Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
i
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 11 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om sänkning av minimitullen för vissa lantbruksmaskiner.
(lia avd.)
I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 96 i första
kammaren av herr Sam Larsson m. fl. och nr 183 i andra kammaren av
herr Andersson i Rasjön m. fl., har hemställts, »att riksdagen ville besluta,
att minimitullen för lantbruksmaskiner, hänförliga till stat. nris 1733—1747,
sänkes från nuvarande 15 procent av värdet till 5 procent».
Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
E. Sandquist såsom sakkunnig.
Förslaget innebär, att minimitullen skulle återföras till den procentsats,
som gällde före de av 1933 års riksdag med anledning av den svensk-tyska
handelstraktatens upphörande beslutade tilläggen till och ändringarna i tulltaxan.
De slag av artiklar, som avses i motionerna, äro i gällande tulltaxa med statistisk
varuförteckning upptagna på följande sätt:
Statis- |
Tull tor |
Tull- |
|||
tiskt |
100 kg |
taxe- |
|||
nr |
kronor |
nr |
|||
Tröskverk: |
|||||
1733 |
för maskinkraft........... |
.................. N |
7 |
— |
|
1734 |
.................. N |
7 |
— |
||
1735 |
Halm- och höpressar......... |
.................. N |
7 |
— |
974 |
1736 |
Såningsmaskin er............. |
.................. N |
7 |
— |
|
1737 |
Gödselspridare ............. |
................... N |
6 |
— |
975 |
1738 |
Vältar, ej särskilt nämnda, sladdar och andra för jor- |
||||
dens beredning avsedda, ej |
särskilt nämnda redskap, |
||||
andra än handredskap ..... |
....................... N |
4 |
— |
976 |
|
1739 |
Plogar, även ångplogar, årder |
och alvluckrare........ N |
6 |
— |
I |
j 1740 |
Harvar och andra harvliknande åkerbruksredskap ---- N |
6 |
— |
| 977 |
|
1741 |
Skördemaskiner............. |
...................... N |
G |
— |
1 |
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 7 sami. Nr 23—25.
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
Statis- |
Tull för |
Tull- |
|
tiskt |
100 kg |
taxe- |
|
nr |
kronor |
nr |
|
1742 |
Slåttermaskiner.................................... N |
6: — |
|
1743 |
Hästräfsor och hövändare .......................... N |
6: — |
|
! 1744 |
Ogräsrensare, hästhackor och andra för sådd eller skörd |
||
avsedda, ej särskilt nämnda apparater ............ N |
6: — |
||
1745 |
Harpor, kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, |
||
ej särskilt nämnda för sortering, rening och rensning |
|||
av säd, frö eller andra frukter avsedda apparater .. N |
6: — |
( 977 |
|
1746 |
Potatisrivnings- och torvrivningsmaskiner, rotfruktskä- |
||
rare, roterande krossar (även sädes- och oljekaks- |
|||
krossar) samt gröpkvarnar, hackelsemaskiner och |
|||
andra för fodervarors sönderdelning avsedda maskiner N |
6: — |
||
1747 |
Halmelevatorer och andra stackningsmaskiner ........ N |
6: — |
Till numren i fråga är fogad en anmärkning, enligt vilken tullen för artiklar,
hänförliga till nr 1733—1747, skall i varje fall motsvara minst 15 procent
av varans värde. Anmärkningen har införts jämlikt förordningen den
21 mars 1933 (nr 88), vilken förordning trädde i kraft påföljande dag. Enligt
förordningen skulle, i överensstämmelse med riksdagens beslut, såsom
tillägg till tulltaxan den tidigare för ett stort antal maskiner, apparater och
redskap föreskrivna minimitullen av 5 procent av värdet ersättas med en minimitull
av 15 procent av värdet. Bland de slag av artiklar, för vilka minimitullen
sålunda höjdes, befunno sig även till ovannämnda statistiska nummer
hänförliga maskiner, apparater och redskap för lantbruket.
Såsom skäl för den föreslagna tullsänkningen har i motionerna anförts i
huvudsak följande:
Den år 1933 vidtagna höjningen av minimitullen vore närmast föranledd
av läget beträffande då förestående handelsförhandlingar, och de nya tarifferna
hade karaktären av en beredskapsåtgärd för ett befarat traktatslöst tillstånd.
