Kungl. Majda proposition nr 89.
1
Nr 89.
Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till
lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen
den 6 juni 1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse på
landet m. m.; given Stockholms slott den 12 februari
1937.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930
(nr 251) om kommunalstyrelse på landet; samt
2) lag angående ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930
(nr 259) örn församlingsstyrelse.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 89.
379 Si 1
2
Kungl. Maj.is proposition nr 89.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 251)
örn kommunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas, att 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse
på landet skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
17 §.
1 mom. I kommun — — — kommunalstämmor hållas:
en under tiden från och med den 16--— i valnämnd;
en under tiden från och med den 1 — — — inkomststat; samt
en å sön- eller helgdag i december månad, dock ej å juldagen, för anställande
av val till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut
bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.
1 kommun---stadgade tiden.
2 mom. Extra kommunalstämma---det nödigt.
Envar, som---ej föras.
3 mom. Ordinarie kommunalstämma i december må beträffande kommunalstämma
eller kommunalstämmor under nästföljande år besluta, dels, med
iakttagande av vad i 1 mom. stadgas, å vilken dag ordinarie stämma skall
hållas eller att stämma, såvida hinder icke möter på grund av ärendes
brådskande natur, skall hållas å sön- eller helgdag, å söckendag eller å viss
veckodag, dels ock till vilken tid på dagen stämma skall utlysas.
37 §.
Angående ordinarie sammanträden av kommunalfullmäktige gäller vad i
17 § 1 mom. är stadgat örn kommunalstämmor i kommun, där kommunalfullmäktige
icke finnas; dock må, örn annat icke följer av beslut jämlikt
tredje stycket, ordinarie sammanträde i december hållas å annan dag än
sön- eller helgdag.
I övrigt---det nödigt.
Å ordinarie sammanträde i december må kommunalfullmäktige beträffande
sammanträde eller sammanträden under nästföljande år besluta, dels, med
iakttagande av vad i första stycket stadgas, å vilken dag ordinarie sammanträde
skall hållas eller att sammanträde, såvida hinder icke möter på grund av
ärendes brådskande natur, skall hållas å sön- eller helgdag, å söckendag
Kungl. Majus proposition nr 89. 3
eller å viss veckodag, dels ock till vilken tid på dagen sammanträde skall
utlysas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1937 men skall ej medföra rubbning
i tidigare fattat beslut angående dag för hållande av ordinarie stämma eller
sammanträde.
4
Kungl. Majus proposition nr 89.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 259)
örn församlingsstyrelse.
Härigenom förordnas, att 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
14 §.
1 mom. I församling---kyrkostämmor hållas:
en före--— och förvaltning;
en under---församlingsbibliotek; samt
en å sön- eller helgdag före utgången av december månad, dock ej å
juldagen, för anställande av val till de befattningar inom församlingen,
vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.
2 mom. Extra kyrkostämma —--det nödigt.
Envar, som---ej föras.
3 mom. Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må beträffande
kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande år besluta, dels, med
iakttagande av vad i 1 mom. stadgas, å vilken dag ordinarie stämma skall
hållas eller att stämma, såvida hinder icke möter på grund av ärendes
brådskande natur, skall hållas å sön- eller helgdag, å söckendag eller å viss
veckodag, dels ock till vilken tid på dagen stämma skall utlysas.
34 §.
Angående ordinarie sammanträden av kyrkofullmäktige gäller vad i 14 §
1 mom. är stadgat örn kyrkostämmor i församling, där kyrkofullmäktige
icke finnas; dock må, örn annat icke följer av beslut jämlikt tredje stycket,
det tredje ordinarie sammanträdet under året hållas å annan dag än söneller
helgdag.
I övrigt---det nödigt.
Ä tredje ordinarie sammanträdet under året må kyrkofullmäktige beträffande
sammanträde eller sammanträden under nästföljande år besluta, dels,
med iakttagande av vad i första stycket stadgas, å vilken dag ordinarie sammanträde
skall hållas eller att sammanträde, såvida hinder icke möter på grund
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
av ärendes brådskande natur, skall hållas å sön- eller helgdag, å söckendag
eller å viss veckodag, dels ock till vilken tid på dagen sammanträde skall
utlysas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1937 men skall ej medföra rubbning
i tidigare fattat beslut angående dag för hällande av ordinarie stämma
eller sammanträde. ,
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 12 februari 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,
Forslund.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller,
fråga örn ändrade bestämmelser angående tider för offentliga stämmor m. m.
samt anför:
Gällande bestämmelser.
Landskommuner i allmänhet.
I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, skola jämlikt 17 § 1 mom.
lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse på landet årligen hållas tre ordinarie
kommunalstämmor, en under tiden från och med den 16 mars till och
med den 30 april, en under tiden från och med den 1 oktober till och med den
15 november samt en i december månad. I kommun inom de fyra nordligaste
länen må de två förstnämnda stämmorna hållas högst fjorton dagar före eller
högst fjorton dagar efter nyss angivna tider. Ordinarie stämman i december
må beträffande ordinarie stämma eller stämmor under nästföljande år besluta,
å vilken dag sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall
hållas å sön- eller helgdag. I sådan kommun skall vidare enligt 17 § 2 mom.
extra kommunalstämma i vissa fall hållas.
Även i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, skall kommunalstämma
hållas i vissa fall (18 §).
Kungörelse örn kommunalstämma skall utfärdas av ordföranden eller, vid
hinder för honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift
om tid för stämman (19 §).
Kan ärende, som handlägges å kommunalstämma, icke å den utsatta dagen
bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan dag. Örn stämmans fortsättande
skall, därest stämman så besluter, kungörelse i vanlig ordning utfärdas.
Beslutes icke sådan kungörelse, har ordföranden att, innan stämman
upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva tid för den fortsatta
stämman. Begäres vid ärendes behandling å kommunalstämma bordläggning
av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall
ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i
vanlig ordning kungöra (21 §).
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Angående ordinarie kommunalfullmähtigsammanträden gäller vad i 17 §
1 mom. är stadgat örn kommunalstämmor i kommun, där kommunalfullmäktige
icke finnas. Sammanträden med kommunalfullmäktige hållas även i
vissa andra fall (37 §).
Kungörelse örn kommunalfullmäktigsammanträde utfärdas av ordföranden
eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd
uppgift örn tid för sammanträdet (38 §).
Municipalsamhället!.
De bestämmelser, som enligt vad i det föregående angivits gälla i fråga örn
kommunalstämmor och kommunalfullmäktigsammanträden, äga jämlikt 88 §
lagen örn kommunalstyrelse på landet motsvarande tillämpning beträffande
municipalstämmor och municipalftdlmäktigsammanträden.
Städer.
Enligt 7 § lagen den 6 juni 1930 örn kommunal styrelse i stad skall stadskommuns
beslutanderätt utövas av stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga.
Stadsfullmäktige finnas för närvarande i rikets samtliga städer.
Ordinarie stadsfullmäktigsammanträden skola hållas enligt ordning, som bestämmes
av fullmäktige (19 § första stycket). I vissa fall skall extra sammanträde
hållas (19 § fjärde stycket).
Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas av ordföranden eller,
vid hinder för honom, av vice ordföranden. Kallelsen skall innehålla bestämd
uppgift örn tid för sammanträdet (20 §).
Kyrkliga kommuner.
T församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, skola enligt 14 § 1 mom.
lagen den 6 juni 1930 örn församlingsstyrelse årligen hållas tre ordinarie
kyrkostämmor, en före utgången av maj månad, en under tiden från och med
den 1 oktober till och med den 15 november samt en före utgången av december
månad. Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må beträffande
ordinarie stämma eller stämmor under nästföljande år besluta, å vilken dag
sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag.
I vissa fall skall vidare enligt 14 § 2 mom. extra kyrkostämma hållas i
sådan församling.
Även i församling, där kyrkofullmäktige finnas, skall kyrkostämma hållas
i vissa fall (15 §).
Kungörelse örn kyrkostämma utfärdas av ordföranden eller, vid hinder för
honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift om tid för
stämman (16 §).
