Riksdagens skrivelse Nr 308.
5
Nr 308.
Godkänd av första kammaren den 25 maj 1937.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1937.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj\ts proposition angående förbättrad förlossningsvård
samt anordnande av s. k. förebyggande mödraoch
barnavård jämte i dessa ämnen väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 121).
Till Konungen.
I en den 15 januari 1937 dagtecknad proposition, nr 39, har Kungl. Majit,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna de grunder för statsbidrag
till sluten och öppen barnbördsvård samt till förebyggande mödraoch
barnavård, som av föredragande departementschefen förordats, att tilllämpas
från och med den 1 januari 1938.
I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen till behandling
förehaft vissa motionsvis framställda förslag.
I. Grundläggande principer.
Riksdagen finner de av befolkningskommissionen framlagda huvudprinciperna
i stort sett ägnade att medföra en väsentlig förbättring av vårdmöjligheterna
vid barnsbörd. Riksdagen anser sig därför kunna godkänna,
att dessa principer läggas till grund för en omorganisation av förlossningsvården.
Som en konsekvens av principen om fri förlossningsvård torde följa,
att barnaföderska i de fall, där medicinska indikationer så påfordra, utan ersättning
beredes ali den lindring i de med förlossningen förenade smärtorna,
som omständigheterna medgiva.
II. Den slutna barnbördsvården.
Den av statens sjukvårdskommitté framlagda, av Kungl. Majit i huvudsak
tillstyrkta planen för den slutna barnbördsvårdens utbyggande har icke
givit riksdagen anledning till erinran. Detsamma gäller Kungl. Majits för
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 308.
slag i råd det avser huvudmannaskapet för vården, vilket innebär, att landstingen
respektive städerna utanför landsting skola gentemot staten svara för
vårdens ändamålsenliga planerande och bedrivande.
De av Kungl. Majit föreslagna grunderna för statsbidrag till driften av
förlossningsanstalter kan riksdagen ock i allt väsentligt godtaga. Motionsvis
ävensom i åtskilliga yttranden över befolkningskommissionens förslag har
emellertid framhållits, att barnbördshusen och barnbördsavdelningarna vid
lasarett och sjukstugor ställa sig relativt dyrbara i drift och att ett godtagande
av Kungl. Majlis förslag rörande driftbidragets och patientavgifternas
storlek skulle för ett flertal landsting medföra ökade kostnader för dessa
förlossningsanstalters drift. Främst med hänsyn härtill har motionsvis yrkats,
att vederbörande huvudman skulle äga rätt att, utöver det statliga driftbidraget
av 2 kronor, av barnaföderskan uttaga en vårdavgift av högst 2 kronor
per dag å allmän säl. Riksdagen finner för sin del starka skäl tala för att
landstingen icke — jämsides med barnbördsvårdens utbyggande — åläggas
ökade utgifter för driften av sina förlossningsanstalter, men riksdagen har
icke kunnat dela den uppfattningen, att erforderlig lättnad härutinnan bör
beredas genom en höjning av den av Kungl. Majit föreslagna dagavgiften.
Det synes riksdagen vara mer överensstämmande med grundprincipen om fri
förlossningsvård, att staten åtager sig ett ökat bidrag till ifrågavarande anstalters
drift. Skäl kunna anföras för att härvid jämställa de fristående förlossningshemmen
örn minst 6 vårdplatser med barnbördshusen och barnbördsavdelningar
vid lasarett och sjukstuga. Riksdagen har därför ansett,
att det statliga driftbidraget till nu nämnda förlossningsanstalter bör höjas
från 2 kronor till 3 kronor per dag och barnaföderska, som förlöses å allmän
sal, att utgå under den tid och på de villkor, Kungl. Majit föreslagit. Dock
må givetvis i intet fall summan av statsbidraget och dagavgifterna överstiga
anstaltens verkliga driftkostnader. Det lärer tillkomma medicinalstyrelsen
att i samband med godkännandet av plan för förlossningsvårdens ordnande
inom respektive landstingsområden tillse, att förhållandet mellan de olika
a.nstaltstyperna blir ur vårdsynpunkt lämpligt avvägd.
I detta sammanhang vill riksdagen med anledning av ett motionsvis framfört
yrkande framhålla önskvärdheten av att blivande bestämmelser rörande
driftbidrag till ifrågavarande anstalter så utformas, att därav tydligt framgår,
att särskild förlossningsavgift icke får uttagas vid sidan av dagavgiften.
Beträffande byggnadsbidragets storlek ävensom de föreslagna grunderna
i övrigt för byggnadsbidrag godkänner riksdagen Kungl. Majlis förslag.
III. Samarbete mellan sluten och öppen barnbörd svärd.
Vad departementschefen i detta hänseende yttrat har icke givit riksdagen
anledning till erinran. Riksdagen vill endast understryka angelägenheten av
att nuvarande distrikts- och reservbarnmorskor tagas i anspråk jämväl för
den slutna barnbördsvården i ali den omfattning, som vårdförhållandena och
omständigheterna i övrigt medgiva.
