6
Riksdagens skrivelse Nr 474.
Nr 474.
Godkänd av första kammaren den 11 juni 1937.
Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1937.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning angående provisorisk avlöning sfär stärkning
åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 200.)
Till KONUNGEN.
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1937/1938 har Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln, innefattande
anslagen till finansdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 56) att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till provisorisk avlöningsförstärkning
åt vissa befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1937/1938 beräkna
ett förslagsanslag av 8,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 19 februari 1937 dagtecknad proposition,
nr 196, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst må i huvudsak efter av departementschefen föreslagna
grunder under budgetåret 1937/1938 utgå enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas av Kungl. Majit;
dels till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1937/1938 anvisa såsom förslagsanslag
under andra huvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
» femte »
» sjätte »
» sjunde »
» nionde »
» tionde »
kronor 320,000
» 48,000
» 2,290,000
* 1,640,000
» 50,000
» 1,110,000
» 210,000
» 390,000;
dels ock besluta, att utgifterna för den provisoriska avlöningsförstärkningen
skola bestridas:
beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken och statens
pensionsanstalt från de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas,
beträffande befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-,
Riksdagens skrivelse Nr 474.
7
bro- och vägtrafikinspektion och vid vägorganisationen i länen från statens
automobilskattemedelsfond,
beträffande befattningshavare vid stuteriväsendet från stuteriväsendets
fond,
beträffande befattningshavare vid försäkringsinspektionen från försäkringsinspektionens
fond, samt
i fråga om andra befattningshavare från de anslag i riksstaten, som äro avsedda
för provisorisk avlöningsförstärkning.
Vidare har Kungl. Majit i en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition, nr
280, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
dels medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
vid folkskoleväsendet må efter vad chefen för ecklesiastikdepartementet
i statsrådsprotokollet förordat under budgetåret 1937/1938 utgå enligt de
närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;
dels ock å riksstaten för budgetåret 1937/1938 under åttonde huvudtiteln
anvisa
a) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 549,000 kronor.
b) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid
folkskoleväsendet ett förslagsanslag av 2,930,000 kronor.
I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag hava väckts bl. a.
följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, I: 229 och lii 451, i vilka hemställts, att en
sådan omläggning av den föreslagna provisoriska avlöningsförstärkningen åt
vissa befattningshavare i statens tjänst måtte vidtagas, att denna icke kommer
att inrymma lönetillägg efter barnantal;
dels två likalydande motioner, I: 236 och lii 463, i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att den föreslagna provisoriska avlöningsförstärkningen
åt vissa befattningshavare i statens tjänst skall utgå med ett fast belopp av
180 kronor per år i 1—4 och 240 kronor per år i övriga lönegrader;
dels motionen I: 237, i vilken hemställts, att riksdagen måtte utforma tilllämpningsbestämmelserna
om den provisoriska löneförstärkningen så att den
kommer att omfatta även den personal vid statens sinnessjukhus, som avlönas
enligt av medicinalstyrelsen fastställd löneplan för extra ordinarie
personal vid statens sinnessjukhus (de s. k. ekonomisterna);
dels motionen lii 462, i vilken hemställts, att riksdagen må besluta,
att provisorisk avlöningsförstärkning åt befattningshavare i statens tjänst
må under budgetåret 1937/1938 utgå enligt följande grunder:
a) till befattningshavare med reglerad avlöning enligt vid kommunikationsverken
och allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsreglementen,
med 300 kronor per år till befattningshavare, som åtnjuter avlöning enligt
löneklasserna 5—12, och med 240 kronor per år till annan befattningshavare,
b) till befattningshavare med reglerad avlöning enligt andra än under a)
angivna avlöningsreglementen med belopp som i anslutning till avlöningsbeloppet
i innehavande löneklass svarar mot vad under a) sägs,
8
Riksdagens skrivelse Nr 474.
