Kungl. May.ts proposition Nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Maj:ts ‘proposition till riksdagen angående anslag till domkapitlen
för budgetåret 1937/1938 m. m.; given Stockholms
slott den 5 februari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 5 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pbhrsson-Bramstorp, Möller, Levinson,
Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:

Under punkten 34 av 1937 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition angående anslag till domkapitlen
för budgetåret 1937/1938, som kunde varda riksdagen förelagd,
beräkna för sagda budgetår

dels till /Domkapitlen: Avlöningar ett förslagsanslag av 225,000 kronor;

dels ock till Domkapitlen: Omkostnader ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

Förevarande ärende är numera färdigberett, och jag tillåter mig därför
ånyo anmäla detsamma.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 31 maj 1934
såsom sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet verkställa förnyad

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 97. 1

2

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 97.

utredning och avgiva förslag rörande domkapitlens omorganisation domprosten
Y. T. Brilioth, ordförande, kyrkoherden och ledamoten av riksdagens
andra kammare H. M. Hallén, rådmannen och ledamoten av riksdagens
första kammare P. Sandström samt hemmansägaren och ledamoten av riksdagens
andra kammare J. N. Svedberg i Hälsingmo. Åt nämnda sakkunniga
uppdrog sedermera Kungl. Maj:t genom beslut den 20 juni 1935 att
verkställa utredning rörande den inverkan, 1932 års ecklesiastika boställslagstiftning
kunde anses hava haft på arbetsförhållandena å domkapitlens
kanslier, samt avgiva det förslag, till vilket sagda utredning kunde giva
anledning.

I anledning av en framställning från domkapitelstjänstemännens förening
örn utredning rörande lönereglering för stiftssekreterarna anbefalldes de sakkunniga
sedermera genom remiss den 31 augusti 1935 att verkställa utredning
i detta ärende ävensom avgiva det förslag, vartill utredningen kunde
giva anledning.

Nämnda sakkunniga hava tidigare avgivit betänkande med förslag till lag
om domkapitel m. m., vilket låg till grund för den av 1936 års riksdag
och kyrkomöte beslutade omorganisationen av domkapitlen, vilken trätt i kraft
från och med den 1 januari 1937. De sakkunniga hava med skrivelse den
13 oktober 1936 överlämnat betänkande med utredning och förslag rörande
nyssnämnda övriga till de sakkunniga hänskjutna frågor.

Över sistnämnda betänkande hava yttranden avgivits av domkapitelstjänstemännens
jörening och stiftsjägmästareföreningen samt av domkapitlen, förutvarande
Stockholms stads konsistorium och stiftsnämnderna ävensom den 11
december 1936 av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, den 8 januari 1937
av kammarkollegiet och den 7 januari 1937 av statskontoret.

I särskilda skrivelser hava vidare domkapitlen gjort framställningar beträffande
anslag för budgetåret 1937/1938 till avlöningar och omkostnader,
varöver statskontoret den 7 januari 1937 avgivit utlåtande.

Anslag till avlöningar.

Nuvarande förhållanden. Lönereglering för befattningshavarna vid domkapitlens
expeditioner genomfördes senast av 1928 års riksdag (proposition
nr 102, riksdagens skrivelse nr 105), därvid riksdagen beslutade, att avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, jämte därmed sammanhängande
avlöningsbestämmelser skulle från och med den 1 juli 1928 äga tillämpning
å befattningshavare vid de ecklesiastika konsistoriernas expeditioner,
samt att i samband därmed de sportler, som tillkommo konsistorienotarierna
i form av expeditionslösen samt arvoden för förvaltning av vissa fonder
och kassor och för utdelning av fosterlöner, skulle — arvodena dock endast
i den mån desamma prövades fortfarande böra utgå — indragas till statsverket.

3

Kungl. Majlis proposition Nr 97.

Förslagsanslaget till Domkapitlen: Avlöningar är för budgetåret 1936/1937
uppfört med 293,400 kronor, vilket belopp disponeras jämlikt följande avlöningsstat: Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a. Grundbelopp .................kronor 26,900

Anm.: Arvodet till sekreteraren vid Stockholms
stads konsistorium (från och med den
1 januari 1937 Stockholms domkapitel) utgör
5,700 kronor samt kan efter 3 år höjas med
360 kronor, efter 6 år med ytterligare 360
kronor och efter 9 år med än ytterligare 360
kronor.

b. Arvodesförhöjning till sekreteraren vid
Stockholms stads konsistorium (från
och med den 1 januari 1937 Stock -

holms domkapitel), förslagsvis...... > 540

c. Vikariatsersättningar m.m., förslagsvis >_760 »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a.

Grundavlöningar m. m........... kronor 71,850

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.
......................... » 12,000 »

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.........................

180,750

28,200

I

83,850

600

Summa kronor 293,400.

Vid domkapitlen äro anställda ordinarie och andra av statsmedel avlönade
befattningshavare på sätt framgår av tablå å sid. 4 (i förekommande
fall angives lönegraden inom parentes; befattningshavare med exempelvis 4
timmars daglig tjänstgöring markeras med 4/’ etc.).

De i tablån angivna lönekostnaderna bestridas ur de i avlöningsstatén uppförda
posterna till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, respektive grundavlöniugar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Ur sistnämnda post
utgår härutöver ett belopp av 3,700 kronor till extra befattningshavare, renskrivning
m. m. vid Stockholms stads konsistorium (numera Stockholms
domkapitel).

Delposten å 26,900 kronor till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t: Grundbelopp disponeras på följande sätt:

Arvode till sekreteraren vid Stockholms stads konsistorium

(numera Stockholms domkapitel)...................kronor 5,700

Arvode till manliga extra biträdet vid domkapitlet i Lund

F. Malmström................... » 4,200

Ersättning till bibliotekarien vid högre allmänna läroverket
i Kalmar för vården av förutvarande domkapitlets i Kalmar
äldre arkivalier............................ » 50

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Domkapitel:

Ordinarie tjänstemän:

Extra ordinarie tjänste-män:

Anslag
till extra
befatt-ningsha-vare, ren-skrivning
m. m.

Kronor

Stifts-

sekre-

terare

Stifts-

notarie

Kansli-

biträde

Expedi-

tions-

vakt

Ama-

nuens

Kon-

tors-

biträde

Expedi-

tions-

vakt

Uppsala.......

1 (B 28)

1 (B 21)

1 (B 7)

KB 5)

1 (16:e)

1 (4:e)

_

1,830

Linköping.....

1 (B 27)

—

—

1(B 5)

1 (18:e)

—

—

3,000

Skara........

1 (B 27)

—

—

KB 5)

1 (18:e)

—

—

1,050

Strängnäs......

1 (B 27)

—

-

—

1 (18:e)

—

1 (5:e)

1,500

Västerås......

1 (B 27)

—

—

1(B 5)

‘/,(18:e)

—

—

1,850

Växjö........

1 (B 27)

—

1 (B 7)

1(B 5)

1 (18:e)

—

—

500

Lund........

1 (B 28)

1 (B 21)

KB 7)

KB 5)

1 (16: e)

—

—

1,800

Göteborg......

1 (B 27)

—

1 (B 7)

1(B 5)

1 (18:e)

—

—

1,100

Karlstad......

1 (B 27)

—

1 (B 7)

KB 5)

*M18:e)

—

—

-

Härnösand.....

1 (B 27)

—

1(B 7)

KB 5)

1 (18:e)

—

—

2,300

Luleå........

1 (B 28)

—

1 (B 7)

KB 5)

1 (18:e)

—

—

2,935

Visby........

1 (B 24)

—

—

—

—

—

5.j A(5:e)

2,500

Arvoden till vissa domkapitelsledamöter...............kronor 15,200

Ersättning åt domkapitelsledainot för fullgörande av preses’

åligganden................................... » 1,000

Ersättning åt sakkunniga.......................... » 750

Summa kronor 26,900.

Ur anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän bestrides i förekommande fall provisoriskt dyrortstillägg.

Med anledning av den år 1936 beslutade omorganisationen av domkapitlen
har lag om domkapitel utfärdats den 13 november 1936 (nr 567) och
instruktion för domkapitlen den 4 januari 1937 (nr 7). I instruktionen hava
meddelats detaljerade föreskrifter beträffande de vid domkapitlen anställda
befattningshavarnas särskilda åligganden och rörande tillsättning av sådana
befattningshavare m. m.

Genom 1932 års ecklesiastika boställslagstiftning befriades domkapitlen
praktiskt taget från all befattning med det ecklesiastika boställsväsendet.
I stället inrättades i stiften särskilda stiftsnämnder med närmaste uppgift
att hava inseende och vård över den ecklesiastika boställsjorden.

Stiftsnämnd skall enligt ecklesiastika boställsordningen (nr 400/1932) bestå
av fem ledamöter. Tre ledamöter jämte en ersättare för envar av dem
utses för tre år åt gången av Kungl. Maj:t. Två ledamöter jämte en er -

5

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 97.

sättare för envar av dem väljas av domkapitlet, likaledes för tre år åt gången.
Av sistnämnda ledamöter skall en vara juridiskt bildad och tjänstgöra
såsom sekreterare hos nämnden. Bland ledamöterna utser Kungl. Maj:t
ordförande. Nämnden väljer inom sig vice ordförande.

Kungl. Majit äger, i den mån sådant prövas skäligt, tillerkänna ledamot
av stiftsnämnd ersättning ur kyrkofonden ävensom bevilja erforderliga anslag
ur samma fond för gäldande av övriga kostnader för nämndernas verksamhet.

Hos stiftsnämnd skall såsom biträde åt nämnden finnas anställd en av
nämnden utsedd stiftsjägmästare. Där särskilda skäl sådant föranleda och
Kungl. Majit det medgiver, må stiftsnämnd anställa två eller flera stiftsjägmästare.
Kungl. Majit bestämmer, huruvida och till vilket antal biträden
åt stiftsjägmästare må av stiftsnämnden anställas. Avlöning åt stiftsjägmästare
jämte biträde åt honom bestämmes av Kungl. Majit.

Vid behandlingen vid 1932 års riksdag av det av Kungl. Majit framlagda
förslaget till ecklesiastik boställsordning m. m. anfördes i sammansatta
andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 8, att utskottet förut
satte, att domkapitlen i regel utsåge en av sina ordinarie ledamöter samt
sin stiftssekreterare eller annan å dess kansli anställd befattningshavare till
ledamöter i stiftsnämnden.

I instruktionen för stiftsnämnd och stiftsjägmästare (nr 425/1932) bestämdes,
att stiftsnämndsledamöter skulle i arvode äga åtnjuta — med undantag
för Lunds och Visby stift — ordförande och vice ordförande 500 kronor
för år och annan ledamot 300 kronor. För Lunds stift sattes årsarvodet
till för ordförande och vice ordförande 800 kronor och för annan ledamot
600 kronor samt för Visby stift för ordförande och vice ordförande 300
kronor och för annan ledamot 200 kronor.

Rörande ärendenas handläggning hos stiftsnämnd föreskrives i stiftsnämndsinstruktionen,
att befattningshavarna å domkapitlens expeditioner skola ombesörja
diarieföring, beredning, föredragning och expediering av mål och
ärenden, som ankomma å stiftsnämnden, i den mån sådant ej åligger stiftsjägmästare
eller annat biträde hos nämnden. Där ej annat stadgas i instruktionen,
skola därvid föreskrifterna i gällande instruktion för domkapitlen
äga motsvarande tillämpning, med iakttagande att vad i sistnämnda
instruktion sägs örn domkapitel och biskop i stället skall gälla stiftsnämnd
och ordförande i denna. Föredragande, som ej är ledamot av stiftsnämnden,
har skyldighet att, om nämndens beslut ej överensstämmer med hans
åsikt, låta i nämndens protokoll anteckna sin skiljaktiga mening.

Enligt instruktionen för domkapitlen äro stiftssekreterare, stiftsnotarie och
amanuens skyldiga att mottaga uppdrag att vara ledamot och sekreterare
i stiftsnämnd eller ersättare för sådan ledamot. Det åligger stiftssekreteraren
att vara redogörare jämväl för stiftsnämndens medelsförvaltning. Där
stiftssekreterarens göromål i övrigt icke tillåta honom att vara redogörare

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

för domkapitlets och stiftsnämndens medelsförvaltning, kan domkapitlet
efter samråd med stiftsnämnden därtill förordna annan befattningshavare
vid domkapitlet.

I detta sammanhang torde böra erinras örn att frågan om stiftsnämndernas
kansliarbete var föremål för övervägande vid 1932 års riksdag. Sålunda
uttalades i nyssnämnda utskottsutlåtande, att stiftsnämnden borde få
anlita domkapitlets kansli för ärendens beredning, uppsättning och expediering.
Någon ökad arbetsbörda för personalen å domkapitelskanslierna borde
detta icke innebära. Domkapitlen toge nämligen redan befattning med boställsärendena
såsom beslutande myndigheter eller remissinstanser. Ifrågavarande
ärenden voro under den dåvarande förvaltningsordningen mycket
talrika och ofta särdeles invecklade. Det vore därför osannolikt, att det
kansliarbete, som ärendena medförde, skulle, sedan ärendena övertagits av
stiftsnämnden, bliva större än tidigare. Utskottet hade därför icke upptagit
någon post för förstärkning av domkapitlets kansli utöver det i propositionen
beräknade anslaget till expenser för skogspersonalen.

Mot vad utskottet sålunda uttalat gjorde riksdagen icke någon erinran.
Det av riksdagen antagna förslaget till ecklesiastik boställsordning godkändes
därefter av 1932 års kyrkomöte. I sitt i ämnet avgivna betänkande
(nr 1) framhöll härvid kyrkolagsutskottet vikten av att samarbetet mellan
stiftsnämnden, å ena, samt domkapitlet och dess kanslipersonal, å andra
sidan, bleve så intimt som möjligt. Detta samarbete befordrades säkerligen
bäst genom att domkapitlet utsåge någon av sina ledamöter samt stiftssekreteraren
eller annan tjänsteman hos domkapitlet till ledamöter i stiftsnämnden.
De nya och ansvarsfulla administrativa uppgifter, som kunde
komma att åvila stiftssekreteraren eller annan domkapitlets tjänsteman, då
han valdes till ledamot av stiftsnämnden, finge emellertid icke föranleda,
att han förläde tyngdpunkten av sitt arbete till stiftsnämndsgöromålen och
läte domkapitelsärendena komma i andra hand. Särskilt vore det av vikt,
att möjligheterna hölles öppna för en vidare utveckling av den strävan,
som på senare tid gjort sig gällande, att bereda domkapitlet tillfälle att i
större utsträckning än dittills vid biskopens sida deltaga i den mera interna
stiftsvården och att för detta syfte även taga stiftssekreterarens krafter i
anspråk. Med hänsyn till nu anförda önskemål ville utskottet erinra om
att riksdagen genom stadgande i boställsordningen givit Kungl. Majit befogenhet
att ur kyrkofonden bevilja erforderliga anslag för gäldande av kostnaderna
för stiftsnämndernas verksamhet. Utskottet ansåge sig därför kunna
förvänta, att i den mån det ur nyss angivna synpunkter bleve erforderligt,
tillräcklig särskild arbetskraft skulle ställas till stiftsnämndernas förfogande.
För att en enhetlig ledning av arbetet på det för domkapitlet och stiftsnämnden
gemensamma kansliet skulle bibehållas syntes det vara önskvärt,
icke blott att biskopen invaldes i stiftsnämnden utan även att han utsåges
till ordförande i nämnden. Härigenom skulle också enhetligheten i den
kyrkliga administrationen befrämjas och kontinuitet skapas mellan domkapitlens
förutvarande uppgifter och stiftsnämndernas verksamhet. Utskottet
holle före, att dessa synpunkter varit vägledande även vid riksdagens
ställningstagande till spörsmålet om stiftsnämndernas sammansättning.
Skulle emellertid någon gång särskilda förhållanden medföra, att till ordförande
i stiftsnämnd utsåges annan person än biskopen, borde denne
likväl hava högsta inseendet över arbetet å domkapitlets expedition i dess
helhet.

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

1934 års domknpiielssakkunniga. De sakkunniga hava vid sin utredning
kommit till den uppfattningen, att 1932 års ecklesiastika lagstiftning medfört
en betydlig ökning av arbetsbördan å domkapitlens expeditioner. De
sakkunniga hava ansett det ändamålsenligt, att stiftsnämndernas personal
inskränkes till att omfatta stiftsjägmästare och skogliga biträden samt att
till domkapitlens förfogande ställas arbetskrafter i den utsträckning, att det
kan förväntas, att dessa kunna medhinna att på ett nöjaktigt sätt fullgöra
det kansliarbete, som är erforderligt med hänsyn till såväl domkapitlens
som stiftsnämndernas verksamhet. De sakkunniga hava därför framlagt
förslag rörande utökning av domkapitlens kanslipersonal och jämväl ifrågasatt
en reglering av lönerna för denna personal. Enligt de sakkunnigas
mening bör kyrkofonden bidraga till kostnaderna för personalen till den
del densamma sysselsättes med stiftsnämndsärenden.

Av de sakkunnigas betänkande inhämtas i berörda hänseenden följande:

Boställslagstiftningens inverkan på arbetsförhållandena
vid domkapitelskanslierna. Riksdagen syntes, anföra de sakkunniga,
hava utgått från att de ärenden, som komme att handläggas av stiftsnämnden,
i stort sett skulle bliva likartade med dem, som tidigare varit
föremål för domkapitlets behandling. Så torde emellertid icke vara fallet.
Att märka vore, att ett flertal av stiftsnämndernas arbetsuppgifter överflyttats
från länsstyrelserna, kammarkollegiet och domänstyrelsen, exempelvis
utbetalning av prästerskapet tillkommande avlöningsmedel, bestyret med
avräkningar mellan pastoraten och kyrkofonden, s. k. substansupplåtelser
samt upprättande av skogshushållsplaner. Vidare framhålles, att de arbetsuppgifter,
som sammanhängde med uppskattning av den årliga normalavkastningen
av löneboställe, helt saknade motsvarighet vid den tidigare förvaltningsordningen.
För övrigt torde någon direkt jämförelse mellan domkapitlens
och stiftsnämndernas befattning med det ecklesiastika boställsväsendet
knappast vara möjlig på grund av de stora principiella skiljaktigheterna
mellan den gamla och nya lagstiftningen. Till belysande härav
meddelade sakkunniga en ingående redogörelse för förvaltningsordningen
beträffande de ecklesiastika boställena före och efter den 1 maj 1933, av
vilken det syntes dem framgå, att stiftsnämndernas verksamhet måste vara
av huvudsakligen annan natur än den befattning, som domkapitlen tidigare
hade att taga med det ecklesiastika boställsväsendet, och att sålunda de
båda myndigheternas arbetsbördor i berörda avseende icke utan vidare kunde
antagas motsvara varandra. Under sådana förhållanden kunde givetvis en
jämförelse mellan domkapitelsexpeditionernas arbetsbelastning före och efter
boställsreformens genomförande icke heller grundas på antalet diarieförda
ärenden. Till den ledning, dylika uppgifter kunde tjäna för bedömande
av förevarande spörsmål, hava dock dc sakkunniga verkställt en undersökning
rörande antalet sådana ärenden, vilken utvisar, att arbetsbördan
å domkapitelsexpeditionerna rent siffermässigt sett ökats med i runt tal

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

25 procent från tidsperioden närmast före till tidsperioden närmast efter
bostadslagstiftningens genomförande. Vunna erfarenheter visade emellertid
även, att stiftsnämndernas tillkomst medfört en betjrdande arbetsökning på
domkapitelsexpeditionerna.

Omedelbart vid ikraftträdandet av den nya lagstiftningen visade det sig
ogörligt för domkapitelsexpeditionerna att med tillgänglig personal fullgöra
vederbörliga arbetsuppgifter. Kungl. Majit hade funnit det ofrånkomligt
att efter framställning av stiftsnämnderna alltsedan dess ställa betydande
belopp till förfogande för anställande av tillfälliga biträden och mötande av
expensutgifter. Sålunda hade anvisats till avlönande av biträden med kansligöromål
och för renskrivning för budgetåret 1933/1934 54,250 kronor,
1934/1935 65,900 kronor, 1935/1936 67,400 kronor och för 1936/1937 71,600
kronor, till löpande expensutgifter för budgetåret 1933/1934 24,350 kronor,
1934/1935 24,050 kronor, 1935/1936 23,668 kronor 58 öre och för 1936/1937
22,825 kronor, samt för engångskostnader tillhopa 52,079 kronor 17 öre.
Härjämte hade för förhyrande av lokaler åt stiftsjägmästarna i Skara, Västerås,
Växjö och Visby utgått för budgetåret 1933/1934 sammanlagt 2,300
kronor, 1934/1935 2,195 kronor, 1935/1936 2,500 kronor och 1936/1937
2,500 kronor.