I 18 § finnas beträffande ärende å kyrkostämma föreskrivna samma bestämmelser
rörande dess behandling å senare dag, som enligt 21 § lagen örn kommunalstyrelse
på landet gälla i fråga örn ärende å kommunalstämma.
Angående ordinarie kyrkofullmälctigsammanträden gäller vad i 14 § 1 mom.
lagen örn församlingsstyrelse är stadgat om kyrkostämmor i församling, där
kyrkofullmäktige icke finnas. Sammanträden med kyrkofullmäktige hållas
även i vissa andra fall (34 §).
8
Kungl. Majlis proposition nr 89.
Kungörelse om kyrkofullmäktigsammanträde utfärdas av ordföranden
eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd
uppgift örn tid för sammanträdet (35 §).
Tidigare förslag till ändrade bestämmelser.
1930 års riksdag.
Till grund för nu gällande lagstiftning ligga de genom propositionerna
nr 99 och 100 till 1930 års riksdag avlåtna förslagen till en i huvudsak formell
revision av då gällande kommunaiförfattningar. I anledning av propositionerna
väcktes motioner, innehållande förslag till ändringar av betydelse i
förevarande sammanhang.
I motionerna II: 405 och II: 404, båda av herr Ericson i Boxholm m. fl.,
yrkades, att bestämmelser matte införas därom, att i kommun, respektive församling
årets tredje ordinarie stämma — vilken, enligt propositionerna, beträffande
ordinarie stämma eller stämmor under nästföljande år ägde besluta,
å vilken dag sådan stämma skulle hållas eller huruvida stämma skulle hållas
å sön- eller helgdag — skulle, intill dess stämman annorlunda beslutade,
hållas å sön- eller helgdag. Såsom motivering anfördes:
Enligt propositionernas förslag kunde kommunens röstberättigade själva
avgöra, å vilka dagar nästföljande års stämmor skulle hållas. Örn emellertid
decemberstämman icke hölles på en sådan dag, att flertalet av kommunens
röstberättigade kunde närvara, förbleve ju denna bestämmelse i sin helhet
illusorisk. Ute på den rena landsbygden förefunnes ett flertal bevis örn, att
decemberstämmor, liksom även alla stämmor, regelmässigt hölles å dagar, då
de flesta, som innehade arbetsförrättningar, icke kunde närvara; ehuru framställning
till vederbörande kommunalstämmoordförande gjorts att hålla
speciellt decemberstämman på sön- eller helgdag, hade förändringar i denna
regelmässiga praxis icke kunnat åstadkommas. Det syntes därutav välmotiverat
att få denna bestämmelse ändrad dithän, att kommunens röstberättigade
innevånare icke kunde undanhållas rätten att, örn de så önskade, utöva
sitt medborgerliga inflytande. Genom föreskrift i lagen, att de ordinarie
decemberstämmorna, vilka i övrigt hade en hel del viktiga val att förrätta,
skulle hållas å sön- eller helgdag, kunde syftet med bestämmelsen icke bortelimineras.
Känt vore att ett flertal kommuner holle sina stämmor på vardagskvällar,
en tid som kommunernas innevånare ansett vara särskilt lämplig
för deras del. En föreskrift att ovillkorligen hålla decemberstämmorna på
sön- eller helgdag, skulle givetvis för dessa kommuner verka i otillfredsställande
riktning. Örn man emellertid i lagtexten inskreve orden »intill dess
stämman annorlunda beslutar» skulle icke dessa kommuner hindras att i fortsättningen
hålla även decemberstämmorna på för dem mera lämpliga tider
än sön- och helgdagar.
I motionerna II: 453 och II: 454, båda av herr Hage, yrkades införande
av stadgande^ att, där särskilt beslut ej fattats, stämma skulle hållas å söneller
helgdag, som stämmans ordförande bestämde. Såsom motivering härtill
anfördes, att det ur många synpunkter sett torde vara önskligt, att stämmor
i allmänhet hölles på sön- eller helgdag.
Konstitutionsutskottet erinrade (utlåtanden nr 30 och 31) därom, att enligt
då gällande, i propositionerna nr 99 och 100 bibehållna bestämmelser den
9
Kungl. Majus proposition nr 89.
tredje ordinarie kommunal- respektive kyrkostämman under året kunde besluta,
å vilken dag de ordinarie stämmorna under nästföljande år skulle hållas
eller huruvida sådan stämma skulle utsättas till sön- eller helgdag. Denna
stämmans beslutanderätt torde medföra att, da viss dag, respektive sön- eller
helgdag, för stämmans medlemmar framstode som lämpligast för stämmans
hållande, särskilt beslut i frågan fattades. Utskottet avstyrkte därför
motionerna. — I reservationer tillstyrktes motionen II: 453 av nio ledamöter
(herr Sävström m. fl.) samt motionen II: 454 av atta ledamöter (heir Sävström
m. fl.).
Riksdagen biföll utskottets förslag.
1936 års riksdag.
I motionen II: 520 av herr Hermansson m. fl. framställdes förslag, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning
och förslag till sådan ändring av nu gällande kommunalförfattningar angående
tiden för offentliga stämmor, att de kommunala samfundens medlemmar i
största möjliga omfattning bereddes tillfälle att deltaga i dessa stämmor.
Till stöd för detta förslag anfördes, bland annat:
Flertalet av våra landskommuner vore på grund av sitt låga invånareantal
befriade från skyldigheten att välja kommunalfullmäktige, och det vore endast
ett jämförelsevis litet fåtal av de mindre kommunerna, som beslutat att frivilligt
införa fullmäktiginstitutionen. Inom de allra flesta av dessa mindre
kommuner tillkomme det alltså kommunernas röstberättigade medlemmar
att å kommunalstämma direkt besluta örn alla kommunala angelägenheter.
Vidkommande de kyrkliga angelägenheternas avgörande, vöre endast de
allra största församlingarna tvungna att överlåta den väsentliga beslutanderätten
på kyrkofullmäktige. Till följd därav avgjordes fortfarande de
kyrkliga angelägenheterna inom det stora flertalet församlingar ^ inom
vårt land genom direkta beslut å allmän kyrkostämma. Det vore således
en betydande del av de kommunala och kyrkliga ärendena, som förekomme
till omedelbart avgörande vid kommunal- och kyrkostämmorna.
Dessa stämmor hölles emellertid mycket ofta på sådana tider, att stora
grupper av kommunernas eller församlingarnas röstberättigade medlemmar
vore av sitt förvärvsarbete hindrade att närvara vid desamma, vilket innebure,
att de utestängdes från möjligheten att utöva sin kommunala yttrandeoch
rösträtt.
Nu gällande kommunallagar föreskreve beträffande tiden för kommunaloch
kyrkostämmor, att årets sista ordinarie stämma kunde besluta, å vilka
dagar stämmorna under nästföljande år skulle hållas eller huruvida stämma
skulle hållas å sön- eller helgdag. Denna bestämmelse utnyttjades mångenstädes
på det sättet, att såväl decemberstämman som övriga stämmor hölles
på vanlig arbetstid, så att endast det mindretal av de röstberättigade, som
kunde självständigt bestämma över sin lid, ägde möjlighet att deltaga i
stämmoförhandlingarna. Det gåves mer än nog av exempel, som visade, hulén
liten minoritetsgrupp genom ett hänsynslöst utnyttjande av de styrandes
rättighet att bestämma tiden för kommunal- och kyrkostämmorna faktiskt
kunde utestänga det stora flertalet av en kommuns medlemmar från allt in
flytande på kommunens eller församlingens allmänna angelägenheter.
'' Det svenska folket skulle enligt statsmakternas beslut äga allmän och lika
rösträtt även i kommunalt hänseende. Det borde därför vara statsmakternas
skyldighet att bereda de röstberättigade medborgarna även i de små kommunerna
tillfälle att utan allt för stora uppoffringar och besvär utöva sin kom
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
munala rösträtt och bevaka sina kommunalpolitiska intressen. Detta syftemål
torde enklast och lättast kunna nas genom en ändring av kommunallagarna,
som föreskreve, att de offentliga stämmorna skulle hållas på sön- eller°helgdagar
eller eljest på sådan tid, då åtminstone det allra största flertalet av
kommunernas medlemmar icke vore upptagna av sitt arbete. En lagändring i
här antydd riktning skulle icke kränka den kommunala självbestämningsrätten,
tagen i dess verkliga mening.
