Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1938 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition nr 288 nied förslag till vissa ändringar i
gällande tulltaxa m. m.
Genom en den 8 april 1938 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 288, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen
dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulllaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:
Tull för 100 kg |
||
18 |
Ostron.......................... B |
100: — |
Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i min-sta diameter eller bredd icke hålla 5 cm |
! i |
|
215 |
För lacker avsedda lösningsmedel,--- glykolmonoacetat, glykoldiacetat och |
1 30: — |
534 1 |
Stampad (icke vävd) filt: av jute eller nöthår, även med in-blandning av andra spånadsämnen; |
30: — |
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 7ssaml. Nr 19.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
1009:
1010:
1009: 2
i 1010: 2
Anmärkningar lill Avd. XI.
1.--—---------
2. Vid tulltaxering av till denna avdelning
hänförliga varor, tillverkade helt
eller delvis av till nr 400 hänförligt garn,
skall sådant garn likställas med gam av
ull; dock skall detta icke gälla mattor,
andra vävnader eller band, helt eller delvis
plyschartade och skurna, eller av dylika
vävnader eller band tillverkade kläder
och andra sömnadsarbeten, ej heller siljer,
allt för så vitt i floret ingå konstsilkefibrer
annorledes än såsom inblandning i
annat spånadsmaterial.
3. ------------
Ackumulatorer:
alkaliska; ävensom delar därtill:
andra slag:
helt eller delvis monterade element
och batterier; hoplödda eller på
annat sätt sammanfogade elektroder
samt ackumulatorplåtar, vägande
per stycke högst 0.5 kg;
ävensom till ackumulatorer avsedda,
av kautschuk eller annat
formbart material tillverkade kärl
och lock därtill................ N
Anm. 1. Hit hänföras även ackumulatorplåtar
med större vikt, för så vitt
de äro avsedda att sönderdelas i
plåtar vägande per stycke högst 0.5 kg.
Anm. 2. I nr 1009: 2 upptagna ackumulatorplåtar
ävensom ackumulatorkärl
av högst 3 dm3 rymd och lock till sådana
kärl hänföras till detta nummer,
även örn de inkomma tillsammans
med övriga delar till omonterade
element.
Tull
för 100 kg
kronor
32: —
dels besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till
gällande tulltaxa skall beträffande statistiska numren 587—588 erhålla ändrad
lydelse på sätt av det följande framgår:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Tulltaxe- nr |
Statistiskt nr |
Varuslag |
Tilläggstull |
| 257 |
587 |
Flyktiga vegetabiliska oljor, — andra slag, i kärl eller E |
200: — |
258 |
588 |
------E |
200: — |
1 j i ! 1 |
Anni. till nr 257—258 För flyktiga vegeta-biliska oljor, som äro |
dels ock förklara, att de nya bestämmelserna skola träda i kraft å dag,
som Kungl. Maj:t bestämmer.
Beträffande motiveringen för förslagen, i den mån redogörelse härför ej
lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet i ärendet.
Vid behandlingen av propositionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
E. Sandquist såsom sakkunnig.
Ostronyngel eller ungostron. Ostron äro upptagna i tulltaxenr 18 (statistiskt
nr 60) med tull av 100 kronor för 100 kilogram. Enligt anmärkning
vid ifrågavarande nummer i tulltaxan må dock ostronyngel eller ungostron,
som i minsta diameter eller bredd icke halla 5 cm, tullfritt införas i riket,
därest vid införseln företes av vederbörande fiskeriintendent utfärdat intyg
därom, att desamma äro avsedda att användas uteslutande för odlingsändamål.
