Kungl. Maj:ts proposition nr 86.
1
Nr 86.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse av
vissa markområden till Karlsborgs kommun i Skaraborgs
län och Sorsele kommun i Västerbottens lån; given
Stockholms slott den 5 februari 1937.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o och 2:o.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 5 februari 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Möller, Levinson,
Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet beträffande
ärendet under l:o här nedan anför chefen för jordbruksdepartementet,
statsrådet Pehrsson-Bramstorp:
1 :o.
Sedan fråga uppkommit örn beredande av ekonomiskt vederlag åt Karlsborgs
kommun för det avbräck, kommunen åsamkades genom de minskBihang
till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 86.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 86
ningar i därvarande militärförläggningar, som följde av den år 1925 beslutade
försvarsorganisationen, träffades den 18 och den 22 januari 1930 preliminärt
avtal mellan kasernkommittén å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar
samt Karlsborgs kommun om överlåtelse från kronan till kommunen utan
ersättning av ett markområde om cirka 535,000 kvadratmeter, beläget på
landtungan mellan Vättern och Bottensjön invid Karlsborgs fästning. Efter
framställning av domänstyrelsen förordnade emellertid Kungl. Majit genom
beslut den 12 december 1930, att av nyssnämnda mark ett område om cirka
7.672 hektar skulle från och med den 1 januari 1931 överlämnas till domänstyrelsens
förvaltning för att disponeras för uppförande av en sågverksanläggning
för domänverkets räkning. Med anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda
beslut avgav kasernkommittén förnyat yttrande och förslag beträffande
frågan örn kompensation åt kommunen i följd av genomförandet av
1925 års riksdags beslut rörande försvarsväsendets omorganisation. Därvid
framhölls av kommittén, att förläggandet av det statliga sågverket till Karlsborg
måste medföra någon kompensation för de skedda militärindragningarna,
i följd varav kommunen icke längre borde tillerkännas så stor markareal,
som berörda avtal av år 1930 förutsatte. Kommittén föreslog därför,
bland annat, att kronan utöver det markområde, som redan ställts under domänstyrelsens
förvaltning, borde förbehålla sig viss ytterligare mark örn 4.9250
hektar, vilken emellertid tills vidare borde upplåtas såsom park till kommunen.
Enligt det mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å
ena, samt Karlsborgs kommun, å andra sidan, den 29 januari och den 4 februari
1931 ingångna avtal, vilket finnes såsom bilaga fogat vid Kungl. Majits
proposition nr 142 till 1931 års riksdag samt blivit godkänt av riksdagen enligt
skrivelse den 15 april 1931 och av Kungl. Majit genom beslut den 30
april 1931, har kronan till kommunen med full äganderätt utan ersättning
överlåtit mark om 41.4260 hektar, som närmare angivits å en vid avtalet fogad,
av länsarkitekten Allan Berglund åren 1927 och 1929 upprättad och av ingenjören
C. Hemgren år 1931 kompletterad karta innefattande »förslag till stadsplan
för Rödesund i Karlsborgs socken, Södra Vadsbro härad, Skaraborgs
län», men därvid förbehållit sig äganderätten till, bland annat, förenämnda
område örn 4.9250 hektar, vilket dock tillsvidare upplåtits till kommunen att
disponeras såsom parkområde.
I en till Kungl. Majit ställd, av länsstyrelsen i Skaraborgs län med skrivelse
den 12 maj 1936 överlämnad framställning har nu Karlsborgs kommun
hemställt örn överlåtelse till kommunen av förutnämnda kronan tillhöriga
områden örn respektive 7.672 hektar och 4.9250 hektar, båda belägna
mellan det å det s. k. Rödesundsområdet framdragna järnvägsspåret och
Bottensjön. Länsstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat yttranden från jägmästaren
i Tivedens revir, överjägmästaren i västra distriktet samt domänstyrelsen.
Till följd av remiss har härefter domänstyrelsen, efter hörande
av jägmästaren och överjägmästaren, den 23 september 1936 ånyo utlåtit
sig i ärendet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 86■ 3
Till stöd för sin framställning har Karlsborgs kommun anfört väsentligen
följande.