Konstitutionsutskottet anförde i utlåtande nr 12, bland annat:
Med hänsyn till de synnerligen olikartade förhållandena i skilda delar av
landet läte det sig över huvud icke göra att fastställa någon viss för alla kommuner
gemensam dag såsom den för de offentliga stämmorna lämpligaste.
Det borde anses självklart, att dessa stämmor utsattes till sådana dagar, då
största möjliga antal röstberättigade med minsta möjliga olägenhet kunde närvara
vid desamma. Inom vissa kommuner torde sön- och helgdagar vara att
föredraga, inom andra åter kunde utsättandet av offentliga stämmor till söneller
helgdag i allmänhet betraktas såsom mindre lämpligt och i stället en
söckendag, exempelvis efter den vanliga arbetstidens slut, vara den för flertalet
lägligaste tiden. Men då i vissa fall syntes ha inträffat, att behörig hänsyn
icke tagits till det stora flertalet röstberättigade, funne utskottet önskvärt,
att en lagändring skedde till förekommande därav, t. ex. genom föreskrift,''
att den sista ordinarie stämman under året, som hade att bestämma örn tiden
för nästa års stämmor, skulle äga rum å viss dag. De röstberättigade bleve
därigenom tillförsäkrade en verklig möjlighet att i varje kommun eller församling
själva avgöra, vilka dagar och tider för nästföljande års stämmor, som
vore för dem lägligast. Utskottet, som haft under övervägande olika möjligheter,
då det gällt att föreslå en ur angivna synpunkter lämplig dag och tid
för hållandet av den sista ordinarie stämman under året, hade likväl funnit
sig icke kunna utan närmare utredning av frågan i detta hänseende nu framställa
något förslag.
Med hänsyn till den betydelse, som enligt utskottets mening icke kunde
fi ånkännas berörda fråga, hemställde utskottet, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit måtte anhålla om utredning och förslag till sådan ändring av
nu gällande kommunalförfattningar angående tider för offentliga stämmor,
att kommunernas medlemmar i största möjliga omfattning bereddes tillfälle
att deltaga i dessa stämmor. — I reservation av fyra ledamöter (herr G. A.
Björkman m. fl.) avstyrktes motionen.
Riksdagen biföll utskottets hemställan (skrivelse nr 61).
Förberedande behandling av 1936 års
riksdagsskrivelse inom socialdepar
mentet.
I anledning av 1936 års riksdagsskrivelse utarbetades inom socialdepartementet
en »promemoria angående tider för offentliga stämmor m. m.» jämte
utkast till lagar angående ändrad lydelse av dels 17 och 37 §§ lagen örn
kommunalstyrelse på landet dels ock 14 och 34 §§ lagen örn församlingsstyrelse.
över promemorian och lagutkasten avgåvos sedermera efter remiss yttranden
av samtliga länsstyrelser ävensom av svenska stadsförbundet och
svenska landskommunernas förbund. Vid utlåtanden av länsstyrelserna i
11
Kungl. Majds proposition nr 89.
Uppsala, Skaraborgs och Värmlands län funnos fogade yttranden i ämnet
från ett antal kommunala myndigheter m. fl.
Förenämnda lagutkast, vilka torde få som bilaga (Bilaga A) fogas vid
statsrådsprotokollet i detta ärende, hava därefter varit föremål för överarbetning
inom socialdepartementet. Jag övergår nu till nämnda överarbetade
förslag.
Departemental örsl ag et.
Allmän motivering.
Promemorian.
De vid promemorian fogade lagutkasten inneburo, att den tredje ordinarie
kommunal- eller kyrkostämman skulle hållas å sön- eller helgdag, samt
att nämnda stämma skulle beträffande stämma eller stämmor under nästföljande
år äga besluta, å vilken dag ordinarie stämma skulle hållas, att
jämväl annan stämma än ordinarie stämma i december skulle, såvida hinder
icke mötte på grund av ärendes brådskande natur, hållas å sön- eller helgdag,
ävensom till vilken tid på dagen stämma skulle utlysas.
Till de beträffande ordinarie sammanträden av kommunal- eller kyrkofullmäktige
nu gällande bestämmelserna hade fogats det undantaget, att det tredje
ordinarie sammanträdet finge hållas å annan dag än sön- eller helgdag, detta
dock såvida annat icke följde av samtidigt föreslagna nya bestämmelser därom,
att fullmäktige å det tredje ordinarie sammanträdet ägde besluta, å vilken
dag under nästföljande år ordinarie sammanträde skulle hållas, samt att
sammanträde skulle, såvida hinder icke mötte på grund av ärendes brådskande
natur, hållas å sön- eller helgdag, ävensom bestämma vilken tid på
dagen sammanträde skulle äga rum.
I övergångsbestämmelserna föreslogs, att lagarnas ikraftträdande ej skulle
medföra rubbning i tidigare fattat beslut angående dag för hållande av ordinarie
stämma eller sammanträde.
I promemorian lämnades vissa statistiska uppgifter, av vilka
framgick, att vid år 1934 hållna kommunal-, municipal- och kyrkofullmäktigval
fullmäktige icke funnos i 1,273 av rikets 2,414 landskommuner, i lil
av rikets 209 municipalsamhällen samt i 2,155 av rikets 2,554 församlingar.
Efter redogörelse för gällande rätt och tidigare förslag till ändrade bestämmelser
anfördes i promemorian såsom riktlinjer för en reform:
Till en god demokratisk ordning hör bland annat, att val och sammankomster,
vid vilka medborgarna äga utöva den dem tillkommande medbestämmanderätten
vid handhavandet av de samhälleliga angelägenheterna,
hållas å tider, då största antalet röstberättigade kan förväntas äga möjlighet
att deltaga i valen och sammankomsterna. För tillgodoseende av detta krav
gäller numera beträffande exempelvis andrakammarvalen och flertalet kommunala
representantval, att dessa skola hållas å söndag, alltså å en för de
flesta röstberättigade arbetsfri dag. Däremot bereda kommunallagarna ingen
motsvarande garanti för att offentliga stämmor hållas å sådana dagar eller
sådana tider på dygnet, då förvärvsarbete i allmänhet icke hindrar de röst
-
12
Kungl. Majus proposition nr 89.
berättigade från att deltaga i stämmorna. Den befogenhet, som tillkommer
årets sista ordinarie stämma att besluta å vilka dagar nästkommande års
ordinarie stämmor skola hållas eller att dessa stämmor skola hållas å schieller
helgdagar, är nämligen i berörda hänseende av ringa eller intet värde,
därest årets sista ordinarie stämma äger rum å tid, då de flesta röstberättigade
äro upptagna av sitt arbete. Ofta kan det med hänsyn till lokala förhållanden
eller eljest finnas önskvärt, att ordinarie stämmor hållas å vardagar
efter den vanligast förekommande arbetstidens slut. Emellertid ingår det icke
i befogenheten för årets sista ordinarie stämma att besluta örn den tid på
dagen, då nästföljande års ordinarie stämmor skola hållas. Ej heller finnes
någon laglig garanti för att extra stämmor eller stämmor i kommuner, munieipalsamhällen
eller församlingar med fullmäktige hållas å tider, som äro
lämpligast för det stora flertalet röstberättigade.
De brister, som sålunda vidlåda lagstiftningen i denna del, hava visserligen
tack vare en i stort sett lojal lagtillämpning gjort sig föga kännbara. Då det
emellertid i några fall torde hava förekommit, att de nu förefintliga möjligheterna
till maktmissbruk i detta hänseende blivit utnyttjade, synes kravet
på mer effektiva bestämmelser till skydd för den demokratiska ordningen
böra tillgodoses.
