Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

1

Nr 75.

Kungl. Majis proposition till riksdagen angående anslag till
rasbiologiska institutet för budgetåret 1937/1938;
given Stockholms slott den 29 januari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maji Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 29 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Departementschefen, statsrådet Engberg, anför härefter:

Under punkt 105 av 1937 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition angående rasbiologiska
institutet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1937/1938

dels till Rasbiologiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag av 53,300
kronor;

dels till Rasbiologiska institutet: Omkostnader ett reservationsanslag av

20,000 kronor;

dels ock till Rasbiologiska institutet: Beredande av lolcaler åt institutet
ett reservationsanslag av 68,000 kronor.

Sedan utredningen i ärendet slutförts, anhåller jag att ånyo få anmäla
frågan för Kungl. Majit.

Bihang till riksdagens -protokoll 1037. 1 sami. Nr 75.

1

2

Kungl. Marits ''proposition Nr 75.

Avlönings- och omkostnadsanslagen. Dessa anslag äro nu uppförda
med 54,100 kronor, respektive 15,000 kronor.

För rasbiologiska institutet gäller en av Kungl. Maj:t den 10 maj 1935
(nr 153) utfärdad förnyad stadga. Enligt densamma är institutet underställt
kanslern för rikets universitet och står under överinseende av en särskild
styrelse. Dess närmaste ledning utövas av en chef, vilken tillika är
professor i rasbiologi inom medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala.

Den icke-ordinarie personalen vid institutet utgöres dels av följande
tjänstemän å extra stat nämligen: en rasbiolog (B 28), en statistiker (B 24)
och en genealog (B 21), dels ock av erforderligt antal extra ordinarie och
extra befattningshavare. För institutet gällande avlönings- och omkostnadsstater
med tillhörande bestämmelser återfinnas i statsliggaren för budgetåret
1936/1937, sid. 396 f.

Institutets nuvarande organisation — tillämpad sedan den 1 juli 1935
— har fastställts av 1934 års riksdag, som i skrivelsen 143/1934 medgivit,
att institutet från nänmda tidpunkt finge omorganiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 23 februari 1934 angivits (se propositionen
155/1934).

Institutets arbetsuppgifter hade före omorganisationen övervägande varit
av antropologisk art. Vid omorganisationen förutsattes, att institutets verksamhet
skulle få en företrädesvis ärftlighetsmedicinsk inriktning. Ett av
institutets styrelse i skrivelse den 25 november 1932 härutinnan framlagt
arbetsprogram innebar i korthet följande:

Institutets huvuduppgift borde vara ärftlighetsmedicinska undersökningar
syftande till en rasbiologisk generalinventering av folkbeståndet.
Därvid skulle arbetet i första hand avse de verkliga psykiska folksjukdomarna,
främst sinnessjukdomarna, sinnesslöheten och epilepsien, men vidare
vissa ögonsjukdomar, dövstumheten och dövheten samt en del inom invärtesmedicinen
fallande konstitutionella sjukdomar. — En av institutets närmaste
uppgifter vore att lägga upp ett kartotek över de viktigaste grupperna
av sinnessjukdomar samt att med utgångspunkt därifrån igångsätta
en genealogisk inventering och registrering av därav berörda släkter och
bearbeta det sålunda erhållna materialet. På liknande sätt borde epileptiker-
och sinnesslöanstalter inventeras. — Vidare borde företagas kliniska
och ärftlighetsmedicinska undersökningar av geografiskt begränsade isolerade
befolkningsgrupper samt av kriminella. — Institutets kanske allra viktigaste
uppgift måste dock anses vara vetenskaplig forskning som grundval
för positiv rashygien. I framtiden måste en utomordentlig vikt komma att
läggas särskilt vid nativiteten hos olika biologiska grupper och det därmed
förbundna indirekta urvalet. Härtill behövdes grundläggande arbeten av
olika slag, framför allt studium av normalpsykiska egenskapers ärftlighet
och fördelning i befolkningsgrupper samt av miljöns betydelse för psykiska
egenskapers utveckling.

