda rum samt enskilt skriva, läsa och äta åtminstone i någon
vrå av riksdagshuset, allt i fred för rökare.»

Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas lill motionen.

Fullmäktiges nu föreliggande förslag angående riksdagshuset, vilket förslag
betecknats såsom förslag E, omfattar dels vissa förändringar, som måste
anses nödvändiga, dels ock vissa förändringar, som öka utrymmet och
förbättra kommunikationerna. De förstnämnda förändringarna avse taket,
restaurangen och köket samt uppvärmning och ventilation.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

A. Förändringar, som måste anses nödvändiga.

Taket. Med avseende å riksdagshusets tak hava de verkställda utredningarna
givit vid handen, att sedan lång tid tillbaka svåra bristfälligheter förefinnas.
Takets plana delar samt barriärerna genomsläppa nämligen vatten,
som söker sig ned till och skadar underliggande murverk. Hittills utförda
tätningsarbeten hava icke kunnat tillfredsställande avhjälpa bristerna.

Enligt riksdagshuskommitténs huvudförslag A I skulle ett tak av ett helt
nytt utseende, nämligen ett sadeltak, läggas på byggnaden. Barriärerna och
alla å dem placerade krönande granitdetaljer, således även Sveagruppen,
skulle därmed försvinna. Denna lösning av takfrågan ingår jämväl i förslagen
B och D I. Två reservanter i kommittén förorda emellertid i sitt förslag
A II ett plant tak. Sveagruppen och barriärerna skulle därvid behållas.
I och för isolering under barriärerna skulle emellertid dessa och Sveagruppen
tillfälligtvis nedtagas för att sedan åter uppsättas.

Mot den i förslag A I avsedda utformningen av riksdagshusets yttertak
hade byggnadsstyrelsen, på sätt närmare framgår av dess i utskottets utlåtande
nr 66/1937 intagna yttrande, framställt vissa erinringar.

Enligt ett av f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson hösten 1937 på uppdrag
av fullmäktige utarbetat förslag skulle riksdagshusets tak i stort sett bibehållas
i sitt nuvarande utseende. I syfte att möjliggöra inredandet av lokaler
i vindsvåningen skulle emellertid yttertaket över byggnadens sidopartier ombyggas
och utföras sluttande mot gårdarna med kopparplåt på trätakstomme,
dock att plana tak skulle utföras över två större sammanträdesrum, avsedda
att förläggas ett på vardera sidan om mittpartiet åt öster.

För barriärernas tätning skulle samtliga granitbarriärer och andra krönande
partier nedtagas, isolering anordnas och barriärerna därefter återuppföras
ovanpå isoleringen. De nuvarande, i stor utsträckning skadade
kalkstensdockorna i barriärerna skulle ersättas med dockor av granit. Mittpartiet
skulle förses med kopparbeslaget sadeltak. Förslaget om barriärernas
tätning m. m. står i överensstämmelse med de åtgärder, som förordats
av majoriteten inom en av fullmäktige i juni 1937 tillsatt särskild teknisk
utredningskommitté för undersökning av frågan om tätning av riksdagshusets
tak (f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson, professorn H. Kreuger och byrådirektören
N. T. Royen). Den fjärde ledamoten av kommittén, professorn
C. A. Forssell, hade ansett bortflyttning och isolering onödiga och tillstyrkt
ett enklare och väsentligt billigare tätningsförfarande med s. k. Igaskitt.

Genomförandet av de av byggnadsrådet Nilsson ifrågasatta åtgärderna

beträffande taket skulle medföra följande kostnader:

Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och krönande
partier ........................................ kr. 465,000

Förändring och isolering av mittpartiets barriärer och krönande

partier samt anordnande av nytt yttertak å mittpartiet...... » 340,000

Summa kr. 805,000.

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

5

I fråga om anordnandet av nya rum i vindsvåningen, vilka
enligt förslaget skulle kosta 332,000 kronor, hänvisas till den redogörelse härför,
som lämnas i det följande under rubriken B. Förändringar, som öka
utrymmet och förbättra kommunikationerna.

Fullmäktige hava för egen del anfört huvudsakligen följande:

Fullmäktige funne snara, genomgripande förbättringsarbeten beträffande
taket oundvikliga, om ej byggnaden skulle taga sådan skada, att ett uppskov
blott komrne att avsevärt fördyra den till sist nödvändiga reparationen.
För att förhindra fukts inträngande i murarna måste vissa delar av taket
bättre isoleras. Den ifrågasatta nya vindsvåningens tak borde, åtminstone till
allra största delen, givas sådan lutning att vanlig plåtbetäckning kunde användas.
I det senare hänseendet funne fullmäktige den anordning, som
framlagts i byggnadsrådet Nilssons förslag, vara den lämpligaste.

Frågorna örn isolering under barriärerna och om utsmyckningen å taket
vore särskilt svåra att bedöma. Fullmäktige funne den av riksdagshuskommittén
förordade anordningen med sadeltak och barriärernas och Sveagruppens
borttagande betryggande ur teknisk synpunkt. Därmed skulle taket
emellertid få en emot den nuvarande så skiljaktig prägel, att fullmäktige
ej kunde förorda det. För flertalet av riksdagens ledamöter skulle ett borttagande
av barriärerna och Sveagruppen innebära ett omotiverat och stötande
våldförande av Aron Johanssons verk och ändra den traditionsbundna
karaktären av riksdagshusets exteriör. Däremot torde alla kunna enas örn
att borttaga obeliskerna och övriga krönande partier. Å östra fasaden borde
dock de två vapensköldarna å hörnpartierna och de fyra kulkrönen bibehållas.

Fullmäktige ansåge, att efter alla de misslyckade tätningsförsök, som tidigare
gjorts, största möjliga trygghet nu måste eftersträvas och förordade därför,
att barriärerna nedtoges och tätning medelst asfaltisolering och kopparplåt
utfördes före deras uppsättning igen. Då nedträngande av fuktighet i
underliggande murar uppträdde minst å mittpartiet, syntes det emellertid
vara möjligt att här stanna vid de av professor Forssell förordade tätningsåtgärderna
och alltså ej heller söndertaga och nedflytta samt återuppsätta
Sveagruppen. Härmed skulle riskerna för att Sveagruppens tunga delar
vid nedtransporten och återuppsättandet skadades undvikas samt ett avsevärt
förbilligande ernås.

Ur många synpunkter vore givetvis önskvärt, att vid ersättande av de nuvarande
kalkstensdockorna i sidobarriärerna nya dockor av granit komme
till användning. Sådana dockor droge emellertid i jämförelse med dockor
av konststen en merkostnad av 111,000 kronor. Med hänsyn härtill föresloge
fullmäktige att vid ersättande av kalkstensdockorna i barriärerna hela kalkstensdockor
sammanfördes å mittpartiet och för sidobarriärerna anskaffades
nya dockor av konststen.

Med iakttagande av de sålunda föreslagna åtgärderna för tätning av
barriärerna m. m. skulle arbetena med taket, frånsett inredandet av nya
rum i vindsvåningen för en beräknad kostnad av 332,000 kronor, enligt

fullmäktiges förslag — förslag E — draga följande kostnader:

Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och krönande
partier ........................................ kr. 330,000

Fogning med Igaskitt av mittpartiets barriärer och krönande

partier samt omläggning av asfalttaket å mittpartiet ...... » 115,000

Summa kr. 445,000.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Vid genomförande av fullmäktiges förslag örn borttagande av vissa krönande
partier å riksdagshusets tak uppkomme frågan om vissa motsvarande
åtgärder å riksbankens byggnad. Efter samråd nied fullmäktige i riksbanken
ville fullmäktige i riksgäldskontoret föreslå, att vid ovan nämnda åtgärder
beträffande riksdagshusets tak jämväl de tio klotformiga krönen å riksbankshuset
borttoges.

Kostnaderna för detta arbete å riksbankshuset inginge i ovan anförda
kostnadsberäkningar för förslag E.

I samband med ovannämnda arbeten borde reparationer av riksdagshusets
fasader utföras för en uppskattad kostnad av 100,000 kronor.

Beträffande taket innebär fullmäktiges förslag alltså:

att nytt yttertak över en å byggnadens sidopartier inredd vindsvåning utföres
såsom mot gårdarna sluttande tak med kopparplåt på trätakstomme,
dock att för två nya sammanträdesrum anordnas plana tak;

att barriärerna å sidopartierna nedtagas, isolering anbringas och barriärerna
återuppsättas och förses med dockor av konststen;

att Sveagruppen och mittpartiets barriärer och tak isoleras i huvudsak enligt
det av professorn Forssell föreslagna systemet; samt

att följande krönande partier borttagas, nämligen de sex obeliskerna, de
åtta klotformade krönen å norra och södra fasadernas mittpartier samt de två
tornkrönen över trapporna vid Riksgatan, varemot de två å östra fasaden
befintliga vapensköldarna återuppsättas efter deras nedtagande i och för
barriärens isolering och de fyra kulkrönen omkring Sveagruppen bibehållas.

Restaurang och kök. Riksdagshuskommittén föreslog enhälligt i sitt betänkande
vidtagande av vissa åtgärder till förbättrande av nuvarande förhållanden
inom riksdagshusets restaurang och kök. Kommitténs förslag avsåg
följande:

Köksutrymmena, nu huvudsakligen förlagda i jordvåningen — endast
ett mindre kök funnes bredvid matsalen — skulle flyttas upp i samma plan
som matsalen. För att möjliggöra detta skulle den angränsande delen av
matsalen disponeras till en bredd av fyra meter, varemot till denna skulle
läggas det utrymme, som funnes i entrén till matsalen invid vestibulen i öster.
1 omedelbar anslutning till köket skulle anordnas kallskänk, kaffekök och
rangeringsutrymmen. Alla till restaurangarbetet hörande, löpande matlagnings-
och serveringsarbeten komme härigenom att förläggas i samma plan.
I mellanvåningen skulle anordnas diskrum, varjämte hit skulle förläggas för
personalen avsedda utrymmen, såsom omklädningsrum med klädskåp,
duschrum, matsal för personalen m. m. Källarvåningen skulle disponeras för
kylrum och förrådsrum. De ombyggda ekonomilokalerna skulle förses med
en tidsenlig köksinredning, bestående av gasspis, varmskåp, diskmaskin, kylskåp
m. m. Ny värmelednings-, ventilations-, sanitär- och kylanläggning
skulle anordnas för restaurangen. För tillgodoseende av behovet av ökat utrymme
för lunschservering skulle användas jämväl hörnrummet. Kafélokalerna
skulle utökas med de väster örn kafélokalerna liggande rummen till så
stor del, som ungefär motsvarade hörnrummets yta.

Fullmäktige hava låtit verkställa närmare utredning beträffande det av
herr Lithander i det föregående omförmälda förslaget med avseende å kö -

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

7

kets förläggning till vindsvåningen m. m. Denna utredning — vilken finnes
intagen å sid. 46—48 i fullmäktiges yttrande och vartill här torde få hänvisas
— har givit vid handen, att ett genomförande av detta förslag icke blott torde
ställa sig väsentligt dyrare än riksdagshuskommitténs utan även bliva ur
praktiska synpunkter mindre ändamålsenligt.

Fullmäktige förorda för sin del, att riksdagshuskommitténs förslag måtte
komma till utförande.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten skulle — frånsett värmelednings-,
ventilations-, sanitär- och kylanläggningar för restaurangen och till densamma
hörande utrymmen (se nedan under 3.) — belöpa sig till ett belopp
av 253,000 kronor.

Uppvärmning och ventilation m. m. Beträffande de nuvarande anordningarna
för riksdagshusets uppvärmning och ventilation inhämtas av fullmäktiges
yttrande följande.

Anordningarna för uppvärmning av riksdagshusets lokaler hade under
senaste åren i väsentlig mån förbättrats. Något annat behov av ändring
av värmeanläggningen än ett fortsatt utbyte av ångelement mot varmvattenelement
föreligger därför icke. Den förändring av värmeledningsanordningarna,
som nu ifrågasättes, sammanhänger med förslagen om lokalernas utvidgning
och ventilationssystemets omläggning.

Då de nuvarande ventilationsanordningarna äro mera än 30
år gamla och under denna tid många förbättringar och nya uppfinningar
gjorts inom ventilationstekniken, äro riksdagshusets anordningar för luftväxling
i lokalerna otidsenliga och motsvara icke nutida krav. Ventilationen
har också under årens lopp varit föremål för många anmärkningar
och klagomål. Vissa försök till förbättringar hava gjorts. Den mest betydande
förbättringen gjordes år 1934, då viss ändring av sättet för friskluftens
införande i kamrarnas plenisalar kom till stånd. Friskluften infördes ursprungligen
under stolama nere i plenisalen. Nämnda år ändrades emellertid
luftintaget så, att luften infördes från sidan av stolarna ut i salen, vilken
ändring visat sig lämplig.

Bristfälligheterna i ventilationssystemet framträda särskilt i övriga större
samlingsrum i riksdagshuset, nämligen matsalen och kafélokalerna, utskottens
sammanträdesrum och klubblokalerna. Ventilationen i dessa lokaler är
för närvarande avsedd att ske på så sätt att den uppvärmda, rena luften
med några grader lägre temperatur än luften i rummen skall inströmma från
en ventil eller, i större rum, flera ventiler med en yta för varje ventil av
5 å 10 dm2; dessa ventiler äro placerade strax under taklisten. Den förskämda
luften skall utsugas dels genom en, respektive flera ventiler, placerade
strax ovan den nedre väggpanelen, dels genom en, respektive flera ventiler,
placerade strax under taklisten. Dessa utsugningsventiler hava även
en yta av 5 å 10 dm2. Genom dessa anordningar finnes möjlighet att tillföra
lokalerna erforderlig friskluftsmängd och att utsuga den förbrukade luften.
Erfarenheten har emellertid visat, att om friskluftventilerna äro öppna,
uppstår ett starkt och besvärande drag från deras stora öppningar. Den
inströmmande luften, som är kallare än luften i rummet, kommer ned i rummet
som en stor, kraftig luftström. Före nedslaget hinner den ej blanda sig
med den varmare luften i rummet och känns därför kall och besvärande.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Till följd härav måste spjällen till friskluftsventilerna hållas helt stängda
eller i varje fall obetydligt öppna. På grund av klagomål för drag hållas
understundom även utsugningsventilerna stängda. Då ventilationsanordningarna
sålunda liro satta ur funktion, är det givet, att luften under pågående
sammanträden i utskottslokalerna måste bliva förskämd och kännas varm
och tryckande. Vid tobaksrökning i lokalerna, såsom fallet är exempelvis
i restaurangen, bliva förhållandena särskilt otillfredsställande.

På uppdrag av fullmäktige har ingenjören K. G. Eklund framlagt förslag
till nya uppvärmnings- och ventilationsanordningar i riksdagshuset, till vissa
nya sanitära anordningar, huvudsakligen avseende de nytillkommande lokalerna,
ävensom till en modernisering av tvättstugan. Förslaget innebär följande: Beträffande

värmeledningsanordningarna böra de nuvarande
pannorna, till antalet 10 st., jämte ångvärmeledningen borttagas
och ersättas med varmvattenpannor och varmvattenvärmeledning med elementen
i största möjliga utsträckning placerade under fönstren. Befintliga
kamflänselement i varmkammaren i källaren ersättas med lamellbatterier för
varmvatten, vilka ingå i ventilationsanläggningen. Ångelementen för eftervärmning
av luft till plenisalarna utbytas även mot varmvattenelement. Till
de nya ventilationsbatterierna dragas separata ledningar. De nya varmvattenpannorna
skola sålunda tjänstgöra för såväl värmeledningen som ventilationsanläggningen.

Utbyte av pannorna m. m. betingas av den planerade utökningen av såväl
värmeledningen som ventilationsanläggningen. För en sådan utökning räcka
ej de nuvarande pannorna till. Dessa upptaga nu hela det utrymme, som kan
reserveras för pannorna i pannrummen. Någon utökning av pannorna kan
därför icke ifrågakomma, utan måste de helt slopas och ersättas med pannor
med större eldyta och lämplig konstruktion. Trots den betydligt större
eldytan taga de nya pannorna ej större plats än de nuvarande.

