Bevillningsutskottets betänkande Nr 29-

7

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående
skattefrihet för alla slags stipendier och utbildningsunderstöd.
(2 :a avd.)

I en inom första kammaren av herr Myrdal väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 28, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t ville anhålla om förslag till sådan ändring av skatteförfattningarna
eller eljest sådan åtgärd, att full klarhet skapas om skattefrihet för alla slags
stipendier och utbildningsunderstöd».

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför
ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen.

Jämlikt 19 § kommunalskattelagen skall till skattepliktig inkomst enligt
nämnda lag icke räknas bland annat stipendier till studerande vid undervisningsanstalt
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning. Jämlikt 2 § förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall nämnda bestämmelse
jämväl äga tillämpning vid den statliga taxeringen.

Till stöd för det i motionen framställda yrkandet har bland annat anförts,
att det funnes en tydlig tendens hos skattemyndigheterna att beskatta stipendier.
Tidigare hade docentstipendier icke beskattats, men sedan ett antal
år räknades dessa till skattepliktig inkomst. Beträffande andra stipendier
vore tendensen densamma som i fråga om docentstipendier. Man fäste
sig sålunda vid, att den studerande för sitt stipendium vore skyldig att fullgöra
viss arbetsprestation, och förbisåge, att den högre utbildningen regelbundet
och nödvändigtvis bestode i deltagandet i pågående undersökningar
av olika slag. Stundom tycktes man av den amanuens- eller assistenttitel,
som brukade åtfölja utbildningsstipendier knutna till viss institution, anse, 4
att fråga vore örn en tjänst. Ej sällan förekomme, att alldeles likartade fall
finge en olika skatterättslig behandling. Ur allmän synpunkt vöre denna
skattefråga synnerligen obetydlig. Detta vore emellertid ej förhållandet för
mottagaren av stipendiet. I samband med nu pågående skattereformer borde
ifrågavarande spörsmål upptagas till behandling i syfte, att full klarhet
skapades därom, att stipendium eller utbildningsunderstöd skulle vara skattefritt,
även då utbildningen vore av högre vetenskaplig art och då stipendiet
eller understödet vore förenat med amanuens- eller assistenttitel och tilläventyrs
givet under förutsättning av viss arbetsprestation inom ramen av en vetenskaplig
undersökningsverksamhet, som påginge vid en institution. Skattefrihet
borde enligt motionärens mening medgivas även för det fall, då vid
stipendiet vore knutet villkor om viss undervisning, örn nämligen undervisningsplikten
även tjänade vederbörandes utbildning eller i varje fall örn
utbildningssynpunkten vore den viktigaste vid stipendiets utdelande.

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Utskottet.

*

I den föreliggande motionen har framhållits, att praxis i fråga om beskattningen
av stipendier och understöd, avsedda för mottagarens utbildning, icke
är enhetlig. Denna bristande enhetlighet i praxis torde sammanhänga med,
att de bidrag, varom nu är fråga, ofta äro av olika natur, samt att därför
omständigheterna i varje särskilt fall måste bliva föremål för närmare övervägande.
Vid bedömande av förevarande spörsmål torde bland annat följande
synpunkter böra beaktas. Därest det huvudsakliga syftet med
bidraget är, att detsamma skall utgöra understöd för mottagarens utbildning,
synes bidraget, även örn därmed skulle vara förbundet villkor
örn skyldighet att i mindre omfattning fullgöra visst arbete, böra
vara undantaget från skatteplikt. Har bidraget däremot huvudsakligen
karaktären av ersättning för fullgörande av visst uppdrag, vilket exempelvis
får anses vara förhållandet med docentstipendier, torde, även örn i dylikt
fall icke kan helt bortses från utbildningssyftet, bidraget böra betraktas så
som skattepliktig inkomst. Vid nu angivna förhållande och då det i skatteförfattningarna
knappast torde vara möjligt att angiva alla de olika slag av
stipendier och understöd, som böra vara undantagna från skatteplikt, anser
sig utskottet icke kunna förorda bifall till motionärens förslag örn ändring i
gällande författningsbestämmelser. I likhet med vad som nu gäller, anser
utskottet, att frågan örn skattskyldigheten för stipendier och understöd bör
bedömas efter omständigheterna i varje särskilt fall. Det är givet, att det
stundom kan vara svårt att avgöra, huruvida bidraget skall anses hänförligt
till den ena eller andra av förenämnda kategorier. Utskottet finner det vara av
vikt, att beskattningsmyndigheterna ägna frågan närmare uppmärksamhet
samt därvid söka åstadkomma större enhetlighet i tillämpningen av gällande
bestämmelser än som för närvarande synes vara fallet. Enär här endast är
fråga örn ett ringa antal skattskyldiga och dessa i allmänhet torde vara bosatta
inom ett fåtal län, böra svårigheterna att på detta område åvägabringa
en mera enhetlig tillämpning av bestämmelserna vara överkomliga. Skulle
emellertid detta icke visa sig möjligt, torde det kunna förutsättas, att kommunalskatteberedningen,
innan densamma avslutar sitt arbete med reformeringen
av kommunalbeskattningen, upptager till prövning frågan om
ändring av skatteförfattningarna i den del, varom nu är fråga.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att motionen I: 28 av herr Myrdal, angående skattefrihet
för alla slags stipendier och utbildningsunderstöd, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1938.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande: Se under betänkandet nr 27.

388102. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.