Då den tilltänkta sågverksanläggningen ej torde komma till stånd, hade
Karlsborgs kommun gått miste örn såväl påräknat större antal skattekronor
som även flera arbetstillfällen. Samhället hade som en följd härav en jämförelsevis
stor arbetslöshet. Det till Karlsborgs kommun förut överlämnade
området vore nu försett med gator och avlopp, varjämte stadsplan upprättats
och tomtindelning gjorts. Då därtill komme, att de flesta tomterna
vöre bebyggda eller försålda, skulle samhället inom kort tid bliva i avsaknad
av lämplig tomtmark för fortsatt utvidgning.
Av handlingarna i ärendet må i övrigt här återgivas följande.
Jägmästaren i Tivedens revir har ej haft något att erinra mot den ifrågasatta
upplåtelsen i och för sig av det under domänstyrelsens förvaltning
ställda markområdet om 7.672 hektar. Dock borde av detsamma ett område
om 1.63 hektar, som å en av jägmästaren upprättad skiss betecknats med
bokstäverna C, D, E, F och inramats med grön färg, bibehållas i kronans
ägo för att användas såsom upplagsplats för domänverket.
Överjägmästaren i västra distriktet har i sitt vid länsstyrelsens skrivelse
fogade yttrande ansett, att utöver det av jägmästaren föreslagna området
ett norr därom beläget, å skissen med bokstäverna A, B, C, D betecknat
område om 1.22 hektar borde bibehållas i kronans ägo och förbehållas
domänverket. Sistnämnda område vore sankt och lågt beläget, varför
kommunen icke torde hava något större intresse av detsamma. Av det område,
som kommunen förklarat sig önska förvärva, borde sålunda endast
det å samma skiss med bokstäverna E, F, G, H betecknade området om
4.69 hektar överlåtas till kommunen.
Domänstyrelsen har i sitt yttrande till länsstyrelsen i Skaraborgs län förklarat,
att någon sågverksanläggning vid Karlsborg åtminstone tills vidare ej
torde komma till stånd samt att det till domänstyrelsen överlämnade området
ej ansåges behövligt för angivna ändamål. Emellertid hade domänstyrelsen
funnit sig böra såsom upplagsplats för domänverkets räkning reservera det
å den av jägmästaren i Tivedens revir upprättade kartskissen med bokstäverna
C, D, E, F betecknade området örn 1.63 hektar, därvid domänstyrelsen
förklarat sig intet hava att erinra mot överlåtelse av återstoden av den under
domänstyrelsens förvaltning ställda marken, dock under villkor att kronan
förbehölles rätt till väg i huvudsak utmed järnvägsspåret över det å samma
kartskiss med bokstäverna A, B, C, D betecknade området till en vid Göta
kanal varande lastbrygga.
Karlsborgs kommun har i huvudsak godkänt domänstyrelsens nu ifrågavarande
förslag.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har anfört i huvudsak följande.