I den nu befintliga anläggningen äro ventilationsanordninga rn
a gemensamma för plenisalarna, utskottsrum m. fl. En särskild ventilationsanläggning
för plenisalarna, helt skild från ventilationssystemet för övriga
lokaler, bör komma till stånd. Den nya anläggningen skulle fungera på
så sätt, att luften först suges genom ett oljefilter så anordnat, att filtret automatiskt
hålles rent från damm. Från filtret passerar luften genom ett uppvärmnings-
och befuktningsskåp, vari den erhåller lämplig temperatur och
fuktighet, varefter luften medelst fläkt tryckes ut i fördelningsgången och
vidare till plenisalarna, där luften liksom nu införes invid sittplatserna. Reglering
av luftens temperatur och fuktighet sker automatiskt.

För övriga lokaler anordnas ventilationen i huvudsak efter samma princip
som beträffande plenisalarna. Därvid göres sådan anordning, att önskad
temperatur kan hållas i varje rum oberoende av de övriga. Regleringen sker
därvid automatiskt. I de större rummen, nämligen utskottens sammanträdesrum,
klubblokalerna, restaurangen samt partilokalerna anordnas undertak
för införande av friskluften. Detta är försett med ett tillräckligt antal
hål eller öppningar så placerade att den inkommande luften fördelas likformigt
över hela takytan. Genom denna finfördelning av friskluften och genom
dess införande med lämplig hastighet skulle friskluftens temperatur
kunna hållas betydligt lägre än rumsluftens temperatur utan att drag förmärkes.
Temperaturen i rummet skulle bliva normal rumstemperatur, 18
—20 grader. Den förskämda luften utsuges vid golv och tak genom ett flertal
ventiler.

Bankoutskottets utlåtande Nr 36. 9

Kostnaderna för förslagets utförande beräknas uppgå till 695,400 kronor,
vartill komina byggnadsarbeten, beräknade till 227,000 kronor.
Förstnämnda belopp fördelar sig på följande poster.

Värmeledningen ........................................ kr. 240,000

Sanitäranläggningen .................................... » 32,000

Ventilationsanläggningen ................................ » 228,100

Oförutsedda utgifter samt ritningar och kontroll ............ »_ 75,300

Tillhopa kr. 575,400.

Tillkommer för värmelednings-, ventilations-, sanitär- och kylanläggning
för matsal, kafé, köks- och ekonomilokaler .... » 120,000

Summa kr. 695,400.

Fullmäktige hava beträffande ifrågavarande förslag anfört bland annat:

De nuvarande uppvärmnings- och ventilationssystemen hade varit i bruk
sedan riksdagshuset byggdes och motsvarade icke de krav, som man numera
hade rätt att ställa. I privathus finge man i allmänhet räkna med att
grundligt överse och förbättra värmeanordningarna åtminstone efter 20 å
30 år och det borde då ej väcka någon överraskning, att riksdagen finge
göra detsamma beträffande sina lokaler.

Att anordningarna för uppvärmning borde moderniseras, hade för övrigt
tidigare erkänts genom att en omläggning skett beträffande vissa lokaler
från ånguppvärmning med radiatorer vid innerväggarna till varmvattenuppvärmning
med radiatorer under fönstren. Avsikten hade varit att vid lämpligt
tillfälle införa detta senare system i återstående lokaler. Ett beslut i
den riktningen innebure alltså blott ett påskyndande av åtgärder, som redan
påbörjats. I fråga om värmealstringen borde i detta sammanhang ett utbyte
ske av de nuvarande pannorna mot nya pannor för åstadkommande av
den ökade värmemängd, som erfordrades för den planerade utvidgningen av
lokalerna inom byggnaden och för den nya ventilationsanläggningen.

Under många år hade starka klagomål framkommit över bristfällig ventilation
och därigenom orsakad dålig luft i riksdagshusets lokaler. I plenisalarna
hade en avgjord förbättring åstadkommits medelst införande av
friskluft vid sidan av stolarna. Men beträffande andra lokaler, i främsta
rummet utskottens sessionsrum och klubbrummen, holle många ledamöter
av riksdagen före, att ventilationsfrågan vore nära nog den viktigaste av
alla frågor, som berörde riksdagshuset.

Enligt vad fullmäktige inhämtat av fackmän på området måste man av ett
nytt system kräva, att det införde frisk luft genom ett stort antal små kanaler,
varigenom drag vid luftens cirkulation i rummet kunde i möjligaste mån
undvikas, att den friska luften hade en lägre temperatur än luften i rummet
för att kunna motverka den värmeökning, som alltid uppstode där många
människor vistades och lampor vore tända, samt att den förskämda luften
bortfördes. Ett lämpligt system för en mer eller mindre fullsatt större
lokal ansåges innebära, att luften ombyttes cirka 8 gånger i timmen. I vanliga
sammanträdes- och klubblokaler ginge det ej för sig att nere vid golvet
införa frisk luft vid lägre temperatur än luften i rummet såsom skedde i
plenisalarna, utan måste den nya luften införas uppe vid taket eller åtminstone
strax nedanför taklisten. Den friska luften komme då att sjunka
ned, uppblandande sig med rumsluften, varigenom temperaturen hölles nere.
Den uppvärmda förskämda luften skulle utsugas genom lämpliga anordningar.

Då de av ingenjören Eklund föreslagna anordningarna för ny ventilation

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

skulle draga stora kostnader, hade fullmäktige konsulterat en annan specialist
i branschen, ingenjören Axel Theorell, vilken tillstyrkt Eklunds förslag.
Endast i en detalj — i fråga om luftens befuktning -— vore Theorell
tveksam, men denna detalj vore icke väsentlig för systemet och frågan örn
densamma kunde närmare utredas efter ett riksdagsbeslut örn ny ventilation
och före arbetets igångsättande.

Det borde för övrigt framhållas, att anordningen med undertak eller trummor
endast behövde tillämpas i restaurangen, i utskottens sessionsrum samt
i klubblokaler och partisalar. I mindre rum kunde enklare anordningar
vara tillräckliga.

Vad anginge de föreslagna sanitära anordningarna innebure förslaget föga
mer än en komplettering med dylika anordningar i de eventuellt nytillkommande
lokalerna.

Med anledning av de höga kostnadssiffror, som beräknades för genomförandet
av ingenjör Eklunds förslag, hade fullmäktige låtit utreda, vilket
belopp skulle kunna besparas, därest man gjorde den inskränkning i arbetena,
att de nuvarande ventilationsanordningarna utom vad anginge
restaurangen, behölles oförändrade. Förslaget skulle härvid alltså begränsas
till följande, nämligen ersättande av befintliga ångelement med varmvattenelement,
anläggande av värme-, ventilations- och sanitära anordningar
i de nytillkommande lokalerna samt ny värme-, ventilations-, sanitär- och
kylanläggning för restaurangen. Med en sådan begränsning skulle uppstå
en kostnadsminskning av omkring 200,000 kronor.

Trots kostnaderna ville fullmäktige emellertid tillstyrka ovan omtalade arbeten
i sin helhet. Fullmäktige ansåge det nämligen vara i högsta grad önskvärt,
att arbetet inom riksdagshuset måtte kunna bedrivas under fullt tillfredsställande
värme- och ventilationsförhållanden. Om värme- och ventilationssystemen
ej i detta sammanhang moderniserades, skulle klagomålen växa
och inom kort bliva så starka, att de ej längre kunde skjutas åt sidan. En
modernisering vid senare tidpunkt skulle dessutom medföra avsevärda merkostnader
och besvär. När de olika förbättringsarbetena inom riksdagshuset
nu blivit så ingående utredda och diskuterade, syntes det vara lämpligast
att riksdagen nu beslöte sig för dem.

De föreslagna omändringsarbetena innebära alltså:

att ännu befintliga ångelement ersättas med varmvattenelement, placerade
i största möjliga utsträckning under fönstren;

att de nuvarande pannorna utbytas mot nya;

att en ny ventilationsanläggning anordnas, varvid för kamrarnas plenisalar
det nuvarande ventilationssystemet i huvudsak bibehålies oförändrat
men kompletteras med apparater för luftens rening o. dyl., medan däremot
i övriga större rum göras nya anordningar för friskluftens införande, finfördelad
genom ett flertal spridare, samt för den förskämda luftens utsugning
genom ett flertal evakueringsöppningar;

att modern sanitär- och kylanläggning anordnas för restaurangen; samt

att i övrigt erforderliga sanitära anordningar utföras.

Sammanfattning av förslagen under A. Kostnaderna för de förändringar,
som fullmäktige ansett vara nödvändiga underhållsåtgärder, äro sammanställda
här nedan:

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

11

Kostnader för taket m. m. Kronor

Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och

krönande partier ................................ 330,000

Fogning med Igaskitt av mittpartiets barriärer och krönande
partier samt omläggning av asfalttaket å mittpartiet
........................................ 115,000

Reparationer av fasaderna .......................... 100,000 545,000

Kostnader för modernisering av restauranglokalerna m. m...... 253,000

Kostnader för värme- och ventilationsanordningar m. m.

Värme, ventilation och sanitära installationer (specifikation
sid. 9) .................................... 695,400

Byggnadsarbeten .................................. 227,000 922,400

Summa 1,720,400.

Byggnadsstyrelsen har i sitt förenämnda yttrande beträffande fullmäktiges
förslag i den del, varom nu är fråga, anfört huvudsakligen följande:

Kostnaderna för de i förslag E ingående arbeten, som hänförts till nödvändiga
åtgärder, hade beräknats till 1,720,400 kronor, vilket belopp icke i
och för sig föranledde någon erinran från byggnadsstyrelsens sida.

Beträffande de sålunda föreslagna arbetena hyste även byggnadsstyrelsen
den uppfattningen, att de i allt väsentligt vore att anse såsom nödvändiga
och snarast borde komma till utförande. Vad detaljerna i denna del av förslaget
beträffade finge byggnadsstyrelsen framhålla, att styrelsen funne det
lämpligt, att krönen över de västra trapptornen på föreslaget sätt avlägsnades,
men att styrelsen alltjämt måste ifrågasätta lämpligheten av att sidopartiernas
övriga krönande partier borttoges, därest Sveagruppen skulle
bibehållas. Härjämte finge byggnadsstyrelsen framhålla, att den föreslagna
kopparavtäckningen på takbarriärens nedre stenpartier och den avsedda
förändringen av denna barriär syntes ur arkitektonisk synpunkt mindre tillfredsställande,
varför förslaget i denna del torde böra bliva föremål för omarbetning.
Därvid borde tillses att den nuvarande ur utseendesynpunkt
lämpliga överensstämmelsen i fråga örn material mellan taklisten och barriärens
nedre stenpartier i allt väsentligt bibehölles. Den föreslagna tätningen
med Igaskitt av mittpartiets krönande partier och barriärer torde
enligt byggnadsstyrelsens uppfattning ej komma att visa sig tillfredsställande,
men kunde möjligen komma till utförande som en provisorisk åtgärd,
till dess full klarhet vunnes, huruvida dessa partier och barriärer allt framgent
borde bibehållas.

I övrigt hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra beträffande de i förslaget
E ingående, såsom nödvändiga betecknade åtgärder.

Styrelsen förordade alltså för sin del att de i nämnda förslag ingående, såsom
nödvändiga förändringar betecknade arbeten komme till utförande,
dock att frågan om borttagandet av sidopartiernas krönande partier, utom
i vad avsåge de krönande partierna ovanför de västra trapptornen, ävensom
frågan örn avtäckningen av takbarriärens nedre stenpartier samt denna barriärs
förändring, måtte bliva föremål för ytterligare övervägande.

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Fullmäktige hava i anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört
framhållit, att därest en omprövning av de detaljer beträffande taket, som
styrelsen omnämnde, skulle behöva ske, syntes denna kunna föranstaltas av
det riksdagens utskott, som komme att handlägga förevarande ärende.

B. Förändringar, sorn öka utrymmet och förbättra kommunikationerna.

Fullmäktige hava beträffande förevarande fråga till en början framhållit
följande:

Under många år hade klagomål anförts från ledamöter av riksdagen,
vilka under längre tid vunnit erfarenhet örn riksdagshusets brister. Klagomålen
hade i huvudsak gått ut på att utskottsrummen vore otillräckliga och
att särskilda rum för ordförande och sekreterare m. m. borde beredas; att
statsrådsrummen vore för fåtaliga; att det ej vore nog med en enda större
partilokal samt att smårummen för de enskilda riksdagsmännens arbete
eller vila eller för konferenser vöre otillräckliga. Vidare vore kommunikationerna
inom byggnaden både i vertikal och horisontell riktning allt annat
än bekväma. Hissarna vore otillräckliga till antalet och delvis illa placerade
samt ginge för långsamt. Direkt förbindelse saknades ofta mellan
olika delar, exempelvis mellan östra och västra ingångarna och närliggande
lokaler.

När stora och dyrbara arbeten, enligt vad som redan anförts, under alla
förhållanden måste utföras, borde övervägas, huruvida ej i samband därmed
nya utrymmen borde anskaffas för ernående av bättre arbetsförhållanden
och större trevnad. Av riksdagshuskommitténs utlåtande framginge,
att ett stort antal nya lokaler kunde anordnas. Man torde för övrigt kunna
utgå från den uppfattningen, att det under de närmaste decennierna kunde
förväntas ett ökat rumsbehov. Det borde då bliva i längden billigare att
verkställa de ombyggnader, som kunde anses nu eller i en nära framtid
nödiga och lämpliga, i ett sammanhang än att först utföra vissa dyrbara
reparationer och förbättringar och inom något decennium stå inför nödvändigheten
att åter taga itu med ombyggnader inom riksdagshuset.

Fullmäktige anföra härefter, bland annat:

Riksdagshuskommitténs förslag A I, A II och B vore, då det gällde förändringarna
av riksdagshusets inre, i stort sett sammanfallande. Alla tre förslagen
innehölle samma huvudpunkter i ombyggnadsprogrammet, nämligen
inredande av rum i trapptornen åt väster och i vindsvåningen, igenläggande
av ljusschaktet i sammanbindningsbanan och inredande av rum i de sålunda
vunna utrymmena, utökning av huvudvåningens entresolvåning, disponerande
av viss del av sammanbindningsbanan till klubbrum samt borttagande
av huvudtrappan, genom vilken sistnämnda åtgärd skulle vinnas
utrymme dels för en vestibul i samma plan som den nedre vestibulen åt
Norrbro och dels för en hall i huvudvåningen mellan plenisalarna.

Förslaget D I sammanfölle såtillvida med de andra förslagen att det i
sitt ombyggnadsprogram i det inre upptoge inredandet av rum i trapptornen
åt väster och i vindsvåningen samt åtgärderna med ljusschaktet. Däremot
berörde förslaget icke huvudtrappan och på den grund ej heller sammanbindningsbanan.
Någon utökning av entresolvåningen förekomme icke heller
i detta förslag.

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

13

Emot ifrågavarande olika förslag framställdes erinringar såväl av byggnadsstyrelsen
och från riksdagsbiblioteket som under ärendets behandling i
kamrarna vid nästlidet års riksdag. De kraftigaste anmärkningarna riktades
bland annat mot förslaget att förändra mittpartiets monumentala trappsystem
och sammanbindningsbanan samt att entresolera de norra och södra delarna
av huvudvåningen.

Att riksdagshuskommittén föreslagit åtgärder, som innebure ingrepp i vitala
delar av byggnaden, berodde på att fåfänga försök gjorts att på annat
sätt nå en tillfredsställande lösning av trafikproblemen och lokalfrågorna.
Genom förslaget hade vunnits möjlighet till väsentliga förbättringar i mittpartiets
kommunikationer mellan öster och väster och mellan olika våningar.
Förslaget innebure en viss jämkning av klubbbrumsutrymmena, men
därigenom hade vunnits dels utrymme för tillfredsställande av andra lokalbehov
i huvudvåningen och dels möjligheter för anordnande av entresolerade
utrymmen i norra och södra fasaderna samtidigt som en monumental övre
hall skulle ersätta den stora huvudtrappan och sammanbindningsbanan. Men
det syntes framgå, att riksdagens ledamöter i allmänhet fäste större avseende
vid förlusterna än vid vinsterna. Det gällde därför att med bibehållande av
huvudtrappan och sammanbindningsbanan söka förena de förnämsta vinsterna
av riksdagshuskommitténs huvudförslag, innebärande förbättrade
kommunikationsförhållanden och andra fördelar. I förslaget E hade försök
gjorts till en lösning av dessa önskemål.

De förändringar beträffande riksdagshuset, som enligt förslag E skulle
utföras i syfte att öka utrymmet och förbättra kommunikationerna, framgå
i huvudsak av följande redogörelse.