För närmare utrönande av domkapitlens och stiftsnämndernas erfarenheter
i förevarande avseende hade de sakkunniga från dessa myndigheter införskaffat
yttranden rörande de tendenser till ökning eller minskning i arbetets
omfattning, som hittills framträtt ävensom huru förhållandena härutinnan
kunde väntas gestalta sig i fortsättningen. Av dessa yttranden,
för vilka i betänkandet lämnas en utförlig redogörelse, framginge, att den
lättnad i domkapitelsexpeditionernas arbetsbörda, som beräknades inträffa i
och med att boställsärendena icke längre skulle handläggas av kapitlen, visat
sig icke vara av den betydelse, som vid stiftsnämndernas inrättande
förutsatts, samt att stiftsnämndernas verksamhet förorsakat en bestående
arbetsökning å kanslierna, som betydligt överstege arbetsminskningen ifråga
om domkapitelsärendena. A ort och ställe verkställda undersökningar hade
i stort sett bekräftat myndigheternas utsagor härutinnan.

Att finna någon tillförlitlig mätare i fråga örn storleken av den ökade
arbetsbelastningen å expeditionerna efter stiftsnämndernas tillkomst torde
enligt de sakkunnigas mening vara ogörligt, särskilt som förhållandena i
detta avseende gestaltade sig olika i skilda stift och i icke oväsentlig utsträckning
vore beroende av individuella omständigheter, såsom stiftsnämndens
och stiftssekreterarens intresse för hithörande frågor, deras initiativkraft
samt och kanske icke minst — deras uppfattning ifråga om innebörden
av lagstiftningen i avseende å nämndens befattning med det ecklesiastika
boställsväsendet. Klart syntes i varje fall vara att — i likhet med
vad hittills skett genom anställande av tillfälliga biträden hos stiftsnämnderna
en förstärkning av domkapitelsexpeditionernas arbetskrafter även
framdeles vore erforderlig för att expeditionerna på ett nöjaktigt sätt skulle
kunna fullgöra dem åliggande arbetsuppgifter.

Behovet av ytterligare arbetskrafter å domkapitelsexpeditionerna efter
stiftsnämndernas tillkomst torde sålunda icke -— vilket från början syntes

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

hava antagits — kunna anses betingat av en under en övergångstid förorsakad
arbetsanhopning. En dylik arbetsanhopning hade visserligen otvivelaktigt
under den första tiden varit för handen. Att denna till organisationsarbete
närmast hänförliga extra belastning kunnat bäras av tillgängliga arbetskrafter
förklarades å vederbörande expeditioner med att övertidsarbete
i avsevärd utsträckning förekommit, samt att mindre viktiga arbetsuppgifter
åtminstone tillsvidare måst eftersättas. Numera ansåges arbetsbördan i stort
sett hava stabiliserats och arbetet kunde sägas hava kommit i normala
gängor.

Fördelningen av personalkostnaderna mellan staten och
kyrkofonden m. m. För arbetsuppgifternas behöriga handbavande ansåge
vederbörande myndigheter enligt till de sakkunniga inkomna yttranden
de nuvarande arbetskrafterna erforderliga och även i regel tillräckliga.

De tillfälliga biträdenas provisoriska anställningsform och knappt tillmätta
löner hade emellertid framhållits såsom en olägenhet, ägnad att skapa
mindre lyckliga arbetsförhållanden å expeditionerna, i det att svårigheter
uppstått att erhålla och bibehålla lämpliga befattningshavare. Samtidigt
hade uttalats, att med hänsyn till den ökade mängden kvalificerade arbetsuppgifter
stiftssekreterarna borde beredas högre löneställning liksom även
domkapitelsamanuenserna, vilka därjämte borde göras till ordinarie befattningshavare.
Expeditionsvakterna föresloges vidare så gott som allmänt till
uppflyttning i lönegraden B 7.

De sakkunniga framhålla för egen del, att den nuvarande ordningen med
avseende å personalförhållandena å domkapitlens expeditioner uppenbarligen
icke kunde anses tillfredsställande, sedan det konstaterats, att den nya ecklesiastika
boställsordningen medfört en bestående ökning av arbetsbelastningen.
Att befattningshavarna å det gemensamma kansliet anställdes av
olika myndigheter och avlönades efter skilda grunder måste givetvis medföra
olägenheter, liksom naturligen även det förhållandet, att anslagsfrågorna
icke samtidigt och i enahanda ordning bleve föremål för prövning.

Den naturligaste vägen att avhjälpa dessa olägenheter syntes i anslutning
till ett av statskontoret tidigare framfört förslag vara, att all erforderlig personal
uppfördes på en gemensam personalstat för domkapitlen under åttonde
huvudtiteln och att kyrkofonden i sin mån genom att medel omfördes till
vederbörligt anslag bidroge till kostnaderna.

Kyrkofonden torde härvid böra bidraga med hela kostnaden för den personal,
som sysselsattes för stiftsnämndens räkning. Att exakt beräkna dessa
kostnader torde emellertid vara ogörligt, då samma befattningshavare ofta
sysselsattes såväl med domkapitelsärenden som med stiftsnämndsärenden
och förändringar i fråga om personalens disposition för övrigt när som
helst kunde inträffa. Vidare syntes kansliets arbetsbörda inom de skilda
stiften fördela sig olika mellan de två arbetsområdena. En uppskattning i
stora drag av arbetsbördans fördelning syntes därför vara den enda fram -

10

Kungl. Majits proposition Nr 97.

komliga vägen. För att finna en grund för en sådan uppskattning hade
de sakkunniga i oktober 1935 införskaffat uppgifter rörande den tid, varje
befattningshavare dagligen vore sysselsatt med domkapitelsärenden och
stiftsnämndsärenden. Med ledning av dessa uppgifter och de erfarenheter,
som vunnits vid nyssberörda undersökningar å expeditionerna, torde kunna
sägas, att arbetsbördan i genomsnitt till lika stor del hänförde sig till domkapitelsgöromål
och stiftsnämndsgöromål. Härvid hade hänsyn givetvis
icke tagits till stiftsjägmästare och skogliga biträden, som icke torde kunna
räknas till kanslipersonalen.

Kostnaden för erforderlig personal å domkapitlens expeditioner torde vid
sådant förhållande tillsvidare böra bestridas intill 50 procent av kyrkofonden.
En fördelning av kostnaderna efter denna grund komme att innebära
rätt betydande utgifter för kyrkofonden men minskade utgifter under åttonde
huvudtiteln. Att döma av uttalanden av sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet
vid 1932 års riksdag ävensom av kyrkolagsutskottet vid samma
års kyrkomöte syntes statsmakterna hava förutsett, att en överflyttning
av en del av kostnaderna för domkapitlens expeditioner till kyrkofonden
kunde bliva påkallad.

Personalbehov och lönegradsplacering. De individuella förhållandena
inom domkapitlen, stiftsnämnderna och expeditionerna påverkade
icke oväsentligt arbetsbördan inom de skilda stiften. En bedömning av
storleksordningen mellan stiften i avseende å arbetsbelastningen å domkapitelsexpeditionerna
erbjöde under sådana omständigheter stora svårigheter
och måste huvudsakligen grundas på vunna erfarenheter. De i sammanställningen
å sid. 11 angivna siffrorna syntes de sakkunniga dock i detta
sammanhang vara av intresse.

Ett studium av dessa siffror gåve omedelbart vid handen att Visby stift
i fråga örn arbetsmängden borde stå efter de övriga stiften. Vidare vore
det även tydligt, att Lunds stift borde vara betydligt mer arbetskrävande
än de övriga, särskilt om man jämväl beaktade den särställning, som detta
stift intoge ifråga om bestyr med kyrka tillhörig fast egendom samt ecklesiastik
boställsjord, som icke avsåges i ecklesiastik boställsordning. De
återstående stiften utom Luleå syntes i stort sett kunna indelas i tvenne
grupper, omfattande den ena, de stift, där större arbetsbörda kunde förutsättas,
nämligen Uppsala, Linköping, Skara, Växjö och Göteborg, samt den
andra Strängnäs, Västerås, Karlstad och Härnösand. I den förra gruppen
torde Uppsala stift dock i viss mån intaga en särställning. Vid bedömande
av detta stifts arbetsbörda måste nämligen beaktas, att till ärkestiftet ofta
remitterades ärenden, över vilka icke samtliga domkapitel ansåges böra höras,
att domkyrkan stöde under domkapitlets omedelbara vård och förvaltning
ävensom kapitlets befattning med utlandsförsamlingarna. Vad anginge
Luleå stift syntes detsamma, att döma av antalet kontrakt, pastorat, församlingar
etc., icke böra vara alltför arbetskrävande. Med hänsyn till antalet
diarieförda ärenden däremot torde det närmast vara hänförligt till
gruppen Uppsala, Linköping, Skara, Växjö och Göteborg. Den sista bedömningsgrunden
torde i detta fall vara den riktiga i betraktande av att de

Diarie-förda
ärenden
för tiden
Vul934-sl/io 1935

Kon-

trakt

Pasto-

rat

För-

sam-

lingar

Präs-

terliga

befatt-

nin-

gar

E. o.
präs-ter

Skol-

di-

strikt

Skolor

Lärare

Präst-

går-

dar

Löneboställen

Allm. kyrko-hemman

Fonder

En-

heter

Arren-

de-

lotter

En-

heter

Arren-

de-

lotter

Antal

Tillgångar
den 30
juni 1935
kronor

Uppsala ....

3,582

25

159

265

291

43

253

1,257

3,040

240

301

670

14

34

24

824,946

Linköping . . .

2,211

21

132

214

212

43

212

736

1,960

188

360

381

6

6

78

1,287,925

Skara .....

2,290

16

116

374

206

37

338

987

1,656

161

365

450

10

10

67

277,563

Strängnäs . . .

1,621

16

106

168

169

30

166

575

1,749

146

191

311

14

14

64

594,411

Västerås ....

2,025

16

99

131

175

28

128

946

2,214

164

190

278

8

9

62

581,273

Växjö.....

2,775

19

143

255

252

61

255

1,101

2,230

247

408

430

7

7

44

298,504

Lund......

4,270

25

222

440

323

70

434

1,578

4,104

247

704

704

85

85

59

451,666

i Göteborg . . .

2,836

14

126

276

252

57

267

1,118

3,116

195

278

310

16

26

32

509,000

i Karlstad ....

1,889

12

74

142

153

26

140

1,018

1,841

135

146

884

6

61

41

588,119

1 Härnösand . .

1,717

13

91

129

166

27

128

1,125

2,307

141

128

384

1

2

51

656,189

Luleå......

2,474

7

56

65

149

22

63

1,581

2,906

114

76

1,063

—

—

27

217,345

Visby.....

895

3

33

93

39

11

91

134

265

36

106

251

1

3

15

82,101

Kungl. Maj:ts •proposition Nr 97.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

speciella förhållandena inom detta det nordligaste stiftet, såsom befolkningens
trespråkighet, nomadskoleväsendet, statsskolorna i finnbygden m. m., föranledde
arbetsuppgifter, vartill saknades motsvarighet i de sydligare stiften.

De nya personalstaterna, vilka av naturliga skäl icke skulle omfatta
Stockholms stads konsistorium, torde i möjligaste mån böra ansluta sig till
nu gällande stater för domkapitlens expeditioner och befattningshavarna
utgöras av ordinarie och extra ordinarie tjänstemän. Härjämte torde mindre
anslag till extra befattningshavare, renskrivning m. m. i likhet med vad hittills
skett böra ställas till kapitlens förfogande.

De av de sakkunniga förordade staterna för de skilda domkapitelsexpeditionerna
grundade sig på en normalorganisation, innebärande att å en
expedition borde finnas anställda:

ordinarie tjänstemän:

en stiftssekreterare, en stiftsnotarie och en expeditionsvakt med i huvudsak
samma åligganden som hittills,

samt en kansliskrivare, som det huvudsakligen borde åligga att enligt
stiftssekreterarens anvisningar och under dennes kontroll föra domkapitlets
och stiftsnämndens diarier, räkenskaper och förekommande liggare, upprätta
lönelistor för prästerskapet och expeditionens befattningshavare ävensom avräkningslängden
mellan kyrkofonden och pastoraten;

extra ordinarie tjänstemän:

en amanuens med i huvudsak samma åligganden som hittills,

samt ett kontorsbiträde för maskinskrivning och enklare expeditionsgöromål; extra

och tilljälliga tjänstemän:

i erforderlig utsträckning inom ramen av ett för ändamålet anvisat mindre
anslag.

Beträffande stiftssekreterarnas lönegradsplacering erinra de sakkunniga,
att stiftssekreterartjänsterna enligt 1928 års lönereglering vore indelade i
olika klasser med olika lönegradsplacering (jfr ovan). I propositionen nr
102/1928 anförde föredragande departementschefen härom följande:

Domkapitelskommittén och statskontoret hade ansett, att vid reglering
av avlöningsförmånerna för konsistorienotarierna någon indelning av deras
befattningar i olika klasser icke borde förekomma. Statskontoret hade motiverat
sin ståndpunkt till denna fråga dels med att göromålen vid domkapitlen
vore till arten desamma, dels ock därmed att den större arbetsmängden
vid ett domkapitel borde motvägas genom att biträdande personal
i större utsträckning ställdes till förfogande för lättande av notariens arbetsbörda,
varjämte statskontoret åberopade den i allmänhet inom statsförvaltningen
tillämpade praxis i förevarande avseende.

Den av statskommissarien Ouchterlony verkställda utredningen gåve vid
handen, att betydande skiljaktigheter förefunnes i avseende på arbetsbelastningen
vid de olika domkapitelsexpeditionerna. Och i direkt förhållande

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

till arbetsmängden torde — såsom Ouchterlony framhållit — om man bortsåge
från personliga och tillfälliga omständigheter, få anses stå det kvalificerade
arbete, som vid tillgång till tillräcklig biträdeshjälp och vid rationell
arbetsfördelning åvilade konsistorienotarien. Vid de mest arbetstyngda domkapitelsexpeditionerna,
där arbetet måste fördelas mellan ett flertal befattningshavare,
komme således konsistorienotarien att så gott som uteslutande
syssla med högt kvalificerat arbete, som ställde stora krav på vederbörandes
skicklighet och omdömesförmåga, under det att notarien vid en expedition
med mindre sammanlagd arbetsbörda finge själv utföra även en större eller
mindre del av sådant arbete, som i förra fallet utfördes av den biträdande
personalen under notariens uppsikt.

Den nu antydda så att säga kvalitativa skiljaktigheten i den konsistorienotarierna
i de olika stiften åvilade arbetsbördan vore givetvis ägnad att
göra arbetet vid en större domkapitelsexpedition för notarien mera betungande
än vid en mindre. Skälig hänsyn härtill syntes tala för att icke helt
övergiva principen örn ifrågavarande tjänsters indelning i olika löneklasser
utan, örn ock i modifierad form, bibehålla en dylik klassificering.

Genom stiftsnämndernas tillkomst hade otvivelaktigt, yttra de sakkunniga,
den kvalificerade arbetsmängden å expeditionerna ökat. Detta förhållande
hade av flertalet domkapitel och stiftsnämnder tagits till intäkt för
ett upphävande av klassificeringen. Myndigheterna hade härvid — såsom
ovan nämnts — icke stannat vid en uppfattning till lönegraden B 28 av
de lägre placerade stiftssekreterarbefattningarna utan i allmänhet föreslagit,
att stiftssekreterarna skola hänföras till lönegraden B 30.

Frågan om stiftsekreterarnas löneställning hade genom den nya lagstiftningen
komplicerats därigenom, att det icke vore nödvändigt, att stiftssekreteraren
vore ledamot och sekreterare i stiftsnämnden.

Det kunde sålunda förekomma — och förekomme i ett stift — att detta
uppdrag anförtroddes annan tjänsteman å expeditionen. I händelse så skedde
vore det intet som hindrade, att stiftssekreteraren helt befriades från stiftsnämndsgöromålen
för att uteslutande sysselsättas med domkapitlets arbetsuppgifter
— vilket förfarande tillämpats inom nyssberörda stift. Detta förhållande
medförde, att åtminstone ur formell synpunkt kunde göras gällande,
att den nya lagstiftningen icke kunde tagas till motiv för en uppfattning av
stiftssekreterartjänsterna. Enligt de sakkunnigas mening vöre det emellertid
otvivelaktigt, att stiftssekreteraren — även om han icke vore sekreterare i
nämnden — i sin egenskap av chef för domkapitelsexpeditionen i verkligheten
genom den utvidgade kansliverksamheten fått en ökad arbetsbörda
och ett större ansvar än tillförne. Härtill ville de sakkunniga — under
erinran om vad härom anförts i det av de sakkunniga avgivna betänkandet
med förslag till lag örn domkapitel m. m. — framhålla, att de betydelsefulla
arbetsuppgifter och det ansvar i övrigt, som påvilade dessa befattningshavare
och som efter domkapitlens omorganisation kunde förväntas
bliva än mer krävande, i och för sig väl torde motivera de förmånligare avlöningsförhållanden
än dc nu rådande. I detta sammanhang horde jämväl
uppmärksammas, att det förhållandet, att enligt beslut av 1936 års riksdag
i domkapitlen skulle ingå en av Kungl. Majit förordnad ledamot, som ägde
särskild sakkunskap på folkundervisningens område, torde kunna antagas

14

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

medföra, att större krav än hittills komme att ställas på kanslierna i fråga
om utredningar och undersökningar med avseende å skolväsendet berörande
spörsmål.

I ovanberörda betänkande uttalade de sakkunniga, att stiftssekreterarna
under förutsättning att ledamotskap i domkapitlet bereddes åt dem i lönehänseende
borde jämställas med landssekreterare. Sedan riksdagen icke
funnit skäl bifalla de sakkunnigas förslag i fråga örn stiftssekreterarnas
ställning inom domkapitlen torde en sådan löneuppflyttning icke vara att
påräkna. De sakkunniga funne emellertid på grund av vad ovan anförts
en löneförbättring för stiftssekreterarna påkallad och ville i detta avseende
föreslå en uppflyttning med en lönegrad — dock ej ifråga om stiftssekreterartjansten
i Luleå, vilken torde böra kvarstå i lönegraden B 28. Genom
detta förslag skulle klassificeringen bibehållas så tillvida, att stiftssekreterartjänsterna
i Uppsala och Lund placerades en lönegrad högre och i Visby
tre lönegrader lägre än i övriga stift — för vilken ordning de sakkunniga
funne skäl i den olikhet i arbetsbelastningen, som framginge av det föregående.

Enligt de sakkunnigas mening borde således stiftssekreterartjänsterna i
Uppsala och Lund placeras i lönegraden B 29, i Visby i B 25 och i övriga
stift i B 28, därvid de nuvarande befattningshavarna utan ansökan torde
böra meddelas fullmakt i den nya lönegraden.

Rörande arvodena till stiftsnämndernas sekreterare ville de sakkunniga i
detta sammanhang framhålla, att det med fog torde kunna ifrågasättas,
huruvida dessa arvoden — 600 kronor i Lund, 200 kronor i Visby och 300
kronor i övriga stift — utgjorde en skälig ersättning. För en tjänsteman hos
domkapitlet, vilken bekläddes med detta uppdrag, innebure uppdraget otvivelaktigt
— även örn med detsamma sammanhängande arbetsuppgifter utfördes
under tjänstetid — en ökning av arbetsbördan och ett extra ansvar,
som näppeligen kunde anses honorerat med nyssnämnda belopp. Det syntes
därför motiverat, att arvodena till stiftsnämndernas sekreterare sattes åtminstone
till samma belopp, som utginge till ordförande och vice ordförande
i nämnderna, nämligen 800 kronor i Lund, 300 kronor i Visby och
500 kronor i övriga stift.

Arbetsbelastningen å kanslierna vore numera av den omfattningen, att
det måste anses erforderligt, att vid sidan av stiftssekreteraren i regel funnes
en stiftsnotarie. Stiftsnotarier funnes för närvarande i Uppsala och
Lund och hade placerats i lönegraden B 21. Denna lönegradsplacering
av stiftsnotarier torde jämväl i fortsättningen i allmänhet få anses väl avvägd
med hänsyn till jämförliga befattningar inom förvaltningen i övrigt.
Vad beträffade domkapitlen i Uppsala och Lund, där verksamhetens omfattning
krävde flera kvalificerade befattningshavare än i övriga stift, ifrågasatte
de sakkunniga dock, om det icke vore ändamålsenligt att inrätta förste
stiftsnotariebefattningar i lönegraden B 24 eller samma lönegrad, till vilken
länsnotarie och länsbokhållare av första klass hänförts. En sådan anordning
syntes de sakkunniga innebära fördelar jämväl med avseende å stiftssekre -

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

terarkårens rekrytering. De nuvarande stiftsnotarierna torde i så fall utan
ansökan böra erhålla fullmakt å de nya befattningarna.