Kungl. Marits -proposition Nr 75. 3

Det sålunda skisserade programmet godtogs av departementschefen och
riksdagen.

Det må erinras, att Kungl. Majit den 15 maj 1936 utnämnt och förordnat
docenten vid universitetet i Uppsala, medicine doktorn G. Dahlberg att
från och med den 1 juni 1936 vara chef för rasbiologiska institutet, tillika
professor i rasbiologi vid nämnda universitet. Vidare må framhållas, att de
å institutets personalförteckning upptagna tre befattningarna å extra stat
för närvarande äro vakanta och uppehållas av vikarier. Ur det å institutets
stat upptagna anslaget för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal avlönas
två assistenter, ett kanslibiträde, ett skrivbiträde och en vaktmästare.

I en till kanslern ställd skrivelse av den 10 november 1936 har nu institutets
styrelse framlagt förslag till viss ytterligare omorganisation av institutet
och i samband därmed hemställt, att kanslern måtte föreslå anvisande
för budgetåret 1937/1938 av ett belopp av 51,100 kronor till avlöningar
och ett belopp av 18,000 kronor till omkostnader för institutet. I skrivelse
den 20 november 1936 har kanslern därefter på anförda skäl hemställt örn
anvisande av oförändrade anslag till nämnda ändamål, varjämte statskontoret
den 14 december 1936 avgivit utlåtande i ämnet.

Vidare har styrelsen i en till Kungl. Majit ställd skrivelse av den 25
augusti 1936 hemställt om ett anslag för nästkommande budgetår av 5,000
kronor till tryckning av vetenskapliga arbeten. Över sistnämnda framställning
har kanslern den 18 september 1936 avgivit utlåtande.

Frågan örn en ny omorganisation av institutet har väckts av
professorn Dahlberg i skrivelse den 20 augusti 1936 till institutets styrelse,
vari framhållits

att institutets tidigare verksamhet i huvudsak varit inriktad på rasforskning.
Den insamling och bearbetning av antropologiskt material, som institutet
dittills ägnat sig åt, vore nu i det närmaste slutfört. Det material, som
för närvarande funnes vid institutet, kunde giva personalen arbete endast
under en jämförelsevis kort tid. Under sådana omständigheter vore det nödvändigt
att påbörja insamling av nytt primärmaterial. Det anslag, som institutet
åtnjöte, vore emellertid otillräckligt för sådant ändamål. Endast

5,000 kronor vore tillgängliga därtill. Den personal, som funnes vid institutet,
vore dessutom utbildad till bearbetning av material och kunde ej användas
till materialinsamling.

Genom den organisation, som fastställts genom stadgan den 10 maj 1935,
hade institutet fått en fastare form. En organisation av sådan typ vore
emellertid knappast önskvärd för rasbiologiska institutet med dess karaktär
av enbart forskningsinstitut. Institutet kunde icke år från år arbeta
med samma uppgifter, vilka mera rutinmässigt handlades av personalen.
Verksamheten måste kunna inriktas på än den ena, än den andra undersökningen.
Detta innebure, att man måste hava en mera elastisk organisation,
som gåve möjlighet att vidtaga förändringar i personalens sammansättning
och som vidare möjliggjorde, att man i relativt stor utsträckning

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

kunde anlita tillfälligt anställd personal, avsedd för speciella uppgifter. Det
vore särskilt nödvändigt, att tjänsterna ej vore bundna nu, då institutet
skulle ägna sig åt helt nya uppgifter, varför man i viss utsträckning måste
anställa oprövad arbetskraft.

Det vore alltså önskvärt att institutet dels finge en friare organisation,
dels ock möjlighet att använda en större del av sitt anslag för materialinsamling.