Genom anordnande av en central nedre hall skulle kommunikation
beredas direkt mellan de östra och västra ingångarna till riksdagshuset.
I hallen skulle kapprum anordnas för kamrarnas ledamöter, för
riksdagens personal samt för den allmänhet, som besökte riksdagshuset.
Hallen vore avsedd att upptaga hela mittbyggnadens centrala del i samma
plan som den nuvarande vestibulcn från Riksgatan. För hallens anordnande
krävdes, att i nämnda vestibul gjordes tre genombrytningar in mot byggnadens
mittparti. Hallen skulle få en höjd av 5 meter. I den del av hallen,
som vette mot riksdagshusplanen skulle anordnas två trapparmar om 16
steg lipp till den s. k. jordvåningen. Golvet i vestibulen från riksdagshusplanen
skulle sänkas till jordvåningens plan. Genom vissa genombrytningar
skulle förbindelse anordnas mellan denna vestibul och jordvåningen samt
hallen. Den monumentala huvudtrappan skulle i stort sett bibehållas oförändrad.
Allenast i dess nedre del skulle en förlängning bliva erforderlig. Den
västra trappan i byggnadens mittparti vilken ledde upp till biblioteket skulle
borttagas. Trappan utanför riksdagshusets huvudingång skulle borttagas,
frånsett ett trappsteg.

Från hallen skulle fyra nya hissar anläggas, vilka skulle gå ända
upp till vindsvåningen.

I en ny vindsvåning skulle inredas smårum till ett antal av 26 för
riksdagens ledamöter. Vidare skulle i vindsvåningen anordnas lokaler för
det nu i utskottsvåningen förlagda särskilda utskottet samt för utrikesutskottet.
Södra tornrummet i vindsvåningen skulle avses för andra kammarens
tillfälliga utskott nr 4 och 5, norra tornrummet i samma våning för
första kammarens tillfälliga utskott nr 2.

En ny partisal skulle, anordnas i attikvåningen. Detta utrymme
skulle vinnas genom ljusschaktets till sammanbindningsbanan borttagande.

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Den därefter kvarblivande ljusgården i samma plan som utskottsvåningen
skulle upplysas på artificiell väg.

I huvudvåningens entresol våning skulle dels socialdemokratiska
partiets nuvarande förtroenderådsrum uppdelas i två rum. dels ock i
två vaktmästarerum avskiljas utrymmen för särskilda frukostrum för vaktmästarna.

I de två trapptornen i västra fasaden skulle de nuvarande
trapporna borttagas och de därigenom frigjorda utrymmena inredas
till rum, varjämte de nuvarande ingångarna till trapptornen från gatan skulle
slopas. Nya trappor skulle utbyggas mot gårdarna. Hissarna skulle bibehållas
på nuvarande plats men uppdragas till vindsvåningen. Den södra
hissen skulle moderniseras och ändras till konduktörshiss. Trappförbindelsen
i utskottsvåningen skulle ändras och nytt bjälklag skulle inläggas mittför
trapptornen i denna våning samt i entresolvåningen, varigenom denna senare
skulle erhålla direkt förbindelse med hissarna och de nya trapporna.

Vidare skulle trapporna till pressens lokaler ombyggas
till rum. I och med att fyra nya hissar anordnades i mittpartiet,
bleve nämligen de två trapporna till pressreferenternas lokaler onödiga, varför
de skulle borttagas och härvarande utrymmen inredas till rum i samtliga
berörda våningar. I pressreferenternas våning skulle dessa lokaler utökas
med de två trapprummen.

För vinnande av bekvämare förbindelse mellan huvudvåningens och de
två nedanför liggande våningarnas nordöstra delar skulle anordnas en spiraltrappa
invid nordöstra gården i ungefärlig likhet med
trappan från andra kammarens kapprum ned till restaurangen.

Beträffande rum sdis positionen i övrigt skulle följande förändringar
vidtagas. Jordbruksutskottet skulle erhålla ytterligare ett ruin. Bankoutskottet
skulle likaså erhålla en utökning med ett rum, bildat genom uppdelning
av det av andra kammarens tillfälliga utskott nr 5 för närvarande
disponerade, intill bankoutskottet liggande rummet. Andra kammarens tillfälliga
utskott nr 2 och 3 skulle beredas ett rum i södra tornrummet i bottenvåningen.
Partiernas förtroenderådsrum med ett tillhörande mindre rum
skulle förläggas, två i bottenvåningen, ett i västra entresolvåningen och ett i
utskottsvåningen. Förtroenderådsrummen i bottenvåningen skulle anordnas,
det ena i statsrådsrummet jämte det uppdelade rum, som nu disponeras av
andra kammarens tillfälliga utskott nr 5, det andra i det nordöstra hörnrummet.
Två mindre förtroenderådsrum skulle anordnas i två nya rum i bottenvåningen.
Statsrådsrummen skulle utökas norrut med ett större och ett
mindre rum, varjämte folkpartiets nuvarande förtroenderådsrum skulle disponeras
såsom statsrådsman Första kammarens lunchrum skulle borttagas
och det härigenom frigjorda lokalutrymmet disponeras dels för första
kammarens kansli, dels ock såsom klubbrum för kammarens ledamöter.

I övrigt framgår rumsdispositionen närmare av en vid fullmäktiges yttrande
såsom bilaga 6 (sid. 120) fogad dispositionsplan.

Det nuvarande elektriska signalsystemet skulle bibehållas men
utvidgas till de nya lokaler, som enligt förslag E skulle inredas.

I samband med de i förslag E ingående förändringarna och utvidgningarna
av lokalerna skulle behövliga förändringar och utökningar vidtagas i
de elektriska belysnings- och ringledningarna. I samband
därmed skulle de nuvarande huvudledningarna ökas och det äldre ledningsnätet
revideras, så att bl. a. utanpåliggande ledningar bleve utbytta mot under
putsen förlagda ledningar. Ny armatur inginge icke i kostnadsberäkningarna
för ifrågavarande arbeten.

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

15

Kostnaderna för de sålunda föreslagna ombyggnadsarbetena hade
beräknats till följande belopp:

Ombyggnad av mittpartiets nedre del (centrala nedre hallen) kr. 247,000
Fyra nya hissar i mittpartiet samt borttagning av de två östra

hissarna ............................................ » 224,000

Ny vindsvåning ........................................ » 332,000

Inredande av en ny partisal i ljusschaktet över sammanbind ningsbanan

.......................................... » 36,000

Ändringsarbeten i huvudvåningens entresolvåning .......... » 9,000

Ombyggnad av de två trapptornen i västra fasaden ........ » 284,000

Inredande av rum i trapporna till pressens lokaler.......... » 31,000

Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården .... » 24,000

Omdispositioner av rum och mindre förändringar och därmed

förenade ommålningar ................................ » 170,000

Komplettering av elektriskt signalsystem .................. » 20,000

Elektriska installationer ................................ » 160,000

Summa kr. 1,537,000.

Den nyttiga golvyta för samlingsrum, vestibuler, arbetsrum och
klubbrum, som skulle utvinnas genom förslaget E, beräknas till 1,905 m2,
under det att riksdagshuskommitténs olika förslag gåvo: förslagen A I och
A II 2,770 m2, förslag B 2,575 m2 och förslag D I 1,231 m2.

Fullmäktige hava beträffande förslag E i den del, varom nu är fråga, för
egen del anfört huvudsakligen följande:

Fullmäktige hade enats örn att föreslå, att huvudtrappan och sammanbindningsbanan
i husets inre skulle bibehållas.

För att erhålla en bekvämare förbindelse mellan östra och västra ingångarna
hade golvet i den östra vestibulen något sänkts, vilket nödvändiggjort
en viss förlängning nedåt av den stora trappan. Det förefölle dock, som om
resultatet skulle bliva en bättre utsikt nedifrån över trappan och ur arkitektonisk
synpunkt närmast bliva till fördel.

Kommunikationerna både horisontellt och vertikalt skulle förbättras väsentligt
genom öppnande av en nedre hall med tillträde från båda ingångarna.
Från hallen förde fyra hissar uppåt. De bleve väl placerade och utgjorde ett
gott tillskott till de vertikala kommunikationerna. I stället borttoges de båda
små hissarna intill den östra ingången. De fyra hissarna vore jämförelsevis
stora och det syntes ej uteslutet, att man kunde något minska de båda västliga.
Dessutom funnes kvar de båda hissarna invid de västra trapptornen,
närmast för kommunikation mellan de övre våningarna. Hallen kunde lämpligen
inredas till gemensamt kapprum, vilket ur flera synpunkter vore en
nyttig åtgärd. Man vunne utrymmen i de övre våningarna, man kunde få
bättre kontroll över besökande och det bleve lättare att taga reda på, om en
ledamot av riksdagen, som söktes, funnes inom riksdagshuset. Vardera kammaren
skulle hava sitt speciella kapprum med plats för varje särskild ledamot.
Därbredvid skulle anordnas ett kapprum för besökande, vilket för
närvarande saknades.

Utrymmena i de olika våningarna bleve väl utnyttjade. Den av riksdagshuskommittén
föreslagna entresolvåningen kunde enligt förslag E ej inbyggas,
varigenom vissa av denna kommitté föreslagna utrymmen folie bort,
men i övrigt bleve de oundgängligaste behoven av ökat utrymme tillgodosedda.
Första kammarens lunchrum vore borttaget, men hälften av detsamma

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

skulle läggas till första kammarens klubbrum. Andra kammarens klubbrum
vore oförändrade.

Sammanbindningsbanans ljusgård skulle bibehållas vad utskottsvåningen
beträffade och förses med artificiell belysning, som komme att giva samma
ljuseffekt nedåt som för närvarande. I attikvåningen kunde en ny partilokal
anordnas i stället för den översta delen av ljusgården. Sammanbindningsbanan
skulle te sig på samma sätt som nu.

I vindsvåningen komme förutom de två större sammanträdesrummen att
anordnas smårum samt mindre sammanträdesrum. För dessa senare borde
dock träffas sådana anordningar, att varje sådant rum kunde delas upp till
smårum, om så skulle erfordras.

Byggnadsstyrelsen har i sitt förenämnda yttrande beträffande det nu föreliggande
förslaget anfört bland annat:

Emot kostnaderna för de ifrågasatta arbetena — uppskattade till 1,537,000
kronor — syntes i och för sig intet vara att erinra.

Ombyggnaden av mittpartiets nedre del avsåge anordnande under det stora
trapphuset av en central hall, som delvis vöre avsedd att utnyttjas
såsom kapprum och sorn komme att ligga i Riksgatans nivå. Härigenom skulle
erhållas en direkt kommunikation mellan entrén från Riksgatan till huvudentrén
och de fyra föreslagna hissarna, som från hallen förde upp till byggnadens
olika våningar. I samband med anordnandet av den centrala hallen
skulle yttertrappan mot riksdagshusplanen borttagas och vestibulen vid
entrén från denna sida sänkas till planens nivå. Trots denna sänkning komme
emellertid hallen att ligga närmare en våning under vestibulens nivå.
Denna anordning kunde knappast betecknas som en tillfredsställande lösning
ur arkitektonisk och praktisk synpunkt, enär såväl flera av riksdagens ledamöter
som de flesta besökande sannolikt allt fortfarande komme att begagna
huvudentrén. Därvid torde knappast hallen komma att utnyttjas i den
utsträckning förslaget räknade med, och torde det på grund härav bliva
nödvändigt att behålla de nuvarande kapprummen i de övre våningarna. För
de besökande, som använde entrén från Riksgatan, torde den föreslagna hallen
bliva till större nytta, då dessa utan att passera ett lägre liggande plan
kunde begagna detta utrymme. För övrigt finge byggnadsstyrelsen framhålla,
att den föreslagna hallen torde komma att erbjuda ett mörkt och i viss
mån dystert utrymme, som ständigt måste hava artificiell belysning. Den
föreslagna lösningen medförde dessutom att den nuvarande huvudtrappan
måste i sin nedre del avsevärt förlängas, varigenom trappan komme att bliva
mindre bekväm. Vad beträffade de föreslagna fyra nya hissarna finge byggnadsstyrelsen
framhålla, att det såväl ur kommunikationssynpunkt som med
hänsyn till betjäningen syntes mindre lämpligt att dessa på föreslaget sätt
förlädes till skilda platser i hallen. Med hänsyn till vad sålunda anförts och
då kostnaderna för de föreslagna förändringarna av mittpartiets nedre del,
inklusive de fyra nya hissarna, beräknades uppgå till ett förhållandevis så
avsevärt belopp som (247,000 + 224,000 =) 471,000 kronor, funne sig
byggnadsstyrelsen böra starkt ifrågasätta lämpligheten av att nu genomföra
de föreslagna åtgärderna i denna del. Även med hänsyn till att utformandet
av byggnadens mittparti vore intimt förbundet med frågan om riksdagshusplanens
ordnande ansåge styrelsen att ett ställningstagande till nu nämnda
åtgärder borde anstå till dess utredning förelåge även i denna fråga.

Genom den föreslagna ombyggnaden av de båda västra t rapptornen
samt byggande i samband därmed av två nya trappor i stället för
de där befintliga hade utvunnits tolv nya rum, avsedda för olika ändamål.

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

17

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hade beräknats till 284,000 kronor,
vilket motsvarade i det närmaste 24,000 kronor per rum, en kostnad, som
måste betecknas såsom mycket hög. Med hänsyn härtill och då de nya trapporna
ur brandfaresynpunkt syntes mindre tillfredsställande än de gamla,
syntes den föreslagna ombyggnaden av trapptornen icke böra komma till
utförande annat än i den mån ett utvinnande av dessa golvytor vore en tvingande
nödvändighet.

Beträffande den föreslagna inredningen av vindsvåningen, som
tack vare den avsedda lägre rumshöjden kunde genomföras på ett ur praktisk
synpunkt betryggande sätt och för en så pass rimlig kostnad som 332,000
kronor, hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.

Icke heller övriga föreslagna förändringar för åstadkommande av ökat
lokalutrymme föranledde någon erinran från byggnadsstyrelsens sida.

Byggnadsstyrelsen tillstyrkte alltså, att de i förslaget E upptagna arbeten,
som avsåge åstadkommande av ökade lokaler och förbättrade kommunikationer,
måtte komma till utförande med undantag av förändringen av riksdagshusets
mittpartis nedre del samt ombyggnaden av de västra trapptornen.
Därest de sistnämnda två arbetena uteslötes, skulle kostnaderna för genomförandet
av förslaget E uppgå till i avrundat tal 2,500,000 kronor.

Fullmäktige hava till bemötande av byggnadsstyrelsens yttrande anfört:

Vad beträffade de av byggnadsstyrelsen avstyrkta ändringsarbetena, nämligen
ombyggnaden av mittpartiets nedre del med de fyra hissarna samt ombyggnaden
av de två trapptornen i västra fasaden, vidhölle fullmäktige Eförslaget
i denna del. Om man ville utnyttja byggnadens nedre mittparti till
hall och kapprum, torde man utan några olägenheter kunna använda huvudsakligen
artificiell belysning, och de fyra nya hissarna torde med nödvändighet
böra ingå i ett inre ombyggnadsarbete, enär hissförbindelserna för
närvarande ej vore tillfredsställande. Snabbgående och centralt belägna hissar
syntes fullmäktige vara i hög grad önskvärda. Frågan, örn dessa lämpligen
borde förläggas intill varandra, kunde visserligen undersökas, men den
föreslagna placeringen syntes äga bestämda företräden med hänsyn till byggnadens
storlek. Angående ombyggnaden av de båda västra trapptornen hade
byggnadsstyrelsen framhållit de i förhållande till det nya utrymme, som
skulle vinnas, höga kostnaderna samt uttalat, att de föreslagna nya trapporna
ur brandfaresynpunkt syntes mindre tillfredsställande än de gamla. Styrelsen
hade därför ansett ifrågavarande ombyggnad ej böra utföras annat än i
den mån den vore en tvingande nödvändighet för vinnande av utrymme.
Fullmäktige ville i anledning härav framhålla, att erhållandet av nya utrymmen
i dessa trapptorn måste anses vara nödvändigt för att kunna tillgodose
ett länge känt behov av lokaler för olika ändamål. Styrelsens påpekande
i fråga örn den ökade brandfaran borde givetvis vid ombyggnadsarbetet
noga beaktas.