Enligt förslaget skall tullfriheten utvidgas att omfatta jämväl ostronyngel
eller ungostron, som hava större diameter än 5 cm men icke uppnå en vikt
av 35 kg för 1,000 stycken. Förslaget har föranletts av en framställning
från en ostronodlare, som för odlingsändamål plägar importera ungostron
med en storlek upp till 7 cm i diameter. Genom den föreslagna begränsningen
av tullfriheten till ostron med mindre vikt i förening med den redan
stadgade skyldigheten att förete fiskeriintendents intyg örn ostronens användning
för odlingsändamål anses tillräckliga garantier vara skapade mot missbruk
av tullfriheten.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Bensylalkohol. Detta varuslag hänföres i gällande tulltaxa till nr 257—
258 (statistiskt nr 587—588), avseende bland annat inom parfymindustrien
använda välluktande ämnen. Tullen härför utgår med 200, respektive 300
kronor för 100 kilogram, allteftersom varan införes i kärl, vägande brutto 1
kilogram eller däröver, respektive under 1 kilogram. Till var och en av
dessa tullsatser kommer enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr 15)
med tillägg till gällande tulltaxa särskild tilläggstull av 200 kronor för 100
kilogram. Sammanlagt utgör sålunda tullen för närvarande 400, respektive
500 kronor för 100 kilogram. För bensylalkohol, som är avsedd uteslutande
för tillverkning av s. k. stenciler, skall enligt anmärkning till ifrågavarande
nummer tilläggstull icke utgå.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att bensylalkohol upptages under tulltaxenr
215 (statistiskt nr 531), som omfattar vissa för lacker avsedda lösningsmedel,
med tull av 30 kronor för 100 kilogram. Det har framhållits, att tullbelastningen
å bensylalkohol är synnerligen hög i jämförelse med tullbelastningen
å övriga under tulltaxenr 257—258 hänförliga varuslag. Allt eftersom
de importerade förpackningarnas vikt över- eller understiger 1 kilogram
brutto, kommer nämligen tullbelastningen för bensylalkohol att uppgå till
cirka 160, respektive 143 procent av värdet, medan motsvarande siffror i
genomsnitt för samtliga till nämnda nummer hänförliga varor utgöra cirka
21, respektive 16 procent. Varan användes endast i begränsad omfattning
inom parfymindustrien. Med hänsyn härtill och då det synts vara av stor
betydelse för den svenska lackindustrien att äga tillgång till billig bensylalkohol
samt någon tillverkning inom landet av detta varuslag icke lär förekomma,
har tullnedsättningen föreslagits.
Stampad filt av nöthår m. m. Enligt gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning
tulltaxeras stampad (icke vävd) filt sålunda:
Stat. nr |
. |
Tull för 100 kg |
Tulltaxe- |
Stampad (icke vävd) filt: |
kronor |
nr |
|
1072 |
10: — |
534 |
|
1073 |
andra slag: maskinfilt, ändlös eller i slangform, för |
50: — |
535 |
1074 |
annan, vägande per m2: |
60: — |
536 |
1075 |
300 g och däröver; ävensom poler-skivor och andra för tekniskt bruk |
90: — |
537 |
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
5
Förutsättningarna för tillämpning av rubriken för nöthårsfilt, statistiskt nr
1072, äro dels att filten huvudsakligen består av nöthår eller andra djurhår,
dels att inblandning av ullhår icke förekommer.
Enligt gällande bestämmelser utgår sålunda tull för stampad filt av nöthår
eller av nöthår med inblandning av vegetabiliska spånadsämnen, däribland
jute, intill 50 procent av varans vikt med 10 kronor för 100 kilogram, medan
tullsatsen för vissa i förhållande till nöthårsfilt sämre kvalitéer av stampad
filt, nämligen sådan filt med starkare inblandning av jute eller med inblandning
av mindervärdigt ullavfall utgör 90 kronor för 100 kilogram. Importörer
ha hemställt, att dessa billigare kvalitéer måtte beläggas med den lägre
tullen av 10 öre för kilogram. Från tillverk arhåll ha emellertid uttalats farhågor
för att den svenska industrien på detta område, som för närvarande
arbetar under tryckta förhållanden, skulle lamslås, därest en dylik tullsänkning
skulle åvägabringas. Härvid framhålles även, att det tullskydd, som
tillverkningen av nöthårsfilt för närvarande åtnjuter, icke är tillfredsställande.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att tullen för till statistiskt nr 1072
hänförliga varuslag höjes från 10 till 30 kronor för 100 kilogram samt att
även stampad filt av jute ävensom dylik filt av nöthår eller jute med inblandning
av andra spånadsfibrer intill 50 procent av varans vikt kommer
att beläggas med denna tullsats.