Vid genomförandet av en reform i nu antydd riktning lärer hänsyn böra tagas
därtill, att olika önskemål med fog kunna göra sig gällande inom skilda delar
av landet. Den lokala självbestämningsrätten bör därför i största möjliga utsträckning
bibehållas. Emellertid synes det nödvändigt att samtidigt skapa
en för framtiden bestående garanti för att denna lokala självbestämningsrätt
verkligen kan utövas av det stora flertalet röstberättigade. En dylik
garanti torde icke kunna åstadkommas annorledes än genom föreskrift därom,
att beslut rörande tider för hållande av stämmor skall fattas å en till söneller
helgdag förlagd stämma.
Såsom tidigare erinrats, reser gällande lagstiftning intet hinder mot att
i kommun, municipalsamhälle eller församling, där fullmäktige finnas, stämma
hålles på en för flertalet röstberättigade olämplig tid. Såvitt upplyst blivit,
bär emellertid denna brist i lagstiftningen icke hittills blivit utnyttjad på
ett otillbörligt sätt. Då härtill kommer att de ärenden, vilka i dessa fall höra
under stämmans befogenhet, äro av jämförelsevis mindre betydelse, synes
åtminstone för närvarande någon lagändring i denna del icke vara erforderlig.
Klagomål rörande till olämpliga tider utlysta kommunal-, municipal- och
kyrkofullmäktigsammanträden hava veterligen icke heller framkommit. Bestämmelserna
angående tider för dessa sammanträden äga emellertid i såväl
sakligt som lagtekniskt hänseende ett så nära samband med bestämmelserna
angående tider för kommunal-, municipal- och kyrkostämmor, att samtliga
dessa bestämmelser synas även för framtiden böra erhålla såvitt möjligt likartad
innebörd och avfattning. Dock torde icke erfordras föreskrift därom,
att sammanträde, å vilket beslut må fattas rörande tider för senare sammanträden,
ovillkorligen skall hållas å sön- eller helgdag.
För stadskommunernas vidkommande hava i detta sammanhang inga reformkrav
blivit resta. I samtliga städer finnas för närvarande stadsfullmäktige
och dessa hålla jämlikt 19 § lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse
i stad sina ordinarie sammanträden enligt ordning, som bestämmes av fullmäktige.
Yttranden över promemorian.
Lagändringarna hava tillstyrkts eller lämnats utan erinran av länsstyrelserna
i Södermanlands, Östergötlands. Jönköpings, Kronobergs, Kalmar. Blekinge.
Hallands, örebro, Västmanlands, Kopparbergs. Gävleborgs. Jämtlands,
Kungl. Ma]:ts proposition nr 89. 13
V aster bott ens och Norrbottens län samt svenska stadsförbundet ävensom i
elva yttranden från kommunalnämnder, kyrkoråd m. fl.
Länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus län ävensom en kommunalnämnd hava tillstyrkt förslagen
i huvudsak men ifrågasatt vissa ändringar däri. Mera omfattande ändringar
hava föreslagits av länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Svenska landskommunernas förbund har tillstyrkt lagändringarna, såvitt
angår tider för stämmor, men däremot avstyrkt desamma i fråga örn tider
för fullmäktigsammanträden.
Länsstyrelsen i Värmlands län har uttalat tveksamhet, huruvida lagändringar
böra vidtagas.
Avstyrkande yttranden hava avgivits av länsstyrelserna i Uppsala, Älvsborgs
och V öster norrlands län samt tre kommunalnämnder och ett kyrkoråd.
Beträffande behovet av lagändringar hava direkta uttalanden
gjorts i några yttranden. Att sådant behov föreligger har vitsordats av länsstyrelserna
i Stockholms och Kronobergs län samt, såvitt angår tiden för
hållandet av stämmor, av svenska landskommunernas förbund.
Länsstyrelsen i Stockholms län har allmänt anfört, att ett behov förelåge
av lagändring, så att de kommunala samfundens medlemmar i största möjliga
omfattning bereddes tillfälle att deltaga i de offentliga stämmorna. Detta
behov funne länsstyrelsen hava blivit väl tillgodosett genom lagutkasten.
Länsstyrelsen i Kronobergs län har förklarat, att några olägenheter med
anledning av nuvarande bestämmelser icke försports i länet, men att på andra
håll en mindre lojal tillämpning av nuvarande bestämmelser torde hava förekommit.
Svenska landskommunernas förbund har yttrat, att verklig garanti saknades
för att de röstberättigades flertal skulle kunna genomdriva, att stämmor
hölles å tider, som bäst passade detta flertal, så länge den avgörande decemberstämman
kunde utsättas till sådan dag, att flertalet av kommunens röstberättigade
icke därvid kunde närvara. Att här en lucka i lagen förelåge, torde
ingen kunna förneka, ehuru på samma gång borde betonas, att det förvisso
vore i relativt sällsynta undantagsfall, som denna lucka utnyttjades i syfte
att utestänga röstberättigade från att utöva vederbörligt inflytande på de kommunala
angelägenheterna Den förefintliga möjligheten till missbruk härutinnan
borde förebyggas. Såvitt anginge tider för stämmornas hållande anslöte
sig förbundet till de föreliggande förslagen.
I yttrande av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har förklarats, att,
även örn något större behov av de ifrågasatta lagändringarna knappast torde
i praktiken hava gjort sig gällande, bestämmelser av föreslagen art dock torde
stå i överensstämmelse med en god demokratisk ordning.
Länsstyrelsen i Jönköpings län har anfört:
I regel torde vederbörande i de flesta kommuner respektive församlingar
söka tillgodose invånarnas berättigade krav rörande möjlighet att närvara vid
stämmor; länsstyrelsen veterligen hade anmärkning mot härutinnan tillämpat
förfarande icke försports i länet. Såvitt länsstyrelsen kunde finna, torde där
-
14
Kungl. Majus proposition nr 89.
för något mera trängande behov av lagändringen med hänsyn till det i stort
sett lojala sätt, varpå hittills i ämnet gällande lag tillämpats, ej kunna anses
hava förefunnits. Någon direkt anledning att motsätta sig lagändringen saknades
emellertid å andra sidan.
Länsstyrelserna i Malmöhus, Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands och
A ot rbottens län hava förklarat, att inom respektive län icke yppats några
missförhållanden av det slag, som omförmälts i promemorian. Med anledning
härav har länsstyrelsen i Värmlands län uppgivit sig vara tveksam rörande
behovet av den ifrågasatta lagstiftningen, länsstyrelsen i Västernorrlands län
har avstyrkt densamma, under det att de övriga tre länsstyrelserna förklarat
sig icke hava något att erinra däremot.
Länsstyrelsen i Uppsala län har anfört:
Inom länets landsbygd funnes 88 kommunalstämmor och 86 kyrkostämmor
men allenast kommunalfullmäktige i 23 kommuner och kyrkofullmäktige i 3
församlingar. Oaktat stämmoinstitutionen således på grund av splittringen
i småkommuner inom länet vore alldeles dominerande, hade icke, såvitt det
kommit till länsstyrelsens kännedom, några svårigheter förekommit inom
länet på grund av missbruk av nuvarande bestämmelser angående tiderna för
stämmors hållande.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län har förklarat, att något behov av den föreslagna
lagstiftningen numera icke förefunnes.
I de piincipiella uttalanden angående den föreslagna
lagstiftningen, som återfinnas i yttrandena, har såsom
nämnts i det föregående, densamma i allmänhet blivit tillstyrkt eller lämnad
utan erinran. Av några yttranden framgår, att de nu föreslagna anordningarna
på flera håll redan tillämpas.