Tidningarnas telegrambyrå har i sin ovannämnda, till bankoutskottet
ställda skrivelse hemställt, att i det av telegrambyrån nu disponerade rummet
på södra sidan av entresolvåningens mittparti måtte vidtagas den ändringen,
att bortre delen av rummet avskildes till ett litet för liektografering
avsett särskilt rum. Vidare har telegrambyrån framhållit, att ett bifall
till det föreliggande E-förslaget skulle innebära, att i det närmaste en
tredjedel av det ena av byrån disponerade rummet i vindsvåningen skulle
tagas i anspråk för en korridor, sorn mellan byråns bägge rum skulle leda till
den planerade sydvästra hissen. Telegrambyrån anser, att detta skulle medföra
betydande olägenheter för byråns arbete*, och hemställer därför, att ut liihrmg

lill riksdagens protokoll UKiS. 8 sand. A’r •''Vi. 2

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

skottet ville föreslå en sådan lösning av denna lokalfråga, att telegrambyråns
lokaler i vindsvåningen icke splittras eller minskas.

Stockholmskretsen av svenska journalistföreningen har i sin förutnämnda
till bankoutskottet ingivna skrivelse på anförda skäl framhållit önskvärdheten
av att de båda planerade västra hissarna placerades på annat sätt än i
E-förslaget. Alternativt förordade föreningen, att båda eller åtminstone den
ena av dessa hissar (den södra) icke komme till utförande. Vidare önskade
föreningen vidtagande av åtgärder för mera effektiv ventilation samt bättre
ljudisolering av arbets- och telefonhytter.

C. Sammanlagda kostnader för förslag; E; planläggning in. ni. av arbetena.

Såsom av ovanstående framgår, hava kostnaderna för genomförande av
fullmäktiges föreliggande förslag beräknats till följande belopp, nämligen

för förändringar, som måste anses nödvändiga (specifikation

sid. 11) ............................................. kr. 1,720,400

för förändringar, som öka utrymmet och förbättra kommunikationerna
(specifikation sid. 15)...................... » 1,537,000

eller sammanlagt kr. 3,257,400.

Förslag E innefattar icke — till skillnad mot de av riksdagshuskommittén
framlagda förslagen (jfr tabell å sid. 62 i fullmäktiges yttrande) —
några beräknade kostnader för ordnandet av riksdagshusets omgivningar

Fullmäktige hava föreslagit, att ifrågavarande arbeten skulle — då den
egentliga arbetsperioden kunde omfatta allenast tiden den 1 juli—den 15 december
varje år — utföras under en tidrymd av tre år och fördelas på nedan
angivna sätt:

Första året: modernisering av restaurangen och dess ekonomilokaler jämte
därmed sammanhängande uppvärmnings-, ventilations-, sanitära och elektriska
ledningsarbeten; åtgärder för fuktskadornas botande och förebyggande
för framtiden; borttagandet av de krönande partierna; isolering av
barriärerna å sidopartierna; lagning av mittpartiets plana tak med tillhörande
tätningsarbeten å barriärerna och å Sveagruppen; utförande av stommen
till vindsvåningen; reparationer av fasaderna; moderniseringen av tvättstugan.

Andra året: färdigställande av vindsvåningen jämte därmed sammanhängande
installationsarbeten för värme, ventilation, sanitära och elektriska
anordningar, i de senare inberäknat ledningar för voteringssignalsystemet;
ombyggnadsarbetena i mittpartiets nedre delar; anordnandet av fyra nya hissar
i mittpartiet; inredande av rum i trapporna till pressens lokaler; inredande
av ny partisal i ljusschaktet över sammanbindningsbanan; samtliga med
dessa arbeten sammanhängande installationsarbeten för värme, ventilation,
sanitära och elektriska anordningar.

Tredje året: ombyggnad av de två trapptornen i västra fasaden; anordnande
av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården; de till omdispositioner
och mindre förändringar hörande arbeten, som icke utförts under de två

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

19

första åren; för samtliga dessa arbeten behövliga installationsarbeten för
värme, ventilation, sanitära och elektriska anordningar.

Av kostnaderna för arbetenas utförande skulle belöpa

på första året ......................................... kr. 1,378,000

» andra » ......................................... » 1,080,000

» tredje » ■ ......................................... » 799,400

Summa kr. 3,257,400.

Skulle E-förslaget vinna riksdagens bifall endast i vad det avser förändringar,
som måste anses nödvändiga, anse fullmäktige arbetena böra fördelas
på två år. Av kostnaderna i detta fall, 1,720,400 kronor, skulle på första året
falla 1,118,000 kronor och på andra året 602,400 kronor.

Samtliga beräkningar av kostnaderna för byggnadsarbetena hava utförts
av byggmästaren O. Engkvist.

Arbetena böra — framhålla fullmäktige — där så visade sig vara möjligt
utbjudas på entreprenad. I vissa fall torde det för tids vinnande
dock enligt fullmäktiges mening bliva nödvändigt, att arbetena skedde på
löpande räkning.

Därest beslut komme att fattas av riksdagen om utförande av de ifrågasatta
ombyggnadsarbetena, anse fullmäktige uppdrag böra lämnas fullmäktige
att låta utföra de av riksdagen beslutade arbetena. Med hänsyn
till dessa arbetens vittomfattande natur syntes det fullmäktige emellertid
lämpligt, att byggnadsstyrelsen bleve företrädd i den byggnadskommitté,
som torde böra tillsättas av fullmäktige för den närmare ledningen av
arbetena.

D. Övriga frågor beträffande riksdagshuset oell dess omgivningar.

Med anledning av det i det föregående omnämnda, av herr Vougt framställda
förslaget angående utvidgning av plenisalarna hava fullmäktige
låtit verkställa närmare utredning i förevarande avseende. Två alternativa
förslag till plenisalarnas utvidgning hava härvid uppgjorts. Beträffande
den närmare innebörden av desamma hänvisas till fullmäktiges yttrande
den 20 januari 1938 sid. 65 och 66.

Kostnaderna för ifrågavarande förslag hava beräknats till respektive
243,000 kronor och 363,000 kronor.

Fullmäktige hava funnit de fördelar, som skulle vinnas genom en ombyggnad
av plenisalarna, icke uppväga kostnaderna för densamma och hava
ansett sig för närvarande icke kunna förorda någon ändring av plenisalarna.

Byggnadsstyrelsen har i sitt i ärendet avgivna yttrande anslutit sig till
fullmäktiges uppfattning.

Vad beträffar de under behandling av riksdagshusets ombyggnadsfråga
uppkomna projekten örn att riksdagen skulle övertaga riksbankshuset
eller att ett helt nytt riksdagshus skulle uppföras hava

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

fullmäktige erinrat, att 1937 års bankoutskott ansett, att förutsättningar för
närvarande saknades för realiserande av projektet om uppförande av ett
helt nytt riksdagshus. Under kammardebatterna hade visserligen flera talare
givit sin anslutning till tanken på ett nytt riksdagshus, men kamrarna hade
stannat vid ett godkännande av bankoutskottets uttalande.

I anslutning härtill hava fullmäktige anfört huvudsakligen följande:

Någon anledning att gå djupare in på nybyggnadsfrågan ansåge fullmäktige
således icke förefinnas, men då denna fråga tilldragit sig stor uppmärksamhet
både inom och utom riksdagen — i allmänhet av kritisk art -—- torde
några synpunkter få framläggas för dess bedömande.

Från flera håll hade yrkats på en utredning av frågan örn uppförande av
ett nytt riksdagshus. Huru en sådan utredning skulle läggas, förefölle emellertid
oklart. Utgångspunkten för en planläggning av en så monumental byggnad
måste vara läget, som bleve bestämmande för byggnadens arkitektoniska utformning
och storlek. Man kunde naturligtvis uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar
för ett riksdagshus i största allmänhet, men därmed kunde ej
gärna vinnas någon fördel, som svarade mot kostnaderna. Och man kunde ej
heller taga en bestämd tomt till utgångspunkt utan ett föregående beslut av
riksdagen om eventuellt inköp av tomten, försåvitt ej staten redan ägde den.
Våren 1937 hade professorn Ragnar Östberg framlagt ett förslag till nytt riksdagshus
å nuvarande riksbankshusets tomt, varvid förutsattes, att det nuvarande
riksdagshuset skulle rivas för att bereda ytterligare plats för den av herr
Östberg föreslagna nedsänkta parken framför riksdagshuset. Såsom andra
lämpliga tomter hade nämnts Skeppsholmen, Riddarholmen, Mosebacke, tomter
norr om Gustaf Adolfs torg m. fl. örn huset förlädes till statens egen mark
å norra Djurgården, kornme kostnaderna att minskas, men avståndet från
kanslihuset bleve så stort, att en sådan förläggning ej syntes vara lämplig.
Detsamma kunde sägas örn Mosebacke, där staten för övrigt måste inköpa
mark. Allvarliga invändningar kunde anföras emot de övriga förslagen och
örn en utredning skulle taga sikte på något av dem, komme ifrågavarande
tomtmark genast att stiga i pris.

Man nödgades stanna vid att tomten till ett nytt riksdagshus måste bliva
synnerligen dyrbar och säkerligen draga en kostnad av flera miljoner, örn
man antoge, att själva byggnaden skulle bliva något större än den nuvarande
och räknade med vad en monumentalbyggnad kunde draga för genomsnittlig
kostnad per kubikmeter, syntes man komma betydligt över 15 miljoner.
Men det stannade ej härvid, utan man nödgades dessutom bygga örn nuvarande
riksdagshuset, så att det bleve lämpligt till ämbetsverkslokaler samt
dessutom avhjälpa alla nuvarande brister beträffande takkonstruktion, ventilationen,
omgivningarna kring byggnaden m. m.

Reslut om nybyggnad skulle för övrigt ej fritaga riksdagen från nödvändigheten
att snarast anordna vissa genomgripande reparationer i det nuvarande
huset. En nybyggnad torde nämligen ej kunna bliva färdig på kortare
tid än 10—12 år.

Av det nu anförda framginge, att man torde få räkna med, att riksdagen
komme att för en lång tid framåt kvarstanna i det nuvarande riksdagshuset.
Skulle det därvid framdeles visa sig, att ett eventuellt ökat lokalbehov icke
kunde tillgodoses genom ytterligare ombyggnader, utöver dem som nu vore
ifrågasatta, inom riksdagshusets murar, syntes den naturliga utvecklingen
vara, att riksdagen övertoge riksbankshuset, sedan banken å annat håll fått
lämplig byggnad.

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

21

Byggnadsstyrelsen har anfört följande:

En utredning rörande möjligheten att på ett praktiskt och ekonomiskt
sätt utnyttja riksbankshuset för riksdagens behov borde givetvis vara av
intresse att få utförd. Då det emellertid enligt byggnadsstyrelsens mening
torde vara föga sannolikt att riksdagens lokalfrågor kunde beredas en slutgiltig
lösning inom de nuvarande riksbyggenas murar, ansåge styrelsen det
bland annat med hänsyn härtill alltjämt vara påkallat att en utredning även
verkställdes rörande möjligheterna att reservera lämplig byggnadsmark för
ett framtida nytt riksdagshus. Då ett sådant enligt styrelsens mening borde
förläggas till stadens centralare delar vore denna byggnadsfråga av största
betydelse ur stadsplanesynpunkt. Även om man räknade med att riksdagen
ännu för lång tid framåt bomme att kvarstanna i nuvarande riksdagshuset
borde nämligen beaktas, att en stadsplan för de inre delarna av en storstad
måste, på grund av flera skäl bestå i flera årtionden. Det vore därför
föga framsynt att försitta möjligheten att i samband med ett förestående
ordnande av stadsplanen för Nedre Norrmalm utreda nämnda markfråga
och undersöka möjligheten att för ifrågavarande ändamål inom nämnda del
av staden reservera ett lämpligt tomtområde, som kronan skulle kunna förvärva
bland annat genom byte mot andra kronan tillhöriga tomter inom
huvudstadens centralare delar. Skedde ej detta, torde kronan för överskådlig
tid vara praktiskt avskuren från möjligheten att i ifrågavarande delar av
staden anlägga någon monumental byggnad.

Vidkommande slutligen ordnandet av riksdagshusets omgivningar
hava fullmäktige — under erinran, att riksdagshuskommitténs
majoritet förordat, att planen öster om riksdagshuset skulle bibehållas i sitt
nuvarande höjdläge, medan reservationsvis inom kommittén framförts yrkande
om planens sänkning till Strömparterrens nivå, alternativt till Riksgatans
nivå — anfört bland annat:

Fullmäktige ansåge att riksdagshusplanen borde bibehållas i sitt nuvarande
höjdläge och förordade att riksdagen måtte fatta ett beslut av sådant
innehåll.

Enligt fullmäktiges mening vore det emellertid ej nödvändigt, att riksdagens
beslut innebure ett i detalj gående avgörande örn, huru riksdagshusplanen
skulle ordnas och därmed sammanhängande spörsmål, redan vid riksdagen
1938. Arbetena med riksdagshuset beräknades taga tre år i anspråk
och det funnes ingen anledning att taga i tu med arbeten på planen, förrän
någon del av denna tid förflutit. I samband med riksdagens avgörande i
huvudfrågan kunde därför lämpligen åt fullmäktige lämnas uppdrag att till
1939 års riksdag framlägga ett detaljförslag i anslutning till av 1938 års riksdag
fattat principbeslut beträffande riksdagshusplanen.

Fullmäktige hemställde alltså, att riksdagen ville dels besluta, att riksdagshusplancn
skulle behållas i sitt nuvarande höjdläge, dels ock uppdraga åt
fullmäktige att till 1939 års riksdag inkomma med ett förslag till planens
ordnande i enlighet med niimnda beslut.

Byggnadsstyrelsen har i likhet med fullmäktige förordat, att frågan om
ordnandet av riksdagshusets omgivningar måtte bliva föremål för förnyad
utredning. Styrelsen knöde emellertid för sin del icke finna det lämpligt, att
lösningen av denna fråga så tillvida bundes att riksdagen redan nu fattade
beslut örn riksdagshusplanens bibehållande i sill nuvarande höjd.

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Utskottets yttrande.

Frågan om riksdagshusets ombyggnad och vad därmed står i samband
har, såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen, under en följd av år
varit föremål för diskussion inom härför intresserade kretsar såväl inom som
utom riksdagen. Många uppslag hava under årens lopp framkommit till lösandet
av denna fråga. Härvid har dock tidigare uppmärksamheten väsentligen
inriktats på byggnadens arkitektur och omgivningar, varvid de rent
estetiska synpunkterna varit mest framträdande, medan de praktiska problemen
rörande byggnadens användning kommit att skjutas i bakgrunden.
Först genom den allsidiga utredning, som verkställdes av riksdagshuskommittén,
har den förevarande frågan blivit så ingående belyst i olika avseenden,
att det blivit möjligt att få ett mera fast grepp på det komplex av spörsmål,
som ombyggnadsfrågan innefattar. Kommitténs majoritetsförslag, betecknat
förslag A I, innebar utan tvivel en ur åtskilliga synpunkter god lösning
av ombyggnadsfrågan och detsamma omfattades ock av ett stort antal
av riksdagens ledamöter. På grund av förslagets jämförelsevis vittgående natur
mötte detsamma dock gensagor från flera håll inom riksdagen. Motstånd
mot förslaget restes även från de riksdagsledamöter, som ville söka en
lösning genom uppförandet av ett helt nytt riksdagshus. Ehuru något positivt
beslut i riksdagshusets ombyggnadsfråga icke ernåddes vid 1937 års riksdag,
vanns dock såtillvida klarhet vid nämnda riksdag, som riksdagen anslöt sig
till bankoutskottets uttalande, att förutsättningar för närvarande saknades för
uppförandet av ett helt nytt riksdagshus. Härigenom förenklades problemställningen,
varjämte utgångsläget för frågans avgörande nu blivit klarare
även därutinnan, att den med riksdagshusets ombyggnad tidigare intimt
förknippade frågan om ordnandet av riksdagshusets omgivningar visat sig
utan större olägenhet kunna tills vidare skjutas åt sidan och bedömas som
ett fristående spörsmål. Efter de ingående utredningar, som verkställts såväl
av riksdagshuskommittén som av fullmäktige i riksgäldskontoret enligt
det dem av 1937 års riksdag lämnade uppdraget, har den förevarande frågan
nu blivit så allsidigt belyst, att det utan vidare torde vara klart, att
föga eller intet står att vinna genom ytterligare utredningar. Ett uppskov med
frågans avgörande kan så mycket mindre förordas som utredningarna givit
vid handen, att fara för byggnadens bestånd föreligger, därest icke åtgärder
snarast vidtagas med avseende å byggnadens underhåll. Det torde därför
vara nödvändigt, att riksdagen nu fattar ståndpunkt till riksdagshusets ombyggnadsfråga.