Ovannämnda normalorganisation förutsatte, att de rent kamerala uppgifterna
sammanfördes på en hand. En sådan anordning tedde sig naturlig
med hänsyn till berörda arbetsuppgifters inbördes sammanhang och likartade
natur. I den mån så redan skett hade förfarandet även visat sig
ändamålsenligt. I betraktande av den betydelse denna befattning hnge
inom organisationen och de krav ifråga örn noggrannhet, pålitlighet och
omdöme, som måste ställas på dess innehavare, syntes befattningen böra
uppföras såsom ordinarie och placeras såsom kansliskrivare i lönegraden
B 11. I den mån dylika tjänster föresloges i stift, där nu befintliga ordinarie
kanslibiträdesbefattningar icke skulle komma att bibehållas, förutsattes,
att kanslibiträdena utan ansökan konstituerades till kansliskrivare.

Ifråga om expeditionsvakterna hade så gott som allmänt framställts önskemålet,
att dessa befattningshavare skulle placeras i lönegraden B 7, d. v. s.
den lönegrad, till vilken förste vaktmästare plägade hänföras. Som motivering
hade huvudsakligen anförts, att stiftsnämndernas verksamhet medfört
ökning av arbetsbördan. Att så vore förhållandet kunde givetvis icke
betridas. Då emellertid dessa expeditionsvakter redan åtnjöte samma avlöningsförmåner,
som motsvarande befattningshavare i andra ämbetsverk,
torde man — med beaktande jämväl av de konsekvenser en förändrad placering
kunde väntas medföra — icke lämpligen kunna i detta sammanhang
tillmötesgå de uttalade önskemålen. Frågan om och i vad mån en differentiering
eller lönegradsuppflyttning ifråga örn expeditionsvaktsbefattningarna
inom allmänna civilförvaltningen kunde vara påkallad eller genomförbar
torde närmast falla under 1936 års lönekommittés bedömande.

I avseende å den extra ordinarie personalen erinra de sakkunniga örn att
för dylika befattningshavare enligt kungörelsen nr 397/1935 skulle ifråga
örn tjänstgöringstidens längd gälla, vad därom funnes stadgat för jämförlig
ordinarie tjänsteman; dock att i extra ordinarie befattning undantagsvis
finge anställas befattningshavare med en daglig tjänstgöringstid, motsvarande
hälften av den för ordinarie tjänsteman bestämda. Med hänsyn till
svårigheterna att i regel i stiftsstäderna erhålla halvtidsamanuenser, som
icke hade sitt huvudsakliga intresse på annat håll, hade i förslagen uppförts
allenast befattningar med heltidstjänstgöring. Amanuenserna torde i
likhet med vad för närvarande vore fallet i regel böra placeras i 16:e lönegraden
i stift, där stiftsnotarie funnes, och eljest i 18:e lönegraden.

Med utgångspunkt från den ovan skisserade normalorganisationen hava
de sakkunniga därefter behandlat varje domkapitelsexpedition för sig med
beaktande av framkomna önskemål och föreliggande särskilda förhållanden.
För att vinna i möjligaste mån full jämförelse mellan kostnaderna för de
skilda expeditionerna hava därvid alla till löneplan hänförliga löner angivits
i F-ort och upptagits i lägsta löneklassen inom respektive lönegrad. Av
vad de sakkunniga härutinnan anfört inhämtas:

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Uppsala stift.

Under budgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare................

.....lgr. B

28

9,300

Stiftsnotarie ..................

..... » B

21

6,210

Kanslibiträde .................

..... » B

7

2,730

Expeditionsvakt................

..... » B

5

2,430

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens..................

......lgr.

16

3,960

Kontorsbiträde.................

»

4

1,980

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:
Skrivbiträde.......................

Säger å domkapitlets stat kronor

20,670

5,940

1,830

28,440

b) med avlöning från kyrkofonden:

Juridiskt biträde.................................. 3,900

Skrivbiträde..................................... 2,100

Säger från kyrkofonden kronor 6,000
Summa kronor 34,440

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...................

• lgr.

B

30

10,260

Förste stiftsnotarie...............

»

B

24

7,440

Stiftsnotarie......................

»

B

21

6,210

Kansliskrivare...................

»

B

11

3,360

Kanslibiträde...................

B

7

2,730

Kanslibiträde.....................

. »

B

7

2,730

Expeditionsvakt...................

»

B

7

2,730

Kontorsbiträde....................

»

B

4

2,280

37,740

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens eller kontorsman...........

lgr. 18

4,440

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

1,200

Summa kronor 43,380

Domkapitelsexpeditionen i Uppsala torde, framhålla de sakkunniga, med
undantag för Lunds stift vara den mest arbetstyngda domkapitelsexpeditionen
och krävde större personal än expeditionerna i allmänhet. Huruvida
tillräckliga skäl förelåge att redan nu inrätta ytterligare en ordinarie stiftsnotarietjänst
syntes dock tveksamt. Försiktigheten syntes bjuda att avvakta
ytterligare erfarenhet, innan så skedde. I stället torde tills vidare böra anställas
en extra ordinarie stiftsnotarie i 20:e lönegraden. Likaså torde skrivbiträdespersonalen
till en del böra givas extra ordinarie anställning.

Därest en kansliskrivar- och en kanslibiträdesbefattning uppfördes i staten
torde någon ytterligare kontorsutbildad tjänsteman knappast vara av nöden.
Aven ur rekryteringssynpunkt torde vara att föredraga, att den extra ordinarie
tjänsteman, som myndigheterna ifrågasatt i 18:e lönegraden, hade den
utbildning, som erfordrades för stiftsnotarie- och stiftssekreterarbefattning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97. 17

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................

lgr. B 29

9,780

Stiftsnotarie.......................

» B 24

7,440

Kansliskrivare.....................

» B 11

3,360

Kanslibiträde......................

» B 7

2,730

Expeditionsvakt....................

» B 5

2,430

25,740

Extra ordinarie befattningshavare:

Stiftsnotarie.......................

. . lgr. 20

5,130

Amanuens........................

. . » 16

3,960

Kontorsbiträde.....................

. . » 4

1,980

Kontorsbiträde.....................

. . » 4

1,980

13,050

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

1,200

Summa kronor

39,990

Linköpings stift.

Under budgetåret 193611937 tillgänglig ''personal:
a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................

. lgr. B 27

8,820

Expeditionsvakt.....................

. » B 5

2,430

11,250

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens........................

lgr. 18

4,440

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Räkenskapsförare (3 tim. dagl.).........

. 1,700

Skrivbiträde (4 » » ).........

. 1,300

3,000

Säger å domkapitlets stat

kronor

18,690

b) med avlöning från kyrkofonden:

Manligt biträde (forstmästarutbildning) . .
Skrivbiträde.......................

3,600

1,800

Säger från kyrkofonden

kronor

5,400

Summa kronor

24,090

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. lgr. B 30

10,260

Förste stiftsnotarie..................

. » B 24

7,440

Bokförare........................

. » B 18

5,130

Kanslibiträde.....................

. » B 7

2,730

Expeditionsvakt...................

. » B 7

2,730

28,290

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens........................

lgr. 16

3,960

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

Summa kronor

1,800

34,050

Särskild bokförare syntes de sakkunniga icke vara erforderlig. Bokföringsarbetet
ävensom de flesta andra rent kamerala uppgifterna torde såsom ovan
sagts kunna anförtros åt en kansliskrivare under redogörarens tillsyn.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 97.

18 Kungl. Magita proposition Nr 97.

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare ....................lgr. B 28 9,300

Stiftsnotarie....................... » B 21 6,210

Kansliskrivare...................... » Bil 3,360

Expeditionsvakt.................... » B 5 2,430 21,300

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens..........................lgr. 16 3,960

Kontorsbiträde....................... » 4 1,980 5,940

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.. .............. 1,800

Summa kronor 29,040

Skara stift.

Under budgetåret 193611937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................lgr. B 27 8,820

Expeditionsvakt.................... » B 5 2,430 11,250

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens................................lgr. 18 4,440

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde (4 tim. dagk)........................... 1,050

Säger å domkapitleté stat kronor 16,740

b) med avlöning från kyrkofonden:

Bokhållare...................................... 4,200

Kanslibiträde (skogsskoleutbildning, biträden å expeditionen

7—8 mån. om året).............................. 1,225

Skrivbiträde (3 tim. dagk)........................... 360

Tillfällig skrivhjälp............................, . . . 215

Säger från kyrkofonden kronor 6,000

Summa kronor

22,740

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.......................

. . . . lgr. B 30

10,260

Stiftsnotarie..........................

.... » B 21

6,210

Kontorist............................

____ » B 15

4,200

Kanslibiträde.........................

.... » B 7

2,730

Expeditionsvakt.......................

.... » B 7

2,730

Kontorsbiträde........................

.... » B 4

2,280

Summa kronor

28,410

Beträffande stiftsnotarien, expeditionsvakten och kontorsbiträdet hade myndigheterna
icke angivit, till vilken lönegrad befattningarna borde hänföras,
utan endast uttalat, att vederbörande tjänster borde inrättas såsom ordinarie
i fnot deras uppgifter svarande lönegrad. Ovan hade angivits de lönegrader,
som närmast torde hava åsyftats.

Kungl. May.ts proposition Nr 97. 19

Stiftsnämnden hade framhållit, att nämnden sedan sommaren 1933 anställt
en särskild tjänsteman, stiftsbokhållare, som tidigare — sedan 1918 —
tjänstgjort å landskontor och där huvudsakligen handhaft ärenden rörande
statens jordbruksdomäner och de ecklesiastika löneboställena, samt att detta
visat sig synnerligen ändamålsenligt och i hög grad underlättat expeditionsarbetet.
Det vore därför ett bestämt önskemål att kunna bereda denne
tjänsteman fast anställning vid stiftsnämnden med åtnjutande av de löneförmåner,
som svarade mot det arbete, som av honom utfördes.

Denne bokhållare handhade stiftsnämndens diarium och hela bokföring
samt skötte expeditionens löpande ärenden. Han vore även för domkapitlets
räkning behjälplig vid uträkning av arvoden och dyrtidstillägg m. m. till
prästerliga befattningshavare. Då denne tjänsteman syntes vara en mycket
betydelsefull tillgång för expeditionen, torde anledning föreligga att i möjligaste
mån tillmötesgå de uttalade önskemålen. Att med hänsyn till personliga
förhållanden inrätta en ordinarie befattning torde emellertid näppeligen
kunna komma ifråga. Däremot torde intet böra hindra, att för denne
befattningshavares räkning medgåves en icke-ordinarie befattning i 15:e lönegraden.
I stället torde med inrättande i detta stift av den i normalplanen
upptagna ordinarie kansliskrivarbefattningen böra tillsvidare anstå. Skäl
torde vidare vara för handen att under motsvarande tid å expeditionen anställa
ett extra ordinarie kanslibiträde.

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare................

.....lgr. B 28

9,300

Stiftsnotarie ...................

..... » B 21

6,210

Expeditionsvakt ................

strå ordinarie befattningshavare:

..... » B 5

2,430

17,940

Kontorist .....................

.......lgr. 15

3,750

Kanslibiträde ..................

....... » 7

2,430

Kontorsbiträde.................

...... » 4

1,980

8,160

Summa kronor

26,100

Strängnäs stift.
Under budgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:
a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare..........................

. lgr. B 27

8,820

Extra ordinarie personal:

Amanuens ..........................lgr.

18 4,440

Expeditionsvakt....................... »

5 2,130

6,570

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde (3 tim. dagk)..................

1,500

Säger å domkapitlets

stat kronor

16,890

b) med avlöning från kyrkofonden:

Amanuens (6 tim. dagk).....................

3,900

Redogörare ..............................

600

Skrivbiträde (3 tim. dagk) ...................

800

Säger från kyrkofonden kronor

5,300

Summa kronor 22,190

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...........

...........lgr. B

28

9,300

Stiftsnotarie..............

........... » B

21

6,210

Stiftsbokhållare...........

.......... » B

15

4,200

Kanslibiträde.............

.......... » B

7

2,730

Expeditionsvakt...........

........... » B

5

2,430

Extra befattningshavare, renskrivning m. m................ 1,000

Summa kronor 25,870

Myndigheterna hade ansett en lönereglering påkallad och att befattningarna
borde inrättas såsom ordinarie men icke framlagt något förslag örn lönegradsplacering.
För fullständighetens skull hade de sakkunniga dock i uppställningen
angivit de lönegrader, som närmast torde hava åsyftats. Likaså
hade beloppet till extra befattningshavare, renskrivning m. m. uppskattats
med hänsyn till stiftsnämndens uttalande, att »för tillgodoseende av behov
av tillfälliga arbetskrafter under vissa tider torde ett mindre anslag böra
beräknas».

JDe sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. lgr. B 28

9,300

Stiftsnotarie.......................

. » B 21

6,210

Kansliskrivare.....................

. » B 11

3,360

Expeditionsvakt....................

» B 5

2,430

21,300

Extra ordinarie befattningshavare:

Kontorsbiträde.....................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

■ lgr. 4

1,980

1,000

Summa kronor

24,280

Den nuvarande domkapitelsamanuensen, vilken icke vore jurist, uppnådde
pensionsåldern i november månad 1937. Därest en förändrad organisation
av domkapitelskanslien dessförinnan skulle träda i tillämpning, syntes således
någon övergångsanordning vara erforderlig för Strängnäs stifts vidkommande.
Lämpligast syntes i så fall vara, att medel utöver vad som angivits
ställdes till förfogande för avlönande intill dagen för avskedet av
denne amanuens.

V ästerås stift.
Under hudgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................

lgr. B 27 8,820

Expeditionsvakt.....................

» B 5 2,430

11,250

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens (4 tim. dagk) .............

........lgr. 18

2,537

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde (5 tim. dagk).............

1,850

Säger å domkapitlets stat kronor 15,637

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97-b) med avlöning från kyrkofonden:

Amanuens (3 tim. dagk).............................. 2,100

Juridiskt biträde.................................... 2,500

Skrivbiträde (2 tim. dagk) ............................ 600

Skrivbiträde....................................... 1,800

Säger från kyrkofonden kronor 7,000

Summa kronor 22,637

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie tjänstemän:

Stiftssekreterare.....................lgr. B 30 10,260

Stiftsnotarie........................ » B 21 6,210

Expeditionsvakt..................... » B 7 2,730 19 200

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.................................lgr. 16 3,960

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde................................ 2,800

Skrivbiträde................................ 1,800 4,600

Summa kronor 27,760

Myndigheterna hade framhållit, att förutom stiftssekreterare och stiftsnotarie
för arbetets behöriga fullgörande nödvändigtvis måste finnas ännu
en tjänsteman, helst med juridisk utbildning, vilken borde benämnas amanuens
och erhålla extra ordinarie anställning med placering i lägst 16:e
lönegraden. Enligt vad som uppgivits, syntes närmast avses, att denne befattningshavare
skulle handhava de arbetsuppgifter, diarieföring, bokföring
etc., som i det föregående ansetts lämpligen kunna anförtros åt en kansliskrivare.

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. lgr. B 28

9,300

Stiftsnotarie...............

. » B 21

6,210

Kansliskrivare.....................

. » B 11

3,360

Expeditionsvakt....................

Extra ordinarie befattningshavare:

■ » B 5

2,430

21,300

Kontorsbiträde.....................

lgr. 4

1,980

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

1,800

Summa

kronor

25,080

Växjö stift.

Under budgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................lgr. B 27 8,820

Kanslibiträde....................... » B 7 2,730

Expeditionsvakt..................... » B 5 2,430 ] 3,980

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.........................

Igr. 18

4,440

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. .

500

Säger å domkapitlets stat kronor

18,920

b) med avlöning från kyrkofonden:

Juridiskt biträde....................

4,000

Skrivbiträde.......................

1,800

Säger från kyrkofonden kronor

5,800

Summa kronor

24,720

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål (avgivna under hand vid

besök å expeditionen):

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. Igr. B 28

9,300

Stiftsnotarie........................

. » B 21

6,210

Kansliskrivare......................

» B 11

3,360

Kanslibiträde.......................

. » B 7

2,730

Expeditions vakt.....................

Extra ordinarie befattningshavare:

. » B 7

2,730

24,330

Amanuens........................

Igr. 18

4,440

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. .

1,000

Summa kronor

29,770

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. Igr. B 28

9,300

Stiftsnotarie.......................

. » B 21

6,210

Kansliskrivare......................

. » B 11

3,360

Expeditionsvakt.....................

Extra ordinarie befattningshavare:

. » B 5

2,430

21,300

Amanuens........................

. . . Igr. 16

3,960

Kontorsbiträde......................

. . . » 4

1,980

5,940

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. .

1,000

Summa kronor 28,240

Lunds stift.

Under budgetåret 193611937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...............

......Igr- B

28

9,300

Stiftsnotarie .................

...... » B

21

6,210

Kanslibiträde.................

...... » B

7

2,730

Expeditionsvakt ..............

Extra ordinarie befattningshavare:

...... » B

5

2,430

20,670

Amanuens...................

Igr. 16

3,960

Arvode till manliga extra biträdet F.

Malmström . .

4,200

Extra befattningshavare, renskrivning

m. m.......

1,800

Säger å domkapitlets stat kronor

30,630

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

b) med avlöning från kyrkofonden:

Juridiskt biträde.................................. 4,320

» » 3,720

» » 3,600

Skrivbiträde..................................... 2,400

» ..................................... 1,800

Tillfällig skrivbj alp................................ 660

Säger från kyrkofonden kronor 16,500

Summa kronor 47,130

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie tjänstemän:

Stiftssekreterare...............Igr. B 30 10,260

tilläggsarvode...................... 2,500 12,760

Förste stiftsnotarie...................Igr. B 24 7,440

» » » B 24 7,440

Stiftsnotarie........................ » B Ql 6,210

Kansliskrivare...................... » Bil 3,360

Kanslibiträde....................... » B 7 2,730

Expeditionsvakt..................... » B 7 2,730

Kontorsbiträde...................... » B 5 2,430 45,100

Extra ordinarie befattningshavare:

Extra stiftsnotarie.....................Igr. 19 4,770

» » » 19 4,770

Kontorsbiträde........................ » 4 1,980

* » 4 1,980 13,500

Summa kronor 58,600

Lunds domkapitelsexpedition hade otvivelaktigt att bära betydligt större
arbetsbörda än övriga expeditioner. Att så måste vara förhållandet framginge
med tydlighet redan av de ovan lämnade statistiska uppgifterna. Härtill
komme emellertid, att stiftsnämndens befattning med kyrka tillhörig fast
egendom samt ecklesiastik boställsjord, som icke avsåges i ecklesiastik boställsordning,
i detta stift, vilket i avseende å förekomsten av dylik egendom
intoge en absolut särställning, förorsakade icke oväsentligt arbete å expeditionen.
Behovet av arbetskrafter hade här också efter den nya ecklesiastika
lagstiftningens ikraftträdande gjort sig gällande med större styrka
än annorstädes.

Myndigheternas framställning avsåge att i första hand bibehålla personal
i samma omfattning som för närvarande. Häremot torde intet vara att
erinra. Ifrågasättas kunde dock, om tillräcklig erfarenhet ännu kunde hava
vunnits för att bereda befattningshavarna ordinarie anställning i den utsträckning,
som föreslagits. Försiktigheten syntes bjuda att tillsvidare i detta avseende
iakttaga en viss återhållsamhet.

Extra biträdet F. Malmström, som den 23 mars 1937 uppnådde 65 års
ålder, hade enligt beslut av 1936 års riksdag beviljats pension från och med
månaden näst efter den, varunder han lämnade sin anställning, dock tidigast
från och med den 1 april 1937.

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Be sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. lgr. B 29

9,780

Förste stiftsnotarie..................

. » B 24

7,440

Stiftsnotarie.......................

. » B 21

6,210

Kansliskrivare.....................

. » B 11

3,360

Kanslibiträde......................

. » B 7

2,730

Expeditionsvakt.....................

Extra ordinarie befattningshavare:

. i B 5

2,430

31,950

Stiftsnotarie........................

. . . lgr. 20

5,130

Amanuens.........................

. . . » 18

4,440

» ........................

. . . » 16

3,960

Kontorsbiträde......................

. . . » 4

1,980

» ......................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. .

. . » 4

1,980

17,490

1,800

Summa kronor

51,240

Göteborgs stift.
Under budgetåret 193611937 tillgänglig personal:
a) roed avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...............

......lgr. B 27

8,820

Kanslibiträde.................

...... » B 7

2,730

Expeditionsvakt...............

...... » B 5

2,430

13,98

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens...................

lgr. 18

4,440

Extra befattningshavare, renskrivning

m. m.:

Skrivbiträde (4 tim. dagk).......

1,100

Säger

å domkapitlets stat

kronor

19,520

b) med avlöning från kyrkofonden:

Amanuens ...................

Skrivbiträde..................

Tillfällig skrivhjälp.............

4,440

2,280

780

Säger

från kyrkofonden kronor

7,500

Summa kronor

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

27,020

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare................

.....lgr. B 30

10,260

Stiftsnotarie...................

..... » B 24

7,440

Kanslibiträde..................

..... » B 8

2,880

Expeditionsvakt................

..... » B 7

2,730

Kontorsbiträde.................

..... » B 4

2,280

25,590

Extra ordinarie befattningshavare:

Stiftsnotarie...................

lgr. 19

4,770

Extra befattningshavare, renskrivning m. m..........

