8

Riksdagens skrivelse Nr 388.

Med avseende å de i 5 § uppställda olika betingelserna för låns erhållande
vill riksdagen framhålla, att sparviljan torde kunna anses ådagalagd icke
blott genom företeende av sparbanksbok eller dylikt bevis från bank utan
också på annat sätt exempelvis genom att sökandena styrka sig äga tillgodohavanden
i egnahemsföretag eller kooperativ förening.

Med bifall till förevarande proposition har riksdagen dels till bidrag till
propaganda för planmässigt sparande för budgetåret 1937/1938 under femte
huvudtiteln anvisat ett anslag av 10,000 kronor; dels till Bosättningslånenåmnder
och ortsombud m. m. för budgetåret 1937/1938 under femte huvudtiteln
anvisat ett förslagsanslag av 30,000 kronor, dels till Ersättning för bestyr
med statens bosättning slån för samma budgetår under femte huvudtiteln
anvisat ett förslagsanslag av 12,000 kronor, dels beslutat, att en statlig utlåningsfond,
benämnd Statens bosåttningslånefond, skall inrättas, dels medgivit,
att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder som av departementschefen förordats, dels ock såsom kapital för
fonden anvisat för budgetåret 1937/1938 under Utgifter för kapitalökning
rubriken »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,
därav 1,500,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 4 juni 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 389.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1937.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående anslag till länsstyrelserna för
budgetåret 1937/1938 jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 162.)

Till KONUNGEN.

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1937/1938 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, innefattande
anslagen till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 146) att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Länsstyrelserna: Avlöningar för
budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 5,500,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 389.

9

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition,
nr 178, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för länsstyrelserna, att tillämpas
fran och med den 1 januari 1938, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas under budgetåret 1937/
1938, dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 5,150,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft

dels två inom riksdagen väckta likalydande motioner, I: 254 och II: 477,
vari bland annat hemställts, att riksdagen måtte besluta tillerkänna ordinarie
landskanslister och landskontorister ävensom icke-ordinarie sådana med
5 års stadigvarande tjänstgöring en tillfällig löneförbättring av 300 kronor
per år, samt uttala angelägenheten av att eventuellt ytterligare utredning i
lönespörsmålet i fråga företages så skyndsamt som möjligt och att den icke
får föranleda en fortsatt förhandenvaro av de onormala löne- och befordringsförhållanden,
som för närvarande förefinnas vid länsstyrelserna,

dels ock motionen I: 256, vari hemställts, att riksdagen ville hemställa, att
frågan om behörighetsvillkor för erhållande av högre tjänster inom statsförvaltningen
göres till föremål för skyndsam utredning, som bör syfta till en i
möjligaste mån enhetlig reglering av statsförvaltningens rekryterings- och utbildningsfrågor,
samt att kompetens villkoren för högre befattningar å landskontoren
i avbidan på denna utredning lämnas oförändrade.

Den nuvarande länsstyrelseorganisationen tillkom år 1918. Under den
tiri, som därefter förflutit, har utvecklingen medfört en oavlåtligt stegrad arbetsbörda
för länsstyrelserna. Härigenom har självfallet icke kunnat undvikas,
att organisationen utsatts för påfrestningar, som blottat brister av meleher
mindre allvarlig art. Det framlagda förslaget avser att i görligaste mån
råda bot för dessa.

De riktlinjer för omorganisationen, som av departementschefen uppdragits,
hava icke givit riksdagen anledning till erinran. Då emellertid åtgärderna
i fråga till övervägande delen äro av administrativ natur, har riksdagen
ansett sig sakna anledning att upptaga dem till utförligare granskning. Riksdagen
bär endast velat framhålla angelägenheten av att vid organisationens
genomförande tillses, att alla berättigade intressen på snabb och säker
handläggning av förkommande ärenden tillgodoses saint att allmänhetens
förtroende och tillit för länsstyrelserna vidmakthålles.

En detalj i det framlagda organisationsförslaget anser sig riksdagen dock
böra närmare uppehålla sig vid, nämligen frågan örn de kompetenskrav, som
böra uppställas för erhållande av anställning såsom föredragande å landskontor.
Departementschefen förordar härutinnan i överensstämmelse med
länsstyrelseutredningens förslag, att med juris kandidatexamen i kompetenshänseende
likställes statsvetenskaplig-juridisk examen. Såvitt riksdagen kun Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 383—389. 3

10

Riksdagens skrivelse Nr 389.

nät finna synes det tillfyllest, att sistnämnda examen uppställes såsom minimikrav
å föredragande å landskontoren. Riksdagen delar sålunda icke de
i motionen I: 256 uttryckta farhågorna. Den i motionen väckta tanken pä
en allmän översyn av behörighetsvillkoren för erhållande av högre tjänster
inom statsförvaltningen finner riksdagen däremot beaktansvärd, icke minst
med hänsyn till att därigenom skulle kunna uppnås en enhetlig reglering av
statsförvaltningens rekryterings- och utbildningsfrågor. Riksdagen förväntar
fördenskull, att Kungl. Maj:t uppmärksammar ifrågavarande spörsmål.