Föredragande departementschefen uttalade också sin förhoppning, att
de ifrågavarande tullhöjningarna snart skulle kunna avvecklas. De avsedda
förhandlingarna gingo emellertid örn intet, men de tillfälliga tullförhöjningarna
hade likväl fått bestå och belasta jordbrukarna. Det faktum, att höjningarna
icke föranlett någon minskning av importen, syntes bevisa, att de
svenska fabrikanterna tillfullo utnyttjade tullskyddet på den inhemska marknaden.
Att exporten kunnat ökas absolut taget bevisade, att den inhemska
industriens räntabilitet icke vore beroende av det höjda tullskyddet. Följaktligen
skulle jordbruksnäringen göra en direkt vinst genom en återgång till
äldre tullsatser, utan att därigenom någon allvarlig skada tillfogades den inhemska
fabrikationen.
I en till motionen I: 96 fogad bilaga äro intagna värdeuppgifter rörande
tillverkning, in- och utförsel samt förbrukning av till ifrågavarande statistiska
nummer hänförliga artiklar, avseende å ena sidan år 1932, d. v. s.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
3
året innan minimitullen höjdes, och å andra sidan år 1936. Av dessa uppgifter
framgår, att tillverkningsvärdet stigit från 8 miljoner till 24 miljoner
kronor, i runda tal angivet, och att detsamma sålunda tredubblats. Värdena
av in- och utförseln, som år 1932 uppgingo till 0.5 respektive 2.1 miljoner kronor,
hade år 1936 ökats till 1.6 respektive 6.7 miljoner kronor. Även dessa
värden hade alltså praktiskt taget tredubblats. Enahanda är förhållandet beträffande
värdet av förbrukningen, i det att detta värde stigit från 6.3 miljoner
kronor till 18.7 miljoner kronor.
Beträffande in- och utförselvärdena för de olika slagen av maskiner under
åren 1932—1937 äro uppgifter intagna i en såsom bilaga till detta betänkande
fogad tabell, som, förutom det totala värdet vid varje särskild
statistisk position, jämväl upptager enhetsvärdet, d. v. s. medelpriset i kronor
per kilogram, för till en och samma position hänförliga artiklar. Av tabellen
framgår bland annat, att införseln huvudsakligen omfattat till statistiska
nr 1736, 1739, 1741 och 1745 hänförliga maskiner, d. v. s. såningsmaskiner,
plogar, skördemaskiner samt maskiner för sortering, rening och rensning
av säd samt att utförseln väsentligen varit inriktad på maskiner, fallande
under statistiska nr 1733, 1736, 1737, 1741 och 1742, och sålunda innefattat
tröskverk, såningsmaskiner, gödselspridare samt skörde- och slåttermaskiner.
Införseln sker huvudsakligen från Tyskland, som år 1936 svarade
för 42.3 procent av det totala införselvärdet. I övrigt införas lantbruksmaskiner
i betydande mängder jämväl från Amerikes Förenta Stater och
Danmark. Utförseln sker företrädesvis till Finland, de skandinaviska och
baltiska staterna samt Storbritannien.
Av de i tabellen angivna enhetsvärdena för införseln framgår, att dessa
värden sedan år 1932 i regel undergått en större eller mindre sänkning. Sålunda
har medelpriset å importen sjunkit för såningsmaskiner (statistiskt
nr 1736) från 1: 14 till 0: 75 kronor, för plogar (statistiskt nr 1739) från
1: 08 till 0: 94 kronor, för skördemaskiner (statistiskt nr 1741) från 1: 07 till
0: 94 kronor och för maskiner för sortering etc. (statistiskt nr 1745) från 2:16
till 2: 05 kronor, allt per kilogram räknat. Beträffande enhetsvärdena för exporten
må framhållas, att dessa värden i flera fall varit högre än motsvarande
värden för importen. I fråga om exempelvis plogar uppgick sålunda
medelpriset år 1937 för införseln till 0: 94 kronor och för utförseln till 1: 04
kronor per kilogram.
Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet i
anledning av motionerna emottagit av kommerskollegium och generaltullstyrelsen
gemensamt avgivet utlåtande. Vid utlåtandet har fogats ett av
kommerskollegium från Sveriges maskinindustriförening införskaffat yttrande.
