Riksdagens skrivelse Nr 217.
3
Nr 217.
Godkänd av första kammaren den 28 april 1937.
Godkänd av andra kammaren den 28 april 1937.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta
motioner angående vägnätets utbyggande med ett
system av cykelvägar.
(Statsutskottets utlåtande nr 90.)
Till Konungen.
I två likalydande motioner (I: 57 och II: 132) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte
utreda, genom vilka åtgärder och under vilka former staden bör understödja
vårt vägnäts utbyggande med ett system av cykelvägar, i första hand i de stora
skogsområdena i vårt land.
Inledningsvis må framhållas, att yrkandena ej omfatta de cykelbanor,
som numera i ökad utsträckning erfordras utmed de allmänna vägarna,
utan allenast avse smärre med cykel trafikabla hjälpvägförbindelser
genom större skogsområden och annan glest befolkad bygd. Enligt redan
vunna erfarenheter från såväl statens domänförvaltning som enskilda skogsbolag
äro dessa cykelstigar av största värde för samfärdseln genom dylika
trakter, främst för därvarande, mestadels under synnerligen torftiga och
hårda förhållanden levande skogs- och ödebygdsbefolkning.
Särskilt inom skogs- och fjälltrakter är behovet av samfärdselförbindelser
ännu starkt framträdande. Detta belyses av att gårdar och hela byar fortfarande
stå helt utan vägförbindelse med bygden och landet i övrigt. Genom
lämnade bidrag till utfartsvägar liksom ock till nybyggesvägar har staten på
senare tid börjat medverka till att minska denna isolering. De här avsedda
cykelstigarna böra även de kunna bidraga till att mildra denna befolknings
levnadsbetingelser genom att underlätta vissa förnödenhetstransporter, postgång,
läkarbesök och andra trängande trafikbehov.
I motionerna har närmare utvecklats den nytta dessa cykelstigar trots sin
synnerligen enkla beskaffenhet medföra för skogsarbetet, enkannerligen för
alla de skogsarbetare som ofta hava sina arbetsplatser förlagda miltals borta
från hem och bygd inne i de stora skogarna. I detta hänseende hava
i motionerna anförts hurusom arbetet i skogarna, i form av exempelvis gallringar,
skogsdikningar och kolning, numera i allt större utsträckning fortgår
sommartid, varmed behovet av nya framkomstmöjligheter ökats.
4
Riksdagens skrivelse Nr 217.
Det ligger i sakens natur, att ifrågavarande anläggningar måste med avseende
å teknisk planläggning, röjnings-, planerings- och torrläggningsarbete
bliva av allra enklaste slag, så att de ej för vederbörande skogsägare komma
att ställa sig alltför ekonomiskt betungande. Enligt de i motionerna lämnade
uppgifterna — bekräftade av de upplysningar riksdagens vederbörande utskott
från domänstyrelsen inhämtat — skulle dylika cykelstigar med en bredd av
0.6—1 meter kunna anläggas för en kostnad, understigande 1 krona per meter.
Tvivelsutan underlätta dessa cykelstigar även de i sin mån landets uppodling
och bebyggelse. Denna utbyggnad av samfärdselnätet är emellertid
även i andra hänseenden av ett allmänt samhälleligt värde, såsom exempelvis
för övervakningen av skogslagarnas och även andra lagars efterlevnad,
för tillsynen över telefonledningar och andra allmänna anläggningar samt
dessutom och ej minst till underlättande av skogseldars släckning. Enligt
vad som inhämtats tillmätas de jämväl viss militär betydelse.
Även örn dessa cykelstigars bekostande i första hand bör ankomma på
vederbörande intressenter finner riksdagen det förtjänt att närmare utredas
huruvida ej staten skulle under några lämpliga former kunna i viss män
medverka för att underlätta dylika cykelstigars anläggning, eventuellt under
samverkan med landsting eller annan korporation, som har intresse av
dylika samfärdselleders tillkomst och som kan vara villig utöva kontroll
över deras tillbörliga underhåll och framtida fortbestånd i övrigt. Riksdagen
utgår ifrån, att det allmännas stöd måste bliva mycket begränsat liksom ock
att automobilskattemedlen ej böra anlitas för ändamålet. Vid utredningen
bör beaktas, i vad mån anläggningar av hithörande slag kunna lämpa sig som
arbetsobjekt för ortsbefolkningen även vid en lågkonjunktur.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen i anledning av
motionerna 1:57 och II: 132 hos Kungl. Maj:t anhålla örn utredning rörande
lämpligheten och möjligheterna av statligt stöd för anläggning av cykelstigar
genom landets mera avlägsna skogsområden och andra glest befolkade bygder
som äro i behov av dylika samfärdselförbindelser.
Stockholm den 28 april 1937.
Med undersåtlig vördnad.