Länsstyrelsen hade vid besök å platsen funnit, att, efter det berörda förslag
till stadsplan den 9 juli 1931 fastställts beträffande området öster örn
det å omförmälda, av länsarkitekten Berglund upprättade karta angivna,
för järnväg avsedda området, sådant förslaget i nämnda del funnes å samma
karta hämera angivet, samt länsstyrelsen genom beslut den 20 juli 1934
fastställt ett av Berglund upprättat förslag till utvidgning av planen beträffande
viss väster örn järnvägsområdet belägen mark, byggnadsverksamheten
och markexploateringen för byggnadsändamål fortgått och alltjämt fortginge
i raskt tempo. Enligt vad länsstyrelsen vidare inhämtat hade sålunda
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 86-
tomtindelning ägt rum och fastställts beträffande så gott som all den kommunen
tillhöriga för bostadsändamål avsedda marken inom ifrågavarande
område och hade tomterna därstädes jämväl till största delen bebyggts
eller försålts för bebyggande. Med hänsyn därtill torde behovet av ytterligare
byggnadsmark få anses tämligen trängande, om ej samhällets utveckling
skulle stäckas. Av det nu till förvärvande ifrågasatta markområdet
vore visserligen en stor del och särskilt den norra delen på grund av sin
sänka belägenhet mindre lämpad för bebyggande med bostadshus men
syntes däremot kunna reserveras för mindre industri, för vilket ändamål
lämplig mark öster om järnvägen ej funnes. Områdets södra del, som vore
något högre belägen, upptoges i förstnämnda stadsplaneförslag delvis av
kvarter för bostadsändamål och syntes därför lämplig, vilket även vore
fallet med den utmed järnvägslinjen belägna delen av den mellanliggande
marken. Samhället saknade därjämte erforderlig mark för parkområden
m. m., och behovet därav kunde genom det ifrågasatta förvärvet i viss utsträckning
tillgodoses. Länsstyrelsen ansåge därför kommunens framställning
örn ytterligare markförvärv välgrundad. Med anledning av domänstyrelsens
i ärendet framställda, av kommunen utan anmärkning lämnade
förslag torde emellertid det å förberörda kartskiss med bokstäverna C, D,
E, F betecknade området örn 1.63 hektar alltjämt böra förbehållas kronan
för domänverkets räkning. Länsstyrelsen tillstyrkte fördenskull, att de å
sagda skiss med bokstäverna A, B, C, D och É, F, G, H betecknade områdena
med en areal av tillhopa 5.01 hektar ävensom det söder därom belägna
området om 4.9250 hektar måtte av kronan med full äganderätt överlåtas
till kommunen. Enligt länsstyrelsens mening borde någon ersättning
för dessa områden icke utgå — någon sådan hade icke heller från domänstyrelsens
sida ifrågasatts — utan skulle kommunen därigenom beredas en
till synes skälig kompensation för att den i utsikt ställda sågverksanläggningen
icke kommit till utförande. För överlåtelsen syntes böra i tillämpliga
delar gälla samma villkor, som angåves i avtalet av den 29 januari
och den 4 februari 1931. Därjämte syntes förbehåll böra göras om rätt till
väg på sätt domänstyrelsen hemställt.
I yttrande till domänstyrelsen den 1 juli 1936 har över jägmästaren bestämt
vidhållit sitt tidigare förslag om att jämväl förberörda område örn
1.22 hektar borde bibehållas i kronans ägo. Skulle likväl nämnda område
komma att avstås till kommunen, borde enligt överjägmästarens mening
nödig mark mellan punkterna A och B å kartskissen förbehållas kronan
för åstadkommande av vägförbindelse till minst 5 meters bredd mellan diken
från området C, D, E, F fram till Rödesunds järnvägsbrygga.
Domänstyrelsen har i utlåtandet den 23 september 1936 anfört bland
annat följande.
Med hänsyn till överjägmästarens bestämt framförda förslag att för tillgodoseende
av domänverkets framtida behov undantaga ytterligare mark
vid Rödesund ansåge styrelsen, att — förutom området C, D, E, F å skissen
— jämväl området A, B, C, D borde för domänverkets räkning bibehållas
i kronans ägo. Däremot hade styrelsen icke något att erinra mot
att området E, F, G, H överlätes till Karlsborgs kommun.
Kommunalfullmäktige i Karlsborgs kommun hava härefter i skrivelse
till länsstyrelsen i Skaraborgs län godtagit domänstyrelsens i utlåtandet
den 23 september 1936 framlagda förslag till områdets disposition.
Kungl. May.ts proposition nr 86.