Fullmäktige hava i sitt nu framlagda förslag, betecknat förslag E, sökt
att på grund av de invändningar, som gjorts mot riksdagshuskommitténs
majoritetsförslag, modifiera detta, så att inom en ej alltför vidsträckt kostnadsram
det ur praktisk synpunkt mest väsentliga i nämnda förslag skulle
komma till utförande. Fullmäktige hava härvid letts av önskemålet att
samla största möjliga majoritet inom riksdagen för en slutlig lösning av den
nu redan alltför länge svävande ombyggnadsfrågan. Såsom ett allmänt om -

Bcinkoutskotlcts utlåtande Nr 36.

23

döme beträffande resultatet av fullmäktiges ingående övervägande av frågan
torde enligt utskottets mening kunna fastslås, att fullmäktige i sitt förslag E
kommit till en ur förhandenvarande förutsättningar beaktansvärt god lösning.
Förslaget, som tagit sikte på såväl nödvändiga underhålls- och omändringsarbeten
som åtgärder till ökande av lokalutrymmet och förbättrande av
kommunikationerna inom riksdagshuset, bjuder enligt utskottets mening på
avsevärda fördelar i jämförelse med nuvarande förhållanden. De för förslagets
genomförande beräknade kostnaderna — tillhopa omkring 3.26 miljoner
kronor — äro givetvis i och för sig betydande. I betraktande av att
dryga kostnader alltid måste bliva förbundna med en ombyggnad av en så
pass gammal byggnad som riksdagshuset samt med hänsyn till det allsidiga
program till förbättringar, som innefattas i fullmäktiges förslag, har utskottet
likväl funnit kostnaderna i stort sett skäliga. Så vitt utskottet kan bedöma
synes det föreliggande förslaget vara så utformat, att detsamma borde
vara ägnat att tillfredsställa flertalet av riksdagens ledamöter.

Fullmäktige hava, såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen,
uppdelat sitt nu framlagda förslag i dels förändringar, som måste anses
nödvändiga (behandlade ovan under A), dels ock förändringar, som öka
utrymmet och förbättra kommunikationerna (behandlade ovan under B).

De till gruppen A hänförda arbetena, samtliga innebärande förändringar,
som måste anses nödvändiga, avse väsentligen riksdagshusets
tak, restaurang samt uppvärmning och ventilation.

Vad först beträffar taket, vilket skulle bibehållas i stort sett i sitt nuvarande
utsende, åsyftar förslaget i huvudsak uppförande av nytt yttertak över en
å byggnadens sidopartier inredd vindsvåning, tätning av dessa partiers barriärer
medelst asfaltisolering och kopparplåt samt barriärernas förseende med
nya dockor av konststen i stället för de gamla, vilka i stor utsträckning fallit
sönder, isolering av mittpartiets barriärer och tak med Igaskitt samt borttagande
av följande krönande partier å riksdagshusets tak, nämligen de sex
obeliskerna, de åtta klotformiga krönen å sidopartierna samt de två krönen
över de västra trapptornen ävensom borttagande i samband härmed av de
tio klotformiga krönen å riksbankshusets tak. Byggnadsstyrelsen har för sin
del framhållit, att den föreslagna kopparavtäckningen på sidopartiernas takbarriärer
och den avsedda förändringen av dessa barriärer syntes ur arkitektonisk
synpunkt mindre tillfredsställande, varför förslaget i denna del
borde bliva föremål för omarbetning. Därvid borde enligt styrelsens mening
tillses, att den nuvarande ur utseendesynpunkt lämpliga överensstämmelsen
i fråga om material mellan taklister och barriärens nedre stenpartier i allt
väsentligt skulle bibehållas. Vidare har byggnadsstyrelsen ifrågasatt lämpligheten
av att sidopartiernas krönande partier borttogcs, därest Sveagruppen
skulle bibehållas. I den föreliggande motionen 1:241 har yrkats, att
riksdagen måtte besluta bibehålla samtliga obelisker och krön. Fullmäktige
hava, med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört, framhållit, att därest
en omprövning av de detaljer beträffande taket, som styrelsen omnämnde,

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

skulle behöva ske, denna syntes kunna föranstaltas av det riksdagens utskott,
som komme att handlägga förevarande ärende.

I likhet med fullmäktige anser utskottet förbättringsarbeten beträffande
riksdagshusets tak snarast böra komma till utförande, och har utskottet icke
haft något att erinra mot de av fullmäktige föreslagna arbetena, vilka synas
vara oundgängligen nödvändiga för bevarande av byggnadens bestånd. Fullmäktiges
i förevarande hänseende framlagda förslag avser emellertid icke
allenast åtgärder, vilka kunna betecknas såsom nödvändiga underhållsarbeten,
utan även att i samband härmed genom borttagande av en del krönande
partier tillgodose vissa estetiska krav samt att möjliggöra inredandet
av nya lokaler i vindsvåningen. Vad först angår frågan om vindsvåningen
hyser utskottet den uppfattningen, att de föreslagna åtgärderna till beredande
av ökade lokalutrymmen därstädes äro välbetänkta. Utskottet återkommer
i det följande till denna fråga. Beträffande takbarriärernas isolering
synes den av byggnadsstyrelsen berörda frågan böra göras till föremål för
prövning och avgörande av den byggnadskommitté, åt vilken enligt vad utskottet
i det följande föreslår torde böra uppdragas att handhava närmaste
ledningen av byggnadsföretaget.

Vad angår frågan örn borttagandet av vissa krönande partier å riksdagshusets
och riksbankshusets tak, får utskottet erinra, att riksdagshusets arkitekt
Aron Johansson i en den 7 september 1927 dagtecknad skrivelse till
fullmäktige i riksgäldskontoret såsom sin åsikt uttalat, att obeliskerna vore till
skada för byggnadens silhuett i och för sig och väsentligen bidroge till byggnadens
inverkan på slottet, sett från Gustaf Adolfs torg. Johansson förklarade vidare,
att han rätt snart efter riksdagshusets färdigställande insett, att dessa tillspetsade
höga uppsatser vöre för byggnadens helverkan skadliga, sedan den
från början beslutade och i konstruktionen förberedda kupolen å riksdagshuset
slopats. För borttagandet av obeliskerna har sålunda stöd vunnits i detta
uttalande från riksdagshusets arkitekt. I likhet med fullmäktige anser utskottet,
att man bör kunna gå ännu ett steg längre och även avlägsna de övriga
av fullmäktige till borttagande föreslagna krönande partierna, varigenom
ett lugnare helhetsintryck skulle vinnas. Tillräcklig hänsyn till Sveagruppen
synes ernås, därest i enlighet med fullmäktiges förslag å den östra fasaden
de fyra kulkrönen invid Sveagruppen och de två vapensköldarna bibehållas.
Utskottet tillstyrker alltså fullmäktiges förslag beträffande takprydnadernas
avlägsnande och finner således några åtgärder icke påkallade i anledning av
de erinringar, som framställts mot detta förslag av byggnadsstyrelsen och i
motionen 1:241.

Fullmäktige hava vidare föreslagit, att i samband med arbetena å riksdagshusets
tak vissa reparationer av byggnadens fasader skulle komma till
utförande. Då dessa arbeten torde vara att betrakta som nödvändiga underhållsåtgärder,
har utskottet icke funnit anledning till erinran mot fullmäktiges
ifrågavarande förslag.

De av fullmäktige beräknade kostnaderna för åtgärderna med avseende
å riksdagshusets tak, inklusive borttagandet av kulkrönen å riksbankshu -

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

25

sets tak, uppgå till sammanlagt 445,000 kronor. Reparationsarbetena å fasaderna
beräknas medföra en kostnad av 100,000 kronor.

En modernisering av riksdagshusets restaurang jämte kök och ekonomilokaler
måste med det snaraste komma till stånd, då förhållandena med
avseende å dessa lokaler äro i hög grad otillfredsställande. Bankoutskottet
uttalade sig också i denna riktning vid 1937 års riksdag, ehuru utskottet
icke ansåg sig böra förorda, att denna fråga löstes fristående, då man därigenom
kunde befara att en planmässig lösning av riksdagshusets ombyggnadsfråga
skulle kunna försvåras. Utskottet förordar, att de omändringsoch
moderniseringsarbeten beträffande restauranglokalerna, som föreslagits
av riksdagshuskommittén (jämt. sid. 6) och tillstyrkts av såväl fullmäktige
som byggnadsstyrelsen, komma till utförande. Kostnaderna för ifrågavarande
arbeten hava av fullmäktige uppskattats till 253,000 kronor, vartill komma
120,000 kronor för värmelednings-, ventilations-, sanitär- och kylanläggningar.

Såsom fullmäktige framhållit, har det nuvarande värme- och ventilationssystemet
i riksdagshuset i huvudsak varit i bruk sedan riksdagshuset byggdes,
varför anordningarna icke motsvara nutida krav på området. Vissa
förbättringar hava visserligen vidtagits under årens lopp, men dessa hava
varit av tämligen begränsad omfattning. Den modernisering av värmeanläggningen,
som tidigare i viss utsträckning skett, skulle enligt fullmäktiges
förslag nu fullt genomföras. Sålunda skulle nya värmepannor insättas samt
ångvärmeledningen ersättas med varmvattenvärmeledning medi elementen
placerade under fönstren. Utbytet av pannorna betingas av den planerade
utökningen av värmeledningen till de föreslagna nya lokalerna samt av ventilationsanläggningens
omändring. Ventilationssystemet skulle i vad avser
plenisalarna i huvudsak bibehållas oförändrat, dock kompletterat med apparater
för luftens rening. I övriga större lokaler skulle nya anordningar vidtagas
för friskluftens införande och för den förskämda luftens utsugning.
För införande av friskluft i dessa lokaler skulle anordnas särskilda undertak,
och luften skulle före införandet givas lämplig fukthalt. I samband med
värme- och ventilationsarbeten skulle vissa sanitära anordningar — huvudsakligen
för de nytillkomna lokalerna — utföras. Det föreliggande förslaget
har på en punkt väckt tveksamhet hos en av fullmäktige konsulterad
specialist inom ventiiationsbranschen, nämligen beträffande de ifrågasatta
anordningarna för luftens befuktning. Då denna detalj icke syntes vara av
väsentlig betydelse för hela systemet, hava fullmäktige emellertid ansett
frågan kunna närmare utredas före arbetets igångsättande.

Utskottet delar fullmäktiges uppfattning därom, att åtgärder nu böra vidtagas
för åstadkommande av mera tillfredsställande värme- och ventilationsanordningar
inom riksdagshuset. Fullmäktiges föreliggande förslag har i huvudsak
icke givit utskottet anledning till erinran. I likhet med fullmäktige
anser utskottet emellertid den ifrågasatta anordningen för luftens befuktning
böra underkastas förnyad omprövning. Då förslaget i vad det avser åtgärder
för friskluftinföringen innebär ett hittills inom riksdagshuset oprö -

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

vat system, synes det utskottet — bland annat för utrönande av huruvida
drag vid systemets genomförande kan komma att uppstå — lämpligt, att en
anläggning med särskilt undertak till en början planeras endast för restaurangen,
vilken enligt byggnadsplanen skall färdigställas under den första
byggnadsetappen. Först sedan det ifrågasatta nya ventilationssystemet prövats
i restaurangen under 1939 års riksdag, skulle definitiv ståndpunkt tagas
till frågan örn dess införande jämväl i övriga större lokaler inom riksdagshuset.
Någon rubbning av byggnadsprogrammet skulle härigenom icke
behöva uppkomma, enär sistnämnda lokaler enligt förslaget skulle färdigställas
först under andra och tredje byggnadsetapperna. Det torde böra
ankomma på fullmäktige att med hänsyn till den från restaurangen vunna
erfarenheten fatta beslut rörande ventilationsanordningarna i här avsedda
lokaler med full frihet för fullmäktige att därstädes införa de föreslagna
anordningarna för frisklufttillförsel eller icke.

Kostnaderna för de nu behandlade omändringarna hava beräknats till
sammanlagt 695,400 kronor, däri inbegripet ett belopp av 120,000 kronor,
avseende värme-, ventilations-, sanitär- och kylanläggningar för restaurangen
jämte kök och ekonomilokaler.

Därest förslaget inskränktes till att avse allenast ersättande av befintliga
ångelement med varmvattenelement, anläggande av värme-, ventilationsoch
sanitära anordningar i de nytillkomna lokalerna samt ovannämnda anordningar
beträffande restaurangen och till densamma anknutna lokaler,
skulle enligt vad fullmäktige upplyst en kostnadsminskning av 200,000 kronor
kunna ernås. I likhet med fullmäktige anser utskottet sig emellertid
icke kunna förorda den halvmesyr, som ett dylikt begränsat program innebär.
Det torde enligt utskottets mening vara mera rationellt att, då så
genomgripande förändringar i allt fall nu måste beslutas beträffande riksdagshuset,
även ordna värme- och ventilationsfrågorna på sådant sätt, att
berättigade klagomål bliva undanröjda. Detta kräver åter, att fullmäktiges
program i förevarande del kommer till utförande i den utsträckning, som
av utskottet ovan förordats. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla,
att orsaken till att luften i sammanträdeslokaler och sällskapsrum
inom riksdagshuset merendels kännes kvav och tryckande, till väsentlig del
torde vara den, att värmen inom byggnaden i allmänhet hålles vid en alltför
hög temperatur. Det synes därför böra av fullmäktige övervägas, i vad
mån åtgärder kunna genomföras för en nedsättning av den höga temperaturen
i nyssnämnda lokaler och rum.

Med ovan angivna jämkningar och erinringar får utskottet alltså tillstyrka,
att samtliga de av fullmäktige i förslag E såsom nödvändiga förändringar
angivna arbeten komma till utförande.

I sammanhang med ovanberörda arbeten hava fullmäktige ansett åtgärder
böra vidtagas i syfte att öka utrymmet och förbättra kommunikationerna
inom riksdagshuset. I avseende å hithörande,
till ovanberörda grupp B hörande arbeten hava fullmäktige framhål -

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

27

lit, att det i längden måste ställa sig billigare att verkställa samtliga ombyggnader,
som nu eller i en nära framtid kunna anses nödvändiga eller lämpliga,
i ett sammanhang. Utskottet delar denna uppfattning. I sitt betänkande påvisade
riksdagshuskommittén, att möjligheter finnas att inom riksdagshuset
för avsevärd tid framåt tillgodose riksdagens behov av lokalutvidgningar.
Kommitténs förslag var emellertid, såsom ovan antytts, av mycket ingripande
natur. Sålunda skulle huvudtrappan borttagas, varigenom skulle vinnas
utrymme dels för en vestibul i samma plan som den nedre vestibulen åt
Norrbro, dels ock för en monumental hall i huvudvåningen mellan plenisalarna.
Förslaget avsåg vidare utökning av huvud våningens entresolvåning,
disponerandet av viss del av sammanbindningsbanan till klubbrum, igenläggande
av ljusschaktet i sammanbindningsbanan och inredande av rum i de
sålunda vunna utrymmena ävensom inrättande av rum i de västra trapptornen
samt i vindsvåningen. Såsom ovan antytts, hava fullmäktige i sitt nu
framlagda projekt, med beaktande av den kritik, som riktats mot kommittéförslaget,
vidtagit betydande modifikationer i detsamma. Fullmäktige hava
sålunda sökt att med minsta möjliga ingrepp i byggnaden ernå förbättrade
kommunikationsförhållanden och ökade lokalutrymmen. Från denna utgångspunkt
har fullmäktiges förslag utformats så, att huvudtrappan och
sammanbindningsbanan i allt väsentligt bibehållas oförändrade. Kommunikationsproblemet
har enligt förslag E fått sin lösning genom anordnande
av en central nedre hall i byggnadens mittparti i samma plan som vestibulen
från Riksgatan. I hallen, vilken skulle erhålla artificiell beysning, skulle
inredas ett centralt kapprum, vilket för riksdagsledamöternas del skulle ersätta
de nuvarande kapprummen utanför plenisalarna. Från den innanför
huvudingången befintliga vestibulen skulle hallen nås genom två trappor,
den ena till höger och den andra till vänster om huvudtrappan. För att
minska höjden i de två nya trapporna och dessutom ernå ett med hänsyn till
angränsande lokaler lämpligare höjdläge för vestibulen, skulle denna sänkas
nästan till riksdagshusplanens nivå. På grund av denna sänkning erfordras
en förlängning av huvudtrappan samt borttagande av trappan utanför
huvudingången, frånsett ett trappsteg. Från hallen skulle fyra hissar
befordra trafiken till de olika våningarna ända upp till vindsvåningen. De
nu befintliga två mindre hissarna vid huvudingången skulle i samband
härmed borttagas. Det förutsättes, att de två sidoingångarna mot Riksgatan
skulle slopas.