Sveriges maskinindustri förening har för sin del avstyrkt tullsänkningen
under framhållande, bland annat, att allvarlig skada kunde tillfogas den inhemska
industrien genom minskning av nuvarande tullskydd. En sådan
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
åtgärd vore i alldeles särskild grad mindre välbetänkt vid en tidpunkt, då
tecken till en begynnande industriell lågkonjunktur på mångå håll kunde
skönjas. Såsom stöd för sin uppfattning åberopar föreningen i övrigt de
synpunkter, som anförts i en till dess yttrande fogad skrift från tre större
fabrikanter av lantbruksmaskiner. I nämnda skrift framliålles i huvudsak
följande.
Inför 1928 års tullkommitté hade påvisats, att tillverkningen av lantbruksmaskiner
vid tiden för denna kommittés arbete vore i starkt behov av ökat
tullskydd. För kommittén hade ock framlagts siffror, som visade, att de
viktigaste och mest gångbara lantbruksmaskinerna betingade lägre pris i
Sverige än i de övriga nordiska länderna. Ännu i dag rådde samma förhållande,
trots att tullen i Sverige utginge efter 15 procent av värdet, medan
de andra länderna antingen medgåve tullfrihet eller också uttoge lägre tull,
än som gällde här i landet. Behovet av tullskvdd gjorde sig för närvarande
kraftigare gällande än någonsin förut, på grund av att tillverkningskostnaderna
i vårt land stigit i långt högre grad än i något av de konkurrerande
länderna. Det förtjänade även framhållas, att flertalet främmande länder
tillämpade väsentligt högre tullsatser än Sverige. Skulle den svenska tullen
på föreslaget sätt minskas, vore en tillfällig vinning för vårt jordbruk tänkbar,
men för den inhemska tillverkningen av lantbruksmaskiner kunde en
sådan åtgärd bliva ödesdiger och medföra en arbetslöshet av betydande omfattning.
För övrigt hade fabrikanterna icke obehörigen utnyttjat det tillfälle
till höjning av priserna, vartill tullhöjningen skulle hava kunnat inbjuda.
Sålunda kunde åren närmast efter tullhöjningen uppvisa de lägsta
priser, som noterats under en mycket lång period. De prishöjningar, som
senare måst genomföras, hade haft sin grund i höjda råvarupriser och ökade
arbetslöner samt även varit betingade av vidtagna kostsamma kvalitetsförbättringar.
Det borde även tagas i betraktande, att vidmakthållandet av en
inhemsk lantbruksmaskinindustri vore att anse såsom en försvarsberedskapsåtgärd
av stor betydelse, överhuvud taget kunde den beräknade vinsten
av tullsänkningen lätt förbytas i förlust, i ökad arbetslöshet och i försämrade
folkförsörjningsmöjligheter.
Kommerskollegium och generaltullstyrelsen ha framhållit, att de i bilagan
till motionen I: 96 anförda siffrorna utvisade, att den inhemska tillverkningen
av lantbruksmaskiner under tidsperioden 1932—1936 icke endast
förmått att för egen del tillgodogöra sig förenämnda betydande ökning i
förbrukningen utan även kunnat väsentligt öka sin export. Tillverkningen
försigginge numera vid ett 50-tal olika företag. På grund av att flera av
dessa företag vid sidan av fabrikation av lantbruksmaskiner bedreve framställning
av andra artiklar, mötte det svårighet att bestämt uppgiva antalet
av de arbetare, som helt eller huvudsakligen sysselsattes med förstnämnda
fabrikation. Emellertid syntes arbetarantalet i fråga kunna uppskattas till
omkring 3,000.