I det förra hänseendet framhölles, att institutet utan alltför stora svårigheter
kunde undvara två av de tre tjänstemännen å extra stat, nämligen
statistikern och genealogen. Dessa befattningar kunde förty indragas, varjämte
rasbiologens lön kunde nedsättas från nu 10,260 kronor till 6,000
kronor. Detta vore så mycket mer befogat, som det för närvarande syntes
svårt, för att inte säga omöjligt, att finna tillräckligt kvalificerade personer
till dessa tjänster. Genom dessa åtgärder kunde man utan anslagsökning få
medel tillgängliga till materialinsamling. Emellertid erfordrades då för
handhavandet av den närmaste arbetsledningen vid bearbetning av material
en befattning som byråföreståndare och assistent för statistik med en
lön av 3,900 kronor. Vidare vore det önskvärt, att vid institutet funnes
ytterligare tre assistentbefattningar med en lön för envar av 2,700 kronor,
nämligen för dels experimentella undersökningar, dels biblioteksgöromål
och dels kvalificerat räknearbete. Slutligen behövdes en vaktmästare med
en lön av 2,130 kronor.

Från det nuvarande anslaget till avlöningar örn 54,100 kronor
skulle genom de föreslagna åtgärderna frigöras ett belopp av 20,970 kronor,
vilket borde avses för tillfälligt anställd personal. För omkostnader
föresloges liksom hittills 15,000 kronor. De för institutet avsedda anslagsmedlen
utom chefens lön borde anvisas i form av ett reservationsanslag.

Till närmare belysning av nödvändigheten av en omorganisation av föreslagen
art har Dahlberg i en den 21 september 1936 dagtecknad skrift framlagt
förslag till ändrat arbetsprogram för institutet. Rörande innehållet i
sagda skrift ber jag få hänvisa till handlingarna i ärendet. Några huvudlinjer
i programmet må dock här antydas.

Dahlberg framhåller översiktsvis, att en väsentlig olikhet mellan hans
eget och det är 1932 framlagda programmet vore, att i det senare huvudvikten
lagts vid ärftlighetsundersökningar av psykiatrisk karaktär, speciellt
undersökningar över sinnessjukdomar. Dahlberg hade emellertid sedermera
visat, att sinnessjukdomar icke hade den centrala betydelse, man tidigare
på en del håll ansett. Genom en år 1933 företagen undersökning över fruktsamheten
hos sinnessjuka kvinnor hade Dahlberg nämligen kunnat konstatera,
att i genomsnitt dessa kvinnor före insjuknandet hade lägre fruktsamhet
än normala kvinnor i motsvarande ålder. Deras fruktsamhet efter
insjuknandet vore uppenbarligen ännu lägre, beroende på, att en stor del
av dem bleve omhändertagna. Dessa resultat hade bekräftats av en undersökning
på tyskt material, som bearbetats av docenten E. Essen-Möller.
Föreställningen om att man i nämnvärd utsträckning skulle kunna påverka
sinnessjukdomarnas utbredning genom arvshygieniska åtgärder vore
därför uppenbart överdriven.

Det funnes emellertid många problem, helt fallande utanför psykiatrien,
vilka hade ett större intresse. Under sådana omständigheter vore en en -

o

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 75.

sidigt psykiatrisk inriktning av institutets arbete knappast önskvärd. Dahlberg
hade därför i sin skrift sökt antyda en del av de frågor, vilka för ögonblicket
framstode som mest betydelsefulla.

Sålunda vore det till en början nödvändigt att utföra grundläggande utredningar
av matematisk-statistisk art, för utrönande av de praktiskt sett
mest betydelsefulla processerna vid uppkomsten av ett folks arvssammansättning.
I första hand borde man utföra en utredning över vilka hållpunkter
för beräkningar, som i sådant syfte kunde erhållas ur officiell statistik
och ur redan utförda undersökningar. Andra mål för den arvsbiologiska
forskningen vore av mera direkt praktisk art. Det gällde att utreda, vad
arv och miljö betydde. I sådant syfte borde företagas en undersökning över
grupperna blinda, dövstumma, vanföra, fallandesjuka, sinnessjuka, sinnesslöa
och klent begåvade, vilka tillhopa representerade omkring 4,3 procent
av befolkningen.