c) till annan befattningshavare med belopp som i förhållande till utgående
avlöning motsvarar vad som under a) sägs, enligt av Kungl. Majit fastställda
grunder, samt
d) att till befattningshavare, som i samband med enskild järvägs eller handels
övertagande av staten övergått i statstjänst, provisorisk avlöningsförstärkning
utgår i enlighet med vad under a) sägs, och skall i samband härmed
minskning icke ske i eventuellt utgående personligt lönetillägg;
dels motionen II: 465, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring i förslaget angående provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst, att löneförstärkning utgår med 396 kronor i
löneklasserna 1—10 och med dem i fråga om lönebelopp jämställda befattningshavare,
samt att för högre avlönade befattningshavare löneförstärkningen
successivt minskas till belopp, som föreslagits i propositionen, med hänsyn
tagen till att barntilläggen inarbetats i de fasta lönetilläggen;
dels motionen II: 466, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
Kungl. Maj:ts förslag örn särskilda barntillägg åt statstjänama avslås samt
att det fasta lönetillägget för löneklasserna 1—12 höjes från föreslagna 180
kronor per år till 300 kronor, för löneklasserna 13—16 från 120 kronor till
240 kronor per år samt för övriga löneklasser 120 kronor per år;
dels ock motionen II: 558 i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att den föreslagna provisoriska avlöningsförstärkningen skall utgå med ett
fast belopp av 240 kronor per år och befattningshavare.
Riksdagen har avsett sig böra medgiva, att vissa befattningshavare i statens
tjänst m. fl. under nästa budgetår beredas provisorisk avlöningsförstärkning.
Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle dylik förstärkning utgå
dels såsom särskilda för olika löneklasser bestämda lönetillägg, dels såsom lönetillägg
efter barnantal.
Såvitt angår förstnämnda lönetillägg, har riksdagen i huvudsak kunnat ansluta
sig till Kungl. Maj:ts förslag. Sådana tillägg böra även enligt riksdagens
mening utgå allenast inom de områden Kungl. Majit angivit samt differentieras
sålunda, att anställningshavare med de absolut taget lägsta lönebeloppen
i främsta rummet bliva tillgodosedda genom desamma. Givetvis bör befattningshavare
tillkommande personligt lönetillägg icke på grund av det nu
ifrågavarande tillägget undergå någon minskning. Till frågan örn tilläggens
storlek återkommer riksdagen i det följande.
Kungl. Maj:ts förslag örn lönetillägg efter barnantal sammanhänger, såsom
jämväl i propositionen nr 196 framhållits, med det stora problemkomplexet
örn det allmännas möjligheter över huvud att främja familjebildningen m. m.
och berör allenast en del av den betydelsefulla frågan om en utjämning av
de olika ekonomiska villkoren för försörjningspliktiga och andra. Enligt
riksdagens mening bör sistnämnda spörsmål upptagas till övervägande — fristående
från fragan om utformningen av olika lönesystem — i ett sammanhang
och därvid behandlas med hänsyn till befolkningen i dess helhet. Huruvida
differentiering av statstjänstemännens löner efter försörjningsplikt
Riksdagens skrivelse Nr 474.
9
bör utgöra en vid löneavvägningen inom det statliga lönesystemet grundläggande
princip, kan från denna utgångspunkt icke nu bedömas.
Emellertid får riksdagen erinra, att vid bestämmandet av gällande grunder
för dyrtidstilläggen hänsyn tagits till befattningshavare med barnrika familjer
i så måtto, att dessa tillerkänts rätt till barntillägg med ett belopp av 4
kronor vid de reglerade verken och 5 kronor vid de oreglerade verken, allt
för månad och barn under 16 års ålder. Den ställning, riksdagen i det föregående
intagit i principfrågan om lönernas differentiering efter försörjningsplikt,
har icke synts riksdagen utgöra hinder för att en omprövning i förevarande
sammanhang företages av sagda, inom det supplementära dyrtidstilläggets
ram redan nu efter barnantal utgående belopp. Riksdagen har
funnit skäligt, att befattningshavare med försörjningsplikt mot barn i nuvarande
läge beredes viss lättnad genom höjning av sagda belopp, och har
ansett sådan höjning böra ske med 5 kronor för månad och barn. Härvid
har icke ansetts böra ifrågakomma att fastställa någon gräns för rätten att
uppbära barntillägg med hänsyn till barnens antal. Ej heller bör höjningen
skäligen begränsas till att avse allenast nyreglerade verk utan gälla såväl
befattningshavare vid de oreglerade verken som andra befattningshavare
eller pensionärer, vilka jämlikt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser
äga åtnjuta i dyrtidstilläggen ingående barntillägg enligt ovan angivna grunder.
I detta sammanhang må jämväl påpekas, att enligt dyrtidstilläggsgrunderna
barntilläggs sammanlagda belopp icke må för en och samma befattningshavare
överskrida det belopp, varmed dyrtidstillägget i övrigt utgår.