Ämbetsverken lia vidare anfört bland annat följande:
I en genom 1928 års tullkommittés försorg verkställd utredning finnas
intagna vissa uppgifter angående den svenska lantbruksmaskinindustriens
tullskydds- och räntabilitetsförhållanden, sådana dessa gestaltade sig åren
närmast före genomförandet av minimitullens höjning. Av utredningen fram
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
5
går, att nämnda industri vid denna tid åtnjöt ett bruttotullskydd, som genomsnittligt
taget motsvarade omkring 10 procent av värdet. Härav kan
dragas den slutsatsen, att den då utgående minimitullen av 5 procent av
värdet i regel icke kom i tillämpning utan att vikttullarna mestadels blevo
avgörande för tullbeskattningen. Samma utredning ger vid handen, att
nettotullskyddet, d. v. s. den nominella tullen efter avdrag av råvaru- och
halvfabrikatstullarna, uppgick till cirka 3 procent av värdet. Det nettotullskydd,
som tillverkningen av lantbruksmaskiner åtnjöt före minimitullens
höjning, var alltså mycket ringa. En betydande förbättring av nettotullskyddet
måste självfallet hava inträtt genom berörda tullhöjning, som, enligt
vad av det ovan sagda framgår, innebar en ökning av bruttotullen med omkring
5 procent av värdet. Några mera bestämda slutsatser angående tullhöjningens
inverkan på nettotullskyddets storlek kunna dock icke dragas
utan en närmare utredning av industriens produktionsförhållanden, och en
sådan utredning hava ämbetsverken icke varit i tillfälle att verkställa. Det
må i detta sammanhang erinras, att lantbruksmaskinindustrien för sina tillverkningar
begagnar sig av ett flertal mer eller mindre högt tullbelagda
råämnen och halvfabrikat, såsom gjutgods, vanligt eller aducerat, järnplåt,
valsjärn, järnrör, kättingar och kedjor, skruvar, bultar och muttrar, kuloch
rullager, samt bearbetade trävaror av olika slag.
Ovanberörda utredning innehåller även vissa uppgifter rörande den svenska
lantbruksmaskinindustriens finansiering och räntabilitet under åren
1924—1928, d. v. s. under en tidsperiod, då den lägre tullen ännu var i gällande
kraft. Uppgifterna i fråga utvisa, att industriens ekonomiska ställning
under nämnda år var mycket god beträffande ett av de större företagen,
medan den i övrigt var jämförelsevis svag. Bortsett från förstnämnda företag,
vilket vid sidan av lantbruksmaskintillverkning bedrev försäljning av
från utlandet importerade artiklar av sitt utländska moderföretags tillverkningar,
var det ekonomiska utbytet i allmänhet otillfredsställande. Sålunda
hade endast i ett par fall skälig förräntning av det i rörelsen nedlagda
kapitalet ernåtts. Jämväl i detta avseende torde en förbättring hava inträtt
efter tullhöjningens genomförande. Enligt vad som uppgivits skulle dock
flera företag alltjämt arbeta under tryckta ekonomiska förhållanden. Något
mera bestämt omdöme om lantbruksmaskinindustriens nuvarande finansiella
ställning och de möjligheter, denna industri får anses äga att ekonomiskt
bära en tullsänkning, kan dock icke avgivas utan föregående omfattande
undersökningar.
Till belysande av den föreslagna tullsänkningens ekonomiska betydelse har
i motionen I: 96 anförts, att tullskyddet, beräknat efter 5 procent av värdet
på hela förbrukningen år 1932, utgjorde endast cirka 300,000 kronor mot
2,900,000 kronor efter 15 procent år 1930. Enligt vad i motionen framhålles
har i denna kalkyl, som alltså är grundad på en antagen skillnad mellan
den tidigare och den nu gällande tullbeskattningen av 10 procent av värdet,
förutsatts, att vikttullarna i förevarande fall icke hava någon nämnvärd
betydelse. Såsom förut nämnts motsvarade emellertid tullskyddet före tullhöjningen
genomsnittligt taget omkring 10 procent av värdet, innebärande
att vikttullarna vid denna tid mestadels vörö av avgörande betydelse för
tullbeskattningen. En kalkyl av ovan anförda slag synes därför böra grundas
på en skillnad i tullbeskattningen av allenast 5 procent av värdet. I den
mån kalkylen avser att giva ett uttryck för den minskning i tullbelastningen
å jordbruket, som den föreslagna tullsänkningen .skulle medföra, bör därjämte
såsom utgångspunkt för kalkylen tagas viirdet av förbrukningen földt
och samma år. Därvid synes lämpligt att utgå från år 1936, som är det
sista år, för vilket definitiva förbrukningssiffror kunna erhållas, och som
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
samtidigt representerar den dittills största förbrukningsmängden. Då den
inhemska förbrukningen av lantbruksmaskiner för år 1936 hade ett värde
av 18.7 miljoner kronor, skulle den bär ifrågasatta tullsänkningen hava för
nämnda år medfört en minskning i tullbelastningen å det svenska jordbruket
av 935,000 kronor. Denna siffra gäller dock endast under förutsättning, att
tullskyddet till fullo utnyttjats. För bedömande av huruvida och i vad mån
ett utnyttjande av tullskyddet förekommer, kräves bland annat en omfattande
jämförelse mellan priserna å svenska och utländska fabrikat av
sinsemellan likartad kvalitet. Någon sådan jämförelse hava ämbetsverken
dock icke haft möjlighet att verkställa.