Antalet länsassessorstjänster å ordinarie stat skall enligt Kungl. Maj:ts förslag
bibehållas oförändrat. Däremot föreslås inrättandet av 7 extra ordinarie
asessorstjänster med placering i lönegraden B 27. Dessa tjänster äro avsedda
för landskanslierna och landskontoren vid länsstyrelserna i Stockholms,
Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län ävensom för landskontoret
i Västernorrlands län. I övrigt föreslås inrättandet av bland annat 2 länsnotarietjänster
av l:a klass och 18 dylika tjänster av 2:a klass. Nämnda
tjänster motsvara till antalet de av länsstyrelseutredningen föreslagna 27
assessorerna av 2:a klass. Den arbetsbörda, som åvilar omförmälda länsstyrelser,
synes riksdagen motivera, att assessorstjänster där inrättas. Att desamma
upptagas såsom extra ordinarie har ej heller givit riksdagen anledning
till erinran. Riksdagen har emellertid kommit till den uppfattningen, att vid
landskanslierna i Stockholms och Malmöhus län bör inrättas ytterligare en
dylik tjänst i utbyte mot en av de för dessa län föreslagna länsnotarie^ änsterna
av lia klass. Den relation beträffande arbetsbördan, som förefinnes
de olika länen emellan, synes riksdagen vidare tala för att jämväl å landskanslierna
vid envar av länsstyrelserna i Älvsborgs, Västernorrlands och
Norrbottens län inrättas en extra ordinarie assessorstjänst i stället för där
föreslagna ordinarie länsnotarier av 2:a klass.

För landskanslister och landskontorister föreslås oförändrad löneställning.
Såsom skäl härför har angivits pågående utredningar rörande omorganisation
av åklagar- och uppbördsväsendet. Riksdagen har icke kunnat undgå att
finna det beklagligt, att spörsmålet örn ifrågavarande befattningshavares löneplacering
icke kunnat bringas till en lösning. Skulle ytterligare uppskov av
mera avsevärd omfattning bliva erforderligt, anser riksdagen därför rimligt,
att avlöningsförstärkning i en eller annan form beredes de befattningshavare,
som hava den längsta tjänstgöringstiden. Det synes riksdagen emellertid icke
lämpligt, att riksdagen på sätt i motionerna I: 254 och II: 477 ifrågasatts utan
vidare tillerkänner landskanslister och landskontorister med fem års stadigvarande
tjänstgöring en löneförbättring av 300 kronor per år. Frågan härom
är nämligen av den art, att den först bör efter erforderlig utredning bliva
föremål för Kungl. Maj:ts prövning. I detta sammanhang vill riksdagen i
anslutning till departementschefens uttalande framhålla, att vid ett ställningstagande
till berörda avlöningsfrågor bör övervägas, huruvida icke de uppgifter,
som åvila landskanslister och landskontorister, i viss utsträckning kunna
överflyttas å befattningar av kansliskrivar- och kontoristgrad.

Vid prövningen av medelsbehovet för avlönande av försvarsassistenter har
inom riksdagen uppmärksammats, att medel för avlönande av dylik assistent

Riksdagens skrivelse Nr 389.

11

icke beräknats under överståthållarämbetets avlöningsanslag. Då det upplysts,
att försvarsassistent torde komma att anställas jämväl vid ämbetet,
synes hinder icke böra möta för Kungl. Maj:t att under nästa budgetår anlita
länsstyrelsernas avlöningsanslag för ändamålet. Någon anslagshöjning på
grund härav påkallas icke.

Kungl. Maj:ts förslag i här ej särskilt omförmälda delar har icke givit
riksdagen anledning till erinran. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj.ts förslag

dels godkänt följande personalförteckning för länsstyrelserna, att tillämpas
från och med den 1 januari 1938:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Län

Löne-

grad

B 30

Löne-

grad

B 27

Löne-

grad

B 24

Löne-

grad

B 21

Löne-

grad

B 15

Löne-

grad

B 7

Löne-

grad

B 5

Löne-

grad

B 4

CO

CD

Sfr
ro 3

CD

PT

g r

3 JO

gg.