Länsstyrelsen i Värmlands län har, som nämnts i det föregående, ställt sig
tveksam rörande behovet av ändrad lagstiftning.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har yttrat:
Att offentliga stämmor borde utsättas till sådan tidpunkt, att så många
röstberättigade som möjligt måtte få tillfälle bevista desamma, torde vara
uppenbart. Korrektiv i viss utsträckning mot att tiden för stämmorna bestämdes
annorlunda syntes ock kunna vinnas genom att vederbörande röstägande
begagnade sig av den rätt, som redan gällande bestämmelser anvisade,
att å ordinarie stämma i december besluta å vilken dag ordinarie stämma eller
stammor under det nästföljande året skulle hållas. Därest denna rätt utökades
medelst föreskrift, dels att de sista ordinarie stämmorna under året skulle äga
rum å viss dag, exempelvis den 15 december för kommunalstämma och den
20 december för kyrkostämma, dels ock att de röstberättigade genom beslut
å sistberörda stämmor skulle äga avgöra icke blott vilka veckodagar utan även
vilka tider på dagen, såsom för dem lägligast, måtte bestämmas för hållande
av såval ordinarie som andra stämmor under det nästföljande året, allenast
med nyssberörda inskränkning beträffande dagen för ordinarie stämma i
december, torde fullt tillfredsställande garantier komma att vinnas mot tänkbara
maktmissbruk i förevarande hänseende från vederbörande ordförandes
sida.
Ur de yttranden, i vilka de föreslagna ändringarna blivit avstyrkta, må återgivas
följande:
15
Kungl. Majus proposition nr 89.
Länsstyrelsen i Uppsala län:
Det förefölle, som om det stränga lagbindande av tiderna för stämmors hållande,
som i promemorian ifrågasattes, skulle kunna medföra praktiska olägenheter.
I vissa kommuner hölles decemberstämmorna mellan jul och nyår, därför
att de kommunala förtroendemännen, upptagna som de ofta vore av mångahanda
bestyr, hade svårt att tidigare få ärendena färdiga. I andra kommuner
åter hade en viss praxis uppstått att förlägga stämmorna till någon söndag
före jul. Avgörandet i den ena eller andra riktningen hade, såvitt länsstyrelsen
hade sig bekant, blott skett efter praktiska grunder. Hänsyn härtill
skulle ju också enligt promemorian få tagas, då det gällde kommunalfullmäktiges
decembersammanträde (37 § 1 st.).
Beträffande andra stämmor och sammanträden än dem, som skulle hållas
i december månad, gällde också, att de av praktiska skäl förlagts i vissa fall
till sön- eller helgdag, i andra fall till sådan vardag, då man ansett, att samtliga
medlemmar skulle vara oförhindrade att komma tillstädes. Härvid torde
böra uppmärksammas, att det växande kulturella föreningslivet ofta medförde
utflykter och sammankomster på söndagarna, särskilt sommartiden, vid vilka
tillfällen givetvis även medlemmar av stämmor eller kommunalfullmäktige
kunde göra anspråk på att vara lediga. Beträffande slutligen bestämmandet av
själva klockslaget för stämmor och kommunalfullmäktigsammanträden syntes
det kunna medföra praktiska olägenheter att bestämma detta ett helt år i förväg.
Såvitt icke från andra län bestämda uppgifter angående olägenheter till
följd av nuvarande bestämmelser framkomme, funne länsstyrelsen anledning
saknas till de ifrågasatta lagändringarna.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Behov av lagändringarna förelåge icke. Desamma medförde emellertid även
vissa såväl teoretiska som praktiska olägenheter. Till de teoretiska ville länsstyrelsen
hänföra, att formuleringen lämnade möjlighet till en så stötande
tillämpning, att stämma utsattes till juldagen eller under gudstjänsttid. Till
praktiska åter, att decemberstämman alltid måste hållas sön- eller helgdag
även där det, som departementet säger, »med hänsyn till lokala förhållanden
eller eljest finnes önskvärt, att ordinarie stämmor hållas å vardagar efter den
vanligast förekommande arbetstidens slut».
Länsstyrelsen i Västernorrlands län:
Såvitt länsstyrelsen hade sig bekant hade inom länet ej försports något
missnöje med tiden för stämmornas hållande och torde man få utgå ifrån,
att stämmorna hölles å tid, som bäst lämpade sig för det övervägande antalet
röstberättigade. Vid bedömande av förhållandena i länet torde man kunna
säga, att de nuvarande hithörande bestämmelserna i kommunalförfattningarna
syntes vara ägnade att väl tillgodose de röstberättigades intressen i förevarande
hänseende. Kommunerna borde fortfarande äga frihet att själva bestämma
dag jämväl för den tredje ordinarie stämman. Med hänsyn till för
länsstyrelsen kända förhållanden inom länet, ansåge sig länsstyrelsen icke
kunna tillstyrka det nu föreliggande förslaget. Länsstyrelsen ansåge sig ej
heller på grundval av den utredning, som förefunnes beträffande förhållandena
i övriga delar av riket, kunna förorda de föreslagna ändringarna i kömmunalför
fattningarna.
Svenska landskommunernas förbund:
Förbundet ställde sig betänksamt mot förslaget att införa liknande bestämmelser
— som de i fråga om stämmor föreslagna — beträffande fullmäktiges
sammanträden. Sådana bestämmelser vore fullständigt överflödiga; full
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
mäktige hade redan all önskvärd möjlighet att genomdriva, att tiderna för
sammanträdena bestämdes på lämpligaste sätt. I departementsutkastets motivering
medgåves också, att »klagomål rörande till olämpliga tider utlysta kommunal-,
municipal- och kyrkofullmäktigsammanträden hava veterligen icke
framkommit». Under sådana förhållanden syntes det icke erforderligt att i
kommunallagarna införa bestämmelser av den ifrågasatta arten. Att i lagtekniskt
hänseende ett sådant införande skulle kunna vara till någon fördel
vore ju möjligt, men borde inte få fälla utslaget.
I flera yttranden, vari de föreslagna lagändringarna i huvudsak blivit tillstyrkta,
hava förslag framställts därom, att stämmor dock icke
skola få hållas å vissa särskilda dagar, vilka ansåges olämpliga
såsom sammanträdesdagar.
Länsstyrelserna i Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,
Skaraborgs och örebro län samt kommunalnämnden i Älvkarleby socken
(Uppsala län) hava förklarat sig anse juldagen vara olämplig såsom stämmodag.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har härom anfört:
Med den lydelse lagtexterna i utkasten erhållit skulle hinder icke möta
mot utsättande av ordinarie decemberstämma till juldagen. Detsamma gällde
visserligen även med nu gällande lydelse av ifrågavarande lagrum, men begränsningen
till sön- eller helgdagar av stämmodagarna gjorde givetvis frågan
örn juldagens lämplighet för ordinarie stämma mera aktuell. Det syntes länsstyrelsen
uppenbart, att juldagen vore en av de dagar på året, då offentliga
stämmor kunde påräkna den minsta besöksfrekvensen. Både för anställande
av val till kommunala befattningar och för bestämmande av det nästföljande
årets stämmodagar lämpade sig därför den dagen särskilt dåligt. Då just hänvisningen
till helgdag för ordinarie decemberstämman kunde väcka en minrid
nogräknad stämmoordförandes uppmärksamhet på möjligheten att utnyttja
juldagen för kupper i fråga örn val eller beslut angående stämniotider, torde
det icke vara betydelselöst att i samband med den föreslagna lagändringen
undantaga juldagen såsom ordinarie stämmodag.
Länsstyrelserna i Skaraborgs och örebro län hava ansett, att stämmor i
allmänhet icke heller borde hållas å annandag jul. Sistnämnda länsstyrelse
har vidare förklarat, att nyårsafton, örn den infölle å söndag, icke lämpade
sig för ändamålet. Enahanda invändning beträffande julafton har framställts
av länsstyrelsen i Gotlands län.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har förklarat, att alla de stora helgdagarna
— förutom juldagen även långfredagen, påskdagen och pingstdagen — borde
undantagas från de dagar, då ifrågavarande stämmor och sammanträden finge
hållas.