Ämbetsverken ha slutligen anfört, att i olika avseenden ytterligare utredning
vore erforderlig för ett bestämt ställningstagande till föreliggande
förslag om sänkning av gällande minimitull å vissa lantbruksmaskiner. Med
hänsyn till att tullen i fråga, enligt vad förut nämnts, hade karaktären av
en tilläggstull, vilken avsåge icke endast lantbruksmaskiner utan även ett
stort antal andra maskiner, syntes det lämpligt, att denna utredning verkställdes
i samband med en sådan allmän översyn av systemet med tilläggstullar,
som av generaltullstyrelsen ifrågasatts i en den 4 december 1937 dagtecknad
skrivelse till Kungl. Maj:t med framställning örn revision av gällande
tulltaxa.
Utskottet. Särskilt under den senare tiden hava strävanden gjort sig gällande i syfte
att för det svenska jordbruket underlätta anskaffningen av lantbruksmaskiner
och därigenom ernå ökad användning av dessa för en rationell jordbruksdrift
viktiga hjälpmedel. Vissa åtgärder i sådant syfte hava ock redan
vidtagits. Det må sålunda erinras örn att innevarande års riksdag beslutat
bifalla ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag till åtgärder för främjande av
gemensam maskinanvändning inom det mindre jordbruket, bland annat genom
anvisande av ett anslag på en miljon kronor till en jordbrukets maskinlånefond.
Det i föreliggande motioner framlagda förslaget om en sänkning
av gällande minimitull för vissa lantbruksmaskiner torde kunna betraktas
såsom ett led i berörda strävanden och ur denna synpunkt få anses värt
beaktande.
Enligt vad som framgår av det av kommerskollegium och generaltullstyrelsen
gemensamt avgivna yttrandet i ärendet skulle ett genomförande av
den ifrågasatta tullsänkningen kunna medföra en minskning i jordbrukets
tullbelastning med omkring en miljon kronor per år. Det må emellertid
bemärkas, att denna beräkning är grundad på den förutsättningen, att det
nuvarande tullskyddet till fullo utnyttjas. Huruvida och i vad mån detta
skydd i verkligheten utnyttjas är icke möjligt att uttala sig om utan en mera
ingående undersökning. Till belysande av detta spörsmål hava representanter
för den inhemska lantbruksmaskinindustrien inför utskottet framhållit
följande. De viktigaste och mest gångbara lantbruksmaskinerna betingade
lägre pris i Sverige än i de övriga nordiska länderna; och vore vid
jämförelse mellan dessa priser att beakta, att maskinerna i vårt land i olikhet
mot vad i sagda länder i allmänhet vore fallet levererades fraktfritt till
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. •
lantbrukarna. Någon höjning av priserna inom landet på lantbruksmaskiner
hade icke vidtagits vare sig i omedelbart samband med den år 1933 genomförda
tullförhöjningen eller under åren närmast därefter. Först under de
senaste åren hade en prisförhöjning skett, vilken nödvändiggjorts bland annat
av kraftigt stegrade järnpriser och andra ökade produktionskostnader
samt av förbättringar i avseende å maskinernas kvalitet. Vad särskilt ökningen
av järnpriserna beträffar har inför utskottet uppgivits, att det slags
järn, som huvudsakligen användes för tillverkning av maskiner och redskap
för lantbruket, under år 1937 stigit till ett pris, liggande ungefär 55 procent
utöver priset under perioden 1925—1929. Av Sveriges Allmänna Lantbrukssällskaps
index framgår, att priset på lantbruksmaskiner genomsnittligt taget
under motsvarande tidrymd stigit med allenast omkring 11 procent. Representanterna
för lantbruksmaskinindustrien ha vidare framhållit, att den
svenska tillverkningen av lantbruksmaskiner, trots höjningen av minimitullen,
är föremål för en kraftig priskonkurrens från länder med lägre arbetslöner
och materialkostnader samt att denna industri såsom helhet betraktad
måst nöja sig med ringa avkastning på det i industrien investerade
kapitalet.