5
I likhet med domänstyrelsen anser jag, att av det genom Kungl. Maj:ts Departement*
beslut den 12 december 1930 till domänstyrelsens förvaltning överlämnade chetenmarkområdet
om 7.672 hektar allenast ett område om cirka 4.69 hektar
bör med äganderätt upplåtas till Karlsborgs kommun. Sistnämnda område
motsvarar södra delen av det med röd färg inramade området å det
av länsarkitekten Allan Berglund år 1927 upprättade förslaget till stadsplan
för Rödesund. Den återstående delen av ifrågavarande område torde
böra bibehållas i kronans ägo, då den alltjämt kan komma att behövas
för domänverkets räkning. Jämväl det nu såsom park upplåtna området
om 4.9250 hektar — å förslaget till stadsplan inramat med grön
färg — synes mig utan att något kronans intresse trädes för nära kunna
med full äganderätt upplåtas till Karlsborgs kommun. Någon ersättning
för de till överlåtelse nu föreslagna områdena synes icke böra utgå. I övrigt
torde för överlåtelsen i tillämpliga delar böra gälla samma villkor som
angivits i förenämnda avtal av den 29 januari och den 4 februari 1931.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till Karlsborgs kommun må med full äganderätt utan
ersättning överlåtas dels ett område om 4.69 hektar, utgörande
södra delen av det med röd färg inramade området å
ett av länsarkitekten Allan Berglund år 1927 upprättat förslag
till stadsplan för Rödesund i Karlsborgs socken, Södra
Vadsbo härad, Skaraborgs län, dels ock ett å nämnda förslag
till stadsplan med grön färg inramat område örn 4.9250
hektar.
2:o.
Den 28 augusti 1885 medgav Kungl. Majit, att vid då pågående avvittring
inom Sorsele socken av Västerbottens län erforderligt område till, bland annat,
kyrkostad finge från kronans mark utan äganderätt upplåtas åt socknemännen
att av dem avgiftsfritt för omförmälda ändamål disponeras, under
de villkor länsstyrelsen i länet kunde finna lämpligt föreskriva. I enlighet
härmed avsattes genom länsstyrelsens avvittringsutslag den 15 januari 1887
till kyrkostad för socknen ett område om 149.45 kvadratrevar (= 13.1743
hektar).
Jämlikt beslut av 1902 och 1918 års riksdagar (1902: prop. nr 19; R. skr.
nr 38; 1918: prop. nr 19; R. skr. nr 317) har Kungl. Majit efter särskilda av
Sorsele socknemän därom gjorda ansökningar av ifrågavarande kyrkostad
till Sorsele kommun på vissa närmare angivna villkor under äganderätt
avgiftsfritt upplåtit dels den 2 maj 1902 ett område örn 7.0882 hektar, dels
ock den 14 juni 1918 ett område örn 4.7150 hektar. Ifrågavarande upplåtelser
hava tillkommit för att tillgodose behovet inom kommunen av centralt belägen,
för upplåtelser till bostadslägenheter lämplig mark.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 86.
Enligt kammarkollegiets beslut den 16 maj 1918 har det år 1902 från
kyrkostaden upplåtna området, för vilket länsstyrelsen i länet i enlighet
med vid upplåtelsen angivna villkor genom utslag den 3 mars 1903 fastställt
en av kommissionslantmätaren T. Bergman uppgjord och av Sorsele socknemän
antagen regleringsplan, upptagits i jordeboken för Sorsele socken bland
skatteegendomar, jordlägenheter, med benämningen Kyrkostaden nr 2. Den
sålunda bildade fastigheten har i jordregistret införts under beteckningen
Kyrkostaden 2\ därvid dess areal angivils till 7.0524 hektar. Kammarkollegiets
nyssnämnda beslut innefattade jämväl föreskrift därom, att den övriga
delen av det vid avvittringen i Sorsele socken till kyrkostad avsatta
området skulle upptagas i jordeboken för Sorsele socken bland kronoegendomar
under enskild disposition, jordlägenheter, med benämningen Kyrkostaden
nr 1 samt anteckning: »Innehaves avgiftsfritt av Sorsele församling».
1 jordregistret har denna återstående del av kyrkostaden införts under beteckningen
Kyrkostaden l1, vars areal rätteligen utgör 6.1216 hektar.
För det år 1918 upplåtna området örn 4.7150 hektar (del av Kyrkostaden l1)
har länsstyrelsen i utslag den 16 september 1921 fastställt ett år 1920 av distriktslantmätaren
K. Köhler upprättat regleringsförslag. I jordregistret har
området, med undantag av mark, som avsatts för vägar och gator, införts såsom
avsöndringar från fastigheten Kyrkostaden l1 under beteckningarna
Kyrkostaden l2—l27.