1,800

Summa kronor 32,160

Kungl. Maj:ts proposition

Nr 97.

25

De sakkunnig as förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...................

. . lgr. B 28

9,300

Stiftsnotarie......................

. . » B 21

6,210

Kansliskrivare....................

. . > B 11

3,860

Expeditionsvakt...................

. . » B 5

2,430

21,300

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.......................

. . . . lgr. 16

3,960

Kontorsbiträde....................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

. . . . » 4

1,980

5,940

1,800

Summa kronor

29,040

Karlstads stift.

Under budgetåret 1936!1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning från domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare................

.....lgr. B 27

8,820

Kanslibiträde..................

..... » B 7

2,730

Expeditionsvakt................

..... » B 5

2,430

13,980

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens (31/2 tim. dagk).......

lgr. 18

2,220

Säger å domkapitlets stat kronor

16,200

b) med avlöning från kyrkofonden:

Amanuens (3 Va tim. dagk).......

2,400

Skrivbiträde..................

2,100

Tillfällig skrivhjälp.............

500

Säger

från kyrkofonden kronor

5,000

Summa kronor

21,200

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...............

......lgr. B 27

8,820

Stiftsnotarie...................

...... * B 24

7,440

Kansliskrivare................

.... » B 11

3,360

Expeditionsvakt................

...... » B 7

2,730

22,350

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens...................

........lgr. 18

4,440

Kontorsbiträde................

........ » 4

1,980

6,420

Summa kronor 28,770

Domkapitlet bade ansett sig icke böra avgiva något förslag i fråga om
befattningshavarnas placering i lönegrad. Vad ovan angivits grundade sig
på uttalanden av stiftsnämnden.

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.
De sakkunnigas förslag:

Stiftssekreterare........

.....lgr. B 28

9,300

Stiftsnotarie........

..... » B 21

6,210

Kansliskrivare.........

..... » B 11

3,360

Expeditionsvakt................

..... » B 5

2,430

21,300

Extra ordinarie befattningshavare:
Amanuens..................

.......lgr. 16

3,960

Kontorsbiträde.................

....... » 4

1,980

5,940

Summa

kronor

27,240

Härnösands stift.

Under budgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................lgr. B 27

Kanslibiträde....................... » B 7

Expeditionsvakt..................... » B 5

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.................................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Kontorsbiträde (manligt) ......................

Tillfällig skrivhjälp..........................

Säger å domkapitlets stat kronor 20,720

b) med avlöning från kyrkofonden:

Skrivbiträde (4 tim. dagk)....................

Tilläggsarvode åt kontorsbiträdet...............

Tillfällig skrivhjälp.........................

8,820

2,730

2,430

lgr. 18

2,200

100

13,980

4,440

2,300

..................... 1,200

..................... 600

........................ 100

Säger från kyrkofonden kronor 1,900

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

Stiftsnotarie.......................

Kansliskrivare.....................

Kanslibiträde......................

Expeditionsvakt....................

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens........................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

Summa kronor

22,620

fr. B 27

8,820

* B 24

7,440

* B 11

3,360

» B 7

2,730

* B 7

2,730

25,080

lgr. 19

4,770

1,200

Summa kronor 31,050

Myndigheterna hade hemställt, att, åt det nuvarande extra kontorsbiträdet,
en f. d. affärsman i 40 års-åldern, vilken varit anställd hos domkapitlet
sedan år 1929 och nu åtnjöte en avlöning av 2,800 kronor, måtte med hänsyn
till hans användbarhet beredas ordinarie anställning i sjunde lönegraden.

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

I betraktande av föreliggande omständigheter torde erinran icke böra göras
mot en placering av denne tjänsteman i nämnda lönegrad. Anställningen
borde dock — i likhet med vad som föreslagits ifråga örn kontorsbiträden
vid andra domkapitel — givas extra ordinarie karaktär.

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...................

Stiftsnotarie......................

Kansliskrivare....................

Expeditionsvakt...................

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens......................

Kanslibiträde......................... *

Extra befattningshavare, renskrivning m. m......

Igr. B 28
» B 21
» B 11
» B 5

. . Igr. 16
7

9,300

6,210

3,360

2,430

3,960

2,430

21,300

6,390

1,000

Summa kronor 28,690

Luleå stift.

Under budgetåret 193611937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Kanslibiträde.......................

Expeditionsvakt.....................

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.........................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde .......................

Räkenskapsförare

Tillfällig skrivhj älp........................... 6^5

b) med avlöning från kyrkofonden:
Skrivbiträde (6 tim. dagk).....

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................

Stiftsnotarie . .

Kansliskrivare .

Kanslibiträde . .

Expeditionsvakt
Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.......................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m
Skrivbiträde.......................

. B

28

9,300

B

7

2,730

B

5

2,430

14,460

Igr. 18

4,440

. 1,960

350

625

2,935

lets

stat

kronor

21,835

1,500

Summa

kronor

23,335

•. B

30

10,260

B

24

7,440

B

11

3,360

B

7

2,730

B

7

2,730

26,520

Igr. 19

4,770

1,960

Summa kronor 33,250

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...................

Stiftsnotarie......................

Kansliskrivare....................

Expeditionsvakt...................

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.......................

Kontorsbiträde....................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m

lgr. B 28

9,300

» B 21

6,210

» B 11

3,360

» B 5

2,430

21,300

. . lgr. 16

3,960

. . » 4

1,980

5,940

1,800

Summa kronor 29,040

Visby stift.

Under hudgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...........................lgr g 24 7,440

Extra ordinarie befattningshavare:

Expeditionsvakt tim. dagk).............. » B 5 1,674

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Amanuens.................................. 1 000

Skrivbiträde (6 tim. dagk)...................... E500 2 500

Säger å domkapitlets stat kronor 11,614

b) med avlöning från kyrkofonden:

Amanuens (tilläggsarvode) . . .
Skrivbiträde ( » ) . . .

Säger från kyrkofonden kronor

3,400

300

3,700

Summa kronor

15,314

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare............

Extra ordinarie befattningshavare:

Stiftsnotarie...............

Kanslibiträde (6 tim. dagk) . . .
Expeditionsvakt (6 tim. dagk)

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare............

Expeditionsvakt............

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens................

Kontorsbiträde.............

. lgr. B 30

10,260

lgr.

21

5,490

»

7

2,083

»

5

1,826

9,399

Summa

kronor

19,659

;r. B

25

7,890

B

5

2,430

10,320

lgr.

18

4,440

»

4

1,980

6.420

Summa kronor 16,740

29

Kungl. Maj.ts ''proposition Nr 97.

De sakkunniga hava sammanfattningsvis meddelat, att — bortsett från
avlöningsförhöjningar, dyrortsgruppering och kallortstillägg — avlöningskostnaderna
vid domkapitlens expeditioner under budgetåret 1936/1937 beräknades
uppgå till sammanlagt 307,436 kronor, varav 235,836 kronor belöpte
å det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till avlöningar vid
domkapitlen och 71,600 kronor å kyrkofonden, och att motsvarande kostnader
enligt de föreslagna personalstaterna skulle komma att utgöra 354,720
kronor, innebärande en kostnadsökning av i runt tal 47,300 kronor eller
15,4 procent.

Anslagsberäkningar. Till belysande av vad de sakkunnigas förslag
skulle innebära ur anslagssynpunkt hava de sakkunniga meddelat nedanstående
sammanställning, utvisande dels den för budgetåret 1936/1937 för
domkapitlen fastställda avlöningsstaten, dels de belopp, vilka vid i övrigt
oförändrade förhållanden hade bort uppföras i staten vid en tillämpning av
de av de sakkunniga föreslagna personalstaterna:

För 1936/
1937 fast-ställda be-lopp.

Vid tillämp-ning av de
sakkunnigas
förslag er-forderliga
belopp.

Ökning +
VTinskning —

1.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ..............

180,750

286,500

+ 105,750

2.

Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp................

26,900

22,700

_

4,200

b. Arvodesförhöjning till sekreteraren
vid Stockholms stads konsisto-rium, förslagsvis............

540

540

c. Vikariatsersättningar m. m., för-slagsvis ..................

760

500

—

260

Säger

28,200

23,740

—

4,460

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie per-sonal:

a. Grundavlöningar m. m.........

71,850

97,500

+

25,650

b. Avlöningsförhöjningar m. m., för-slagsvis ..................

12,000

6,000

—

6,000

Säger

83,850

103,500

+

19,650

4.

Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, för-slagsvis ....................

60C

1,200

+

600

1

Summa kronor

293,40C

414,940

+

121,540

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Minskningarna under rubriken »Arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Maj:t» vore föranledda av extra biträdet vid Lunds domkapitel
F. Malmströms avgång och nedsättningen av anslagsposten till avlöningsförhöjningar
m. m. av det förhållandet, att flertalet nuvarande äldre
amanuenser beräknades bliva befordrade till stiftsnotarier.

Till finansieringen av den beräknade avlöningsstaten borde kyrkofonden
enligt vad ovan anförts bidraga med 50 procent av den del, som belöpte
på domkapitlens expeditioner, d. v. s. efter avdrag av beräknade kostnader
för Stockholms stads konsistorium och arvoden till domkapitlens ledamöter
m. m.

Från slutsumman...................................414 940

skulle sålunda avdragas dels arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t ................ 23,740

dels det belopp, som av grundavlöningsanslaget till ickeordinarie
tjänstemän plägade ställas till Stockholms stads
konsistoriums förfogande eller.................... 3,700 27 440

varefter kyrkofondens andel skulle utgöra hälften av återstoden . . 387,500
eller 193,750 kronor. För finansieringen av berörda stat skulle alltså hava
erfordrats ett anslag å åttonde huvudtiteln å 221,190 kronor.

Kyrkofondens på detta sätt beräknade andel av kostnaderna torde för
enkelhetens skull kunna utgå med beräknat belopp, oavsett vilken belastning
anslaget kunde utvisa. Med hänsyn till osäkerheten ifråga örn den
uppskattning, som kunnat verkställas med avseende å arbetsbördans fördelning
mellan domkapitels- och stiftsnämndsärenden, syntes ett sådant förfarande
knappast böra ingiva några betänkligheter.

I detta sammanhang hava de sakkunniga framhållit, att ett genomförande
av de sakkunnigas förslag — oaktat att statsmakterna, såsom tidigare framhållits,
vid boställsfrågans behandling år 1932 synbarligen icke räknat med
någon egentlig kostnadsökning för kyrkofonden för domkapitlens expeditioner
- icke syntes påkalla någon lagändring med hänsyn till den utformning,
som givits kyrkofondslagen och ecklesiastika boställsordningen.

Stif tsj ägmästare och skogliga biträden. Enligt de sakkunnigas
förslag skulle stiftsnämndernas kansligöromål i sin helhet utföras av domkapitlets
befattningshavare och särskild personal för berörda arbetsuppgifter
icke vidare anställas hos stiftsnämnderna. Stiftsnämndernas personal skulle
sålunda, yttra de sakkunniga, efter förslagets genomförande bestå uteslutande
av stif tsjägmästare och skogliga biträden. Dessa befattningshavares
anställnings- och tjänstgöringsförhållanden torde icke kunna innefattas i det
åt de sakkunniga lämnade utredningsuppdraget. Emellertid sammanhängde
stiftsjägmästarnas verksamhet så intimt med de arbetsuppgifter, som skulle
utföras å domkapitlets expeditioner, att det knappast borde underlåtas att
i detta sammanhang något beröra dessa tjänstemän. Efter en redogörelse
för ifrågavarande befattningshavares ställning och verksamhet framhålla de
sakkunniga, att — därest de sakkunnigas förslag med avseende å domkapitlens
personalstater vunne bifall, i vilket fall de på grund av stifts -

31

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

nämndernas verksamhet tillkomna kan slitj än stern ännen finge sina anställnings-
och pensionsförhållanden reglerade — billigheten syntes kräva, att
också stiftsjägmästare och biträdande stiftsjägmästare gjordes delaktiga av
motsvarande förmåner. Stiftsjägmästarna torde i sa fall i berörda hänseenden
böra beredas samma ställning som ordinarie statstjänstemän och biträdande
stiftsjägmästarna som extra ordinarie statstjänstemän.

Vad anginge s. k. skogliga biträden, hade sådana på kyrkofondens bekostnad
hittills anställts blott i Uppsala och Karlstad och där endast för
viss del av året. Återstående tid hade de sysselsatts med indelningsförrättningar,
vilket arbete enligt boställsordningen skulle bekostas av vederbörande
pastorat. I den mån sådana biträden även framdeles bleve erforderliga
torde anställningen böra ordnas på sätt hittills skett, d. v. s. att Kungl.
Majit medgåve anställande under erforderlig tid av djdikt biträde mot visst
bestämt månadsarvode från kyrkofonden.

Särskilda yttranden. De sakkunnigas ordförande, domprosten Brilioth
bar i särskilt yttrande förklarat sig anse, att stiftssekreterarna i Uppsala
och Lund borde i lönehänseende placeras något högre än sina kolleger
i övriga stift, nämligen i lönegraden B 30.

Rådmannen Sandström, har i särskilt yttrande på anförda skäl uttalat,
att stiftssekreteraren i Luleå stift borde allt fortfarande i lönehänseende jämställas
med stiftssekreterarna i Uppsala och Lund och förty placeras i lönegraden
B 29.

Yttranden över 1934 års domkapitelsakkunnigas förslag. Domkapitlen
hava i allmänhet tillstyrkt de sakkunnigas förslag. I de fall, då erinringar
framförts, hava dessa i regel avsett förhallandena vid respektive domkapitelsexpedition.
Härutinnan inhämtas av ifrågavarande yttranden följande:

Domkapitlet i Uppsala. Tillräckliga skäl hade icke förebragts för ett
frångående av domkapitlets tidigare uttalade mening, att stiftssekreterartjänsten
borde uppflyttas i lönegraden B 30. Den hittillsvarande erfarenheten
hade ådagalagt det permanenta behovet av den stiftsnotarietjänst,
som enligt de sakkunnigas förslag skulle beredas extra ordinarie ställning
med placering i 20:e lönegraden. Förutom den av de sakkunniga föreslagna
stiftsnotarietjänsten i lönegraden B 24 borde därför inrättas en ordinarie
andre stiftsnotarietjänst i lönegraden B 21. I stället för de av de
sakkunniga ifrågasatta två extra ordinarie kontorsbiträdestjänsterna i 4:e
lönegraden borde inrättas två ordinarie tjänster nämligen en kanslibiträdestjänst
i lönegraden B 7 och en kontorsbiträdestjänst i lönegraden B 4.
Ifrågavarande tjänster vore av permanent natur och förenade med arbetsuppgifter,
som tillfullo motiverade den av domkapitlet föreslagna lönegradsplaceringen.
Det föreslagna kanslibiträdet skulle tjänstgöra å stittsjägmästarexpeditionen.
Då stiftsjägmästaren ofta långa tider befunne sig på
resa ute i stiftet, vore det av behovet påkallat, att han hade tillgång till
dugande medhjälpare på sin expedition.

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Domkapitlet i Linköping. Den av de sakkunniga anförda motiveringen
för att expeditionsvakterna icke skulle uppflyttas i lönegrad syntes icke
överensstämmande med vad rättvisan krävde.

Domkapitlet i Västerås. I samband med den nya organisationens genomförande
borde, i likhet med vad som skedde vid den senaste löneregleringen
för ifrågavarande befattningshavare, meddelas sådan föreskrift, att den, som
under minst ett år innehaft befattning som amanuens, finge under förutsättning,
att han innehade föreskriven behörighet, förordnas till innehavare
av stiftsnotariebefattning vid vederbörande domkapitel utan tjänstens ledigförklarande
samt att till kansliskrivare ävenledes finge utan befattningens
ledigförklarande av vederbörande domkapitel förordnas å domkapitlets expedition
tjänstgörande person under förutsättning, att denne under minst
ett år till domkapitlets fulla belåtenhet å expeditionen utfört arbete, motsvarande
vad som komme att fordras av kansliskrivaren.

Domkapitlet i Växjö. En jämförelse beträffande kostnaderna för den nya
organisationen visade att Växjö skulle komma först i sjunde rummet. Den
ovanintagna sammanställningen (sid. 11) rörande de förhållanden, som hade
inverkan på omfattningen av arbetet vid domkapitelsexpeditionerna, gåve
däremot vid handen, att Växjö i detta avseende komme på tredje plats
tätt efter Uppsala. Domkapitlet lämnar i sistnämnda hänseende vissa kompletterande
uppgifter. I stället för det av de sakkunniga ifrågasatta extra
ordinarie kontorsbiträdet i 4:e lönegraden borde anställas ett extra ordinarie
kanslibiträde i 7:e lönegraden. Arbetsprestationerna och kunnigheten hos
det på domkapitelsexpeditionen nu anställda kvinnliga biträdet vore en icke
oväsentligt bidragande orsak till att antalet av domkapitlet äskade tjänstemän
kunnat inskränkas på sätt som skett. De Växjö domkapitelsexpedition
åvilande arbetsuppgifterna överstege enligt domkapitlets beräkningar
betydligt arbetsbördan i Härnösand. Växjö borde därför erhålla en organisation
av minst samma storlek och kvalitet som Härnösand.

Domkapitlet i Lund har instämt i det av stiftsnämnden därstädes avgivna
utlåtande (se nedan).

Domkapitlet i Göteborg. Kansliets arbetsbörda, beträffande vars omfattning
domkapitlet lämnar en omfattande redogörelse, syntes utgöra tillräcklig
motivering för att stiftet — möjligen vid sidan av Växjö — placerades
efter Uppsala och erhölle personal i överensstämmelse härmed. Ehuru
domkapitlet ansett önskvärt, örn stiftsnotarien kunnat placeras i lönegraden
B 24, ville domkapitlet, därest detta icke vore möjligt, hemställa, att han
måtte placeras i lönegraden B 22. Detta skulle vara fullt skäligt med hänsyn
till den betydande föredragningsskyldighet, som måste anförtros åt honom,
varjämte även medelsförvaltningen torde komma att åläggas honom.
En extra ordinarie stiftsnotarie i 20:e lönegraden borde anställas i stället
för den av de sakkunniga förordade amanuensen i 16:e lönegraden. Den
hos stiftsnämnden nu anställde amanuensen hade en icke obetydlig föredragningsskyldighet,
som väl motiverade en sådan placering. Att överflytta
denna föredragning å den ordinarie stiftsnotarien vore icke möjligt. Den
föreslagna placeringen i 16:e lönegraden måste under alla förhållandeu anses
för låg för att kunna tillföra expeditionen kvalificerad befattningshavare.
Kontorsbiträdet, som måste förutsättas kunna utföra sådant arbete, som
kansliskrivaren icke medhunne, och biträda stiftsjägmästaren, borde givas
ordinarie ställning med placering i lönegraden B 4.

Domkapitlet i Karlstad. Alla stiftssekreterare, möjligen med undantag

33

Kungl. Maj\ts proposition Nr 97.

för Visby, borde placeras i samma lönegrad. Den större arbetsmängden
vid ett domkapitel funne domkapitlet motvägas genom att biträdande personal
i större utsträckning ställdes till förfogande. Stiftsnotarien borde
jämställas med länsnotarie och länsbokhållare av första klass och placeras
i lönegraden B 24. Expeditionsvakten borde med hänsyn bland annat till
det genom stiftsnämndens tillkomst avsevärt ökade arbetet uppflyttas i lönegraden
B 7. Det föreslagna extra ordinarie kontorsbiträdet i 4:e lönegraden
vore helt erforderligt för stiftsjägmästarens expedition och kunde icke alls
påräknas för renskrivningsarbete i domkapitlets kansli. Stiftsnämnden hade
föreslagit, att tjänsten skulle förvandlas till en ordinarie kanslibiträdestjänst
i lönegraden B 7. Häremot hade domkapitlet intet att erinra. Här vore
oundgängligen nödvändigt att till extra befattningshavare, renskrivning
m. m. till domkapitlets förfogande ställdes ett anslag av 1,800 kronor.

Domkapitlet i Härnösand. Det nuvarande kontorsbiträdet, som på grund
av sin utomordentliga användbarhet vore så väl förtjänt av en löneförstärkning,
skulle vid bifall till de sakkunnigas förslag icke erhålla någon sådan
utan tvärtom en mindre lönesänkning. Vederbörande beräknades komma
att erhålla en månadslön, dyrtidstillägg inberäknat, om 249 kronor 50 öre;
för närvarande utgjorde lönen 251 kronor 33 öre. Skillnaden vore visserligen
icke stor, men den utvisade dock en minskning, under det att övriga
tjänstemän och biträden erhölle större eller mindre löneförbättring. Domkapitlet
hemställde, att någon utväg kunde finnas för att bereda befattningshavaren
ifråga en lämplig avlöningsförhöjning i form av ett personligt
lönetillägg eller rätt att omedelbart uppflytta i en högre löneklass eller
på annat sätt. För att möjliggöra anställandet av ett halvtidstjänstgörande
biträde anhölle domkapitlet om förhöjning från av de sakkunniga föreslagna
1,000 kronor till 1,200 kronor av anslagsmedlen till extra befattningshavare,
renskrivning m. m.