För att de lägre inkomsttagarna icke skola komma i sämre ställning än de
högre i fråga om de förhöjda barn tilläggen, bör nämnda maximeringsregel
nu slopas. Kostnaderna för de av Kungl. Majit föreslagna särskilda lönetilläggen
efter barnantal hava beräknats till ett sammanlagt belopp av
6.375.000 kronor. Enligt verkställda beräkningar kunna kostnaderna för den
ovan angivna höjningen av dyrtidstilläggen uppskattas till i runt tal
3.800.000 kronor. Riksdagen har ansett, att den besparing, som sålunda vinnes,
delvis bör utnyttjas för en höjning av de särskilda för olika löneklasser
bestämda tilläggen. Jämlikt Kungl. Maj :ts förslag skulle tillägg till
och med 12 :e löneklassen i den i 1921 års avlöningsreglemente för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, intagna löneplanen och motsvarande löneklass i övriga
löneplaner utgå med 180 kronor och i övrigt med 120 kronor, allt för år
räknat. Riksdagen har funnit det förra beloppet böra höjas till 216 kronor och
det senare till 132 kronor, motsvarande en kostnad av 2,167,000 kronor.
I vissa fall, där en betydande del av avlöningsförmånerna utgår i naturaförmåner,
bör dock beloppet undergå skälig reducering. Å ifrågavarande tilllägg
böra dyrtidstillägg ej utgå.
Kostnaderna för de av riksdagen angivna lönetilläggen hava beräknats på
sätt framgår av följande sammanställning:
10
Riksdagens skrivelse Nr 474.
Kronor
Andra huvudtiteln ............................................ 255,000
Tredie » 40,000
Fjärde > 1,620,000
Femte > 1,470,000
Sjätte » 40,000
Sjunde » 900,000
Åttonde »
a) befattningshavare i statens tjänst.......................... 410,000
b) » vid folkskoleväsendet .................... 2,420,000
Nionde huvudtiteln............................................ 165 qoo
Tionde » ............................................ 280^000
De affärsdrivande verken ...................................... 7,400,000
Summa 15,000,000.
Riksdagen vill i anledning av det motionsvis framställda förslaget om provisorisk
avlöningsförstärkning för den personal vid statens sinnessjukhus,
som avlönas enligt av medicinalstyrelsen fastställd löneplan för extra ordinarie
personal vid sinnessjukhusen, framhålla, att frågan om formen för
denna personals anställning och örn densammas lönevillkor vid flera tillfällen
varit föremål för övervägande, särskilt med hänsyn till beskaffenheten
av personalens arbetsuppgifter, utan att likväl ännu ha vunnit sin slutliga
lösning samt att ifrågavarande befattningshavare hittills icke ansetts
böra jämställas med andra extra ordinarie befattningshavare i statens tjänst
med nyreglerad lön i fråga örn rätt till provisoriskt dyrortstillägg och pensionsrätt.
Emellertid förutsätter riksdagen, att befattningshavare, varom här
är fråga, liksom andra motsvarande personalgrupper i annan ordning beredas
i möjligaste mån likvärdig avlöningsförbättring.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
medgivit, att provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst och vid folkskoleväsendet må i huvudsak efter av
riksdagen angivna grunder under budgetåret 1937/1938 utgå enligt de närmare
föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;
dels till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1937/1938 anvisat såsom förslagsanslag
under andra huvudtiteln
t> tredje »
» fjärde »
» femte »
» sjätte o
» sjunde »
* åttonde »
» nionde »
9 tionde »
kronor 255,000
> 40,000
» 1,620,000
» 1,470,000
9 40,000
9 900,000
» 410,000
9 165,000
9 280,000
Riksdagens skrivelse Nr 474.
11
dels till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid
folkskoleväsendet för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av
2,420,000 kronor;
dels ock beslutat, att utgifterna för den provisoriska avlöningsförstärkningen
skola bestridas: beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken
och statens pensionsanstalt från de medel, av vilka verkets utgifter i
övrigt bestridas, beträffande befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
väg-, bro- och vägtrafikinspektion och vid vägorganisationen i
länen från statens automobilskattemedelsfond, beträffande befattningshavare
vid stuteriväsendet från stuteriväsendets fond, beträffande befattningshavare
vid försäkringsinspektionen från försäkringsinspektionens fond samt
i fråga om andra befattningshavare från de anslag i riksstaten, som äro avsedda
för provisorisk avlöningsförstärkning.
Stockholm den 11 juni 1937.
Med undersåtlig vördnad.