Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
7
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1938 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion
angående frihet från stämpel och lösen för beslut i
mål örn införsel.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 263, har herr Dahlbäck hemställt, »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit måtte efter utredning för riksdagen
framlägga förslag till sadan ändring av gällande förordningar örn expeditionslösen
och stämpelavgift, att skattskyldig, som besvärat sig över beslut
om införsel, avseende utskylder, må vara befriad från expeditionsavgift
för resolution eller utslag i mål av denna natur».
Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet, i den mån
redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.
Enligt 7 § förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften
skall stämpel icke erläggas bland annat i bevillningsmål och mål angående
kronans ränta och tionde, och enligt § 15 i förordningen den 7 december
1883 angående expeditionslösen skola beslut, som angå debitering eller restitution
av kronoutskylder eller andra avgifter till staten, utfärdas utan
lösen.
I motionen har bland annat anförts, att den genomgående regeln i svensk
rätt vore, att en skattskyldig icke behövde vidkännas särskild kostnad för
att få sin rätt prövad i fråga om de direkta skatter, han hade att utgöra. I
ett stort antal fall hade besvär måst anföras över utmätningsmans beslut om
införsel för uttagande av utskylder i en skattskyldigs avlöning, pension eller
livränta. De talrikast förekommande införselbesluten gällde arbetare med
merendels blygsam avlöning och tjänstemän i lägre lönegrad. Dessa beslut
rörde sig i regel örn jämförelsevis små belopp. Det vore emellertid givet, att
icke alla sådana beslut vore lätta att bära för den skattskyldige. Då denne
ofta icke vore i stånd att själv uppsätta en skrift med besvär över utmätningsmannens
beslut, verkade de avgifter för anlitande av kommissionär
för besvärsmålets bevakande hos överexekutor samt för stämpel och lösen
av överexekutors utslag avskräckande på den skattskyldige. Stundom uppginge
det belopp, varmed den skattskyldige sökte nedsättning i införseln,
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
icke ens till kostnaden för själva expeditionslösen. Utslaget vore han alltid
skyldig att lösa. Med hänsyn till det anförda ansåge motionären, att den
i svensk beskattningsrätt i övrigt gällande regeln om avgiftsfria expeditioner
jämväl borde äga tillämpning å resolutioner och utslag beträffande införsel
för uttagande av utskylder. Att i enstaka fall för fattigdom befria
den klagande från ifrågavarande lösen och stämpelavgift stöde icke till buds,
då storleken av den avlöning, ur vilken skatten införselvis skulle uttagas,
uteslöte en sådan möjlighet.
Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat, kommer 1936 års uppbördskommitté i samband
med utredningen av frågan rörande sättet för debitering, uppbörd och
indrivning av utskylder att taga under övervägande jämväl det i den nu föreliggande
motionen berörda spörsmålet. Med hänsyn härtill anser sig utskottet
icke böra föreslå någon åtgärd i anledning av motionen.
Utskottet hemställer därför,
att motionen II: 263 av herr Dahlbäck, angående frihet
från stämpel och lösen för beslut i mål om införsel, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 mars 1938.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande: se under betänkande nr 9.
387495. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.