Kungl. Maj:ts proposition nr 8.
11
Nr 8.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående avskrivning av
f. inspektoren Axel Königsons i Granvik, Aareavaara,
skuld till kronan på grund av virkesköp; given Stockholms
slott den 18 december 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Axel Pehrsson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
18 december 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld,
Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson, anför:
Vid kronoskogsauktion inför länsstyrelsen i Västerbottens län år 1920 inköpte
f. inspektoren Axel Königson i Granvik, Aareavaara, av staten en virkespost
å kronoparken Abborrträskliden, inom Lycksele revir för en köpeskilling
av 70,163 kronor 50 öre. Såsom säkerhet för köpeskillingen lämnades
en av hemmansägaren Olof Mårtensson och trävaruhandlare!! Mårten
Mårtensson, båda i Anundsjö, tecknad solidarisk proprieborgen å 100,000
kronor.
Intill utgången av år 1923 erlade Königson — själv eller genom sina borgensmän
—- i fyra olika avbetalningar sammanlagt 10,881 kronor 62 öre.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 8-
Under loppet av år 1924 fann domänstyrelsen omständigheterna vara sådana,
att det för statsverket vore ändamålsenligast, att den del av ifrågavarande
virkespost, som då ännu icke avverkats, återtoges mot det att Königson till
gäldande av det avverkade virkets värde erlade, utöver nyssnämnda inbetalda
belopp, ytterligare 9,763 kronor 95 öre. Skillnaden mellan dessa båda
belopp, (10,881.62 + 9,763.95=) 20,645 kronor 57 öre, å ena sidan, och den
ursprungliga köpeskillingen, 70,163 kronor 50 öre, å andra sidan, eller 49,517
kronor 93 öre, avfördes under angivna förutsättning ur länsstyrelsens räkenskaper
med domänstyrelsen.
Av resterande köpeskillingen för den avverkade delen av virkesposten,
9,763 kronor 95 öre, har Königson icke inbetalt något. Sedan borgensmannen
Mårten Mårtensson avlidit och boet efter honom avträtts till urarvakonkurs,
har emellertid kronan vid slututdelning i konkursen uppburit 766 kronor
64 öre. Tillika har borgensmannen Olof Mårtensson försatts i konkurs.
I dennes konkurs har kronan i utdelning erhållit 1,277 kronor 48 öre. Skuldsumman
har sålunda minskats till 7,719 kronor 83 öre.
I skrivelse den 23 mars 1935 har nu Königson hemställt, att Kungl. Majit
och riksdagen måtte av nåd befria honom från vidare betalningsskyldighet
för sistnämnda belopp, 7,719 kronor 83 öre, jämte därå upplupna räntor.
Till stöd för denna hemställan anföres i huvudsak följande.
Det funnes ingen möjlighet för Königson att åstadkomma någon ytterligare
avbetalning å skulden. Königsons inkomster under sommarmånaderna
såsom förman å kronoparken Bjurbäcken inom Lycksele revir uppginge
endast till 7 kronor 50 öre om dagen. Under vintern erhölle Königson som
instruktör vid getdoningsavverkningarna i Tärendö revir 10 kronor för dag.
Königson stöde visserligen skriven som ägare till fastigheten Vs mantal Norrlunda
nr 1 i Lycksele socken, men nämnda fastighet vore intecknad till betydligt
högre belopp än taxeringsvärdet, 19,500 kronor, och disponerades av
inteckningshavaren, aktiebolaget svenska handelsbanken. Königsons lösegendom
hade för länge sedan försålts exekutivt. Domänverket kunde sålunda
icke vinna något på att försätta Königson i konkurs.
Av handlingarna i ärendet inhämtas vidare, att vid utmätningsförsök i
Norrlunda den 6 november 1935 till gäldande av kronans fordx-an hos Königson
utmätningsbar lös egendom icke anträffats samt att Königson den 7
januari 1936 avlagt utmätningsed inför konkursdomaren i Västerbottens västra
domsaga, därvid uppgivits tillgångar till 19,600 kronor och skulder till
48,313 kronor. Inför konkursdomaren har Königson tillika anfört, att hans
inkomster från domänverket, 300 kronor i månaden, helt åtginge till underhåll
åt hustrun, som vore nervsjuk, och makarnas två omyndiga barn,
födda det ena 1921 och det andra 1924.
Domänstyrelsen har i ett den 28 februari 1936 avgivet utlåtande anfört
bland annat följande.
Såsom saken nu läge till, ansåge domänstyrelsen sig ej böra undandraga
sig att tillstyrka bifall till Königsons ansökan. De betalningssvårigheter, som
redan tidigt yppat sig för Königson, måste tillskrivas det katastrofala prisfall
på virkesmarknaden, som inträffade hösten 1920. Det vore styrkt, att Königson
saknade utmätningsbar lös egendom och att hans skulder — opp
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 8•
13
lupna räntor, åtminstone till domänverket, oräknade — överstege tillgångarna
med 28,713 kronor. Såvitt kunde bedömas, funnes icke utsikt, att vare
sig Königson själv eller hans ende kvarlevande borgensman för virkesköpet,
i konkurs försatte hemmansägaren Olof Mårtensson, inom överskådlig framtid
skulle bliva i tillfälle att återbetala skulden.
Jämväl vederbörande Överjägmästare och revirförvaltare hava tillstyrkt
framställningen.
Statskontoret har i remissyttrande den 30 mars 1936 förklarat sig icke vilja
motsätta sig bifall till ansökningen.
Med hänsyn till föreliggande omständigheter anser även jag mig böra till- Departementsstyrka,
att kronans berörda fordran, 7,719 kronor 83 öre jämte ränta, av- CÄ*/enskrives.
Frågan torde emellertid böra underställas riksdagens prövning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronans återstående fordran på grund av ifrågavarande
av Axel Königson år 1920 företagna virkesköp, 7,719 kronor
83 öre jämte därå belöpande ränta, må avskrivas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.