I skrivelse den 8 mars 1935 hava nu kommunalfullmäktige i Sorsele socken
hos Kungl. Maj :t gjort framställning örn att jämväl återstående delen av
den till kyrkostad avsatta marken (Kyrkostaden l1) med en uppgiven areal av
1.127 hektar måtte överlåtas till Sorsele kommun på enahanda grunder som
vid 1918 års överlåtelse. Å en framställningen bifogad, av Gunnar Ågren
år 1934 kopierad karta har sagda fastighetsdel betecknats med bokstaven b.
Till stöd härför har framhållits, att å det nu till upplåtelse ifrågasatta
området några kyrkstugor ej uppförts och ej heller komme att uppföras,
enär kommunikationerna inom socknen i högsta grad förbättrats och bilvägar
både sommar och vinter funnes i alla riktningar från moderkvrkan i
församlingen. Överlätes området till kommunen, skulle fem bostadslägenheter
å detsamma kunna försäljas, varigenom kommunens utveckling skulle
främjas.
Över kommunens framställning har länsstyrelsen i Västerbottens län, till
följd av remiss, den 26 september 1936 avgivit utlåtande, därvid fogats yttranden
från överlantmätaren och länsarkitekten i länet.
Länsarkitekten har ansett, att det behov av kyrkostad, som tidigare förefunnits,
numera, antagligen på grund av kommunikationernas utveckling,
försvunnit. Under sådana förhållanden syntes det lämpligt att överlåta ifrågavarande
område till kommunen för bostadsändamål.
Överlantmätaren har anfört bland annat följande.
Å en av överlantmätaren P. Wagenius år 1921 upprättad karta angåves det
med kommunens ansökning avsedda området innehålla en areal av 1.2270
hektar, vilken areal sålunda utgjorde den kronan tillhöriga återstoden av den
ursprungliga kyrkostaden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 86-
7
Fastigheten Kyrkostaden l1 vore helt belägen inom gränserna för det nyligen
bildade Sorsele municipalsamhälle. Bebyggelsen inom samhället hade
kommit att koncentrera sig till dels ett område mellan järnvägen och Lillån,
dels den s. k. kyrkostaden. Erfarenheten från ett flertal samhällen i
länet syntes giya vid handen, att förekomsten av för kyrkostadsändamål reserverade
områden med central belägenhet inom orter med pågående bebyggelse
verkade hindrande eller störande på bebyggelsens naturliga utbredningsförlopp.
En överlåtelse till kommunen av det nu ifrågavarande området
skulle undanröja den svårighet att på lämpligaste sätt disponera området,
som eljest skulle förefinnas vid framtida upprättande av stadsplan
för samhället. Dispositionsrätten till området tillkomme redan Sorsele socken,
varför en överlåtelse av detsamma med äganderätt icke syntes kunna
medföra avsevärd olägenhet för kronan. Med hänsyn till områdets centrala
belägenhet inom municipalsamhället syntes några särskilda villkor för områdets
bebyggande icke behöva uppställas vid överlåtelsen. De förhållanden,
varom kännedom borde ligga till grund för uppställande av sådana villkor,
läte sig nämligen knappast förutses annat än i samband med upprättande
av stadsplan för större del av samhället. Intill dess så hade skett, vore området
även i kommunens hand underkastat nödiga inskränkningar i rätten till
bebyggande.
Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot bifall till framställningen.
Förevarande framställning finner jag mig böra tillstyrka. Upplåtelsen tor -Departements.
de enligt bestämmande framdeles av Kungl. Maj:t böra i tillämpliga delar cAe/enske
under samma villkor, som föreskrivits i Kungl. Majlis omförmälda beslut
den 14 juni 1918.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av den ursprungliga kyrkostaden i Sorsele socken av
Västerbottens län den kronan tillhöriga återstoden om 1.2270
hektar (Kyrkostaden l1) ■— betecknad med bokstaven b å en
i ärendet företedd, av Gunnar Ågren år 1934 kopierad karta
— må upplåtas till Sorsele kommun med äganderätt utan lösen
samt i huvudsak på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj :t
kan komma att föreskriva.
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o och 2:o här ovan antecknade ärenden.
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar bifall
till vad departementschefen hemställt samt förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.