H 1

CD

g r

CD g*
co 3

© *P

-i

JO

< -tro f

p ° VOt

ZLjo 3
pr co

P CD*

$

2 o-

^ O

p t? s»
Si s> s

ge0
pg

S ro

jq

^ "i

Z. jö ö
Cl 2. T
p* cd’

CO

CO

” B"

^ O

fc© pr r
SI Söo 3

pr ^ co
p JO
co 2

CD CD

PT HH

§§
ot o*

55 co

r+ *

pr

2 r
3 p

!|

re

O. *71
►i* O:

ET. *1

o £

3 CD

SS

pr^

re CD

g* Pn

H 3
p: co

3- C3

CD 1

re

o M

3 £
co »o
< CD

0

g?

3

go

CD cp

Stockholms____

1

1

2

i

1

2

1

12

6

1

5

3

12

Uppsala.......

1

1

2

i

1

—

—

4

4

1

2

1

2

Södermanlands.

1

1

2

i

1

1

—

5

4

1

2

1

3

Östergötlands ..

1

1

2

i

1

1

1

7

5

l

2

1

6

Jönköpings.....

1

1

2

i

1

1

1

6

4

l

2

1

3

Kronobergs____

1

1

2

i

1

—

—

4

4

1

2

1

2

Kalmar........

1

1

2

i

1

1

1

5

4

1

2

1

4

Gotlands ......

1

1

—

i

1

—

—

1

2

1

2

1

1

Blekinge.......

1

1

2

i

1

—

—

3

4

1

2

1

2

Kristianstads...

1

1

2

i

1

1

1

4

4

1

2

1

3

Malmöhus.....

1

1

2

i

1

2

1

8

6

l

4

3

10

Hallands ......

1

1

2

i

1

—

—

3

3

1

2

1

2

; Göteb. o. Bohus

1

1

2

i

1

2

1

8

5

l

4

2

8

i Älvsborgs......

1

1

2

i

1

1

2

7

4

l

2

1

5

Skaraborgs.....

1

1

2

i

1

1

4

4

l

2

1

4

Värmlands.....

1

1

2

i

1

1

1

6

4

l

2

1

3

örebro........

1

1

2

i

1

1

—

5

4

1

2

1

3

Västmanlands..

1

1

2

i

1

—

—

4

4

1

2

1

3

; Kopparbergs ...

1

1

2

i

1

1

1

6

4

l

2

1

5

Gävleborgs.....

1

1

2

i

1

1

1

6

4

1

2

1

5

I Västernorrlands

1

1

2

i

1

1

1

7

5

1

3

1

6

Jämtlands.....

1

1

2

i

1

1

—

5

4

1

2

1

3

| Västerbottens ..

1

1

2

i

1

1

1

5

4

1

2

1

5

Norrbottens____

1

1

2

i

1

1

1

5

4

1

2

1

3

12

Riksdagens skrivelse Nr 389.

Tjänstemän å övergångsstat.

Befattning Lönegrad

1 länsbokhållare av 2:a klass (Malmöhus län).................. B 21

1 skrivbiträde (Jönköpings län) .............................. B 2

Amri.: En av de å ordinarie stat upptagna kontorsbiträdesbefattningarna vid länsstyrelsen i

Jönköpings län skall hållas obesatt, så länge det å övergångsstat uppförda skrivbiträdet kvarstår
i tjänst;

dels godkänt följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas under
budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis..............kronor 478,500

Avlöningsstat.

1 landshövding (i Malmöhus län)..... kronor 23,500

1 landshövding (i Göteborgs och Bohus
län)......................... » 23,500

1 landshövding..................... » 21,000

21 landshövdingar................... » 441,000

kronor 509,000

Avgå: pensionsavdrag, förslagsvis......... > 30,500

kronor 478,500

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis > 3,091,000

3. Avlöning till en lanträntmästare å övergångsstat:

a. Lön................................ kronor 2,500

b. Ålderstillägg....................... > 500

c. Tjänstgöringspenningar............ > 1,300 » 4 300

4. Avlöningar till övriga tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis » 4,600

5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a. Ersättning till sakkunniga till biträde

vid utredningar m. m................ kronor 10,000

b. Ersättning till för svarsassistenter, förslagsvis
.......................... > 60,000 > 70,000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.............kronor 1,268,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.
...........................> 66,000 » 1,334,000

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:

a. Avlöningsförstärkning till landssekreterare
och landskamrerare.......... kronor 124,000

b. Provisoriskt dyrortstillägg m. m., förslagsvis
.................... » 42,600 » 166,600

Summa förslagsanslag kronor 5,149,000
dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 5,149,000 kronor.

Stockholm den 4 juni 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

372898