Efter prövning av de olika omständigheter, som inverka på denna tullfrågas
bedömande, har utskottet kommit till den uppfattningen, att det icke
kan med säkerhet avgöras, huruvida de fördelar för det svenska jordbruket,
som ett genomförande av motionärernas förslag möjligen skulle kunna medföra,
äro av den betydelse, att de kunna uppväga de olägenheter för den inhemska
lantbruksmaskinindustrien, som kunde komma att bliva följden av
ett bifall till förslaget. Inom utskottet har ifrågasatts att begära en särskild
utredning i motionernas syfte. Utskottet har emellerid funnit att åtminstone
för det närvarande övervägande skäl tala mot att för detta speciella fall påkalla
en sådan åtgärd, vars tullpolitiska konsekvenser kunna väntas sträcka
sig vida utöver det område, som i motionerna berörts. Det torde i varje fall
vara lämpligt att avvakta verkningarna av de åtgärder, som, enligt vad förut
nämnts, vidtagits i samma eller likartat syfte, som med motionerna avses.
Utskottet har därför ansett att motionerna icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 96 av herr Sam Larsson
m. fl. och II: 183 av herr Andersson i Rasjön m. fl., örn sänkning
av minimitullen för vissa lantbruksmaskiner, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 maj 1938.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
N år v ar an d e:
från första kammaren: friherre Lagerfelt, herrar Viktor Larsson, Bengtsson, Sjödahl,
Velander, Ekman, Robert Berg, Johan Larsson och Sköldén; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Nylander,
Olsson i Gävle, Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred, Jonsson i Skedsbygd, Mårtensson
och Olsson i Kullenbergstorp.
Reservationer:
1) av herrar Johan Larsson och Johanson i Huskvarna, vilka ansett att utskottets
yttrande bort ha följande lydelse:
»Särskilt under den senare---(= början av utskottets yttrande sid.
6—rad 6 nerifrån) ----ingående undersökning.
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 24 mars innevarande år har chefen för
jordbruksdepartementet bemyndigats tillkalla femton utredningsmän för utredning
rörande jordbrukets produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden
m. m. Härvid uttalade föredragande departementschefen bland annat
följande: ''Frågan huruvida som ett led i jordbrukspolitiken böra ingå
statsåtgärder till nedbringande av jordbrukets produktionskostnader lärer
lämpligen böra prövas i detta sammanhang. Kunde denna väg i mera betydande
utsträckning beträdas, skulle även vid lägre utförsäljningspriser å
jordbruksprodukter, än som annars vore erforderligt, jordbrukets lönsamhet
kunna vidmakthållas samtidigt som möjlighet öppnades för ökad avsättning
inom landet.’ Berörda utredningsmän hava sedermera utsetts och påbörjat
sitt arbete. Som synes sammanfaller syftet med ifrågavarande motion med
ovan citerade uttalande i direktiven för den nya jordbruksutredningen. Det
förefaller fördenskull lämpligt att en utredning rörande det i motionerna
framförda spörsmålet verkställes i samband med jordbruksutredningen. Utskottet
får därför hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 96 och II: 183 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att frågan om borttagande av tilläggstullarna å lantbruksmaskiner,