I flera yttranden hava invändningar gjorts mot bestämmelsen,
att den tredje ordinarie stämman ovillkorligen skall
hållas å sön- eller helgdag. Uttalanden härutinnan hava gjorts av
länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands,
örebro och Västernorrlands län, municipalnämnden i Götene (Skaraborgs
län) och ordföranden i Rämens sockens kommunalfullmäktige (Värmlands
län). Av allmänna uttalanden rörande olämpligheten av de härutinnan
föreslagna stadgandena må återgivas följande:
17
Kungl. Majus proposition nr 89.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
Det hade visat sig, att även om inom vissa kommuner eller församlingar
sön- och helgdagar företrädesvis lämpade sig för stämmas hållande, en
söckendag efter den vanliga arbetstidens slut vore den lägligaste tiden i
andra. Utkastens bestämmelser örn decemberstämmornas hållande å sön- eller
helgdag syntes mindre lämpliga även ur den synpunkten, att i december månad
icke förekomme andra helgdagar än juldagen och annandag jul, vilka dagar i
allmänhet icke torde böra ifrågakomma för stämmors avhållande.
Beträffande vad länsstyrelsen i övrigt anfört angående tider för stämmors
hållande hänvisas till redogörelse därför i det föregående.
Länsstyrelsen i örebro län:
En obligatorisk bestämmelse örn decemberstämmans hållande å sön- eller
helgdag komme — då juldagarna och nyårsaftonen knappast lämpade sig för
detta ändamål — att föranleda, att dessa stämmor icke kunde hållas senare
än den 17 eller 18 december, något som givetvis finge anses innebära en
olägenhet.
Länsstyrelsen i Värmlands län:
Därest förhållandena krävde ändrade föreskrifter, vore det angeläget, att
åtgärder vidtoges för möjliggörande av decemberstämmans utsättande även
å söckendag å sådan timme, då arbetet för dagen vanligen vore avslutat, såsom
ju brukade ske med stadsfullmäktigsammanträden i städerna. Den omständigheten
att arbetet å lördagar numera torde upphöra jämförelsevis tidigt
på dagen kunde exempelvis göra denna dag lämplig för stämmans hållande.
En ovillkorlig föreskrift att stämman skulle hållas å sön- eller helgdag kunde
däremot knappast vara lämplig. Man kunde nämligen icke förbise att allmänheten
i år från år växande utsträckning önskade använda denna dag för friluftsliv,
rekreation och resor. Enligt länsstyrelsens mening skulle det därför
måhända vara lämpligt med en föreskrift, att decemberstämman i regel skulle
hållas å sön- eller helgdag, men att, örn å sålunda hållen stämma sådant beslutades,
decemberstämman därefter skulle kunna hållas även å vardag, med
början å viss angiven tid.
Liknande synpunkter hava framförts av länsstyrelsen i Kristianstads län.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har anfört:
Då den i sak viktigaste avvikelsen från nu gällande bestämmelser, nämligen
föreskriften att den tredje ordinarie stämman skulle hållas på sön- eller
helgdag, berörde de landskommuner, municipalsamhällen och församlingar,
där fullmäktiginstitutionen ej införts, hade länsstyrelsen sökt inhämta upplysningar
från dessa samfund inom länet beträffande nu rådande ordning för
stämmornas hållande och därvid erfarit följande. Fullmäktige funnes för närvarande
i 57 av länets 63 landskommuner, i 5 av länets 8 municipalsamhällen
samt i 17 av länets 63 landsförsamlingar. I de landskommuner, vilka icke
hade kommunalfullmäktige, hölles i 2 kommuner samtliga ordinarie kommunalstämmor
under året å sön- eller helgdag, medan i 4 kommuner de 2 första
ordinarie stämmorna hölles å sön- eller helgdag samt den tredje stämman
den 27 december (tredje dag jul) eller, örn denna dag vore söndag, nästkommande
söckendag. 1 åtskilliga kommuner, särskilt de mera jordbruksbetonade,
hade man sedan gammalt ansett »tredje dag jul» såsom en lämplig stämmooch
sammanträdesdag, då denna dag för största antalet röstberättigade varit
att betrakta såsom fridag. I de tre municipalsamhällen, i vilka fullmäktige
ej funnes, hölles för närvarande i två municipalsamhällen samtliga stämmor
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 89.
o
379 37
18
Kungl. Majus proposition nr 89.
å sön- eller helgdag samt i ett municipalsamhälle å söckendag. Kyrkostämma
hölles i regel å söndag efter gudstjänstens slut. Då, såsom ovan nämnts, kommunalstämma
hölles den 27 december, hölles jämväl kyrkostämma denna dag.
Det kunde ifrågasättas, örn den lämpligaste lösningen skulle vinnas genom
föreskriften att den tredje ordinarie stämman alltid skulle hållas å sön- eller
helgdag. Starka skäl kunde även anföras för att förlägga stämman till lördagseftermiddagen,
örn också i åtskilliga kommuner med hänsyn till avstånden
till stämmolokalen vissa svårigheter kunde uppstå.
Även i vissa andra yttranden har uppgivits, att tredje dag jul på sina håll
ansåges som lämplig dag för hållande av stämma.
Länsstyrelsen i Stockholms län har framlagt förslag, att endast den första
decemberstämman efter de föreslagna lagändringarnas ikraftträdande ovillkorligen
skulle hållas å sön- eller helgdag samt därom anfört:
Länsstyrelsen ifrågasatte, huruvida icke vid genomförandet av reformen
större utrymme borde givas den lokala självbestämningsrätten än som skett
i utkasten. En föreskrift, att decemberstämmorna ovillkorligen skulle hållas
å sön- eller helgdag, torde nämligen komma att verka otillfredsställande för
ett flertal kommuner, för vars innevånare hållandet av stämmor på vardagskvällar
måhända under en följd av år framstått såsom särskilt lämpligt. För
att syftet med den ifrågasatta lagändringen skulle kunna nås, vore det givetvis
nödvändigt, att den decemberstämma, varå de nya bestämmelserna första
gången ägde tillämpning, ovillkorligen hölles å en sön- eller helgdag, men
därutöver borde enligt länsstyrelsens uppfattning kommunerna icke betagas
möjligheten att förlägga jämväl decemberstämman till en vardag. Genom en
dylik anordning vunnes den jämväl i de till grund för utkasten liggande »riktlinjer
för en reform» framhålla fördelen av största möjliga likformighet i
innebörd och avfattning mellan bestämmelserna angående tider för kommunal-,
municipal- och kyrkostämmor, å ena sidan, samt bestämmelserna angående
tider för kommunal-, municipal- och kyrkofullmäktigsammanträden å
andra sidan.
Vidare må omnämnas, att municipalnämnden i Götene ansett den föreskrift
lämplig, att stämma skulle hållas å söckendagar, då den ordinarie arbetstiden
för dagen vore slut, samt endast i undantagsfall på söndagar, då så
ansåges nödvändigt.
Slutligen har länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasatt, huruvida det icke
borde lämnas öppet för stämma eller fullmäktigsammanträde i december att
besluta antingen att andra ordinarie stämmor eller sammanträden skulle
hållas viss bestämd dag under de i författningarna föreskrivna tidsperioderna
eller också att de skulle hållas å viss veckodag under dessa perioder.
Departementschefen.
I den inom socialdepartementet utarbetade promemorian angående tider
för offentliga stämmor m. m. har anförts, bland annat, att kommunallagarna
icke beredde garanti för att offentliga stämmor hölles å sådana dagar eller
sådana tider på dygnet, då förvärvsarbete i allmänhet icke hindrade de röstberättigade
från att deltaga i stämmorna. Den befogenhet, som tillkomme
årets sista ordinarie stämma att besluta, å vilka dagar nästkommande års ordinarie
stämmor skulle hållas eller att dessa stämmor skulle hållas å sön- eller
helgdagar, vore nämligen i berörda hänseende av ringa eller intet värde, därest
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
årets sista ordinarie stämma ägde rum å tid, då de flesta röstberättigade vore
upptagna av sitt arbete.
Vidare har i promemorian framhållits, att det med hänsyn till lokala förhållanden
eller eljest kunde finnas önskvärt, att ordinarie stämmor hölles å
vardagar efter den vanligast förekommande arbetstidens slut. Emellertid inginge
det icke i befogenheten för årets sista ordinarie stämma att besluta örn
den tid på dagen, då nästföljande års ordinarie stämmor skulle hållas. Ej
heller funnes någon laglig garanti för att extra stämmor eller stämmor i kommuner,
municipalsamhällen eller församlingar med fullmäktige hölles å tider,
som vore lämpligast för det stora flertalet röstberättigade.