Mot förslaget om anordnande av en central hall har byggnadsstyrelsen
rest invändningar under framhållande, att anordningen ur arkitektoniska
och praktiska synpunkter icke skulle innebära en tillfredsställande lösning.
Styrelsen har vidare påtalat, att hallen komme att erbjuda ett mörkt
och i viss mån dystert utrymme.

Även om det föreliggande förslaget icke i alla avseenden kan betraktas
såsom idealiskt — med hänsyn till byggnadens konstruktion och nivåskillnaden
mellan riksdagshusplanen och Riksgatan torde en i allo tillfredsställande
lösning icke vara möjlig — finner utskottet likväl, att förslagets reali -

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

serande skulle medföra åtskilliga mycket påtagliga fördelar. Genom detsamma
vinnas synnerligen önskvärda bekväma förbindelser såväl i vertikal
som i horisontal riktning. De nya hissarna, vilka skulle bliva flera, större och
snabbare än de nuvarande, komma att bliva placerade i de centrala delarna
av riksdagshuset, varest de kunna bliva till största möjliga nytta för
såväl riksdagens ledamöter som för den besökande allmänheten. Förslaget
möjliggör vidare direkt förbindelse från vestibulen till angränsande lokaler i
jordvåningen. En mera effektiv kontroll av besökande i riksdagshuset kan
ernås, och det blir lättare att utan omgång erhålla upplysning om huruvida
en riksdagsledamot befinner sig i riksdagshuset eller icke. Den av byggnadsstyrelsen
riktade anmärkningen mot att hallen skulle komma att utgöra
ett mörkt och dystert utrymme anser utskottet icke kunna tillmätas
avgörande betydelse. Med moderna och effektiva belysningsanordningar
synas fullt tillfredsställande ljusförhållanden kunna ernås. Ur ovan angivna
synpunkter vill utskottet därför giva sin anslutning till fullmäktiges förslag
om anordnande av ifrågavarande centrala hall. Utskottet vill i detta sammanhang
framhålla, att inrättandet av hallen torde komma att kräva viss
utökning av riksdagens vaktpersonal och därigenom ökade driftkostnader för
riksdagen. Detta förhållande anser utskottet dock icke innebära något mera
väsentligt skäl mot vidtagande av en anordning, som ur andra synpunkter
kan vara önskvärd. Framhållas må dessutom, att viss personalminskning
ernås genom slopandet av sidoingångarna mot Riksgatan, varigenom de därstädes
tjänstgörande portvakterna kunna indragas.

Vad beträffar fullmäktiges nu omhandlade förslag i övrigt innebär detsamma
främst inredandet av en ny vindsvåning samt ombyggnad av de
västra trapptornen. Genom dessa omändringar skulle ett icke oväsentligt
antal nya rum kunna erhållas till gagn för såväl riksdagsarbetet som för de
enskilda ledamöterna. För närvarande är tillgången på särskilda rum i riksdagshuset,
som ledamöterna kunna använda för konferenser, arbete o. d.,
synnerligen knapp. Enligt utskottets mening synes tvekan knappast kunna
råda om, att åtgärder nu böra vidtagas för fyllande av ifrågavarande lokalbehov.
Att även för andra ändamål ett betydande behov av ökade utrymmen
förefinnes, framgår av den förebragta utredningen. Byggnadsstyrelsen
har för sin del särskilt med hänsyn till de stora kostnaderna ansett
förslaget om trapptornens ombyggande icke böra komma till utförande annat
än i den mån ett utvinnande av dessa golvytor vore en tvingande nödvändighet.
I likhet med fullmäktige anser utskottet uppenbart, att denna
förutsättning föreligger. Genom den ifrågasatta ombyggnaden skulle nämligen
icke mindre än tolv nya rum kunna erhållas, representerande synnerligen
önskvärda utrymmen. Utskottet tillstyrker alltså fullmäktiges förslag
såväl beträffande inredandet av den föreslagna vindsvåningen som med avsende
å trapptornens ombyggnad.

Vad fullmäktige i fråga om förändringar för åstadkommande av ökat lokalutrymme
i övrigt föreslagit har synts utskottet innebära en i huvudsak tilltalande
lösning av förevarande spörsmål. Utskottet tillstyrker därför full -

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

29

mäktiges förslag jämväl i denna del. I detta sammanhang vill utskottet dock
i anslutning till vad som framhållits i ovanberörda motion I: 241 framhålla,
att det synes utskottet lämpligt, att i vissa lokaler i riksdagshuset rökning
icke bör vara tillåten. De av tidningarnas telegrambyrå och Stockholmskretsen
av svenska journalistföreningen framställda önskemålen synas så
vitt möjligt böra beaktas vid utarbetandet av de definitiva byggnadsplanerna,
vilket torde böra ankomma på den blivande byggnadskommittén.

Den föreslagna lokalutvidgningen medför utvidgande av det elektriska
signalsystemet samt inredande av elektriska belysnings- och ringledningar,
i samband varmed det äldre ledningsnätet skulle bliva föremål för översyn.
I de av fullmäktige framlagda kostnadsberäkningarna för dessa arbeten
ingå dock icke utgifter för anskaffande av ny armatur. I den mån de
nya rummen bliva färdigställda, torde fullmäktige böra göra framställning
örn medel härför ävensom för eventuellt erforderlig modernisering av nu
förefintlig armatur. För möblering av ifrågavarande lokaler torde särskilda
medel jämväl böra ställas till förfogande, varom fullmäktige i sinom tid
torde hava att framställa förslag och kostnadsberäkningar.

Kostnaderna för samtliga under detta avsnitt berörda arbeten hava av
fullmäktige angivits till 1,537,000 kronor, varav 471,000 kronor för anordnandet
av den nedre hallen och de därstädes förlagda hissarna.

Såsom av det nu anförda framgår har utskottet med vissa jämkningar
funnit sig böra ansluta sig till det av fullmäktige framlagda förslaget E. Utskottet
delar även fullmäktiges uppfattning örn att arbetena böra utföras
etappvis, lämpligen fördelade på en tidrymd av tre år, samt tillstyrker
vad fullmäktige härutinnan föreslagit. Det torde böra uppdragas åt fullmäktige
att låta utföra ifrågavarande arbeten, varvid fullmäktige — såsom utskottet
redan i det föregående antytt — lämpligen böra tillsätta en byggnadskommitté
för att närmast leda ombyggnadsarbetet. I denna kommitté torde
representanter för fullmäktige och byggnadsstyrelsen samt eventuellt några
ledamöter av riksdagen utanför fullmäktiges krets böra ingå. Byggnadskommittén,
å vilken det bör ankomma att låta uppgöra huvudritningar för
arbetenas utförande, torde hava att inom ramen för anvisade medel tillvarataga
alla möjligheter till nedbringande av kostnaderna. I sådant syfte torde
arbetena i största möjliga utsträckning böra utbjudas på entreprenad; avsteg
från denna regel torde endast böra ske i sådana fall, då omständigheterna
göra detta oundvikligt.

Fullmäktige hava, på sätt av den lämnade redogörelsen framgår, även låtit
verkställa utredning angående utvidgning av kamrarnas plenisalar.
Utredningen har givit vid handen, att kostnaderna för en dylik åtgärd skulle
bliva synnerligen avsevärda, medan de fördelar, som kunna vinnas genom
en ombyggnad, bliva av mycket begränsad omfattning. Ehuru större pulpeter
och ökade bekvämligheter skulle vara önskvärda, har utskottet med
hänsyn till vad utredningen ådagalagt icke ansett sig kunna tillstyrka, att
några särskilda åtgärder beträffande plenisalarna vidtagas i nu förevarande
sammanhang.

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Vad fullmäktige och byggnadsstyrelsen anfört i fråga örn projekten att
riksdagen skulle övertaga riksbankshuset eller att ett helt nytt
riksdagshus skulle uppföras föranleder icke annat uttalande från utskottets
sida än att utskottet är förvissat om, att det nuvarande riksdagshuset
efter de av utskottet förordade förbättringsarbetena kommer att under
en avsevärd tid framåt kunna fylla sin uppgift på ett fullt tillfredsställande
sätt. Några förberedande åtgärder för anskaffande av tomt för ett
nytt riksdagshus, på sätt byggnadsstyrelsen antytt, anser utskottet därför
icke erforderliga, särskilt som den tomt, varå det nuvarande riksdagshuset
är beläget, måste betecknas såsom synnerligen lämplig på grund av sitt centrala
läge och sin närhet till slottet och kanslihuset.

Beträffande slutligen frågan örn ordnandet av riksdagshusets
omgivningar biträder utskottet fullmäktiges förslag, att riksdagen skulle
uppdraga åt fullmäktige att verkställa utredning av denna fråga. I frågans
nuvarande läge finner utskottet emellertid icke lämpligt, att utredningen på
sätt fullmäktige ifrågasatt skulle bindas av ett uttalande örn planens bibehållande
i det höjdläge, den för närvarande har. Ehuru utskottet hyser den
uppfattningen, att någon avsevärdare sänkning av planen icke bör ifrågakomma,
anser utskottet, att möjligheten av en mindre sänkning av densamma
bör stå öppen, därest så vid närmare övervägande skulle befinnas vara till
fördel, exempelvis för att markera en skillnad mellan Norrbro och riksdagshusplanen.
Fullmäktige hava förutsatt, att förslag i ämnet skulle framläggas
redan för 1939 års riksdag. Enligt utskottets mening torde det vara lämpligare
att frågans utredning och avgörande uppskjutes till dess arbetena med
själva riksdagshuset blivit i huvudsak slutförda.

De av fullmäktige beräknade kostnaderna för genomförande av förslaget
E, uppgående till sammanlagt 3,257,400 kronor, skulle enligt fullmäktiges
byggnadsplan fördela sig med:

på första året.................................. kronor 1,378,000

> andra » .................................. » 1,080,000

> tredje » .................................. > 799,400.

För budgetåret 1938/39 skulle alltså erfordras ett anslag av 1,378,000 kronor.
Utskottet tillstyrker, att riksdagen ställer ett belopp av denna storlek
till fullmäktiges förfogande att användas för därmed avsett ändamål. Ifrågavarande
anslag bör erhålla reservationsanslags natur.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

A) att riksdagen må

dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad utskottet ovan förordat
låta verkställa ändrings- och reparationsarbeten beträffande
riksdagshuset;

dels ock för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1938/39
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. anvisa ett
reservationsanslag av 1,378,000 kronor;

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

31

B) att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att efter erforderlig utredning till rikdagen inkomma
med förslag till ordnande av planen framför riksdagshuset;
samt

C) att förevarande motion I: 241 må anses besvarad med
vad ovan anförts och hemställts.

Stockholm den 26 april 1938.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Berling, Friggeråker, Sandén*r
Bjurström, Nilsson i Mölndal och Swartling;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman
, Gustavson i Västerås, Osberg, Svedman och Andersson i Munkaljungby.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Reservationer:

1) av herrar Holmgren, Ehrnberg, Bjurström, Swartling, Osberg och
Svedman, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:

»Frågan om---(sid. 22)---riksdagshusets ombyggnadsfråga.

Fullmäktige hava i sitt nu framlagda förslag, betecknat förslag E, sökt att
på grund av de invändningar, som gjorts mot riksdagshuskommitténs majoritetsförslag,
modifiera detta, så att inom en ej alltför vidsträckt kostnadsram
det ur praktisk synpunkt mest väsentliga i nämnda förslag skulle komma
till utförande. Fullmäktige hava härvid letts av önskemålet att samla
största möjliga majoritet inom riksdagen för en slutlig lösning av den nu
redan alltför länge svävande ombyggnadsfrågan. Ehuru fullmäktige sålunda
tagit intryck av den kritik, som riktats mot riksdagshuskommitténs förslag,
och i sitt nu framlagda byggnadsprogram utelämnat de uppslag, varemot
de allvarligaste gensagorna anförts, hava fullmäktige likväl i viss anslutning
till kommittéförslaget ifrågasatt ett betydande ingrepp i byggnaden
för anordnande av en nedre central hall. Utskottet vill redan nu framhålla,
att utskottet för sin del icke kan förorda denna genomgripande förändring
i riksdagshusets inre, särskilt som högst ringa fördelar skulle ernås därigenom.
Betydande besparingar skulle vinnas, örn detta förslag utmönstrades
ur byggnadsprogrammet. Enligt utskottets mening torde endast sådana arbeten
beträffande riksdagshuset böra genomföras, som innebära nödvändiga
underhållsåtgärder eller utgöra anordningar, som äro till verkligt gagn för
riksdagsarbetet. Utskottet kommer i det följande att mera ingående behandla
fullmäktiges förslag till anordnande av en central hall. Vad angår förslaget
E i övrigt anser utskottet sig i huvudsak kunna förorda detsamma såsom
innebärande nödvändiga och lämpliga förbättringar i åtskilliga avseenden.

Med hänsyn till ovanberörda av utskottet ifrågasatta ändring i fullmäktiges
förslag E har en viss omarbetning av detta förslag blivit erforderlig.
På uppdrag av utskottet har f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson verkställt
denna omarbetning, vars närmare innebörd framgår av en såsom Bilaga
härvid fogad beskrivning. Ritningar över samtliga planer i riksdagshuset
enligt det sålunda modifierade E-förslaget hava uppgjorts av riksdagshusets
arkitektkontor och överlämnats till utskottet.

Fullmäktige hava---(sid. 23—26)---eller icke.

Kostnaderna för de nu behandlade omändringarna hava av fullmäktige
beräknats till sammanlagt 695,400 kronor, däri inbegripet 120,000 kronor,
avseende värme-, ventilations-, sanitär- och kylanläggningar för restaurangen
jämte kök och ekonomilokaler. Dessa kostnadssiffror komma att enligt
byggnadsrådet Nilssons beräkningar minskas med 17,400 kronor, sammanhängande
därmed att den nedre hallen enligt utskottets förslag icke
skulle komma till utförande.

Bankoutskottels utlåtande Nr 36-

33

Därest förslaget---(sid. 26—27) —---- skulle slopas.

Mot förslaget om anordnande av en central hall har byggnadsstyrelsen
rest invändningar och ansett anordningen ur arkitektoniska och praktiska
synpunkter icke innebära en tillfredsställande lösning, enär såväl flera av
riksdagens ledamöter som de flesta besökande sannolikt allt fortfarande
kommc att begagna huvudentrén, vars vestibul, även efter den föreslagna
sänkningen komme att ligga avsevärt — närmare en våning — över hallens
nivå. På grund härav skulle hallen knappast komma att utnyttjas i den
utsträckning fullmäktige i sitt förslag räknade med och det bliva nödvändigt
att allt fortfarande behålla de nuvarande kapprummen i de övre våningarna.
Vidare ansåge byggnadsstyrelsen hallen komma att erbjuda ett
mörkt och i viss mån dystert utrymme, som ständigt måste hava artificiell
belysning. Den föreslagna lösningen medförde dessutom, att huvudtrappan
måste förlängas, varigenom den komme att bliva mindre bekväm. Även
beträffande hissarnas placering i hallen hade byggnadsstyrelsen framställt
anmärkningar. Slutligen ville styrelsen med hänsyn till det anförda och på
grund av kostnadernas storlek — för anordnande av hallen m. m. och de
fyra hissarna sammanlagt 471,000 kronor — starkt ifrågasätta lämpligheten
av de i förslaget E ingående förändringarna i byggnadens mittparti.