hänförliga till stat. nr 1733—1747, hänskjutes för
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23• "
utredning till de sakkunniga, som jämlikt den 24 mars 1938
givet bemyndigande av chefen för jordbruksdepartementet
tillkallats för utredning rörande jordbrukets produktionsbetingelser
och avsättningsförhållanden m. m.»; samt
2) av herr Sköldén.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
In- och utförseln av vissa lantbruks -
Statistiskt nr |
I n |
f ö |
r s |
e 1 n |
||||||||
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
|||||||
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
|
1733 |
3 |
0.81 |
14 |
1.56 |
5 |
0.73 |
18 |
0.72 |
46 |
0.83 |
139 |
1.05 |
1734 |
||||||||||||
1735 |
— |
— |
— |
— |
4 |
0.78 |
27 |
1.18 |
2 |
1.01 |
29 |
1.13 |
1736 |
17 |
1.14 |
34 |
0.93 |
56 |
0.75 |
138 |
0.82 |
219 |
0.78 |
308 |
0.75 |
1737 |
18 |
1.01 |
18 |
0.65 |
38 |
0.68 |
114 |
0.75 |
151 |
0.77 |
204 |
0.78 |
1738 |
2 |
5.43 |
1 |
0.43 |
2 |
2.06 |
26 |
3.40 |
53 |
3.60 |
138 |
3.25 |
1739 |
27 |
1.08 |
31 |
1.19 |
78 |
1.03 |
145 |
1 — |
311 |
0.92 |
784 |
0.94 |
1740 |
9 |
1.44 |
27 |
0.98 |
26 |
0.91 |
47 |
0.76 |
55 |
0.73 |
113 |
0.81 |
1741 |
120 |
1.07 |
302 |
0.90 |
558 |
0.99 |
559 |
1.05 |
474 |
0.95 |
659 |
0.94 |
1742 |
1 |
1.07 |
11 |
0.79 |
2 |
1.23 |
3 |
1.08 |
4 |
1.24 |
12 |
1.42 |
1743 |
15 |
0.79 |
20 |
0.59 |
— |
— |
24 |
0.74 |
49 |
0.70 |
64 |
0.63 |
1744 |
38 |
1.38 |
22 |
0.71 |
17 |
0.64 |
32 |
0.73 |
42 |
0.74 |
65 |
0.72 |
1745 |
246 |
2.16 |
205 |
1.79 |
173 |
1.56 |
294 |
1.85 |
141 |
1.65 |
201 |
2.05 |
1746 |
19 |
0.70 |
16 |
0.70 |
39 |
0.87 |
35 |
0.69 |
43 |
0.90 |
46 |
0.74 |
1747 |
— |
— |
1 |
1.01 |
— |
_ |
— |
— |
7 |
1.09 |
12 |
1.10 |
Summa |
515 |
702 |
— |
998 |
1,462 |
_ |
1,597 |
— |
2,274 |
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
11
Bilaga.
maskiner under åren 1932—1937.
u |
f ö |
r s e |
1 n |
||||||||
1 |
932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
|||||
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
Tu- sen kro- nor |
Enhets-värde |
151 |
1.15 |
182 |
1.08 |
245 |
1.06 |
440 |
1.07 |
713 |
0.97 |
1,050 |
1.04 |
9 |
0.79 |
3 |
0.71 |
6 |
0.70 |
11 |
0.71 |
19 |
0.80 |
37 |
1.— |
2 |
0.83 |
5 |
0.72 |
2 |
0.94 |
1 |
1.28 |
5 |
0.96 |
9 |
1.20 |
112 |
1.06 |
163 |
0.90 |
256 |
0.83 |
412 |
0.76 |
426 |
0.79 |
786 |
0.80 |
30 |
0.79 |
71 |
0.77 |
168 |
0.66 |
213 |
0.55 |
318 |
0.53 |
513 |
0.56 |
5 |
0.42 |
2 |
0.77 |
n i |
O.tf 6 |
13 |
0.48 |
18 |
0.68 |
38 |
0.76 |
34 |
1.05 |
29 |
0.76 |
31 |
0.69 |
29 |
0.83 |
57 |
1.— |
198 |
1.04 |
28 |
0.54 |
36 |
0.56 |
32 |
0.52 |
33 |
0.58 |
48 |
0.67 |
56 |
0.70 |
34 |
0.70 |
94 |
0.73 |
191 |
0.73 |
502 |
0.78 |
689 |
0.79 |
920 |
0.83 |
1,337 |
0.71 |
1,489 |
0.66 |
2,464 |
0.67 |
2,625 |
0.61 |
3,417 |
0.03 |
4,221 |
0.65 |
115 |
0.62 |
123 |
0.62 |
238 |
0.61 |
341 |
0.57 |
424 |
0.58 |
561 |
0.68 |
18 |
0.81 |
12 |
0.79 |
43 |
0.84 |
58 |
0.81 |
39 |
0.67 |
91 |
0.68 |
107 |
1.78 |
108 |
1.59 |
201 |
1.57 |
235 |
1.60 |
217 |
1.52 |
247 |
1.47 |
149 |
1.15 |
228 |
1.09 |
150 |
1.21 |
174 |
1.14 |
148 |
1.05 |
162 |
1.03 |
6 |
1.98 |
2 |
1.05 |
7 |
1.45 |
9 |
1 54 |
7 |
1.29 |
13 |
1.24 |
2,137 |
— |
| 2,547 |
— |
| 4,041 |
— |
5,096 |
| — |
6,745 |
1 |
8,902 |
! - |