Av de yttranden, som avgivits över promemorian, framgår, att gällande lagbestämmelser
i allmänhet tillämpas sa, att stämmor hallas a sådana dagar
och tider, som i varje särskilt fall bäst passa de röstberättigade. Emellertid
hava samtidigt de uppgifter, som lämnats uti riksdagshandlingarna i förevarande
ärende därom, att missbruk i vissa undantagsfall förekomma, blivit
vitsordade.
Ehuru de fall, då stämmor blivit utlysta att hållas å sådan tid, att de röstberättigade
i allmänhet på grund av förvärvsarbete icke haft möjlighet att
närvara, till antalet torde hava varit få, anser jag det vara av sådan vikt, att
dylika fall överhuvud icke kunna förekomma, att jag vill föreslå ändringar i
lagstiftningen till skydd för en demokratisk ordning i förevarande hänseende.
Enligt de vid promemorian fogade lagutkasten skall i kommun (municipalsamhälle),
respektive församling, där kommunal- (municipal-), respektive
kyrkofullmäktige icke finnas, den tredje ordinarie stämman under året — vilken
alltid skall hållas å sön- eller helgdag — äga besluta icke blott å vilken dag
ordinarie stämma under nästföljande år skall hållas utan även att jämväl annan
stämma än den tredje ordinarie skall, såvida hinder icke möter på grund av
ärendes brådskande natur, hållas å sön- eller helgdag ävensom till vilken tid
på dagen stämman skall utlysas.
Under den tidigare behandlingen av förevarande spörsmål samt i flera
nu avgivna yttranden i ärendet har framhållits, att med hänsyn till föreliggande
förhållanden stämmor å vissa håll anses böra hållas å sön- eller helgdagar,
under det att å andra håll söckendagar anses för ändamålet mest lämpliga.
Då avsikten med nu ifrågasatta lagändringar är den, att bestämmelser
skola tillskapas, som garantera, att stämmor hållas på de med hänsyn till de
röstberättigades möjligheter att besöka desamma mest lämpliga tiderna, anser
jag mig böra föreslå, att de röstberättigade själva skola givas möjlighet
att — med undantag i fråga om den tredje ordinarie stämman under året,
som av skäl, för vilka jag ämnar redogöra i det följande, alltid bör utlysas
till sön- eller helgdag — fritt bestämma, när stämmorna skola hållas. Beslut
skall därvid kunna fattas, att ordinarie stämma skall, inom i lagen angivna
gränser, hållas å bestämd dag. Vidare skall beträffande såväl ordinarie som
extra stämmor kunna beslutas, att de skola hållas å sön- eller helgdag, å
söckendag eller å viss veckodag. Undantag från vad därutinnan blivit bestämt
20
Kungl. Majus proposition nr 89.
måste dock tillåtas, om sådant är nödvändigt på grund av ärendes brådskande
natur. I fråga örn alla stämmor skall slutligen få bestämmas tiden på dagen,
till vilken stämma skall utlysas.
För att de röstberättigades vilja med säkerhet skall ha möjlighet att komma
till uttryck, synes det mig, såsom i det föregående omnämnts, nödvändigt,
att den stämma — den tredje ordinarie stämman under året — å vilken beslut
örn tider för stämmors hållande skall fattas, hålles å sådan dag, att hinder för
det stora flertalet röstberättigade att närvara icke behöver föreligga. Ur sådan
synpunkt finner jag det vara nödvändigt, att ifrågavarande stämma hålles å
sön- eller helgdag. Med hänsyn till att befolkningsförhållandena mångenstädes
tämligen snabbt förändras, synes det icke vara tillräckligt, att, såsom
ifrågasatts, den tredje ordinarie stämman utlyses till sön- eller helgdag allenast
första gången sådan stämma hålles, efter det att lagändringarna trätt i
kraft. I några yttranden har invänts, att sön- och helgdagar numera utnyttjas
för rekreation m. m. i sådan utsträckning, att en bestämmelse av angivet innehåll
icke skulle vara lämplig. I vissa yttranden har anförts, att det å sina
håll vore stadgad praxis, att alla stämmor hölles å söckendagar. Intresset av
att vinna garanti för att de röstberättigade i största möjliga utsträckning skola
utan hinder av förvärvsarbete kunna närvara å den tredje ordinarie stämman,
vilken garanti som nyss nämnts icke torde kunna vinnas annorledes än genom
att halla nämnda stämma å sön- eller helgdag, synes mig emellertid vara av
sådan vikt, att andra i yttrandena berörda intressen böra få vika därför.
I åtskilliga yttranden har anförts, att vissa dagar i december överhuvud
äro olämpliga för hållandet av stämmor. I första hand har nämnts juldagen
men därutöver även annandag jul, julafton och nyårsafton. I sammanhang
härmed har i ett yttrande föreslagits, att föreskrift skall meddelas jämväl
därom, att stämma icke skall få hållas å långfredagen, påskdagen eller pingstdagen.
Enligt min mening föreligga icke tillräckliga skäl för att i lagen utsätta
förbud för hållande av stämma å samtliga ifrågavarande dagar. Då juldagen
emellertid synes mig intaga en viss särställning, anser jag mig böra
förorda, att stämma ej skall få utlysas till denna dag.
Yad i det föregående anförts har haft avseende å kommunalstämmor (municipalstämmor)
och kyrkostämmor i kommuner (municipalsamhällen), respektive
församlingar, där kommunalfullmäktige (municipalfullmäktige), respektive
kyrkofullmäktige icke finnas.
I fråga örn kommuner (municipalsamhällen) och församlingar, där kommunalfullmäktige
(municipalfullmäktige), respektive kyrkofullmäktige finnas,
reser gällande lagstiftning intet hinder mot att stämma hålles på en för flertalet
röstberättigade olämplig tid. Då emellertid denna brist icke ens påståtts
hava blivit utnyttjad på ett otillbörligt sätt, samt då de ärenden, vilka i dessa
fall höra under stämmans befogenhet, äro av jämförelsevis mindre betydelse,
finner jag lagändring i denna del åtminstone för närvarande icke vara erforderlig.
Förslag härom har icke heller framställts i remissyttrandena.
Ändrade stadganden rörande bestämmandet av tider för fortsatta eller uppskjutna
stämmor synas mig icke vara erforderliga.
Kungl. Majus proposition nr 89.
21
Klagomål över att kommunal-, municipal- eller kyrkofullmäktigsammanträden
blivit utlysta till olämpliga tider hava veterligen icke framkommit.
Jag vill emellertid det oaktat föreslå, att bestämmelserna rörande tider för
dessa fullmäktigsammanträden avfattas såvitt möjligt i överensstämmelse
med dem, som skola gälla i fråga örn stämmor, då samtliga dessa bestämmelser
i såväl sakligt som lagtekniskt hänseende äga nära samband. I ett avseende
synes dock viss skiljaktighet böra förekomma, nämligen därutinnan, att fullmäktigsammanträde,
å vilket beslut må fattas rörande tider för sammanträden
nästföljande år, icke ovillkorligen skall hållas å sön- eller helgdag. Genomföres
denna undantagsbestämmelse, synas fullmäktige äga möjlighet att fastställa
de tider för sina sammanträden, som i varje särskilt fall äro de lämpligaste.
I samtliga städer i riket finnas för närvarande stadsfullmäktige. Skäl synas
mig icke föreligga att i förevarande sammanhang giva föreskrifter angående
tider för utsättande av dessa fullmäktiges sammanträden.
Specialmotivering.
Ändringar i lagen om kommunalstyrelse på landet.
17 §
Departementschefen.
I 1 mom. första stycket har vidtagits den ändringen, att den tredje ordinarie
kommunalstämman, som enligt gällande lag skall hållas »i december»,
enligt departementsförslaget skall hållas »å sön- eller helgdag i december
månad, dock ej å juldagen». Andra stycket är oförändrat. Tredje stycket
föreslås skola utgå. De i nämnda stycke för närvarande intagna bestämmelserna
hava med vissa ändringar upptagits i ett nytt 3 mom.