Riksdagens skrivelse Nr 308.
7
IV. Den öppna barnbördsvården.
Såsom av det följande framgår, är riksdagen icke beredd att nu förorda
en så genomgripande omläggning av barnmorskeutbildningen, som befolkningskommissionen
föreslagit. Med denna utgångspunkt synas riksdagen de
av Kungl. Majit föreslagna löneförmånerna motsvara vad som rimligen kan
komma i fråga vid jämförelse med befattningshavare inom närstående områden,
särskilt distriktssköterskorna. I likhet med departementschefen finner
riksdagen emellertid billighetsskäl tala för att landstingen bereda de nuvarande
barnmorskor, som med Kungl. Majits förslag skulle komma i åtnjutande
av lägre löneförmåner än för närvarande, ett skäligt personligt
lönetillskott.
Däremot har riksdagen icke kunnat frånkänna ett framställt yrkande örn
ersättning av statsmedel för barnmorskas resekostnader vid förlossning i avlägset
boende barnaföderskas hem visst fog. Onekligen bliva de barnaföderskor,
som bo på ett mera avsevärt avstånd från distriktsbarnmorskas
stationsort, försatta i betydligt sämre ekonomiskt läge än dem, som hava sitt
hem på ett nära avstånd från distriktsbarnmorska. Riksdagen vill erinra, att
riksdagen i anledning av en vid innevarande års riksdag väckt motion hos
Kungl. Majit hemställt örn utredning angående ändrade grunder för statsbidrag
till lindring av mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader,
varvid syftet bland annat varit att i resekostnadshänseende bereda
en mera effektiv lindring åt dem, som bo på längre avstånd från läkares
stationsort (riksdagens skrivelse nr 5, punkt 115). Då det synes lämpligt,
att här berörda resekostnadsfrågor beaktas i ett sammanhang, har riksdagen
härmed velat rikta Kungl. Majits uppmärksamhet på nämnda spörsmål.
I de delar, vilka icke här särskilt berörts, har riksdagen godkänt Kungl.
Majits förslag.
V. Förebyggande mödra- och barnavård.
Den förebragta utredningen finner riksdagen hava tillfyllest ådagalagt,
att behov av särskild rådgivning åt havande kvinnor och mödrar med späda
barn föreligger. De åtgärder, som Kungl. Majit härutinnan föreslagit, synas
riksdagen även vara väl avvägda och ägnade att leda till ett gott resultat.
Vid sådant förhållande och då de förordade grunderna för statsbidrag till
ifrågavarande verksamhet icke givit riksdagen anledning till erinran, har
riksdagen bifallit Kungl. Majits förslag i denna del.
VI. Barnmorskeutbildningen.
Såsom befolkningskommissionen framhållit, har utvecklingen inom förlossningsvården
under senare år medfört, att allt större krav i kvalitativt
hänseende kommit att ställas på barnmorskan. Med den av Kungl. Majit
föreslagna omorganisationen av nämnda vård kan ock förutses att utvecklingen
kommer att fortgå i samma riktning. Utan tvivel föreligger därför ett
behov av en förbättrad barnmorskeutbildning.
8
Riksdagens skrivelse Nr 308.
I likhet med departementschefen hyser riksdagen emellertid betänkligheter
gentemot att under nuvarande förhållanden vidtaga en så genomgripande
omläggning av barnmorskeutbildningen, som befolkningskommissionen
föreslagit. En sådan åtgärd synes riksdagen bland annat ägnad att
skärpa svårigheterna för de nuvarande barnmorskorna att erhålla sysselsättning
i den slutna barnbördsvården och därmed fördröja övergången till den
nya organisationen. Riksdagen har däremot självfallet icke något att erinra
emot en sådan effektivisering av barnmorskeutbildningen inom gällande
ram, som av departementschefen åsyftats. Riksdagen ansluter sig alltså
jämväl i denna del till den ståndpunkt, som intagits i Kungl. Maj:ts förslag.
VII. Sammanställning av statens kostnader.
Kungl. Maj:ts beräkningar av statens kostnader vid fullt genomförd organisation
föranleda icke annat uttalande från riksdagens sida än att beräkningen
av kostnaderna för den slutna förlossningsvårdens drift torde böra upp
räknas med ett belopp, som svarar emot den av riksdagen vidtagna höjningen
av driftbidraget till barnbördshus, barnbördsavdelningar vid lasarett
och sjukstuga samt förlossningshem.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda i skilda hänseenden anfört
får riksdagen anmäla, att riksdagen med de erinringar, riksdagen sålunda anfört,
godkänt de i statsrådsprotokollet över socialärenden den 15 januari 1937
förordade grunderna för statsbidrag till sluten och öppen barnbördsvård samt
till förebyggande mödra- och barnavård, att tillämpas från och med den 1
januari 1938.
Stockholm den 25 maj 1937.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.