Domkapitlet i Luleå. För önskvärdheten av att stiftssekreteraren fortfarande
i lönehänseende jämställdes med stiftssekreterarna i Uppsala och
Lund har domkapitlet anfört en omfattande motivering. Vidare har hemställts,
att stiftsnotarien måtte placeras i lönegraden B 24, och att vid domkapitlets
kansli måtte anställas ett kanslibiträde med placering i lönegraden
B 7. Vid Härnösands stift, som måste anses mindre arbetskrävande än
Luleå stift, hade en sådan tjänst upptagits. Slutligen har domkapitlet
ifrågasatt, att expeditionsvakten vid domkapitlet skulle — eventuellt av
kyrkofondsmedel — erhålla gottgörelse för det merarbete, som genom 1932
års ecklesiastika boställslagstiftning kommit att åvila honom.

Domkapitlet i Visby. Stiftssekreteraren borde erhålla placering i samma
lönegrad som stiftssekreterarna i Linköping m. fl. domkapitel. Till stöd
härför har anförts bland annat följande.

Landsstatstjänstemännen i samtliga län avlönades i stort sett efter samma
grunder. Visserligen hade under år 1936 ett avsteg gjorts från denna regel,
i det att landsfogdarna placerats i två särskilda lönegrader, därvid den lägre
lönegraden tillkomme landsfogden i Gotlands län. Dock vore skillnaden i avlöning
för landsfogden i de största länen och för landsfogden i Gotlands
län endast en lönegrad.

Det vore möjligt, att stiftssekreterarens nuvarande lönegradsplacering
grundats på en på sin tid lämnad uppgift att den dåvarande konsistorienotariens
genomsnittliga dagliga arbetstid på tjänsterummet uppginge till
5 timmar. Genom ökning av domkapitelsgöromålen samt genom tillkom Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 97. 3

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

sten av stiftsnämndsorganisationen hade stiftssekreteraren fått en sådan arbetsbörda,
att en daglig arbetstid av 7 timmar i regeln ej räckte till för
göromålens behöriga fullgörande. Hans dagliga arbetstid angavs av domkapitlet
i skrivelse den 12 oktober 1935 under dåvarande vakanstid till
ungefär 8 timmar, och denna uppgift hade fortfarande sin giltighet.

Enligt arbetsordningen vore ett av stiftssekreterarens åligganden att söka
vinna den förtrogenhet med förhållandena inom stiftet, som erfordrades för
ett behörigt fullgörande av hans befattning. En verlig lokal förtrogenhet
torde dock ej kunna vinnas förrän efter några års tjänstgöring. Det kunde
från denna synpunkt ej vara med stiftets och domkapitlets intressen förenligt,
att stiftssekreterarens avlöning vore sådan, att tjänsten måste av honom
i regeln betraktas som en övergångssyssla, i det han av ekonomiska
skäl måste söka första lediga stiftssekreterartjänst i annat stift.

Vidare har domkapitlet framhållit, att vid domkapitlet borde anställas ett
extra ordinarie kanslibiträde i 7:e lönegraden i stället för det av de sakkunniga
förordade extra ordinarie kontorsbiträdet i 4:e lönegraden, detta
med hänsyn till att ifrågavarande befattningshavare skulle utföra ej blott
maskinskrivning utan också — till vinnande av avlastning av det juridiska
biträdets arbetsbörda -— mera kvalificerat arbete, såsom förande av diarier
och räkenskaper. Biträdet skulle härigenom erhålla full arbetstid. Därest
samtidigt, vilket domkapitlet funne lämpligt, åt expeditionsvakten överlämnades
att utföra en del av maskinskrivningsarbetet, kunde full sysselsättning
beredas denne.

I likhet med domkapitlen hava stiftsnämnderna med vissa detaljerinringar
tillstyrkt de sakkunnigas förslag. Särskild vikt hava nämnderna
lagt vid att frågan örn stiftsjägmästarnas anställningsförhållanden och vad
därmed äger samband göres till föremål för skyndsam utredning.

Av stiftsnämndernas yttranden inhämtas bland annat följande:

Stiftsnäninden i Uppsala har anfört i stort sett samma synpunkter som
domkapitlet därstädes. Skulle det av domkapitlet tillstyrkta ordinarie kanslibiträdet
ej kunna erhålla ordinarie ställning i lönegraden B 7, borde det
såsom extra ordinarie placeras i 7:e lönegraden.

Stiftsnäninden i Linköping har hemställt, att i fråga om den för stiftet
föreslagne amanuensen i 16:e lönegraden icke måtte uppställas villkor örn
juridisk utbildning. Han bomme nämligen att intaga en löneställning, som
vöre lägre än den, som tillkomme landskanslisterna och landskontoristerna
vid länsstyrelserna, vilka tjänstemän vore placerade i lönegraden B 15. Dessutom
syntes det vara av stor vikt för erhållande av en ur praktisk synpunkt
så lämplig arbetskraft som möjligt, att dylik begränsning icke måtte
ifrågakomma. Därest stiftssekreterarna i Uppsala och Lund i enlighet med
domprosten Brilioths förslag placerades i lönegraden B 30, borde övriga
stiftssekreterare, med undantag av Visby, placeras i lönegraden B 29.

Stiftsnäninden i Skara. Det vore nödvändigt, att ett anslag av förslagsvis
1,000 kronor ställdes till förfogande för extra personal, renskrivning m. m.,
särskilt i betraktande av den icke oväsentliga ökning av stiftsnämndsarbetet,
som med säkerhet kunde antagas bliva en följd av biskopslöningshemmanens
läggande under stiftsnämndens förvaltning från och med den 1 maj
1937.

Stiftsnäninden i Strängnäs anser stiftsnotarien böra med hänsyn till
honom åliggande föredragningsskyldighet placeras i lönegraden B 24.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97. 35

Stiftsnämnden i Växjö bär till alla delar instämt i vad domkapitlet därstädes
anfört.

Stiftsnämnden i Lund. Nämnden har ifrågasatt, om stiftets särställning i
jämförelse med övriga stift av de sakkunniga tillräckligt observerats. Den
av 1936 års riksdag och kyrkomöte antagna nya lönelagstiftningen för
biskoparna finge till följd, att antalet kyrkohemman för Lunds stifts.vidkommande
höjdes med antalet biskopshemman eller med 44 till 129. Aven
den nya lagstiftningen örn domkapitlen komme att medföra anspråk i icke
ringa omfattning å de hos myndigheterna anställda. Givetvis hade de sakkunniga
icke kunnat taga hänsyn härtill. Vidare komme redan framlagda
lagförslag —- såsom om klockarfastigheternas förvaltning — att taga stiftsnämnderna
i anspråk för ytterligare och ingalunda obetydliga arbetsuppgifter,
Då emellertid stiftsnämnden ansåge det tvivelaktigt, att några större
förändringar komme att göras i de sakkunnigas förslag, ville nämnden
allenast påyrka, att stiftssekreteraren i Lunds stift måtte placeras i lönegraden
B 30. För stiftsnämndens förvaltning vore det oundgängligen nödvändigt,
att en ordinarie stiftsnotarietjänst i lönegraden B 21 inrättades i stället
för den av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie stiftsnotarietjönsten.
Med hänsyn till det stora ansvar och de betydande arbetsuppgifter på grund
av den kyrkliga egendomens i stiftet storlek och värde ville stiftsnämnden
föreslå, att arvodet för sekreteraren i stiftsnämnden måtte utgå med 1,200
kronor för år, räknat från och med den 1 januari 1937, i stället för av de
sakkunniga föreslagna 800 kronor.

Stiftsnämnden i Göteborg. Den extra amanuensen hade en betydande föredragningsskyldighet,
vilket bland annat nödvändiggjordes därav, att den å
domkapitlets stat uppförde amanuensen vore helt sysselsatt med de omfattande
domkapitelsärendena. Nämnden ansåge därför alla skäl tala för att
den för stiftet upptagna amanuensen uppfördes i 20:de lönegraden såsom
extra ordinarie stiftsnotarie. Kontorsbiträdet borde uppföras såsom ordinarie
i lönegraden B 4. Det förhållande, att en kansliskrivartjänst inrättades,
finge nämligen icke medföra, att nämndens nuvarande skrivbiträde, som i
stor utsträckning anlitades för kvalificerat arbete och visat sig vara mycket
användbart, erhölle sämre lön än vad nu vore fallet.

Stiftsnämnden i Karlstad har anfört i stort sett samma synpunkter som
domkapitlet därstädes. Särskilt Ilar nämnden understrukit vikten av att det
av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie kontorsbiträdet i 4:e lönegraden
gåves ställningen av ordinarie kanslibiträde i lönegraden B 7. Hennes
tjänsteuppgifter vore närmast jämförliga med dem, som ankomme på kanslibiträdena
å domänverkets jägmästarexpeditioner. Dessa hade numera erhållit
ordinarie ställning med placering i sistnämnda lönegrad.

Stiftsnämnderna i Härnösand och Luleå hava yttrat i huvudsak detsamma
som domkapitlen därstädes. Sistnämnda stiftsnämnd har dock ej gjort särskild
hemställan beträffande de av domkapitlet berörda frågorna örn stiftsnotariens
och kanslibiträdets avlöningsförmåner, vilka befattningshavare huvudsakligen
skulle komma att sysselsättas med domkapitelsgöromål.

Stiftsnämnden i Visby har betonat angelägenheten av att stiftssekreterartjänsten
i Visby icke längre placerades i lägre lönegrad än motsvarande
tjänster i övriga stift, Uppsala och Lunds stift undantagna. Den juridiskt
utbildade extra ordinarie tjänstemannen, som i regel torde komma att vara
föredragande hos nämnden, borde erhålla lön enligt 21:a lönegraden. Be -

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

träffande kanslibiträdes- och expeditionsvaktstjänsterna har nämnden intagit
samma ståndpunkt som domkapitlet.

Styrelsen för domkapitels tjänstemännens förening har ifrågasatt
följande ändringar i de sakkunnigas förslag, nämligen att samtliga
stiftssekreterare borde hänföras till lönegraden B 30, att vid domkapitel, där
enligt förslaget endast en ordinarie stiftsnotarie skulle finnas, denne skulle
placeras i lönegraden B 24, att de föreslagna extra ordinarie stiftsnotarietjänsterna
vid domkapitlen i Uppsala och Lund skulle förändras till ordinarie
sådana tjänster i lönegraden B 21, att den föreslagna amanuenstjänsten
vid domkapitlet i Visby skulle ändras till extra ordinarie stiftsnotarietjänst
i 20:e lönegraden, att de föreslagna amanuenstjänsterna vid domkapitlen i
Växjö och Göteborg skulle uppflyttas till 18:e lönegraden samt att expeditionsvakterna
måtte hänföras till lönegraden B 7.

Av styrelsens yttrande inhämtas:

Domkapitlen och stiftsnämnderna företedde såsom förvaltningsmyndigheter
en från andra dylika myndigheter säregen organisation så till vida, att ledamöterna
—• med undantag för biskopen och i stiftsnämnden sekreteraren —
innehade ledamotskapet endast såsom ett mindre uppdrag vid sidan av annat
levnadskall. Härtill komme, att tyngdpunkten av biskopens arbete givetvis
måste vara förlagd till den andliga ledningen av stiftet. Under sådana omständigheter
komme självfallet förvaltningsgöromålen huvudsakligen att vila
på tjänstemännen. Berörda göromål uppginge nu till omkring 80 ä 90
procent av arbetsbördan, och de torde icke komma att framdeles minska,
då den genomförda domkapitelsreformen lämnade dessa arbetsuppgifter oförändrade.
Tjänstemännens insats i det administrativa arbetet måste bliva
större, betydelsefullare och självständigare än vid ett verk, där ledamöterna
hade verkets arbete till livsuppgift. Denna omständighet förtjänade särskilt
beaktande vid övervägande av förevarande ärende.

I detta sammanhang förtjänade ock framhållas det självständiga ansvar,
som enligt prejudikat ålåge redogörare för domkapitlets och stiftsnämndens
medelsförvaltning. Jämlikt utslag den 20 mars 1935 av kammarrätten hade
nämligen en redogörare, som vid klandrade utbetalningen följt ett domkapitlets
beslut, ändock förklarats skyldig att själv återbetala felaktigt utanordnade
medel (med sedvanligt förbehåll om rätt att hos vederbörande söka
sitt åter efter befogenhet).

Tidigare hade allmänt uttalats — styrelsen hänvisar till sid. 95—97 i
domkapitelssakkunnigas betänkande till lag om domkapitel — den meningen
att, om stiftssekreteraren erhölle ställning som ledamot av domkapitlet, han
såsom en följd därav borde hänföras till lönegraden B 30. Då emellertid
vid den nya domkapitelslagens antagande sådan ledamotsställning ej bereddes
honom, kunde sålunda denna omständighet synas tala mot en dylik
lönegradsplacering. Styrelsen funne emellertid vid närmare skärskådande
ett sådant resonemang icke hållbart. Stiftssekreterarens ställning hade ändock
förstärkts, enär han enligt den nya lagen skulle i de såsom särskilt
besvärliga ansedda rättegångsmålen intaga ställning såsom ledamot. Han
hade ävenledes skyldighet att mottaga uppdrag att vara ledamot i stiftsnämnden
samt förordnande att vara adjungerad ledamot av domkapitlet.

37

Kungl. Majis proposition Nr 97.

Såsom i förarbetena till ovannämnda lag påvisats, stöde vidare stiftssekreteraren
genom den honom tillerkända ställningen såsom föredragande med
reservationsrätt mycket nära ledamotskapet. Örn icke formellt så hade han
dock reellt ansvar för besluten. Då hans ledamotskap avvisades, framhölls
ock, att den juridiska och administrativa sakkunskapen skulle tillföras
domkapitlet genom stiftssekreteraren. Dennes inverkan på förvaltningsärendenas
avgörande framstode därför såsom mycket betydelsefull. Genom
ledamotskapet av stiftsnämnden komme därjämte stiftssekreteraren, då stiftsnämndens
andel av domkapitlet-stiftsnämndens samlade arbetsbörda torde —
såsom de sakkunniga beräknat — uppgå till omkring hälften, faktiskt att
få ställning och ansvar såsom ledamot beträffande hälften av arbetsuppgifterna.
Det ringa stiftsnämndsarvodet utgjorde icke på långt när kompensation
för hans därigenom ökade arbete och ansvar. Men även i det fall,
då stiftssekreteraren ej vore ledamot av stiftsnämnden, komme han ändock
i sin mån att få stark känning av den för den gemensamma expeditionen
genom stiftsnämndsarbetets ansvällning ökade arbetsbördan. Därför kunde
det icke heller anses riktigt att bereda vederlag för den stegrade arbetsbelastningen
endast i form av höjning av arvodet till stiftsnämndens sekreterare.
De sakkunniga hade i rätt känsla härför föreslagit lönegradsuppflyttning.

Desslikes borde i detta sammanhang icke förbises, att inom den centrala
statsförvaltningen ledamotskap av respektive verk icke alltid vore förutsättning
för placering i lönegraden B 30. Här kunde pekas på kanslerssekreteraren.
Dessutom vore visst icke alla ämbetsmän i byråchefsställning ledamöter
av sina förvaltningsinstitutioner men tillhörde ändock nämnda lönegrad.
Med en sådan ämbetsman i byråchefsgraden torde stiftssekreteraren
kunna i arbetshänseende jämställas, varvid dock vore att märka att stiftssekreteraren
genom reservationsrätten kunde synas intaga en starkare tjänsteställning
än här avsedd byråchef, som saknade sådan rätt.

Styrelsen, som väl ansåge, att beaktansvärda skäl talade för klassindelning
av stiftssekreterartjänsterna, ansåge dock att motskälen vägde tyngre
samt hyste den övertygelsen, att de skiljaktigheter i fråga om arbetet, som
kunde förekomma, icke vore av så stor betydelse, att de borde motivera en
lönedifferentiering.

Även örn styrelsen med tillfredsställelse tagit del av de sakkunnigas förslag
om uppflyttning av de nuvarande stiftsnotarietjänsterna genom desammas
ombildning till stiftsnotarietjänster i lönegraden B 21, så hade dock styrelsen
vid närmare övervägande funnit, att en sådan tjänsteställning för de senares
innehavare knappast kunde anses tillräcklig med hänsyn till de skärpta
krav, som numera måste ställas på dessa tjänstemän. Den föreslagna lönegradsplaceringen,
B 21, vore till fyllest, om icke föredragningsskyldighet i
stor utsträckning måst åläggas dem. Vid samtliga domkapitel med några
undantag hade nämligen den ökade arbetsbördan gjort det nödvändigt att
för underlättande av stiftssekreterarnas arbete taga icke blott de nuvarande
stiftsnotarierna utan även de nuvarande amanuenserna i anspråk för självständig
föredragning — en anordning, som måste bli bestående för framtiden
och som måste utvidgas, i den mån arbetet ytterligare tillvuxe. Det
kunde vid nu upplysta förhållande icke synas vara annat än en gärd av
rättvisa och billighet, att tjänstemannen för det sålunda mera kvalificerade
och ansvarsfulla arbetet finge en kompensation genom särskild ersättning
för föredragningsskyldighcten. Då emellertid här vore fråga örn en perma -

38

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

nent sådan skyldighet, borde denna ersättning lämnas på så sätt, att tjänsten
hänfördes till lönegraden B 24 —- den lägsta lönegrad, som vore avsedd för
tjänsteman med föredragniugsskyldighet.

Riktigheten av denna sin uppfattning funne styrelsen ock bestyrkas genom
en jämförelse med den ämbetsmyndighet, som närmast kunde jämställas
med domkapitlet-stiftsnämnden, nämligen länsstyrelsen. Vid de mindre länsstyrelserna,
där endast en länsnotarie, respektive länsbokhållare funnes anställd,
vöre nämligen denne alltid placerad i lönegraden B 24 — icke B 21 —
liksom vid den minsta länsstyrelsen — den i Visby, där assessor saknades
länsnotarien, respektive länsbokhållaren tillhörde sagda lönegrad B 24.

På grund av det anförda ausåge styrelsen det vara av förhållandena motiverat,
att, förutom de båda första stiftsnotarierna i Uppsala och Lund,
jämväl stiftsnotarierna vid övriga domkapitel, med undantag för det i Visby,
hänfördes till lönegraden B 24.

De av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie stiftsnotarietjänsterna i
20:e lönegraden borde, då för framtiden bestående behov av desamma förefunnes,
omändras till ordinarie stiftsnotarietjänster i lönegraden B 21.

Vid Visby domkapitel skulle enligt de sakkunnigas förslag anställas en
amanuens i 18:e lönegraden. Med hänsyn till de krav, som måste ställas
på denna tjänsteman såsom stiftssekreterarens närmaste man, syntes det
erforderligt att i stället anställdes en extra ordinarie stiftsnotarie i 20:e
lönegraden.

Tjänsteman i lägre lönegrad än B 24, som finge sig ålagd föredragningsskyldighet,
syntes böra erhålla vederlag härför genom skälig, med hänsyn
till dennas omfattning avpassat särskilt arvode.

Vad anginge amanuenserna, hade beträffande amanuensen vid domkapitlet
i Visby styrelsen ifrågasatt sådan förändring, att i stället skulle anställas
en extra ordinarie stiftsnotarie i 20:de lönegraden. Från Göteborg hade
framhållits att, då därvarande domkapitel — jämte Växjö domkapitel —
vore det näst efter domkapitlen i Uppsala och Lund mest arbetstyngda,
starka skäl talade för placering av amanuensen vid detta domkapitel i 18:e
lönegraden. En sådan ändring syntes styrelsen vara befogad och borde
gälla även amanuensen vid Växjö domkapitel.

Inrättandet av hansliskrivartjänster innebure en mycket påtaglig vinst för
arbetet å expeditionerna och fyllde ett länge konstaterat reformbehov. Sådana
befattningshavare samt kanslibiträden borde efter arten och omfattningen
av arbetsuppgifterna anställas å de skilda expeditionerna.

Styrelsen ansåge, att den från domkapitel och stiftsnämnder så gott som
enhälligt framförda opinionen örn expeditionsvakternas uppflyttning i lönegraden
B 7 borde tillmötesgås såsom vittnande örn behovet av och det berättigade
i en sådan förbättrad ställning. Styrelsen åberopade härvid såsom
stöd jämväl den omständigheten, att universitetsvaktmästarna vore placerade
i sistnämnda lönegrad, även då endast en vaktmästare funnes anställd
vid expeditionen, respektive institutionen.

Det syntes tacknämligt, att expeditionerna — blott med ett undantag —
enligt förslaget skulle utrustas med ett eller flera extra ordinarie kontorsbiträden
i 4:e lönegraden. En sådan löneplacering vore starkt motiverad
med hänsyn till arbetets art och betydelse samt stöde i överensstämmelse
med förhållandet vid länsstyrelserna. Detta vore ock en gärd av rättvisa
mot den personal, som härigenom finge sin ställning förbättrad.