Vissa spånadsvaror, innehållande kortfibrigt konstsilke. Textilvaror tillverkas
numera i stor utsträckning av konstgjort material, antingen enbart
eller i blandning med naturliga spånadsämnen. Det konstgjorda material,
som kommer till användning, består vanligen av fibrer, framställda av cellulosa,
kasein eller andra dylika ämnen. I handeln benämnas dylika fibrer,
bland annat, konstsilke, stapelfaser, stapelfibrer, västra, sniafil, lanital (av
kasein), konstull (Zellwolle), konstbomull och konsttagel.
De konstgjorda spånadsfibrerna tillverkas såväl i ändlösa längder som i
kortare stycken. Garn av de långa fibrerna betraktas vid tillämpning av
gällande tullbestämmelser såsom silke, och vävnader därav tulltaxeras såsom
sidenvävnader. Vanliga vävnader, bestående av konstgjort silke enbart
eller i förening med högst 15 procent annat spånadsämne, äro dock belagda
med en något lägre tull (1,500 kronor för 100 kilogram) än den, som
utgår för motsvarande vävnader av naturligt silke (2,000 kronor för 100
kilogram). Ospunna konstgjorda fibrer i mindre längder liksom även
garn av dylika fibrer äro upptagna i särskilda rubriker i tulltaxan, fibrerna
i nr 396 (statistiskt nr 915: 1), med tull av 15 kronor, och garnet i nr 400
(statistiskt nr 923), med tull av 50 kronor för 100 kilogram. Vävnader och
andra spånadsvaror, innehållande sistnämnda material, skola tulltaxeras med
tillämpning av följande allmänna bestämmelser, som återfinnas i anmärkning
2 till tulltaxans avdelning XI:
»Vid tulltaxering av lill denna avdelning hänförliga varor, tillverkade helt
eller delvis av till nr 400 hänförligt garn, skall sådant garn likställas med
garn av ull; dock skall detta icke gälla till nr 404, 475, 476 och 541 hänförliga
varor eller vävnader och band med delvis plyschartad yta eller därav
tillverkade kläder och andra sömnadsarbeten, ej heller stöijer.»
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
De svenska tullbestämmelserna på nu ifrågavarande område ha utformats
efter den principen, att kortfibrigt konstsilke och andra dylika fibrer i
mindre längder skola räknas såsom ull i sådana fall, då genom undersökning
kan fastställas, att spånadsämnet tillverkats i form av kortfibrigt material,
eljest såsom silke. Till belysande av innebörden i bestämmelserna
må vidare anföras, att följande varor skola tulltaxeras sålunda:
icke plyschartade vävnader av bomull och kortfibrigt konstsilke, såsom
vävnader av ull,
plyschartade vävnader med icke heltäckande flor av bomull samt bottenvävnad
av bomull och kortfibrigt konstsilke, såsom icke plyschartade vävnader
av ull,
plyschartade vävnader med heltäckande flor av bomull samt bottenvävnad
av bomull och kortfibrigt konstsilke, såsom plyschvävnader av ull,
plyschartade vävnader med icke heltäckande flor, innehållande kortfibrigt
konstsilke, och bottenvävnad av bomull, såsom halvsidenvävnader,
plyschartade vävnader med heltäckande flor, innehållande kortfibrigt
konstsilke, såsom plyschvävnader av silke, samt
strumpstolsarbeten av bomull och kortfibrigt konstsilke, såsom strumpstolsarbeten
av ull.