Utskottet kan för sin del helt ansluta sig till de av byggnadsstyrelsen sålunda
gjorda uttalandena. Utskottet har icke blivit övertygat örn, att hallens
anordnande skulle bliva av större praktisk betydelse vare sig för riksdagens
ledamöter eller för den besökande allmänheten. Någon avsevärdare förbättring
av kommunikationerna synes ej heller ernås genom förslaget, i varje
fall icke från huvudingången. Det behöver blott framhållas, att enligt förslaget
huvudtrappan skulle förlängas med 8 trappsteg samt att man för att
nå hallen från vestibulen måste gå nedför en trappa med icke mindre än 16
trappsteg. Vidare lämnar förslaget ur estetisk synpunkt mycket övrigt att
önska. I detta avseende vill utskottet särskilt fästa uppmärksamheten på
den förändring av huvudingångens utseende, som måste bliva en följd därav
att den från riksdagshusplanen ledande trappan skulle praktiskt taget helt
borttagas. Denna förändring av riksdagshusets yttre synes icke vara ägnad
att höja byggnadens skönhetsvärde utan tvärtom förrycka dess nuvarande
proportioner. Enligt utskottets mening har byggnadsstyrelsen med allt fog
ifrågasatt, huruvida så betydande kostnader som här avses — 471,000 kronor
— böra nedläggas på en anordning, som måste giva tämligen ringa utbyte
för bekvämligheten inom riksdagshuset. Härtill kommer, att förslagets
genomförande måste draga nied sig ökade driftskostnader, bland annat i
form av ökad vaktmästarpersonal. Såsom utskottet redan i det föregående
framhållit, anser utskottet sig på denna punkt icke kunna biträda fullmäktiges
förslag.

Därest hallen alltså icke skall komma till utförande måste — på sätt närmare
framgår av byggnadsrådet Nilssons härvid såsom bilaga fogade beskrivning
-— vissa ändringar med avseende å utnyttjande av utrymmen och
lokaldispositioncr vidtagas i förslaget E. Beträffande dessa ändringar hän Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 38. 3

34

Bankoutskoltcts utlåtande Nr 36-

visas till nämnda bilaga, av vilken även framgår, att de besparingar, som ernås
vid bifall till utskottets förslag kunna, i vad avser ballen och i samband
därmed planerade utrymmen, värme-, ventilations- och sanitäranläggningar
samt elektriska installationer uppskattas till (247,000 + 15,000 + 9,000 +
17,400 + 5,000 =) 293,400 kronor. Härtill kommer minskad kostnad för
hissanläggningar, därigenom att de till hallen förlagda fyra hissarna, för vilkas
anläggande beräknats 224,000 kronor, bortfalla. A andra sidan torde det
vara lämpligt att modernisera de nuvarande i östra vestibulen befintliga två
hissarna. Då kostnaden härför beräknats uppgå till 42,000 kronor, skulle
här uppkomma en nettobesparing å (224,000 — 42,000==) 182,000 kronor.

På grund av slopandet av ovannämnda fyra hissar måste byggnadsprogrammet
i vad det avser inredande av rum i trapporna till pressens
lokaler modifieras på sätt närmare framgår av byggnadsrådet Nilssons
beskrivning. Fullmäktige hava för dessa arbeten beräknat ett belopp
av 31,000 kronor. Enligt utskottets förslag skulle ifrågavarande arbeten
draga en kostnad av 16,000 kronor, varför jämväl på denna punkt en besparing
är att anteckna, vilken uppgår till (31,000 — 16,000 =) 15,000 kronor.
Den sammanlagda kostnadsminskning, som sålunda kan ernås genom de
av utskottet förordade ändringarna i förslaget E, uppgår till (293,400 +
182,000 + 15,000 =) 490,400 kronor.

Vad beträffar---(sid. 28)---synnerligen önskvärda utrym men.

Utskottet tillstyrker fullmäktiges förslag beträffande inredandet av den
föreslagna vindsvåningen. Med avseende å trapptornens ombyggnad har utskottet
dock ansett fullmäktiges förslag böra undergå viss justering. Sålunda
böra de nuvarande ingångarna till trapptornen bibehållas och hissarna
i trapptornen förås ned till vid ingångarna anordnade vaktrum.
Visserligen förloras härigenom visst lokalutrymme, men då denna förlust
icke är alltför betydande och en avsevärd förbättring av kommunikationerna
står att vinna genom ifrågavarande anordningar, tvekar utskottet
icke att tillstyrka vidtagande av åtgärder i nu angivna riktning. Förslagets
närmare innebörd framgår av den vid detta utlåtande fogade bilagan.
Byggnadsprogrammets utförande i förevarande del på nu angivet sätt medför
viss kostnadsökning utöver vad som beräknats i förslag E. Byggnadsrådet
Nilsson har beträffande hissarnas anordnande framlagt två alternativa
förslag, innebärande det ena hissarnas bibehållande på nuvarande platser
och det andra slopandet av de förefintliga hissarna och deras ersättande
med två nya hissar i de genom trappornas bortrivning lediggblivande utrymmena.
Dessa arbetens utförande uppskattas till respektive 41,000 kronor
och 68,000 kronor. Då utskottet anser det förra alternativet ur praktisk
synpunkt överlägset, tillstyrker utskottet detta förslag. Vid bifall till vad
utskottet nu förordat kommer alltså den ovan beräknade besparingen att
nedgå med 41,000 kronor och utgöra (490,400 -— 41,000 —) 449,400 kronor.

De modifikationer i förslaget E, som utskottet sålunda förordar, medföra,
att lokal vinsterna skulle från en heräknad golvyta av 1,905 kvadratmeter
nedgå med 710 kvadratmeter till 1,195 kvadratmeter. Den huvudsakliga

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

35

minskningen är dock att hänföra till uteslutandet av den föreslagna hallen
eller till ett från riksdagsarbetets synpunkt betydelselöst utrymme. Emellertid
må här konstateras, att den lokalvinst, som enligt fullmäktiges förslag
skulle ernås genom tillkomsten av hallen, till väsentlig del vinnes genom
disposition av ett utrymme, som för närvarande användes för riksdagens
pappersförråd och för vilket vid bifall till förslaget ny lokal måste anordnas
inom byggnaden eller eventuellt förhyras annorstädes.

Vad fullmäktige---(sid. 28—29)---förslag och kostnadsbe räkningar.

I likhet med fullmäktige anser utskottet lämpligt, att arbetena med riksdagshusets
ombyggnad utföras etappvis, lämpligen fördelade på en tidrymd
av tre år. Arbetena böra fördelas på dessa etapper på sätt närmare angivits
i ovannämnda bilaga. Det torde böra uppdragas åt fullmäktige att låta
utföra ifrågavarande arbeten, varvid fullmäktige — såsom utskottet redan i
det föregående antytt — lämpligen böra tillsätta en byggnadskommitté för
att närmast leda ombyggnadsarbetet. I denna kommitté torde representanter
för fullmäktige och byggnadsstyrelsen samt eventuellt några ledamöter
av riksdagen utanför fullmäktiges krets böra ingå. Byggnadskommittén, å
vilken det bör ankomma att låta uppgöra huvudritningar för arbetenas utförande,
torde hava att inom ramen för anvisade medel tillvarataga alla möjligheter
till nedbringande av kostnaderna. I sådant syfte torde arbetena i
största möjliga utsträckning böra utbjudas på entreprenad; avsteg från denna
regel torde endast böra ske i sådana fall, då omständigheterna göra detta
oundvikligt.

Fullmäktige hava — -—- — (sid. 29—30) —---i huvudsak slutförda.

De i bilagan beräknade kostnaderna för ifrågavarande arbeten uppgå
till sammanlagt 2,808,000 kronor, vilket belopp med 449,400 kronor understiger
kostnaderna enligt fullmäktiges förslag. I enlighet med vad i bilagan
angivits skulle för byggnadsprogrammets fullföljande utgå:

under första året .................................. kronor 1,358,000

» andra » .................................. » 752,000

» tredje » .................................. » 698,000.

För budgetåret 1938/39 skulle alltså erfordras ett anslag av 1,358,000
kronor. Utskotet tillstyrker, att riksdagen ställer ett belopp av denna storlek
till fullmäktiges förfogande att användas för därmed avsett ändamål.
Ifrågavarande anslag bör erhålla reservationsanslags natur.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

A) att riksdagen må

dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad utskottet ovan förordat
låta verkställa ändrings- och reparationsarbeten beträffande
riksdagshuset;

dels ock för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1938/

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

39 under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. anvisa
ett reservationsanslag å 1,358,000 kronor;

B) att riksdagen må ----(sid. 31)---framför

riksdagshuset; samt

C) att förevarande motion I: 241--— (sid. 31)----

och hemställts»; samt.

2) av herr Paulsen, vilken ansett sig kunna biträda fullmäktiges förslag
allenast i vad det avser utförande av de såsom nödvändiga förändringar angivna
arbetena samt i ärendet anfört och hemställt följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava fullmäktige uppdelat
sitt nu förevarande förslag E i två särskilda avdelningar, vilka av fullmäktige
betecknats såsom dels förändringar, som måste anses nödvändiga (grupp A),
dels ock förändringar, som öka utrymmet och förbättra kommunikationerna
(grupp B). Redan denna indelning pekar på, att fullmäktige själva icke ansett
förslaget E såsom helhet betraktat innefatta ett i sina olika delar organiskt
sammanhörande byggnadsprogram, utan att fullmäktige velat framlägga för
riksdagen förslag till åtgärder av såväl mera begränsad som mera omfattande
räckvidd. Det torde därför vara uppenbart, att de olika åtgärder, som
förslaget upptager, kunna bedömas och avgöras på åtskilliga punkter fullt
fristående från varandra och att i varje fall beslut i fråga örn de såsom nödvändiga
underhållsåtgärder betecknade arbetena kan fattas även örn förslaget
i övrigt icke anses böra komma till utförande.

Vad först angår de förändringar som måste anses nödvändiga
har jag i likhet med utskottsmajoriteten och de övriga reservanterna
inom utskottet blivit övertygad om att dessa arbeten utan ytterligare uppskov
böra komma till utförande. Med biträdande i tillämpliga delar av utskottsmajoritetens
motivering ansluter jag mig alltså till fullmäktiges förslag i nu
berörda avseende.

Vad härefter beträffar fullmäktiges under grupp B föreslagna åtgärder i
syfte att öka utrymmet och förbättra kommunikationerna
inom riksdagshuset avse dessa arbeten i huvudsak anordnande av
en central nedre hall med därifrån utgående fyra hissar, inredande av ett
flertal smårum i en ny vindsvåning, anordnande av en ny partisal i attikvåningen,
borttagande av trapporna i de två trapptornen i västra fasaden och
de därstädes frigjorda utrymmenas inredande till rum för olika ändamål
samt utförande av vissa omändrings- och utvidgningsarbeten beträffande det
elektriska signalsystemet samt belysnings- och ringledningarna. De fördelar,
som skulle vinnas genom utförande av detta tämligen vittutseende förslag,
synas enligt mitt förmenande icke stå i rimligt förhållande till de betydande
kostnader -—- över 1 1/2 miljon kronor — som arbetena beräknats betinga.
— Fullmäktige hava motiverat sitt förslag örn anordnande av en central
nedre hall med bland annat, att kommunikationerna inom riksdagshuset
härigenom skulle förbättras. Då jag finner nuvarande kommunikations -

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

37

möjligheter inom byggnaden fullt tillfredsställande, och då jag i övrigt helt
kan ansluta mig till den motivering, som i den av herr Holmgren m. fl. avgivna
reservationen anförts mot förslaget om anordnande av den centrala
hallen, anser jag mig böra avstyrka fullmäktiges förslag i denna del. — Vad
beträffar fullmäktiges övriga under B föreslagna åtgärder hyser jag en från
såväl utskottet som nämnda reservanter avvikande mening. Något mera
framträdande behov av smårum för riksdagsmännens räkning, avsedda för
konferenser eller enskilt arbete, anser jag icke föreligga. Ej heller synes det
vara av behovet påkallat att anordna ytterligare en partisal. Vad angår ombyggnaden
av de västra trapptornen har byggnadsstyrelsen i sitt i ärendet
avgivna yttrande framhållit, att kostnaderna för utvinnande av tolv nya rum
därstädes beräknats till 284,000 kronor, motsvarande i det närmaste 24,000
kronor per rum, vilket vore en kostnad, som måste betecknas såsom mycket
hög. Med hänsyn främst härtill syntes enligt byggnadsstyrelsens mening
den föreslagna ombyggnaden av trapptornen icke böra komma till utförande
annat än i den mån ett utvinnande av dessa golvytor vore en tvingande
nödvändighet. För min del kan jag icke i likhet med utskottsmajoriteten
och de övriga reservanterna inom utskottet anse en dylik nödvändighet föreligga.
Med hänsyn härtill och på grund av vad byggnadsstyrelsen anfört
kan jag icke ansluta mig till fullmäktiges förslag i denna del och ännu
mindre till det i herr Holmgrens m. fl. reservation framställda förslaget,
varigenom kostnaderna för tornens ombyggnad skulle ytterligare ökas med
41,000 kronor, övriga under grupp B upptagna förslag äro antingen helt
betingade av ovanberörda ändringsarbeten eller ock avse desamma sådana
åtgärder beträffande byggnaden, som äro av mycket ringa betydelse
för riksdagens arbete och därför saklöst kunna uteslutas ur byggnadsprogrammet.

På grund av vad sålunda anförts har jag inom utskottet yrkat, att fullmäktiges
förslag till förändringar, som öka utrymmet och förbättra kommunikationerna,
icke måtte av utskottet tillstyrkas.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava av fullmäktige angivits
till 1,720,400 kronor. Genom f. d. byggnadsrådet G. A. Nilssons
försorg har en förnyad kostnadsberäkning verkställts för det fall, att i enlighet
med mitt förslag allenast de såsom nödvändiga förändringar betecknade
arbetena skulle bliva beslutade. Det har härvid visat sig, att kostnaderna
för vissa rörledningsarbeten och därmed sammanhängande byggnadsarbeten
skulle nedbringas med ett beräknat belopp av 100,600 kronor.
Däremot skulle för vissa elektriska arbeten i restauranglokalen tillkomma
ett belopp av 18,000 kronor, vilket belopp i fullmäktiges förslag ingår i den
under gruppen B upptagna posten för elektriska installationer. Kostnadsminskningen
för till gruppen A hänförda arbeten kan alltså uppskattas
lill (100,600—18,000=) 82,600 kronor. Totalkostnaden för de av mig förordade
arbetena beträffande riksdagshusets ombyggnad skulle alltså belöpa
sig till (1,720,400—82,600 =) 1,637,800 kronor, vilket belopp med 1,619,600
kronor understiger kostnaderna för fullmäktiges förslag.

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

Emot utskottets förslag till byggnadsarbetets omhändertagande av en särskild
byggnadskommitté och dennas sammansättning har jag ej funnit något
att erinra. Jag ansluter mig ävenledes till vad utskottet uttalat med avseende å
sättet för arbetenas utförande. I överensstämmelse med vad byggnadsrådet
Nilsson föreslagit i samband med ovanberörda kostnadsberäkning torde ifrågavarande
byggnads- och omändringsarbeten lämpligen böra fördelas på två
etapper, varvid under första året skulle utföras samtliga arbeten med undantag
av vissa installationer för värme och ventilation, vilka sistnämnda arbeten
skulle komma till utförande under andra året. Kostnaderna skulle vid
sådant förhållande fördela sig med

på första året........................ kronor 1,118,000

> andra > ........................ » 519,800.

För budgetåret 1938/39 skulle alltså erfordras ett anslag av 1,118,000 kronor.
Ett anslag av denna storlek bör alltså ställas till fullmäktiges förfogande
att användas för därmed avsett ändamål. Ifrågavarande anslag bör
erhålla reservationsanslags natur.

Vad angår frågorna om kamrarnas plenisalar, övertagandet av riksbankshuset,
uppförandet av ett helt nytt riksdagshus och ordnandet av riksdagshusplanen
ansluter jag mig till vad utskottsmajoriteten härutinnan anfört
och hemställt.

Mot det i motionen I: 241 väckta förslaget örn upplåtande av vissa lokaler
i riksdagshuset för icke rökare har jag icke något att erinra. Motionens
yrkanden i övrigt torde vara besvarade genom vad ovan anförts.

Under åberopande av det anförda anser jag att utskottet bort hemställa,

A) att riksdagen må

dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i
huvudsaklig överensstämmelse med vad ovan förordats låta
verkställa ändrings- och reparationsarbeten beträffande
riksdagshuset;

dels ock för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1938/39
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. anvisa ett
reservationsanslag av 1,118,000 kronor;

B) att riksdagen må---(sid. 31)---framför

riksdagshuset; samt

C) att förevarande motion I: 241---(sid. 31)---

och hemställts.»