39

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

Stifts jägmästareföreningen har ingående motiverat behovet av en
förbättring av stiftsjägmästarnas och de biträdande stiftsjägmästarnas anställnings-
och avlöningsförhållanden samt hemställt om skyndsam utredning
av denna fråga.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som icke funnit något
att erinra mot de sakkunnigas förslag till personalorganisation, har beträffande
den föreslagna löneställningen yttrat följande:

Av den framlagda utredningen syntes det lönenämnden otvivelaktigt framgå,
att arbetsmängden å domkapitelskanslierna ökat efter genomförandet av
1932 års ecklesiastika lagstiftning. Emellertid hade lönenämnden för sin
del icke kunnat finna, att denna ökning, som till största delen syntes avse
de rent kamerala arbetsuppgifterna, i någon högre grad hänförde sig till
de göromål, som åvilade stiftssekreterarna i denna deras egenskap. Den
inverkan, som den utvidgade kansliverksamheten tilläventyrs haft på stiftssekreterarens
åligganden, hade enligt lönenämndens mening icke visats vara
av sådan beskaffenhet, att densamma åtminstone för närvarande kunde
sägas utgöra tillräckligt stöd för en allmän höjning av stiftssekreterarnas
löneställning. Nämnden erinrar även, att för mötande av de ökade göromålen
stiftssekreterarna enligt förslaget skulle erhålla kvalificerat arbetsbiträde
genom inrättande av stiftsnotariebefattningar. I detta sammanhang
syntes böra framhållas, att arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,
som kunde åvila stiftssekreterare vid fullgörande av uppdrag såsom sekreterare
i stiftsnämnd, saknade betydelse för avgörande av frågan örn stiftssekreterarbefattningarnas
lönegradsplacering. Lönenämnden finge för sin
del med hänsyn till det anförda avstyrka den föreslagna uppflyttningen av
ifrågavarande befattningar i högre lönegrad.

Beträffande storleken av de särskilda arvodena för uppdrag såsom sekreterare
i stiftsnämnd hade lönenämnden funnit sig sakna möjlighet att bedöma
detta spörsmål.

De sakkunniga hade föreslagit, att vid vartdera av domkapitlen i Uppsala
och Lund skulle finnas en befattning såsom förste stiftsnotarie i lönegraden
B 24. Även örn vissa skäl kunde tala för att vid dessa tvenne
domkapitel, där arbetsbördan otvivelaktigt vore större än vid något av de
övriga, inrätta en dylik befattning i löneställning mellan stiftssekreteraren
och 8tiftsnotarien, hyste nämnden tvekan, huruvida det med hänsyn till
befordringsgången å detta område kunde befinnas ändamålsenligt att vidtaga
en dylik anordning. Därest de föreslagna notarietjänsterna i lönegraden
B 24 skulle komma att inrättas, kunde man utgå från, att rekryteringen
till stiftssekreterarbefattningarna som regel skulle komma att ske från
någondera av sagda båda notarietjänster, vilka därigenom skulle bli vakanta
med jämförelsevis korta mellantider. Detta förhållande bomme även att
verka därhän, att en förtjänt stiftsnotarie i lönegraden B 21 i regel bleve
utesluten från att vinna befordran direkt till stiftssekreterare vid det domkapitel,
där han tjänstgjorde. Då nu nämnda omständigheter kunde vara
ägnade att inverka ofördelaktigt å kontinuiteten i tjänsteverksamheten, hade
lönenämnden ansett det böra tagas under övervägande, huruvida icke befattningarna
i fråga i stället borde utbytas mot stiftsnotarietjänster i lönegraden
B 21.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle, därest förste stiftsnotariebefattningar
i lönegraden B 24 inrättades, de nuvarande stiftsnotarierna utan ansökan

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

erhålla fullmakt å de nya befattningarna. Lönenämnden ansåg för sin del,
att ifrågavarande tjänster borde tillsättas efter ansökningsförfarande i vanlig
ordning, därest icke Kungl. Majit efter prövning i varje särskilt fall funne
skäl annorlunda förordna. Motsvarande förhållande torde böra gälla jämväl
med avseende å de av de sakkunniga föreslagna kansliskrivarbefattningarna,
beträffande vilka de sakkunniga ifrågasatt, att de i viss utsträckning skulle
tillsättas utan ansökan.

I den föreslagna personaluppsättningen vid domkapitelsexpeditionen i
Skara inginge en extra ordinarie kontoristbefattning i löle lönegraden. I
stället bade med inrättande i detta stift av den i normalplanen upptagna
kansliskrivarbefattningen ansetts böra tillsvidare anstå. De sakkunniga hade
vidare funnit skäl vara för handen att under motsvarande tid å expeditionen
anställa ett extra ordinarie kanslibiträde. Den sålunda föreslagna anordningen
hade föranletts av ett av stiftsnämnden uttalat önskemål att kunna
bereda en nuvarande tjänsteman hos nämnden fast anställning med åtnjutande
av de löneförmåner, som enligt de sakkunnigas uppfattning svarade
mot det arbete,_ som av honom utfördes. Lönenämnden holle före, att den
av de sakkunniga uppgjorda normalorganisationen i möjligaste mån redan
från början borde följas vid upprättande av personalstater vid de olika
domkapitlen. Med hänsyn härtill ville lönenämnden föreslå, att jämväl vid
domkapitlet i Skara inrättades en ordinarie kansliskrivarbefattning, varvid
den föreslagna kontoristtjänsten borde utgå. I stället torde den för befattningen
nu avsedde tjänstemannen, därest han erhölle befattningen, kunna
beredas en lönefyllnad, motsvarande den löneminskning, han vid erhållandet
av kansliskrivarbefattningen finge vidkännas.

Vid domkapitelsexpeditionen i Härnösand hade på anförda skäl föreslagits
inrättande av en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning, vilken skulle
besättas med en för närvarande hos domkapitlet anställd tjänsteman. Lönenämnden
förutsatte, att vid sedermera inträdande ledighet å befattningen
densamma i överensstämmelse med den förordade normalorganisationen ombildades
till en extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning.

De sakkunnigas uttalanden rörande frågan örn anställningsförhållandena
för sdftsjägmästare och biträdande stiftsjägmästare hade lönenämnden, vid
det förhållandet att utredningen i denna del icke utmynnat i särskild hemställan
av de sakkunniga, ansett sig icke böra upptaga till granskning.

I övrigt hade de sakkunnigas föreliggande betänkande icke givit lönenämnden
anledning till något särskilt uttalande.

I särskilt yttrande har suppleanten i lönenämnden Anna Tholander uttalat
såsom sin uppfattning, att för de kamerala uppgifternas handhavande borde
på varje domkapitels stat uppföras en tjänst i lägst lönegraden B 15. Det
syntes icke riktigt att en person, som skulle handhava allt det ekonomiska
med dess ansvar och risker, ej skulle förunnas högre avlöning än den, som
gåves åt en kansliskrivare.

Kammarkollegiet har yttrat följande:

Emot den av de sakkunniga föreslagna organisationen av domkapitelskanslierna
syntes intet vara att erinra. De sakkunniga hade förklarat att arbetsbördan
i Strängnäs, Västerås, Karlstad och Härnösand vore mindre än i
övriga stift, Visby stift därvid undantaget, och hade beträffande Strängnäs
och Västerås icke föreslagit anställande av någon amanuens, men däremot
i personalstaten för vartdera av domkapitlen i Karlstad och Härnösand upp -

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

tagit en amanuenstjänst. Med hänsyn till vad kollegium hade sig bekant
rörande arbetsbelastningen inom Karlstads och Härnösands stift, saknade
kollegium anledning till erinran mot vad de sakkunniga föreslagit beträffande
organisationen av därvarande kanslier.

Vad de sakkunniga anfört beträffande stiftsjägmästarna hade icke givit
kollegium anledning till annan erinran, än att de sakkunniga icke syntes
hava undersökt, i vad mån stiftsjägmästarna fullgjorde arbetsuppgifter, som
eljest kommit att åligga respektive kansli. En utredning i sagda hänseende
syntes särskilt önskvärd beträffande de fyra stift, varinom funnes anställd
stiftsjägmästare, som ej för närvarande vore heltidsanställd men enligt de
sakkunnigas förslag skulle bliva detta.

I fråga örn befattningshavarnas inplacering i lönegrader ansåge kollegium
skäl icke hava förebragts för uppfattning av stiftsseJcreterarna med undantag
av stiftssekreteraren i Visby. I den mån arbetet inom kanslierna ökades,
syntes detta böra, på sätt skett och nu ånyo föresloges, föranleda anställande
av ytterligare arbetskrafter, men syntes näppeligen kunna motivera
stiftssekreterarnas uppfattning i högre lönegrad. Vad anginge stiftssekreterartjansten
i Visby, torde kunna erinras, att utredningen gåve vid
banden, att arbetet inom Visby stift vore av den omfattning, att där behövde
anställas förutom stiftssekreterare en amanuens samt en heltidstjänstgörande
stiftsjägmästare. Då sålunda stiftssekreteraren i Visby finge antagas
hava full sysselsättning samt å innehavaren av denna tjänst måste
ställas enahanda kvalifikationskrav som å innehavare av annan stiftssekreterartjänst,
syntes det knappast motiverat att ställa stiftssekreteraren i Visby i
avsevärt sämre löneställning än övriga stiftssekreterare, som för närvarande
vore fallet och även föreliggande förslag innebure. Skulle inom Visby
stift anställas en heltidstjänstgörande stiftsjägmästare med lön enligt lönegraden
B 26, syntes skäligt, att stiftssekreteraren icke ställdes sämre i lönehänseende
än stiftsjägmästaren.

Kollegium kunde icke finna, att de sakkunniga anfört skäl, som kunde
motivera en höjning av arvodena för stiftsnämndernas sekreterare. Dessa
arvoden avsåge icke att utgöra ersättning för nämndernas expeditions- och
kansliarbete, då detta ålåge domkapitlens kanslier, och enkannerligen stiftssekreterarna
i denna deras egenskap. I de fall stiftssekreterare eller annan
domkapitelstjänsteman tillika vore sekreterare och ledamot i stiftsnämnden

— och detta syntes för närvarande vara fallet vid samtliga stiftsnämnder

— kunde nämnda arvode icke heller gärna vara avsett att utgöra full ersättning
för det särskilda arbete, som kunde åligga tjänstemannen såsom
sekreterare och ledamot i nämnden, alldenstund åtskilligt av detta arbete i annan
form tidigare ålegat honom såsom tjänsteman bos domkapitlet. Ur organisatorisk
synpunkt syntes för övrigt ifrågavarande anordning med särskilt arvode
till domkapitelstjänsteman för ledamotskap i stiftsnämnd, vilket särskilda
uppdrag förutsattes skola utföras å tjänstetid och svårligen torde
kunna fullgöras å annan tid, vara oegentligt. Som jämförelse nämner kollegium,
hurusom inom ett flertal statens verk befattningshavare, som icke
innehade ledamotstjänst, enligt verkens instruktioner hade skyldighet att
vid handläggning av vissa grupper av ärenden inträda såsom ledamöter
utan rätt att för sådant arbete bekomma särskild ersättning. Skäl syntes
föreligga att verkställa utredning om en sådan organisation av stiftsnämnderna,
att stiftssekreteraren bleve ledamot av densamma på grund av sin
tjänsteställning. I sammanhang härmed finge tagas under övervägande, om

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

det särskilda arvodets bortfallande borde föranleda förändrad lönegradsplacering
för stiftssekreteraren. Därest överhuvudtaget nämnda särskilda arvoden
skulle bibehållas, funne kollegium emellertid icke anledning tillstyrka
de sakkunnigas förslag om höjning av samma arvoden.

Kollegium avstyrkte förslaget att i Lund och Uppsala inrätta förste stiftsnotarietjänster
i lönegraden B 24. Det torde icke kunna komma ifråga, att
kräva högre kvalifikationer hos innehavarna av dessa tjänster än hos övriga
stiftsnotarier. Icke heller syntes lämpligt att, på sätt de sakkunniga antydde,
göra dessa tjänster i Lund och Uppsala till ett slags gradpasserartjänster,
från vilka stiftssekreterartjänsterna skulle huvudsakligen rekryteras.

I övrigt hade vad de sakkunniga föreslagit icke givit kollegium anledning
till erinran.

Enligt vid kollegiets utlåtande fogat protokollsutdrag har föredraganden,
kammarrådet Grönvall förklarat sig icke kunna instämma i vad kollegiets
majoritet anfört i fråga om ersättning till stiftssekreterare såsom ledamot
och sekreterare i stiftsnämnd. Skulle det särskilda arvodet till berörda
ledamot av stiftsnämnden tagas bort, syntes ersättningen till ordföranden,
då denne utgjordes av stiftets biskop, med lika skäl böra bortfalla. Emellertid
ansåge Grönvall, att håda de av domkapitlet utsedda ledamöterna
borde liksom övriga stiftsnämndens ledamöter åtnjuta arvoden. Grönvall
anslöte sig till det av de sakkunniga i nämnda hänseende framlagda förslaget
med den ändringen, att han ansåge arvodena till de ledamöter av
stiftsnämnden, som tillika tjänstgjorde såsom sekreterare hos respektive nämnd,
böra höjas med 200 kronor utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Statskontoret har yttrat följande:

Föreliggande förslag vore till sina huvudgrunder uppbyggt efter de linjer,
statskontoret tidigare varit i tillfälle antyda, och innebure sålunda, att domkapitlens
personal- och omkostnadsstater skulle utökas i den omfattning, att
medel för avlönande av kanslipersonal och för expensutgifter — med undantag
för vissa hyresutgifter — icke vidare skulle behöva ställas till stiftsnämndernas
förfogande. Till bestridande av kostnaderna för dessa stater
skulle i stället kyrkofonden bidraga med ett belopp, motsvarande de beräknade
utgifterna för handhavandet av stiftsnämndernas kansligöromål, av de
sakkunniga uppskattat till 50 procent av staternas slutsumma. Statskontoret
tillstyrkte vad de sakkunniga härutinnan föreslagit.

Såsom de sakkunniga framhållit, mötte stora svårigheter att bedöma storleken
av det personalbestånd, som kunde vara erforderligt för att domkapitelsexpeditionerna
skulle kunna på ett tillfredsställande sätt handhava här
ifrågavarande arbetsuppgifter. Under sådana förhållanden borde givetvis
all försiktighet iakttagas vid uppbyggandet av en fastare organisation för
dessa arbetsuppgifter. Då de sakkunnigas förslag emellertid i stort sett
icke syntes innebära utökning av de arbetskrafter, som nu funnes tillgängliga
för arbetets utförande, ville statskontoret icke göra någon erinran ifråga
om personaluppsättningens storlek.

Vad anginge de olika befattningarnas placering i lönegrad, hade statskontoret
intet att erinra emot att stiftsnotarie i likhet med vad hittills skett
hänfördes till lönegraden B 21. Däremot kunde ämbetsverket icke finna

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

att tillräckliga skäl anförts för att hos Uppsala och Lunds domkapitel inrätta
förste stiftsnotarietjänster i lönegraden B 24. Dessa tjänster borde,
därest de ansåges behövliga, likaledes placeras i lönegraden B 21. De skäl,
som föranlett de sakkunniga att föreslå inrättande vid domkapitlen av
kansliskrivarbefattningar, funne statskontoret värda beaktande och hade
följaktligen intet att erinra mot att dylika tjänster uppfördes i personalstaterna.
I likhet med de sakkunniga ansåge statskontoret, att någon uppflyttning
i lönegrad av expeditionsvaktsbefattningarna icke i detta sammanhang
kunde komma ifråga.

Vad de sakkunniga föreslagit rörande uppfattning i lönegrad av stiftssekreterarna
kunde statskontoret icke biträda. Såvitt av utredningen framginge,
vore den arbetsökning, som inträffat, att hänföra till stiftsnämndsärenden,
medan domkapitlens arbetsuppgifter minskat. 1932 års ecklesiastika
bostadslagstiftning syntes statskontoret under sådana förhållanden
icke kunna åberopas såsom motiv för en lönereglering för stiftssekreterarna,
i varje fall ej under annan förutsättning, än att dessa befattningshavare
obligatoriskt — och utan särskild ersättning — skulle vara sekreterare jämväl
i stiftsnämnderna. Då så icke för närvarande vore fallet, avstyrkte
statskontoret de sakkunnigas förslag i denna del.

Däremot ville statskontoret icke motsätta sig en förhöjning, på sätt de
sakkunniga föreslagit, av de arvoden till stiftsnämndernas sekreterare, som
utginge från kyrkofonden.

Vad de sakkunniga i övrigt anfört rörande personalstaterna för de skilda
domkapitelsexpeditionerna föranledde intet uttalande från statskontorets sida.

I likhet med de sakkunniga vore statskontoret av den uppfattningen att,
därest föreliggande förslag med avseende å domkapitlens personalstater vunne
bifall — i vilket fall de på grund av stiftsnämndernas verksamhet tillkomna
kanslitjänstemännen skulle få sina anställnings- och pensionsförhållanden
reglerade i överensstämmelse med vad som gällde för statens tjänstemän
i allmänhet — billigheten syntes kräva att också stifts jägmästarna
och biträdande stiftsjägmästare gjordes delaktiga av motsvarande förmåner.

Domkapitlens anslagsäskanden för budgetåret 1937/1938. Som ovan nämnts,
hava domkapitlen och förutvarande Stockholms stads konsistorium under
år 1936 inkommit med framställningar örn anslag för nästa budgetår. Dessa
framställningar gjordes, innan 1934 års domkapitelssakkunniga avgåvo sitt
ovanberörda förslag. I vad angår anslag till avlöningar, torde, såvitt jag
kunnat bedöma, domkapitlens anslagsäskanden hava genom berörda förslag
kommit i sådant läge, att det ej är nödvändigt att här närmare ingå på
dessa äskanden. Allenast må framhållas, att dåvarande Stockholms stads
konsistorium med hänsyn till belastningen ifrågasatt höjning av den i avlöningsstaten
uppförda delposten till arvodesförhöjning till sekreteraren från
förslagsvis 540 kronor till förslagsvis 1,080 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 7 januari 1937 tillstyrkt sistberörda förslag
ävensom förordat, att delposten till vikariatsersättningar m. m. skulle,
sedan ovannämnde Malmström vid Lunds domkapitel avgått med pension,
sänkas från förslagsvis 760 kronor till förslagsvis 585 kronor.

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

1932 års ecklesiastika bostadslagstiftning innebar, såsom av den lämnade
redogörelsen framgår, en genomgripande förändring av det ecklesiastika boställsväsendets
administrativa ledning. Domkapitlen befriades nästan helt
från de med boställsväsendet sammanhängande uppgifterna, och i stället inrättades
inom stiften särskilda kontrollorgan, stiftsnämnder, med närmaste
uppgift att hava inseende och vård över den ecklesiastika boställsjorden
samt övrig till kyrkliga behov och ändamål avsedd fast egendom inom stiftet.
Man synes hava till en början antagit, att domkapitelskanslierna skulle
kunna utan särskild kostnad ombesörja de med stiftsnämndernas verksamhet
förenade administrativa göromålen. Detta visade sig emellertid icke
möjligt. Med stöd av den i 6 § ecklesiastika boställsordningen meddelade
föreskriften örn att Kungl. Maj:t äger, i den mån sådant prövas skäligt, ur
kyrkofonden bevilja erforderliga anslag för gäldande av kostnader för nämndernas
verksamhet har kyrkofonden i betydande utsträckning tagits i anspråk
för stiftsnämndernas räkning, bland annat för avlönande av biträden
med kansligöromål och för renskrivning. De för sistberörda ändamål anvisade
anslagen hava enligt det föregående stigit från 54,250 kronor för
budgetåret 1933/1934 till 71,600 kronor för löpande budgetår.

Redan tidigare av statskontoret och nu senast av 1934 års domkapitelssakkunniga
hava påpekats olägenheterna med den dubbla anvisningen av
medel till de för domkapitlen och stiftsnämnderna gemensamma kanslierna.
Befattningshavarna anställas av olika myndigheter och avlönas efter skilda
grunder. Anslagsbehovet för domkapitlen kan ej ses i samband med stiftsnämndernas
speciella behov. Anslagsbedömningen försvåras följaktligen och
avvägningen av anslagsmedlen mellan de särskilda stiften kan ej ske efter
enhetliga normer.

De sakkunniga, vilka funnit sig kunna konstatera en av den nya boställsordningen
föranledd bestående ökning av arbetsbelastningen å domkapitelsexpeditionerna,
hava med hänsyn till nyssberörda olägenheter och i anknytning
till vissa av statskontoret tidigare framförda förslag ifrågasatt, att all
den för vederbörande domkapitel och stiftsnämnder erforderliga kanslipersonalen
— stiftsjägmästarna, de biträdande stiftsjägmästarna och de skogliga
biträdena dock undantagna — skulle avlönas från det under åttonde
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Domkapitlen: Avlöningar och
detta anslag beredas ersättning för de kostnader, som skäligen kunna anses
belöpa på stiftsnämnderna, genom omföring till anslaget av medel från
kyrkofonden. Efter vissa undersökningar hava de sakkunniga kommit till
den slutsatsen, att omkring 50 procent av berörda sammanlagda personalkostnader
böra bestridas av kyrkofonden.