Vad här anförts gäller endast under förutsättning att det kortfibriga
silket ingår i varorna såsom en avsiktlig inblandning. I anmärkning 1 b)
till tulltaxans avdelning XI stadgas nämligen, att vid tulltaxering av varor,
hänförliga till denna avdelning, »fibrer av så ringa mängd, att de tydligen
oavsiktligt tillkommit vid varans framställning», skola lämnas utan avseende.
I propositionen framhålles, att de nuvarande bestämmelserna i fråga örn
tulltaxeringen av vissa spånadsvaror, innehållande mindre mängder kortfibrigt
konstsilke, icke äro tillfredsställande. En mindre inblandning av dylikt
konstsilke kan medföra en oproportionerligt hög tullbeskattning, exempelvis
för plyschartade mattor en höjning av tullen från 100 kronor till 2,000
kronor för 100 kilogram. I avbidan på en mera omfattande revision av tulltaxan
föreslås nu en ändring av anmärkning 2 till tulltaxans avdelning XI,
varigenom de olägenheter, som på senare tid i särskilt hög grad gjort sig gällande
beträffande tulltaxeringen av plyschartade varor, innehållande en
mindre mängd kortfibrigt konstsilke, skulle undanröjas. Anmärkningen
skulle ändras på det sätt, att däri föreskrivet undantag från huvudbestämmelsen,
att i spånadsvaror ingående kortfibrigt konstsilke skall likställas med
ull, kommer att omfatta endast skurna, helt eller delvis plyschartade mattor,
andra vävnader och band samt därav tillverkade kläder och andra sömnadsarbeten,
ävensom sniljer, allt för såvitt i floret ingå konstsilkefibrer annorledes
än såsom inblandning i annat spånadsmaterial. Innebörden av detta
ändringsförslag belyses av följande sammanställda exempel, utvisande tulltaxeringen
av hithörande spånadsvaror dels enligt nu gällande bestämmelser,
dels ock enligt de föreslagna:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
7
Varuslag
Tulltaxering
för närvarande
efter föreslagen ändring
Mattor (bouclé-), plyschartade, oskurna,
med det plyschbildande garnet helt
eller delvis bestående av kortfibrigt
konstsilke.
Silkesmattor. Nr 464, med
tull av 2,000 kronor för
100 kg.
Yllemattor. Nr 469, med
tull av 100 kr. för 100
kg.
Mattor (Wilton-), plyschartade, skurna,
med inblandning av konstsilkefibrer
i floret.
Silkesmattor. Nr 464, med
tull av 2,000 kronor för
100 kg.
Yllemattor. Nr 469, med
tull av 100 kr. för 100
kg.
Frottévävnader, med heltäckande öglebildning
och det öglebildande garnet
helt eller delvis bestående av kortfibrigt
konstsilke.
Frottévävnader med icke heltäckande
öglebildning och det öglebildande
garnet helt eller delvis bestående av
kortfibrigt konstsilke.
Vävnader, helt plyschartade, av sniljgarn
med inblandning av konstsilkefibrer.
Sniljgarn av ull eller bomull med inblandning
av konstsilkefibrer.
Silkesplyschvävnad. Nr
476, med tull av 2,000
kr. för 100 kg.
Ylleplyschvävnad. Nr 482,
med tull av 175 kr. för
100 kg.
Halvsidenvävnad. Nr 480,
med tull av 1,000 kr.
för 100 kg.
Yllevävnad. Nr 485, med
tull av 225 kr. för 100
kg
-
Silkesplyschvävnad. Nr
476, med tull av 2,000
kr. för 100 kg.
Silkessnören. Nr 546, med
tull av 3,000 kr. för 100
kg
-
Ylleplyschvävnad. Nr 482,
med tull av 175 kr. för
100 kg.