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

39

Bilaga.

Beskrivning till det förslag till åtgärder rörande riksdagshuset, som
innefattas i herr Holmgrens m. fl. reservation.

Enligt reservanternas förslag skulle dels samtliga de av riksgäldsfullmäktige
såsom nödvändiga underhållsåtgärder betecknade arbetena utföras, dels
samtliga förändringar, som av fullmäktige angivits öka utrymmet och förbättra
kommunikationerna, med undantag av, dels ombyggnad av mittpartiets
nedre del, dels fyra nya hissar i mittpartiet med borttagning av de två
östra hissarna.

Denna begränsning av förslag E medför vissa förändringar av förslag E
även i andra punkter än de direkt berörda, varför här nedan samtliga i förslag
E ingående arbeten närmare skärskådas, varvid den i fullmäktiges yttrande
ingående tablån å sid. 63 följes.

Kostnaderna för de olika byggnadsarbetena enligt reservanternas förslag
äro här nedan upptagna efter beräkningar, som verkställts av byggmästaren
O. Engkvist.

Punkt 1. Ombyggnad av mittpartiets nedre del.

Samtliga i denna punkt ingående arbeten slopas. 1 avseende å dispositionsplanen
medför slopandet av dessa arbeten följande förändringar. Nya och
nyttiggjorda golvytor för samlingsrum och vestibuler minskas med 128 +
300 + 60 = 488 m2. Ny nyttig golvyta för arbetsrum minskas dels med
38 m2 för konferensrummet söder örn östra vestibulen, vilket ej kan inredas,
örn ej vestibulen sänkes, dels med 40 m2 för de två mindre förtroenderådsrummen
i bottenvåningens mittparti, vilka ej kunna inredas, om bibliotekstrappan
skall bibehållas. Ny nyttig golvyta för arbetsrum å tillsammans
78 m2 förloras alltså. Förtroenderådsrummen torde lämpligen böra förläggas
i den nya vindsvåningen. I bottenvåningen bibehålies telegramrummet
i sitt nuvarande läge och i huvudvåningen anordnas två i förslag E såsom
konferensrum betecknade rum till telefonrum för plenisalarna i stället för
de i kammarkorridorerna enligt förslag E anordnade talhytterna. Här bibehålies
nuvarande garderobsinredning.

Beträffande kostnaderna erhållas dels en besparing av de till 247,000
kronor beräknade byggnadsarbetena, dels besparingar å vissa under punkterna
12, 13, 14 och 16 i fullmäktiges yttrande å sid. 63 ingående tablå angivna
arbeten, avseende omdispositioner och mindre förändringar m. m.,
byggnadsarbeten i samband med värme- och ventilation m. m., arbeten för
värme, ventilation och sanitära installationer samt elektriska installationer.
Beträffande dessa besparingar hänvisas till respektive punkter här nedan.

Punkt 2. Bura nya hissar i mittpartiet samt borttagning av de två östra

hissarna.

De fyra nya hissarna slopas, men de två nuvarande östra hissarna bibehållas,
ombyggas och moderniseras för en kostnad av 42,000 kronor. Besparingen
utgör alltså 224,000 — 42,000 = 182,000 kronor.

Punkt 3. Ny vindsvåning.

I denna punkt ingående arbeten utföras och kostnaden 332,000 kronor
förändras icke.

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

Punkt 4. Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och krönande

partier.

Arbetena och kostnaden, 330,000 kronor, oförändrade.

Punkt 5. Fogning med Igaskitt av mittpartiets barriärer och granitpartier

samt omläggning av asfalttaket å mittpartiet.

Arbetena och kostnaden, 115,000 kronor, oförändrade.

Punkt 6. Ändringsarbeten i huvudvåningens entresolvåning.

Arbetena och kostnaden, 9,000 kronor, oförändrade.

Punkt 7. Ombyggnad av de två trappiornen i västra fasaden.

Dessa arbeten utföras med följande förändringar. Ingångarna till trapptornen
i västra fasaden bibehållas och vid entréerna anordnas, dels vindfång,
dels därinnanför vaktrum, från vilket en fritt liggande trappa för upp till
jordvåningen och härvarande nya trappanordningar upp genom hela byggnaden.
Vaktrummen gå upp genom jordvåningen. Hissarna neddragas till
vaktrummens plan och tillträde till desamma sker genom sneda muröppningar
in mot de nuvarande hissarna, som förses med ingångsdörrar även
på kortsidorna. Anordningarna äro angivna å inom riksdagshusets arkitektkontor
upprättade ritningar.

Jämfört med förslag E innebär förslaget i avseende på dispositionsplanen
följande förändringar. Utom förlusten av två förrådsrum i övre källaren
bortgår två tornrum i jordvåningen, avsedda att utnyttjas, det ena till utvidgning
av materialförvaltarens bostad och det andra till utvidgning av
tryckeriexpeditionen. Förlusten i ny nyttig golvyta utgör utom förrådsrummen
80 m2. Tryckeriexpeditionen kan erhålla viss kompensation i ett rum
i våningen närmast över densamma, vilket rum var avsett för interparlamentariska
gruppen. Denna kan i stället disponera ett rum i den nya vindsvåningen.

I avseende på kostnaderna för arbetena i denna punkt har en utförd kostnadsberäkning
visat att merkostnaden utöver de för förslag E beräknade
utgör 41,000 kronor. Totalkostnaden blir alltså 284,000 + 41,000 = 325,000
kronor.

Då entréerna till de neddragna hissarna på grund av de lokala förhållandena
bli i någon mån mindre tillfredsställande, har genom arkitektkontoret
ett alternativt förslag, benämnt alternativ b, utarbetats, vilket skiljer sig
från det förut beskrivna, benämnt alternativ a i följande avseenden. Medan
vindfång, vaktrum och trappor upp till jordvåningen äro anordnade på
samma sätt som i alternativ a, äro däremot hissanordningarna förändrade, i
det att de nuvarande hissarna skulle slopas och två nya hissar anordnas i
de genom trappornas bortrivning ledigblivna utrymmena och neddragas till
de nya vaktrummen. Entrén till hissarna kan då ske direkt från vaktrummet
in till hissarnas ena långsida.

Jämfört med förslag E innebär alternativ b samma förluster i de två nedre
våningarna som alternativ a, alltså förlust av nyttig golvyta utgörande 80 m2.
Dessutom medför hissarnas förläggning inne i trapputrymmet ett visst inkräktande
av utrymme i samtliga övre våningar i de nytillkomna lokalerna,
vilken förlust utgör tillsammans 37 m2. Totalförlusten i golvyta är alltså
80 + 37 = 117 m2.

I avseende på kostnaderna för alternativ b äro dessa 27,000 kronor högre
än för alternativ a och utgöra alltså 325,000 + 27,000 = 352,000 kronor.

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

41

Punkt 8. Inredande av en ny partisal i ljusschaktet över summanbind ningsbanan.

Arbeten och kostnader, 36,000 kronor, äro oförändrade.

Punkt 9. Inredande av rum i trapporna till pressens lokaler.

På grund av slopandet av de fyra nya hissarna i mittpartiet måste den
norra referenttrappan bibehållas. Däremot kan den södra referenttrappan
slopas och utrymmen därstädes anordnas enligt förslag E.

Jämfört med förslag E uppstår en förlust av ny golvyta för arbetsrum örn
tillsammans 30 m2, nämligen dels i huvudvåningen, där ett rum i den norra
referenttrappan enligt förslag E avsetts för kanslideputerade, dels i övre våningen,
där pressreferenternas nya rum i norr bortgår. För kanslideputerade
kan lämpligen ett som konferensrum betecknat utrymme i huvudvåningens
mittpartis västra del disponeras.

Kostnaderna för de så begränsade arbetena utgöra 16,000 kronor, varigenom
alltså en besparing av 31,000 — 16,000 — 15,000 kronor uppstår.

Punkt 10. Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården.

Arbeten och kostnader, 24,000 kronor, äro oförändrade.

Punkt 11. Modernisering av restauranglokalerna och dess ekonomilokaler.

Arbeten och kostnader, 253,000 kronor, äro oförändrade.

Punkt 12. Omdispositioner av rum och mindre förändringar och därmed
förenade ommålningar.

Dessa arbeten beröras såsom förut är i korthet omnämnt i viss mån av
slopandet av den nedre hallen.

De nuvarande kapprumsanordningarna i kamrarnas korridorer bibehållas
oförändrade, varför telefonhytter icke anordnas därstädes. Emellertid torde
det vara lämpligt att sådana anordningar vidtagas att 1 :sta kammarens postrum
befrias från telefonhytterna. Dylika kunna lämpligen anordnas i det
nuvarande förtroenderådsrummet invid Esta kammarens södra ingång.
2:dra kammarens telefonhytter böra ombyggas och ljudisoleras i det nuvarande
telefonrummet.

Jämfört med förslag E innebär förändringen att två såsom konferensrum
betecknade rum invid plenisalarna bortgå. Dessas golvyta är tillsammans
34 m2.

I avseende på kostnaden medföra nämnda förändringar ingen skillnad
mot förslag E.

I förslag E ingår under nu ifrågavarande punkt ändring av trappförbindelsen
mellan kamrarna i östra korridoren. De nuvarande kapprumsanordningarna
för allmänheten skulle slopas och trappsteg inläggas därstädes för
att underlätta passagen mellan kamrarna. Dessa arbeten torde emellertid
icke nu ifrågakomma.

Härigenom uppstår en besparing jämfört med förslag E av 6,500 kronor.

Vidare bortgår vissa ändringsarbeten i utrymmen invid den nuvarande
partisalen.

Härigenom uppstår en besparing jämfört med förslag E av 8,500 kronor.

Totalkostnaden för denna punkt i förslag E, 170,000 kronor, minskas alltså
med 6,500 -f- 8,500 = 15,000 kronor till 155,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 36.

\

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

Punkt 13. Byggnadsarbeten i samband med värme, ventilation och sanitära
installationer.

Vissa arbeten i mittpartiets nedre delar bortgå, varigenom en besparing
uppstår av 9,000 kronor.

De i förslag E för denna punkt beräknade kostnaderna, 227,000 kronor,
minskas alltså till 218,000 kronor.

Punkt 1A. Värme, ventilation och sanitära installationer.

Vissa arbeten för uppvärmning och ventilation av nedre hallen i mittpartiet
bortgå, varigenom en besparing uppstår av 8,400 kronor.

Vidare bortgå W. C. anläggningarna invid denna hall, varigenom en besparing
av 9,000 kronor uppstår.

Hela besparingen å denna punkt är alltså 8,400 + 9,000 = 17,400 kronor.
De i förslag E för denna punkt beräknade kostnaderna, 695,400 kronor,
minskas alltså till 678,000 kronor.

Ovannämnda kostnadsberäkningar liava utförts av ingenjören K. G. Eklund.

Punkt 15. Komplettering av elektriskt signalsystem.

Den approximativt beräknade kostnaden, 20,000 kronor, torde böra bibehållas
oförändrad.

Punkt 16. Elektriska installationer.

Genom slopandet av nedre hallen uppstå vissa besparingar å denna punkt.
Vissa omläggningar och kompletteringar av de äldre ledningarna i denna
del av byggnaden äro emellertid i alla fall behövliga.

En besparing av 5,000 kronor kan dock göras.

De i förslag E för denna punkt beräknade kostnaderna, 160,000 kronor,
minskas alltså till 155,000 kronor.

Punkt 17. Utvändiga reparationer av fasaderna.

Arbeten och kostnader, 100,000 kronor, äro oförändrade.

Lokalvinster:

Lokalvinsterna i förslag E utgjorde:

för samlingsrum och vestibuler ............................ 488 nr

» arbetsrum ............................................ 1,417 m2

Summa 1,905 m2.

I nu föreliggande förslag bortgår lokalvinsten för samlingsrum och vestibuler,
488 m2, helt och hållet.

Lokalvinsten för arbetsrum, 1,417 m2, minskas med 222 m2 till 1,195 m2.
Totala lokalvinsten är alltså 710 m2 större i förslag E än i nu föreliggande
förslag.

Bankoutskottets utlåtande Nr 36

43

Kostnadsberäkning.

1) Modernisering av de två östra hissarna .................. 42,000

2) Ny vindsvåning........................................ 332,000

3) Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och krönande
partier ........................................ 330,000

4) Fogning med Igaskitt av mittpartiets barriärer och granitpartier
samt omläggning av asfalttaket å mittpartiet ...... 115,000

5) Ändringsarbeten i huvudvåningens entresolvåning ........ 9,000

6) Ombyggnad av de två trapptornen i västra fasaden ...... 325,000

7) Inredande av en ny partisal i ljusschaktet över sammanbind ningsbanan.

........................................... 36,000

8) Inredande av rum i norra trappan till pressens lokaler .... 16,000

9) Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården .. 24,000

10) Modernisering av restauranglokalerna och dess ekonomilokaler
.............................................. 253,000

11) Omdispositioner av rum och mindre förändringar och därmed
förenade ommålningar ............................ 155,000

12) Byggnadsarbeten i samband med värme, ventilation och sanitära
installationer .................................... 218,000

13) Värme, ventilation och sanitära installationer ............ 678,000

14) Komplettering av elektriskt signalsystem ................ 20,000

15) Elektriska installationer ................................ 155,000

16) Utvändiga reparationer av fasaderna .................... 100,000

Summa kronor 2,808,000.

Jämfört med förslag E uppstår en besparing av 3,257,400 — 2,808,000 =
449,400 kronor.

För den händelse de två västra hissarna skola helt nybyggas enligt ovannämnda
alternativ b, minskas besparingen med 27,000 kronor till 422,400
kronor.

Förslag till arbetenas uppdelning på flera år.

De i reservantförslaget ingående arbetena kunna lämpligen fördelas på
tre år på följande sätt.

Första året.

De mest angelägna arbetena äro modernisering av restaurangen och dess
ekonomilokaler jämte därmed sammanhängande uppvärmnings-, ventilations-,
sanitära och elektriska ledningsarbeten samt åtgärder för fuktskadornas
botande och förebyggande för framtiden, borttagandet av de krönande
partierna samt isolering av barriärerna å sidopartierna och lagning av mittpartiets
plana tak med tillhörande tätningsarbeten å barriärerna och å Sveagruppen.
Samtliga ovannämnda arbeten vidtagas under första året. I samband
med dessa arbeten bör stommen till vindsvåningen komma till utförande,
så att byggnaden snarast möjligt erhåller ett tillfredsställande vattentak.

Utvändiga reparationer av fasaderna böra även utföras under första året.

Andra året.

Vindsvåningen bör helt färdigställas under andra året, varjämte utföras
därmed sammanhängande installationsarbeten för värme, ventilation, sanitära
och elektriska anordningar samt utvidgning av voteringssignalsystemet.

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

Modernisering av de två östra hissarna utföres jämväl under andra året.

övriga arbeten i mittpartiet, nämligen inredande av ny partisal i ljusschaktet
över sammanbindningsbanan, inredande av rum i den södra referenttrappan,
arbeten i pressreferenternas och T.T:s lokaler samt anordnande
av frukostrum för vaktmästare i statsutskottets arkivlokal, utföras under
andra året. Därmed sammanhängande installationsarbeten för värme, ventilation,
sanitära och elektriska anordningar utföras.

Den nya sekundärtrappan vid nordöstra gården utföres även under andra
året.

Moderniseringen av tvättstugan utföres jämväl under andra året.

Tredje året.

Samtliga övriga förändringsarbeten utföras under det tredje och sista
året.

Då utföras alltså ombyggnad av de två trapptornen i västra fasaden,
ändringsarbeten i huvudvåningens entresolvåning samt de till omdispositioner
och mindre förändringar hörande arbeten, som icke utförts under de två
föregående åren.

För ovanstående arbeten behövliga installationsarbeten för värme, ventilation,
sanitära och elektriska anordningar utföras även under detta år.

Kostnaderna komma att fördela sig på följande sätt på de olika åren:

Första året ........................................ kronor 1,358,000

Andra » » 752,000

Tredje » » 698,000.

För den händelse alternativ b rörande ombyggnad av de två trapptornen
kommer till utförande, ökas tredje årets kostnader med 27,000 kronor till
725,000 kronor.

Stockholm den 6 april 1938.

Georg A. Nilsson.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

381295