De sakkunnigas ifrågavarande förslag, som tillstyrkts av alla de myndigheter,
vilka yttrat sig över detsamma, och som även ansetts stå i principiell
överensstämmelse med vissa av 1932 års riksdag gjorda uttalanden, har

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

synts mig välgrundat och även i detaljerna lämpligt avvägt. Jag anser
mig därför böra tillstyrka detsamma.

Med hänsyn till nyssberörda föreskrift i boställsordningen och i betraktande
av att i 6 § kyrkofondslagen meddelas en allmän föreskrift örn att
av fonden skola utgöras omkostnader för stiftsnämndernas verksamhet, lärer
förslaget ej erfordra ändring i gällande författningsbestämmelser. I anslutning
till de sakkunniga bör vidare framhållas, att kyrkofonden ej bör
deltaga i kostnaderna för Stockholms domkapitel, eftersom vid detta domkapitels
sida icke finnes någon stiftsnämnd, och ej heller till någon del bestrida
de utgifter för arvoden och annan ersättning åt vissa domkapitelsledamöter
m. m., som enligt det ovanstående gäldas ur den i avlöningsstaten
för domkapitlen ingående anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och som ej hava något samband med
stiftsnämnderna. I likhet med de sakkunniga anser jag, att kyrkofondens
andel i berörda personalkostnader icke bör sättas i relation till belastningen
å anslaget utan till anslagets i riksstaten år från år angivna storlek. Vid
förändringar i storleken av de under anslaget beräknade kostnader, vartill
fonden enligt det ovanstående bör bidraga, synes det till anslaget från
kyrkofonden omförda beloppet böra jämkas uppåt eller nedåt.

Strängt taget borde fonden åläggas bidrag jämväl med 50 procent av de
på den avsedda personalen belöpande kostnaderna för dyrtidstillägg. Då
emellertid en sådan anordning är svår att tekniskt genomföra och ej heller
föreslagits av de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna, vill
jag icke ifrågasätta en dylik åtgärd utan endast framhålla, att kyrkofonden
vid sådant förhållande ej kan anses bliva för hårt anlitad för de ändamål,
som här avses.

De sakkunniga hava verkställt ingående undersökningar rörande personalbehovet
vid domkapitlen och i samband därmed till övervägande upptagit
jämväl vissa lönefrågor. Jag skall här först beröra ifrågavarande lönefrågor
och i samband därmed vissa av de sakkunniga framlagda förslag
rörande införande av nya tjänstemannakategorier vid domkapitlen.

Vad först angår stiftssekreterarna, hava de sakkunniga förslagit, att dessa
befattningshavare, som nu åtnjuta lön i Uppsala, Lund och Luleå i lönegraden
B 28, i Visby i lönegraden B 24 och i övriga stift i lönegraden B
27, skulle med undantag av stiftssekreteraren i Luleå uppflyttas en lönegrad.
Som motiv härför har anförts i huvudsak, att stiftssekreterarna, vilkas
arbetsuppgifter och ansvar i och för sig syntes väl motivera en förmånligare
löneställning än den nuvarande, i egenskap av chefer för domkapitelsexpeditionerna
genom den utvidgade kansliverksamheten fått ökad
arbetsbörda och större ansvar än tillförne, och att den numera beslutade
omorganisationen av domkapitlen kunde förväntas komma att ställa ännu
större anspråk på dessa befattningshavare. Av yttrandena över de sakkun -

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

nigas ifrågavarande förslag inhämtas, att domkapitlet och stiftsnämnden i
Uppsala, respektive Lund ansett stiftssekreterartjänsten i Uppsala, respektive
Luud böra placeras i lönegraden B 30. Domkapitlet och stiftsnämnden
i Karlstad hålla före, att alla stiftssekreterare, möjligen med undantag för
Visby, böra placeras i samma lönegrad. Denna uppfattning kommer mer
utvecklad igen i det yttrande, som avgivits av styrelsen för domkapitelstjänstemännens
förening och vari hävdas, att stiftssekreterarna böra över lag
placeras i lönegraden B 30. Domkapitlet och stiftsnämnden i Luleå finner
stiftssekreterartjänsten därstädes böra fortfarande bibehållas i paritet med
motsvarande tjänster i Uppsala och Lund. Domkapitlet och stiftsnämnden
i Visby anse, att stiftssekreteraren i Visby bör erhålla lön i samma lönegrad
som i flertalet andra domkapitel. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd
har funnit skäl åtminstone för närvarande icke föreligga för en allmän
höjning av stifssekreterarnas löneställning. Kammarkollegiet har allenast
funnit sig böra tillstyrka en uppflyttning i lönegrad av stiftssekreterartjänsten
i Visby. Enligt statskontorets mening kan den nya boställslagstiftningen
ej åberopas såsom motiv för lönereglering för stiftssekreterarna, i
varje fall ej under annan förutsättning, än att dessa befattningshavare obligatoriskt
och utan särskild ersättning äro sekreterare jämväl i stiftsnämnderna.
Då så icke för närvarande är fallet, har ämbetsverket avstyrkt förslaget.

För egen del vill jag till en början framhålla, att de lönevillkor, som
stiftssekreterarna erhöllo genom 1928 års lönereglering, äro ett uttryck för
den dåvarande uppfattningen om befattningshavarnas uppgifter, ansvar och
ställning inom förvaltningen. Skäl för en i jämförelse med andra befattningshavare
ändrad löneställning föreligga alltså allenast, om det kan påvisas,
att förutsättningarna för löneplaceringen sedan dess undergått någon
förändring. De efter år 1928 vidtagna, domkapitlen berörande, mer genomgripande
reformerna — 1932 års ecklesiastika boställslagstiftning och 1936
års domkapitelsreform — hava icke inneburit någon väsentligare förskjutning
av stiftssekreterarnas ställning i administrativt hänseende men väl,
såsom i det föregående framhållits, lett till en betydande ökning av arbetet
inom domkapitelskanslierna. Den ökade arbetsbelastningen bör enligt min
mening mötas genom att domkapitelsexpeditionerna förses med tillräcklig
biträdespersonal. Jag vill icke bestrida, att stiftssekreterarna såsom chefer
för nämnda expeditioner genom kanslipersonalens tillväxt kunna få sitt
arbete och ansvar ökade, men i likhet med lönenämnden, kammarkollegiet
och statskontoret kan jag icke finna denna merbelastning vara av den beskaffenhet,
att den motiverar en ändring av stiftssekreterarnas löneställning.
Jag tillåter mig framhålla, att många andra statliga befattningshavare i motsvarande
ställning i sitt arbete fått och oavbrutet få känning av statsverksamhetens
tilltagande omfattning och intensifiering, utan att för dem ifrågasatts
ändrad lönegradsplacering. Jag finner med andra ord icke tillräckliga skäl

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

vara förebragta att för närvarande rubba den avvägning av lönerna för
stiftssekreterarna, som efter en ingående utredning och prövning vidtogs
år 1928. Härav framgår, att jag icke heller kan biträda det från vissa håll
framförda förslaget örn hävande av den nuvarande differentieringen av
stiftssekreterartjänsterna i lönehänseende och att jag för närvarande i motsats
till kammarkollegiet måste ställa mig avvisande mot en isolerad förbättring
av löneförmånerna för stiftssekreteraren i Visby.

I samband härmed bör emellertid behandlas den av de sakkunniga berörda
frågan om arvodena för sti/tsnämndernas sekreterare.

Enligt det föregående äger domkapitlet i stiftsnämnd utse två ledamöter,
av vilka den ene skall vara juridiskt bildad och tjänstgöra såsom sekreterare
hos nämnden. Som regel fungerar stiftssekreteraren såsom ledamot av och
sekreterare hos stiftsnämnden. I denna egenskap åtnjuter han samma arvode
som ledamot, vilken icke är ordförande och vice ordförande, d. v. s.
600 kronor i Lunds stift, 200 kronor i Visby stift och 300 kronor i övriga
stift. De sakkunniga hava ifrågasatt, huruvida denna ersättning kunde
sägas skäligen honorera den ökning av arbetsbördan och det extra ansvar,
som följde med uppgiften, och hava därför föreslagit en höjning av berörda
arvode till åtminstone samma belopp, som utgår till ordförande och
vice ordförande i nämnderna, nämligen 800 kronor i Lund, 300 kronor i
Visby och 500 kronor i övriga stift. De myndigheter, som yttrat sig över
detta förslag, hava tillstyrkt detsamma, utom kammarkollegiet, som satt i
fråga, örn arvodet över huvud taget borde utgå. En reservant inom kollegiet
har dock tillstyrkt en ytterligare höjning av berörda arvode med 200
kronor utöver de av de sakkunniga föreslagna beloppen.

Vad kammarkollegiets majoritet yttrat till stöd för sin mening, att arvodet
bör bortfalla, synes mig riktigt endast under förutsättning, att stiftssekreterarna
på grund av sin tjänsteställning bliva ledamöter av nämnderna.
I så fall lärer emellertid kunna göras gällande, att stiftssekreterarnas lönefråga
komme i ett annat läge. Det får icke anses uteslutet, att vid sådant
förhållande skäl skulle befinnas föreligga för en förbättrad löneställning.
Det är knappast antagligt, att ett realiserande av kollegiets uppslag skulle
medföra någon besparing för det allmänna. Åtgärden skulle emellertid
vålla en bundenhet i fråga örn personvalet, som kunde åstadkomma olägenheter,
varför den nuvarande ordningen synes vara att föredraga. Jag ger
dock de sakkunniga och vederbörande myndigheter rätt uti, att det nuvarande
arvodet är för snävt tillmätt, och har intet att erinra mot de sakkunnigas
förslag om höjning av arvodet till att motsvara det, som tillerkännes
ordförande och vice ordförande i stiftsnämnd. Kungl. Majit torde
i anslutning till därutinnan i eckesiastika boställsordningen meddelad föreskrift
böra i sinom tid besluta härav föranledd ändring i gällande bestämmelser.
Mitt förslag medför en ökning av kyrkofondens utgifter med 2,300
kronor.

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Vid domkapitlen i Uppsala och Lund sysselsättas nu stiftsnotarier i lönegraden
B 21. Arbetsbelastningen vid domkapitlen göra enligt de sakkunnigas
mening stiftsnotarier erforderliga vid alla domkapitlen utom Visby.
Lönegradsplaceringen skulle bliva densamma som nu utom vid domkapitlen
i Uppsala och Lund, där vid sidan av vanliga ordinarie eller icke-ordinarie
stiftsnotarietjänster jämväl skulle finnas sådana tjänster i lönegraden B 24,
vilkas innehavare skulle kallas förste stiftsnotarier. Domkapitlet i Göteborg
har framhållit önskvärdheten av att även detta stift kunde erhålla en
motsvarande befattningshavare men alternativt hemställt, att denne skulle
placeras i lönegraden B 22. Domkapitlet i Luleå och stiftsnämnden i Strängnäs
hava funnit behov därstädes föreligga av förste stiftsnotarier. Domkapitlet
och stiftsnämnden i Karlstad ävensom vederbörande personalorganisation
hålla före, att stiftsnotarietjänsterna i allmänhet böra placeras i
lönegraden B 24. Kammarkollegiet och statskontoret, som funnit behov
föreligga av stiftsnotarier, hava avstyrkt förslaget om inrättande av sådana
tjänster i högre lönegrad än B 21. Lönenämnden synes luta mot samma
uppfattning.

Även jag har funnit övervägande skäl tala för den ståndpunkt, som intagits
av de sistnämnda myndigheterna. Det mer omfattande arbete, som åligger
domkapitlen i Uppsala och Lund, bör kompenseras genom en ökning av antalet
kvalificerade tjänstemän, icke genom att vederbörande befattningshavare
beredes en gynnsammare löneställning. Som skäl för en uppfattning
i lönegrad av flertalet hithörande befattningshavare har från ett pär
håll åberopats den de nuvarande stiftsnotarierna och amanuenserna åvilande,
ej sällan permanenta föredragningsskyldigheten. Att sådana ansvarsfulla
uppgifter anförtros åt lägre avlönade tjänstemän är numera vid ett
flertal av de centrala ämbetsverken en nästan normal företeelse, som enligt
min mening utesluter tanken på att till isolerad prövning upptaga domkapitlens
hithörande spörsmål. Jag tillstyrker därför allenast, att ytterligare
ett antal ordinarie stiftsnotarietjänster i lönegraden B 21 och i förekommande
fall icke-ordinarie sådana tjänster inrättas.

I likhet med de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna finner
jag det välbetänkt, att de kamerala uppgifterna vid domkapitlen anförtros
åt särskilda befattningshavare, kansliskrivare i lönegraden B 11, vilka som
regel ersätta de vid domkapitlen nu anställda kanslibiträdena. Att -— såsom
en reservant inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd ifrågasatt — hänföra
dem, som skola handhava nämnda uppgifter, till lönegraden B 15 och
därigenom bereda domkapitlen en mer gynnad ställning än åtskilliga centrala
ämbetsverk finner jag ej motiverat. Kungl. Majit torde i sinom tid
böra till närmare prövning upptaga den av de sakkunniga och lönenämnden
berörda frågan om sättet för tillsättningen av ifrågavarande tjänster i de
stift, där nu befintliga ordinarie kanslibiträdesbefattningar icke skulle komma
att bibehållas.

49

Kungl. Majts proposition Nr 97.

De sakkunnigas förslag rörande de personalkategorier, som i övrigt böra
vara anställda vid domkapitlen, tillstyrker jag i likhet med flertalet myndigheter.
Jag vill härtill foga, att jag icke finner skäligt att nu till prövning
upptaga frågan örn expeditionsvakternas lönegradsplacering.

Vägande skäl hava anförts för att till särskild skyndsam utredning hänskjuta
frågan om anställnings- och lönevillkoren för stiftsjägmästarna och de
biträdande stiftsjägmästarna samt övrig hithörande personal. Det är min
avsikt att, sedan förevarande ärende angående domkapitlens personalförhållanden
blivit av riksdagen prövat, för Kungl. Majit framlägga förslag örn
igångsättande av en sådan utredning genom särskilda sakkunniga.

Jag övergår härefter tih att behandla den av de sakkunniga för de särskilda
domkapitlen föreslagna personalorganisationen. De
sakkunnigas härutinnan framlagda förslag hava biträtts av kam mark ohegiet
och statskontoret samt i det väsentliga även av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd. Däremot hava domkapitlen och stiftsnämnderna samt vederbörande
personalorganisation anfört vissa detaljerinringar. För egen del föreslår
jag endast i nedanberörda hänseenden ändringar i de sakkunnigas ifrågavarande
förslag.

Stiftssekreterartjänsterna bibehållas enligt det föregående vid nu gällande
lönegrader.

Vid domkapitlet i Uppsala bibehålies den nuvarande stiftsnotarietjansten
i lönegraden B 21. Den av de sakkunniga föreslagna tjänsten i lönegraden
B 24 inrättas icke.

I likhet med lönenämnden håller jag före, att den av de sakkunniga
ifrågasatta normalorganisationen av domkapitlen bör i möjligaste mån redan
från början följas vid upprättandet av personalstaterna för de särskilda
domkapitlen. På grund härav bör även vid domkapitlet i Skara inrättas
en kansliskriv arbefattning på ordinarie stat i lönegraden B 11 och i stället
den av de sakkunniga föreslagna, av hänsyn till en nu vid stiftsnämnden
anställd tjänsteman betingade extra ordinarie kontoristbefattningen i löle
lönegraden utgå. Nyssnämnde tjänsteman bör, därest han erhåller kansliskrivarbefattningen,
i enlighet med lönenämndens förslag beredas en lönefyllnad,
svarande mot den löneminskning han därigenom skulle få vidkännas.
Lönefyllnaden, å vilken dyrtidstillägg bör utgå, synes böra givas
formen av ett personligt lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan befattninghavarens
nuvarande lön, 4,200 kronor, och lönen för en ordinarie
befattningshavare i lägsta löneklassen av lönegraden B 11 å C-ort,
d. v. s. (4,200 — 2,982=) i runt tal 1,200 kronor. Anslag till den av de
sakkunniga föreslagna extra ordinarie kanslibiträdestjänsten i 7:e lönegraden
bör stå till förfogande, endast örn ifrågavarande befattningshavare erhåller
kansliskrivartjänsten och så länge han kvarstår å densamma men
därefter indragas, i vilket hänseende Kungl. Majit torde böra meddela erforderliga
bestämmelser. Under denna tid torde det icke vara erforderligt

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 97. 4

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

att, såsom stiftsnämnden i Skara ifrågasatt, anvisa särskilda medel till extra
befattningshavare, renskrivning m. m.

Vid domkapitlet i Lund böra finnas 2 stiftsnotarietjänster i lönegrad B
21 i stället för av de sakkunniga förordade 1 tjänst i lönegraden B 24 och
1 tjänst i lönegraden B 21.1

Domkapitlet i Karlstad torde liksom flertalet övriga jämnstora domkapitel
böra beredas anslagsmedel till extra befattningshavare, renskrivning m. m.
Visserligen synes domkapitlet i de till de sakkunniga lämnade uppgifterna
ej hava äskat sådant anslag. Domkapitlet har emellertid i sitt yttrande
över de sakkunnigas förslag upptagit frågan och hemställt om ett anslag
av 1,800 kronor för ändamålet. Detta förslag finner jag mig kunna biträda.

I likhet med lönenämnden vill jag betona, att den extra ordinarie kanslibiträdestjänst,
som på grund av särskilda skäl bör inrättas vid domkapitelsexpeditionen
i Härnösand i stället för en extra ordinarie konto rsbiträdestjänst,
bör vid inträdande ledighet å tjänsten ombildas till en extra ordinarie
kontorsbiträdestjanst. Kungl. Majit torde böra meddela härav betingade
föreskrifter.

I övrigt har jag intet att erinra mot de sakkunnigas förslag till personalorganisation
vid de särskilda domkapitlen.

Enligt mitt förslag skulle alltså vid domkapitlen finnas ordinarie befattningshavare
på sätt nedan angives (inom parentes ha angivits ökningar,
respektive minskningar i jämförelse med den nuvarande personalförteckningen)
:

Ordinarie tjänstemän.

S tif tssekre terare

Stifts-

notarie

Kansli-

skrivare

Kansli-

biträde

Expedi-

tions-

vakt

Lönegrad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

B 28

B 27

B 24

B 21

B 11

B 7

B 5

Uppsala ..........

1

1

1 ( + D

\

1

Linköping.........

1

1 ( + D

1 ( + D

1

Skara..........

1

1 ( + D

1 ( + D

1

Strängnäs........

1

1 ( + D

1 (+D

1 ( + D

Västerås ..........

—

1

—

1 ( + D

1 ( + D

—

1

Växjö............

—

1

— •

1 ( + D

1 ( + D

-(-1)

1

Lund............

1

—

—

2 ( + 1)

1 ( + D

1

1

Göteborg..........

—

1

—

1 (+D

1 ( + D

-(-1)

1

Karlstad..........

—

1

—

1 ( + D

1 ( + D

-(-1)

1

Härnösand.........

—

1

—

1 ( + 1)

1 ( + D

-(-1)

1

Luleå............

1

—

—

1 ( + D

1 ( + D

-(-1)

1

Visby............

-

—

1

—

—

—

1 ( + D

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Vidare skulle vid domkapitlen — utöver den icke-ordinarie sekreteraren
vid Stockholms domkapitel, i vilkens arvode och övriga löneförmåner icke
ifrågasättes någon ändring — finnas anställda följande extra ordinarie befattningshavare
:

Extra ordinarie tjänstemän.

Stifts-

notarie

Amanuenser

Kansli-

biträde

Kontors-

biträde

. • .

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

20

18

16

7

4

Uppsala..................

1

—

1

—

2

Linköping................

—

—

1

—

1

Skara ...................

—

—

—

1

1

Strängnäs.................

—

—

—

-v-

1

Västerås.................

—

—

—

—

1

Växjö...................

—

—

1

—

1

Lund...................

1

1

1

—

2

Göteborg.................

—

—

1

—

1

Karlstad.................

—

—

1

—

1

Härnösand................

—

—

1

1

—

Luleå...................

—

—

1

—

1

Visby...................

—

1

—

—

1

I enlighet med de sakkunnigas förslag böra härutöver för en tid av 5
månader av budgetåret 1937/1938 beräknas anslagsmedel till avlöning åt
en efter omorganisationen övertalig amanuens i 18:e lönegraden vid domkapitlet
i Strängnäs, som inträder i pensionsåldern i november 1937.

Vidare skulle till extra befattningshavare, renskrivning m. m. utgå de
ovannämnda av de sakkunniga och mig förordade beloppen samt dessutom
oförändrat anslag, 3,700 kronor, till motsvarande ändamål vid Stockholms
domkapitel, alltså till domkapitlet i

Uppsala.............