Sniljgarn av ull. Nr 410,
med tull av 50 kr. för
100 kg.
Vissa ackumulatorer och delar därtill. De bestämmelser i tulltaxan, som
avse ackumulatorer, andra slag än alkaliska och delar därtill, ha för närvarande
följande lydelse:
Tull för 100 kg |
||
Ackumulatorer: alkaliska; ävensom delar därtill: |
||
1009: 2 1 | |
andra slag: helt eller delvis monterade element och batte-rier; ävensom hoplödda eller på annat sätt Anm. Hit hänföras även ackumulatorplåtar med |
j 32:— j |
1010: 2 |
omonterade element samt delar därtill, ej hän-förliga till nr 1009: 2 och bestående av annat |
6: — |
| |
Anni. Den till avd. XVI A fogade allmänna an-märkningen skall gälla även med avseende å omon-terade element, hänförliga till detta nummer. |
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Särskilt inkommande ackumulatorkärl av kautschuk och lock därtill av
nämnda material falla under tulltaxenr 334: 2 med en tull av 80 kronor för
100 kilogram.
De i propositionen föreslagna ändringarna belysas närmare av följande
sammanställning beträffande nu gällande och föreslagna tullsatser:
Tullsats för 100 kg |
||
nu |
enligt |
|
gällande |
förslaget |
|
kronor |
kronor |
|
Ackumulatorer: monterade (sammansatta).......... |
32: — |
32: — |
omonterade (omonterade element): |
32: - |
32: — |
kärl av kautschuk eller annat dylikt ämne med |
6: — |
32: — |
övriga delar ................ |
6: — |
6: — |
Särskilt inkommande delar och tillbehör: plåtar, vägande per stycke högst 0.5 kg .......... |
32: — |
32: — |
kärl innehållande kautschuk............... |
80: — |
32: — |
kärl av annat dylikt ämne (s. k. massakärl).. |
6: — |
32: — |
övriga delar: av kautschuk......................... |
80: — |
80: — |
av andra ämnen .................... |
6: — |
6: — |
Det nu föreliggande förslaget är föranlett av en av 1937 års riksdag i anledning
av en i andra kammaren väckt motion, nr 82, gjord hemställan, att
Kungl. Maj:t ville föranstalta örn utredning av frågan om ändring av tulltaxan,
i vad anginge transportabla, icke alkaliska ackumulatorer och delar
därtill, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda. I motionen hemställdes om i huvudsak samma ändringar i tulltaxan,
som föreslås i förevarande proposition. Bevillningsutskottet (betänkande
nr 11) framhöll, att utskottet icke utan en ingående undersökning
kunde bedöma, huruvida vissa uttalade farhågor beträffande verkningarna
av den påyrkade tullnedsättningen för ackumulatorkärl av kautschuk vore
berättigade. Med hänsyn härtill föreslog utskottet, att utredning skulle begäras
hos Kungl. Majit. Den begärda utredningen verkställdes sedermera
av generaltullstyrelsen, till vars förslag i ämnet Kungl. Majit anslutit sig.
Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och finner sig därför böra tillstyrka detsamma. Med hänsyn till att de i
propositionen föreslagna ändringarna befunnits för flera tulltaxepositioner
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
9
vara av brådskande natur, får utskottet framhålla önskvärdheten av att de
nya bestämmelserna träda i kraft snarast möjligt efter riksdagens beslut.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 288.
Stockholm den 3 maj 1938.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, Bengtsson*, Wohlin,
Wahlmark, Elof Andersson*, Sjödahl, Velander, Ekman och Gustaf Björkman*; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Olsson i Gävle, Andersson
i Dunker, Ericson i Boxholm, Werner i Hultsfred, Hammarlund, Hagberg i Malmö,
Mårtensson och Sandberg.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Bihang till riksdagens protokoll 193H. 7 sami.
Nr 10.