6
Riksdagens skrivelse Nr 388.
Nr 388.
Godkänd av första kammaren den 3 juni 1937.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1937.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts
proposition angående främjande av planmässigt sparande
samt inrättande av en statens bosåttningslånefond
m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 163.)
Till KONUNGEN.
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetaret 1937/1938 har Kungl. Maj:t (punkterna 26—28 av det vid propositionen
under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
socialärenden) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetaret 1937/1938 beräkna dels till Bosättningslånenämnder
och ortsombud m. m. ett förslagsanslag av 20,000 kronor, dels till Ersättningar
till postverket för dess bestyr med statens bosättningslån ett förslagsanslag
av 15,000 kronor, dels ock till Bidrag till propaganda för planmässigt
sparande ett anslag av 10,000 kronor.
I statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 6 av det propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 4» fogade utdraget avstatsrådsprotokollet
över socialärenden) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, såsom kapital för Statens bosättningslånefond
för budgetåret 1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 15 januari 1937 dagtecknad proposition,
nr 41, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att
l:o) anvisa
dels till Bosättningslånenämnder och ortsombud m. m. för budgetåret 1937/
1938 ett förslagsanslag av 30,000 kronor;
dels till Ersättning åt postverket för dess bestyr med statens bosättningslån
för samma budgetår ett förslagsanslag av 12,000 kronor;
dels ock till Bidrag till propaganda för planmässigt sparande för samma
budgetår ett anslag av 10,000 kronor;
2:o) dels besluta, att en statlig utlåningsfond, benämnd Statens bosättningslånefond,
skall inrättas;
dels medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som av föredragande departementschefen förordats;
-
Riksdagens skrivelse Nr 388.
7
dels ock såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1937/1938 under
Utgifter för kapitalökning rubriken »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor, därav 1,500,000 kronor att utgå av lånemedel.
Kungl. Maj:ts förslag om anslag å 10,000 kronor till sparpropaganda har
riksdagen ansett sig böra bifalla.
Förevarande proposition innefattar dessutom ett på framställning från befolkningskommissionen
grundat förslag, avseende att för trolovade eller
äkta makar öppna möjlighet att utan sådan lånesäkerhet, som eljest vanligen
kräves, erhålla statliga amorteringslån å högst 1,000 kronor för inköp av
möbler och andra bosättningsföremål, vilkas anskaffning föranledes av äktenskapets
ingående.
Riksdagen finner den föreslagna anordningen lämplig som ett led i strävandena
att underlätta familjebildningen, överhuvud har förslaget, sådant detsamma
föreligger utformat i ett propositionen bifogat författningsutkast, ej
givit anledning till någon erinran eller något särskilt uttalande från riksdagens
sida annat än i följande hänseenden.
Vid ärendets behandling inom riksdagen har ifrågasatts lämpligheten av
att skapa en organisation av den omfattning Kungl. Majit föreslagit för ifrågavarande
låneverksamhet, i varje fall redan från dess början. Därvid har
syftats på den i 2 § av författningsutkastet föreslagna bosättningslånenämnden,
vars ordförande och suppleant för denne skulle utses av Kungl. Majit,
medan ledamöter och suppleanter skulle utses av landstinget eller, vad beträffar
stad, som ej deltager i landsting, av stadsfullmäktige.
Örn låneverksamheten i stället förlädes till riksbanken, kunde styrelserna
vid riksbankens huvudkontor och avdelningskontor fylla uppgiften som bosö
Itningslånenämnd. Det kan visserligen mot en sådan anordning anmärkas,
att en nämnd, utsedd på det sätt Kungl. Majit föreslagit, kunde äga större
förutsättningar än riksbankens lokalstyrelser att omhänderhava en verksamhet
av ifrågavarande beskaffenhet. Emellertid ligger det i sakens natur
att, hur än en sådan nämnd sammansättes, måste dess personkännedom vara
begränsad och ortsombuden komma att få ett avsevärt inflytande i fråga
örn vilka som skola tilldelas bosättningslån.
Riksdagen, som för egen del icke velat taga definitiv ståndpunkt till det
sålunda framförda förslaget, anser, att Kungl. Majit bör ägna detsamma uppmärksamhet
och, om det befinnes acceptabelt, vidtaga härav föranledda justeringar
i författningsutkastet. För sådant fall må ock erforderlig del av anslaget
å 12,000 kronor för ersättning åt postverket disponeras för utbetalning
till riksbanken av gottgörelse för dess bestyr med bosättningslånen.
Enligt 3 § skulle, där ej kommunen utser annat ortsombud, ordförande i
drätselkammare eller kommunalnämnd tjänstgöra som sådant ombud. Det
synes riksdagen lämpligt att denna paragraf erhåller sådan formulering att
ortsombud alltid förutsättes skola utses genom särskilt val av kommun eller,
därest kommun så beslutar, genom val av drätselkammare eller kommunalnämnd.
8
Riksdagens skrivelse Nr 388.
Med avseende å de i 5 § uppställda olika betingelserna för låns erhållande
vill riksdagen framhålla, att sparviljan torde kunna anses ådagalagd icke
blott genom företeende av sparbanksbok eller dylikt bevis från bank utan
också på annat sätt exempelvis genom att sökandena styrka sig äga tillgodohavanden
i egnahemsföretag eller kooperativ förening.
Med bifall till förevarande proposition har riksdagen dels till bidrag till
propaganda för planmässigt sparande för budgetåret 1937/1938 under femte
huvudtiteln anvisat ett anslag av 10,000 kronor; dels till Bosättningslånenåmnder
och ortsombud m. m. för budgetåret 1937/1938 under femte huvudtiteln
anvisat ett förslagsanslag av 30,000 kronor, dels till Ersättning för bestyr
med statens bosättning slån för samma budgetår under femte huvudtiteln
anvisat ett förslagsanslag av 12,000 kronor, dels beslutat, att en statlig utlåningsfond,
benämnd Statens bosåttningslånefond, skall inrättas, dels medgivit,
att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder som av departementschefen förordats, dels ock såsom kapital för
fonden anvisat för budgetåret 1937/1938 under Utgifter för kapitalökning
rubriken »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,
därav 1,500,000 kronor att utgå av lånemedel.
Stockholm den 4 juni 1937.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 389.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1937.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1937.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående anslag till länsstyrelserna för
budgetåret 1937/1938 jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 162.)
Till KONUNGEN.
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1937/1938 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, innefattande
anslagen till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 146) att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Länsstyrelserna: Avlöningar för
budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 5,500,000 kronor.