.......... kronor

1,200

Linköping...........

»

1,800

Skara...............

—

Strängnäs............

1,000

Västerås.............

1,800

Växjö..............

1,000

Lund...............

»

1,800

Göteborg............

»

1,800

Karlstad............

»

1,800

Härnösand...........

1,000

Luleå...............

.......... »

1,800

Visby ..............

»

—

Stockholm...........

*

3,700

Summa kronor 18,700

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Härjämte skulle utgå personligt lönetillägg å 1,200 kronor till nuvarande
bokhållaren vid domkapitlet i Skara under förutsättning att han erhåller
kansliskrivartjänsten vid domkapitlet i fråga.

Vad beträffar beräkningen av domkapitlens avlöningsanslag för
nästa budgetår, må följande anföras.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, nu förslagsvis
180,750 kronor, bör beräknas till summan av de med vederbörliga tjänsteoch
familjepensionsavdrag minskade lönerna i högsta förekommande löneklass
för de ordinarie tjänstemän, som enligt det ovanstående böra vara
anställda vid domkapitlen, d. v. s. till i avrundat tal 272,000 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 91,250 kronor.

Ur den under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, uppförda delposten a. Grundbelopp, nu 26,900
kronor, bestridas enligt det föregående bland annat arvoden och ersättningar
till vissa domkapitelsledamöter samt ersättningar åt sakkunniga, tillhopa
(15,200+1,000 + 750 =) 16,950 kronor. Eftersom domkapitelsreformen trädde
i kraft först den 1 januari 1937, motsvarar sistnämnda belopp endast kostnaderna
för halvt budgetår (jfr riksdagens skrivelse nr 349/1936). Posten
bör alltså för nästa budgetår höjas med 16,950 kronor. Vidare bör under
posten beräknas ovannämnda personliga lönetillägg å 1,200 kronor till en
befattningshavare vid domkapitlet i Skara. Å andra sidan bör posten minskas
med det arvode å 4,200 kronor, som utgår till extra biträdet vid domkapitlet
i Lund F. Malmström, vilken pensioneras under budgetåret 1936/
1937. Delposten bör alltså höjas med (16,950 + 1,200 — 4,200 =) 13,950
kronor till 40,850 kronor.

I detta sammanhang må i avseende å det under posten beräknade anslagsbeloppet
till ersättning åt sakkunniga erinras, att Kungl. Majit den 18
december 1936 föreskrivit, att sådan ersättning må utgå i den mån för
ändamålet tillgängliga anslagsmedel därtill förslå och att ersättning skall
bestämmas av Kungl. Majit på framställning av vederbörande domkapitel.
Det kan övervägas, huruvida icke domkapitlen själva borde äga bestämma
här ifrågavarande ersättningar. 1934 års domkapitelssakkunniga tänkte sig
denna anordning i sitt omförmälda betänkande med förslag till lag om
domkapitel. I så fall borde emellertid anslagsmedlen överföras till delposten
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Då emellertid
Kungl. Majit i så fall lärer böra av anslagsmedlen ställa vissa särskilda
belopp till domkapitlens förfogande och en sådan fördelning, med hänsyn
till att varje erfarenhet ännu saknas angående anslagsbehovet för de olika
domkapitlen, är mycket svår att för närvarande genomföra, anser jag mig
tills vidare icke böra ifrågasätta någon ändring i nyssberörda av Kungl.
Majit i ämnet meddelade bestämmelser.

I anslutning till statskontorets förslag bör den under anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppförda

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

delposten å 540 kronor till arvodesförhöjning till sekreteraren vid Stockholms
domkapitel höjas med 540 kronor till förslagsvis 1,080 kronor och den under
samma anslagspost uppförda delposten å 760 kronor till vikariatser sättning ar
m. m. sänkas med 160 kronor till förslagsvis 600 kronor.

Delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal, nu
71,850 kronor, bör bestämmas till summan av dels de med vederbörliga
tjänste- och familjepensionsavdrag minskade grundlönerna för de extra
ordinarie tjänstemän, som enligt sammanställningen bär ovan böra finnas
anställda vid domkapitlen, d. v. s. enligt mina beräkningar i Tunt tal 73,000
kronor, dels den på en övertalig amanuens vid domkapitlet i Strängnäs belöpande,
på samma sätt beräknade avlöningen för fem månader, omkring
1,600 kronor, dels ock ovannämnda belopp av 18,700 kronor till extra befattningshavare,
renskrivning m. m. Delposten bör alltså uppföras med
93,300 kronor, innebärande en anslagshöjning med 21,450 kronor. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande fördelningen
av posten.

Delposten å förslagsvis 12,000 kronor till avlönings förhöjning ar m. m. till
övrig icke-ordinarie personal torde i enlighet med de sakkunnigas förslag
kunna minskas med 6,000 kronor till 6,000 kronor.

Anslagsposten å förslagsvis 600 kronor till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän torde med hänsyn till ändringarna i personalorganisationen
vid domkapitlet i Luleå, vars befattningshavare i regel
åtnjuta ur förevarande post utgående provisoriskt dyrortstillägg, böra höjas
med 600 kronor. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet enligt
årets statsverksproposition under avdelningen För flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört rörande kompensation åt vissa befattningshavare för
minskning av den behållna inkomsten vid familjepensioneringens genomförande,
bör anslagsposten vidare höjas med ett belopp, motsvarande minskningen
med hänsyn till familjepensionsavdragen av ovanberörda delpost
till grundavlöningar m. m., eller med i runt tal 3,400 kronor. Anslagsposten
bör alltså höjas med 4,000 kronor eller, för avrundning av avlöningsstatens
slutsumma med 4,070 kronor till 4,670 kronor.

Anslagsökningen skulle alltså utgöra sammanlagt (91,250 + 13,950 + 540 —
160 + 21,450 — 6,000 + 4,070 =) 125,100 kronor och summan av avlöningsstatens
utgifter sålunda (293,400+125,100=) 418,500 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel bör emellertid under avlöningsstaten uppföras
bidrag från kyrkofonden, motsvarande 50 procent av summan av
anslagsposten till tjänstemän å ordinarie stat (272,000 kronor), den med det
på Stockholms domkapitel belöpande beloppet å 3,700 kronor minskade
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal (93,300 + 6,000
— 3,700 = 95,600 kronor) och anslagsposten till särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän (4,670 kronor). Nämnda summa
utgör 372,270 kronor. Bidraget från kyrkofonden bör alltså bestämmas till
i runt tal 186,000 kronor.

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Avlöningsstatens slutsumma skulle således utgöra (418,500 — 186,000 =)
232,500 kronor, innebärande en anslagsminskning med 60,900 kronor.

Anslag till omkostnader.

Nuvarande förhållanden. Till Domkapitlen: Omkostnader har för innevarande
budgetår anvisats ett förslagsanslag av 57,300 kronor, som disponeras
jämlikt följande omkostnadsstat:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis.....................kronor 18,000

2. Expenser, förslagsvis........................... » 34,480

3. Publikationstryck, förslagsvis..................... » 5,900

Summa kronor 58,380.

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror för vaktmästarbostäder vid domkapitlen i Linköping,

Västerås och Luleå.................... .......kronor 1,080

Nettoutgift kronor 57,300.

Ur anslagsposten till reseersättningar utgå 2,000 kronor till reseersättningar
åt stiftssekreterare, som efter av domkapitlen särskilt för varje fall
fattade beslut antingen biträda biskoparna vid visitationer eller andra förrättningar
i orterna eller erhållit förordnanden såsom konsistorieombud, förslagsvis
15,000 kronor till reseersättningar åt domkapitelsledamöter och förslagsvis
1,000 kronor till reseersättningar åt särskilda av domkapitlen förordnade
utredningsmän.

Sistnämnda båda belopp äro föranledda av den av 1936 års riksdag och
kyrkomöte beslutade domkapitelsreformen. I propositionen nr 241/1936 beräknades
för nämnda båda ändamål årligen bliva erforderliga 30,000 kronor,
respektive 2,000 kronor. Riksdagen fann enligt skrivelse nr 349/1936 dessa
belopp höga men ansåg sig kunna godtaga beräkningarna, eftersom närmare
erfarenhet ännu icke kunnat vinnas. Då domkapitelsreformen trädde i kraft
först den 1 januari 1937, anvisades för löpande budgetår endast hälften av
de sistangivna beloppen, alltså 15,000 kronor, respektive 1,000 kronor.

Anslagsposten till expenser fördelas med förslagsvis 5,875 kronor på
bränsle, lyse och vatten samt med 28,600 kronor på övriga expenser.

Till bestridande av löpande expensutgifter för stiftsnämnderna hava under
de senaste budgetåren ur kyrkofonden anvisats belopp, som framgå av det
föregående, för budgetåret 1936/1937 22,825 kronor.

1934 års domkapitelssakkunniga. I sitt ovannämnda den 13 oktober 1936
dagtecknade betänkande hava 1934 års domkapitelssakkunniga anfört följande
:

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

För expensutgifter åt stiftsjägmästarna räknades vid riksdagsbehandlingen
år 1932 med en kostnad för kyrkofonden av 12,000 kronor eller i genomsnitt
1,000 kronor för varje stift. För stiftsnämndernas verksamhet i övrigt
avsågs synbarligen, att till domkapitlens förfogande stående expensmedel
skulle kunna anlitas och även förslå. Såsom tidigare framhållits, hade emellertid
detta icke visat sig vara fallet, utan hade särskilda medel för ändamålet
måst anvisas från kyrkofonden. Härvid hade skillnad icke gjorts
mellan expensmedel för jägmästarnas behov och behoven i övrigt. Däremot
hade uppdelning skett å engångskostnader, hyror för lokaler åt vissa stiftsjägmästare
och övriga expensutgifter.

Samma skäl som föranlett de sakkunniga att i det av dem framlagda
förslaget sammanföra all för domkapitlens och stiftsnämndernas verksamhet
erforderlig personal å en gemensam stat för domkapitlens expeditioner torde
tala för att expeditionernas expensmedelsbehov tillgodosågs å omkostnadsstaten
för domkapitlen för att disponeras av domkapitlen i samråd med
stiftsnämnderna. Ehuru stiftsjägmästarna formellt icke tillhörde domkapitelsexpeditionerna,
syntes denna stat, i betraktande av den ställning dessa
tjänstemän faktiskt intoge till desamma, böra innefatta erforderliga medel
för expensutgifter även för nämnda befattningshavare.

Däremot syntes anledning saknas att i anslaget inräkna kostnader för
särskild lokal för stiftsjägmästarna. I den mån dylika kostnader även för
framtiden skulle förekomma, torde desamma utan olägenhet kunna bestridas
i samma ordning som hittills.

I likhet med vad som föreslagits ifråga om avlöningsmedlen torde kyrkofonden
tills vidare böra bidraga med hälften av beräknade expenskostnader.

Fördelningen under budgetåret 1936/1937 av de för domkapitlen och
stiftsnämnderna ur förevarande omkostnadsanslag respektive ur kyrkofonden
anvisade anslagsmedlen till expenser framginge av nedanstående sammanställning: -

Domkapitlet

Stifts-

nämnden

Summa

Bränsle, lyse
och vatten,
förslagsvis

Övriga

expenser

Övriga

expenser

övriga

expenser

Uppsala . . .

225

3,200

2,700

5,900

1 Linköping. .

475

1,625

1,500

3,125

Skara . . . .

725

1,275

2,000

3,275

Strängnäs .

200

1,800

1,600

3,400

Västerås . . .

125

2,075

1,600

3,675

Växjö . . . .

450

2,850

2,200

5,050

Lund.....

150

2,150

3,600

5,750

Göteborg . .

150

2,050

2,000

4,050

Karlstad . . .

900

2,050

2,000

4,050

Härnösand .

700

2,400

1,500

3,900

Luleå . . . .

1,500

3,400

900

4,300

Visby . . . .

125

1,975

1,225

3,200

Summa

5,725

26,850

22,825

49,675

56

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

De sakkunnigas förslag skulle —- tillämpat på förhållandena under detta
budgetår — innebära, att under berörda anslag å åttonde huvudtiteln anvisades
en anslagspost till expenser å förslagsvis 29,600 kronor samt att i
omkostnadsstaten inräknades uppbördsmedel från kyrkofonden med 27,700
kronor.

Om till de i sammanställningen angivna siffrorna lades de till numera
Stockholms domkapitel utgående omkostnadsanslagen — förslagsvis 150
kronor till bränsle, lyse och vatten samt 1,750 kronor till övriga expenser —
skulle omkostnadsstaten för budgetåret 1937/1938 te sig på följande sätt:

Utgifter:

1. Reseersättningar förslagsvis (jfr riksdagens skrivelse nr

349/1936).................................kronor 34,000

2. Expenser, förslagsvis........................... » 57,300

3. Publikationstryck, förslagsvis..................... » 5,900

Summa kronor 97,200.

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror för vaktmästarbostäder vid domkapitlen

i Linköping, Västerås och Luleå.........kronor 1,080

Bidrag från kyrkofonden till expenser vid domkapitlen.
.......................... > 27,700 kronor 28,780

Nettoutgift kronor 68,420.

Yttranden över de sakkunnigas förslag. Domkapitlen och stiftsnämnderna
ävensom de övriga myndigheter, som yttrat sig över de sakkunnigas nyssberörda
förslag, hava tillstyrkt detsamma.

Statskontoret har dock anfört följande:

Till expensutgifter hade de sakkunniga utgått ifrån att medel skulle ställas
till förfogande med samma belopp som anvisats för innevarande budgetår,
d. v. s. å riksstaten anvisade anslagsmedel jämte vad som anvisats från
kyrkofonden för övriga expenser hos stiftsnämnderna. Häremot torde i och
för sig intet vara att erinra. Statskontoret ville emellertid framhålla, att
det för den fördelning av de anvisade medlen å de skilda domkapitlen, som
sedermera ankomme på Kungl. Maj:t att verkställa, syntes önskvärt, att en
närmare undersökning komme till stånd i fråga örn myndigheternas disposition
av berörda medel. Såvitt av den i betänkandet intagna sammanställningen
framginge, syntes nämligen de beviljade expensmedlen icke stå i
rätt förhållande till domkapitlens storleksordning. I berörda syfte torde
domkapitel och stiftsnämnder lämpligen böra anmodas att inkomma med
specificerade redogörelser för sina expensutgifter under de tre senast förflutna
budgetåren. Motsvarande uppgifter torde även böra inhämtas beträffande
anslagsposten till publikationstryck.

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Domkapitlens anslagsäskanden för budgetåret 1937/1938. I sina äskanden
om anslag för nämnda budgetår, vilka som nämnts ingivits, innan de sakkunniga
avlämnade omförmälda förslag, hava domkapitlen och dåvarande
Stockholms stads konsistorium äskat i stort sett oförändrade anslag till omkostnader.
I ett par fall hava emellertid smärre jämkningar ifrågasatts.
Domkapitlen i Strängnäs och Visby hava begärt med 400 kronor, respektive
25 kronor ökade medel till bränsle, lyse och vatten. Domkapitlen i
Skara och Härnösand hava äskat en höjning av anslagsmedlen till övriga
expenser med 200 kronor, respektive 100 kronor. Å andra sidan har domkapitlet
i Visby föreslagit en minskning av nyssnämnda anslagsmedel med
25 kronor. Vidare hava domkapitlen i Strängnäs och Härnösand hemställt
örn med respektive 100 kronor ökade anslag till publikationstryck. Anslagsposten
till expenser skulle alltså höjas med netto 700 kronor och anslagsposten
till publikationstryck med 200 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 7 januari 1937 över ifrågavarande äskanden
erinrat örn sitt ovanberörda uttalande rörande önskvärdheten av en
närmare undersökning örn domkapitlens och stiftsnämndernas disposition
av anslagsmedlen till expenser och publikationstryck.

Därest så skulle bliva fallet, syntes det statskontoret, som om tillräckliga
skäl knappast skulle föreligga för att vidtaga någon omräkning av omkostnadsanslaget
på grund av de relativt obetydliga förändringar i fråga om
hittills anvisade belopp, varom vissa domkapitel nu hemställt. Ämbetsverket
föreställde sig, att efter en närmare undersökning i berörda avseende
det icke skulle visa sig omöjligt att inom ramen av hittills tillgängliga
medel tillgodose skäliga anspråk från samtliga domkapitel. I övrigt finge
uppmärksammas, att nu ifrågavarande anslag endast vore förslagsvis beräknade.

De sakkunniga hava som nämnts föreslagit, att under omkostnadsstaten
för domkapitlen skulle beräknas jämväl medel till bestridande av de på
stiftsnämnderna och stiftsjägmästarna belöpande expensutgifterna, i den mån
dessa utgifter icke avse kostnader för anskaffande av lokaler för stiftsjägmästarna,
samt att kyrkofonden skulle bidraga med hälften av de beräknade
sammanlagda expenskostnaderna. Detta förslag, som tillstyrkts av
samtliga de myndigheter, som yttrat sig över detsamma, och som ansluter
sig till vad i det föregående föreslagits beträffande gäldandet av avlöningskostnader,
vill jag biträda.

Vad omkostnadsstaten beträffar, bör anslagsposten till reseersättningar
höjas i anledning av den nyligen genomförda domkapitelsreformen. I brist
på närmare erfarenhet torde det icke vara rådligt att nu räkna med någon
ändring i fråga om det tidigare för ändamålet för helt budgetår beräknade
anslagsbehovet. Anslagsposten bör alltså höjas med 16,000 kronor till 34,000
kronor. Jag vill emellertid erinra örn att Kungl. Majit den 18 december
1936 anbefallt domkapitlen att till Kungl. Majit inkomma med utredning

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 97. 5

Departe mentschefen.

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

och förslag rörande huru stort belopp, som för budgetåret 1937/1988 högst
må érfordras för de särskilda ändamål, för vilka ifrågavarande anslagspost
är avsedd. Min tanke är, att Kungl. Majit med ledning av dessa uppgifter
kan för nästa budgetår fördela anslagsposten mellan de särskilda domkapitlen
och tillika föreskriva, att de sålunda fördelade beloppen ej må utan
Kungl. Majits medgivande överskridas.

I likhet med statskontoret håller jag före, att det av de sakkunniga för
expenser beräknade beloppet av förslagsvis 57,300 kronor bör vara för nästa
budgetår tillräckligt. I sinom tid torde från domkapitlen och stiftsnämnderna
böra infordras de av statskontoret ifrågasatta uppgifterna beträffande
dispositionen under de senaste budgetåren av medel till expenser och till
publikationstryck.

Anslagsposten till publikationstryck torde böra uppföras med oförändrat
belopp, 5,900 kronor.

De sakkunnigas beräkningar av de särskilda uppbärdsmedlen lämnar jag
utan erinran.

Enligt min mening lärer alltså för domkapitlen kunna för nästa budgetår
i huvudsak gälla den av de sakkunniga föreslagna omkostnadsstaten, i vilket
hänseende Kungl. Majit torde få i sinom tid meddela erforderliga föreskrifter.

För ändamålet torde böra anvisas ett anslag av i runt tal 68,400 kronor,
motsvarande en anslagshöjning av 11,100 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

59

Hemställan.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för domkapitlen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:

Personalförteckning.

Ordinarie tjänstemän:

Dom-

kapitel:

Stiftssekreterare

Stifts-

notarie

Kansli-

skrivare

Kansli-

biträde

Expe-

ditions-

vakt

Lönegrad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

B 28

B 27

B 24

B 21

B 11

B 7

B 5

Uppsala . . .

1

—

—

1

1

1

1

Linköping .

—

1

—

1

1

—

1

Skara ....

—

1

—

1

1

—

1

Strängnäs . .

—

1

—

1

1

—

1

Västerås . .

—

1

—

1

1

—

1

Växjö ....

—

1

—

1

1

—

1

Lund ....

1

—

—

2

1

1

1

Göteborg . .

—

1

—

1

1

—

1

Karlstad . .

—

1

—

1

1

—

1

Härnösand .

—

1

—

1

1

—

1

Luleå ....

1

—

—

1

1

—

1

Visby ....

—

—

1

—

—

—

1

dels godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

U tgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................ kronor 272,000

2. Arvoden och särskilda er sättningar,

bestämda av
Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp....... kronor 40,850

Anni.: Arvodet till sekreteraren
vid Stockholms
domkapitel utgör 5,700 kro -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

nor samt kan efter 3 år
höjas med 360 kronor, efter
6 år med ytterligare 360
kronor och efter 9 år med
än ytterligare 360 kronor.

b. Arvodesförhöjning till

sekreteraren vid Stockholms
domkapitel, förslagsvis
........... kronor 1,080

c. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . . » 600 kronor 42,530

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 93,300

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... : » 6,000 » 99,300

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . » 4,670

Summa kronor 418,500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden .............kronor 186,000

Nettoutgift kronor 232,500;

dels till Bomkapitlen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av...........kronor 232,500;

dels ock till Bomkapitlen: Omkostnader för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 68,400.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

E. Hedenlund.

Stockholm 1937, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

370512