Nuvarande 2 mom. har lämnats oförändrat.
I det nya 3 mom. hava föreskrifter lämnats rörande ordinarie kommunalstämmas
i december befogenheter med avseende å fastställandet av tider för
stämmor under nästföljande år. Med iakttagande av bestämmelserna i 1 mom.
kan decemberstämman besluta, att ordinarie stämma skall hållas å viss dag.
Detta gäller även i fråga örn den tredje ordinarie stämman nästföljande år,
därvid beslutet dock måste avse viss sön- eller helgdag med undantag av juldagen.
Decemberstämman kan också besluta, att stämma — ordinarie eller
extra — skall, såvida hinder icke möter på grund av ärendes brådskande
natur, hållas å sön- eller helgdag, å söckendag eller å viss veckodag. Om beslut
fattats, att stämmor skola hållas å viss veckodag, synes emellertid intet
hinder föreligga att vid ett sådant beslut foga tillägg t. ex. att, örn nämnda
veckodag är helgdag, stämma icke då får hållas. Slutligen har föreskrivits, att
decemberstämma äger -—- i fråga om samtliga stämmor — besluta, till vilken
tid på dagen stämma skall utlysas.
37 §.
Departem entschefen.
I första stycket, vari föreskrives, att vad som är stadgat örn kommunalstämmor
i kommun, där kommunalmäktige icke finnas, skall gälla angående
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
ordinarie sammanträden av kommunalfullmäktige, har införts det undantaget,
att ordinarie sammanträdet i december icke nödvändigtvis skall hållas å söneller
helgdag.
Andra stycket är oförändrat.
I ett nytt tredje stycke hava upptagits bestämmelser, som helt överensstämma
med stadgandena i 17 § 3 mom. Har beslut fattats, att fullmäktigsammanträden
skola hållas t. ex. tredje måndagen i varje månad, kan därvid
fogas tillägg, t. ex. att, örn nämnda dag är helgdag, sammanträde skall hållas
påföljande söckendag.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser.
De föreslagna lagarna böra träda i kraft å sådan tid -—- t. ex. den 1 juli
1937 — att däri intagna bestämmelser bliva tillämpliga redan å tredje ordinarie
stämman eller sammanträdet innevarande år. Har vid tredje ordinarie
stämman eller sammanträdet år 1936 i enlighet med gällande lagstiftning
fattats beslut rörande dag för hållande av ordinarie stämma eller sammanträde
under år 1937, bör dock vad sålunda beslutits gälla.
Ändringar i lagen om församlingsstyreise.
Departementschefen.
14 och 34 §§ hava ändrats på samma sätt som 17 och 37 §§ lagen örn kommunalstyrelse
på landet. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelserna hava
samma lydelse som motsvarande bestämmelser i sistnämnda lag.
Föredraganden hemställer härefter, att de inom socialdepartementet överarbetade
förslagen till lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen
den 6 juni 1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse på landet samt lag angående
ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 259) örn församlingsstyrelse
måtte genom proposition föreläggas riksdagen.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bertil Wirseen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
23
1) Utkast
till
Lag
Bilaga A.
angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 251)
om konnnunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas, att 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse
på landet skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
17 §.
1 mom. I kommun,---kommunalstämmor hållas:
en under tiden från och med den 16 mars — — — i valnämnd;
en under tiden från och med den 1 oktober — — — inkomststat; samt
en å sön- eller helgdag i december månad för anställande av val till de
befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av
revisorer och revisorssuppleanter.
1 kommun — — — stadgade tiden.
2 mom. Extra kommunalstämma — — — det nödigt.
Envar, som---ej föras.
3 mom. Ordinarie kommunalstämma i december må beträffande kommunalstämma
eller kommunalstämmor under nästföljande år besluta, å vilken
dag ordinarie stämma skall hållas, att jämväl annan stämma än ordinarie
stämma i december skall, såvida hinder icke möter på grund av ärendes
brådskande natur, hållas å sön- eller helgdag, ävensom till vilken tid på
dagen stämma skall utlysas.
37 §.
Angående ordinarie sammanträden av kommunalfullmäktige gäller vad i
17 § 1 mom. är stadgat örn kommunalstämmor i kommun där kommunalfullmäktige
icke finnas; dock må, örn annat icke följer av beslut jämlikt
tredje stycket här nedan, ordinarie sammanträde i december hållas å annan
dag än sön- eller helgdag.
I övrigt —--det nödigt.
A ordinarie sammanträde i december må kommunalfullmäktige beträffande
sammanträde eller sammanträden under nästföljande år besluta, å vilken
dag ordinarie sammanträde skall hållas, att sammanträde skall, såvida hinder
icke möter på grund av ärendes brådskande natur, hållas å sön- eller helgdag,
ävensom till vilken tid på dagen sammanträde skall utlysas.
Denna lag träder i kraft den men skall ej medföra
rubbning i tidigare fattat beslut angående dag för hållande av ordinarie
stämma eller sammanträde.
24
Kungl. Majus proposition nr 89.
2) Utkast
till
Lag
angående ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 259)
om församlingsstyrelse.
Härigenom förordnas, att 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
14 §.
1 mom. I församling---kyrkostämmor hållas:
en före — — — och förvaltning;
en under — — — församlingsbibliotek; samt
en å sön- eller helgdag före utgången av december månad för anställande
av val till de befattningar inom församlingen, vilka vid årets slut bliva
lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.
2 mom. Extra kyrkostämma — — — det nödigt.
Envar, som--— ej föras.
3 mom. Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må beträffande
kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande år besluta, å vilken
dag ordinarie stämma skall hållas, att jämväl annan stämma än den tredje
ordinarie stämman under året skall, såvida hinder icke möter på grund av
ärendes brådskande natur, hållas å sön- eller helgdag, ävensom till vilken
tid på dagen stämma skall utlysas.
34 §.
Angående ordinarie sammanträden av kyrkofullmäktige gäller vad i 14 §
1 mom. är stadgat örn kyrkostämmor i församling, där kyrkofullmäktige icke
finnas; dock må, örn annat icke följer av beslut jämlikt tredje stycket här
nedan, det tredje ordinarie sammanträdet under året hållas å annan dag än
sön- eller helgdag.
I övrigt---det nödigt.
Å tredje ordinarie sammanträdet under året må kyrkofullmäktige beträffande
sammanträde eller sammanträden under nästföljande år besluta, å
vilken dag ordinarie sammanträde skall hållas, att sammanträde skall, såvida
hinder icke möter på grund av ärendes brådskande natur, hållas å sön- eller
helgdag, ävensom till vilken tid på dagen sammanträde skall utlysas.
Denna lag träder i kraft den men skall ej medföra
rubbning i tidigare fattat beslut angående dag för hållande av ordinarie
stämma eller sammanträde.
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
25
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
Propositionen .....................................................................................................
Förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6
juni 1930 (nr 251) om kommunalstyrelse på landet..............................
Förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6
juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse............................................
Utdrag av statsrådsprotokollet den 12 februari 1937 .........................................
Gällande bestämmelser...............................................................................
Tidigare förslag till ändrade bestämmelser ...............................................
1930 års riksdag s. 8. — 1936 års riksdag s. 9. — Förberedande behandling
av 1936 års riksdagsskrivelse inom socialdepartementet s. 10.
Departementsf örslaget....................................................................................
Allmän motivering...................................................................................
Promemorian s. 11. — Yttranden över promemorian s. 12. — Departementschefen
s. 18.
Specialmotivering ..........................................................................................
Ändringar i lagen om kommunalstyrelse på landet ..............................
Ändringar i lagen om församlingsstyrelse ............................................
Bilaga A ...........................................................................................................
1) Utkast till lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6
juni 1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse på landet.............................
2) Utkast till lag angående ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6
juni 1930 (nr 259) örn församlingsstyrelse ............................................
1
2
4
6
6
8
11
11
21
21
22
23
23
24
Bihang till riksdagens protokoll 1937.
I sami. Nr 89.
379 37 3