Utom dessa mera centrala frågor inom den negativa arvshygienens område
borde företagas undersökningar av rent ärftlighetsmedicinsk art, berörande
vissa vanliga sjukdomar såsom tuberkulos, kräfta och åderförkalkning.

Ett tredje område, på vilket institutet kunde tänkas arbeta, hänförde sig
till experimentell forskning genom djurexperiment.

Det förslag till undersökningar, som sålunda framlagts, måste emellertid
betraktas som i alla avseenden provisoriskt och avsåge endast att belysa
en del av de möjligheter till vetenskapligt arbete, som nu förtjänade beaktande.

I sin ovannämnda skrivelse av den 10 november 1936 har institutets styrelse
anfört bland annat:

Det av chefen framlagda arbetsprogrammet funne styrelsen innefatta
viktiga rasbiologiska forskningsuppgifter, vilkas upptagande till bearbetning
förvisso skulle vara av värde. I jämförelse med 1932 års arbetsprogram
företedde detta program den skiljaktigheten, att det skänkte en större vikt
åt vissa forskningslinjer och betonade vissa särskilda uppgifter med en
något annan styrka. Sålunda hade det rent psykiatriska forskningsområdet
här fått en mera tillbakaträngd plats än i 1932 års program. Styrelsen ansåge
emellertid, att det nu framlagda programmet borde för den närmaste
tiden kunna läggas till grund för institutets verksamhet, framför allt av det
skälet, att det syntes bäst lämpa sig för de nu tillgängliga arbetskrafterna
och de för närvarande föreliggande förutsättningarna för arbetet inom institutet.
Det borde enligt styrelsens mening emellertid fattas allenast som
ett provisorium. Som grundval på lång sikt ansåge styrelsen nämligen, att
det 1932 framlagda arbetsprogrammet borde fasthållas; det beredde en
vidare och mer omfattande grund för det rasbiologiska forskningsarbetet
och öppnade större utvecklingsmöjligheter. Styrelsen ville därvid särskilt
framhålla, att den utveckling av institutet till flera avdelningar med parallella
arbetsuppgifter, som skisserats i 1932 års arbetsprogram, alltjämt
borde eftersträvas.

Dä styrelsen under förhandenvarande omständigheter alltså funné, att
det nu av den nye chefen framlagda arbetsprogrammet borde tills vidare
för den närmaste tiden kunna utgöra vägledning vid ordnandet av institutets
arbeten, hade styrelsen jämväl att från denna utgångspunkt fatta ställning
till det förslag örn jämkningar i institutets organisation, som chefen
gjort.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

Till den allmänna syftningen i förslaget ansåge sig styrelsen under föreliggande
omständigheter kunna ansluta sig. Förslaget syntes vara ägnat att
skapa lämpligare och smidigare arbetsmöjligheter för de framlagda arbetsuppgifternas
fyllande.

Även om styrelsen sålunda för närvarande funne det syfte, som chefen
med sitt förslag fattat i sikte, behjärtansvärt, ansåge styrelsen dock icke,
att härför så vittgående organisatoriska jämkningar som de av chefen föreslagna
vore oundgängliga. Styrelsen ville i stället framställa följande förslag.

De nu å institutets personalstat upptagna anslagsbeloppen behölles å
samma stat med undantag av ett belopp av 3,000 kronor, som överfördes
till omkostnadsstaten för att täcka sådana kostnader för materialinsamling,
som betingades av att vid annan institution anställd personal användes för
utförande av arbete utom tjänstetiden. Å personalstaten återstode därefter
51,100 kronor. För att nå det med det föreliggande förslaget avsedda syftet
vore det emellertid nödigt, att hela detta belopp, med undantag för chefens
avlöning, bleve tillgängligt för avlöning åt personal av den karaktär, som
chefen med sitt förslag åsyftat. Detta belopp borde därefter uppdelas i två
delar, varav en avsåge avlöning av befattningshavare av mera permanent
karaktär, vilka borde avlönas med arvoden, fastställda av Kungl. Maj:t.

En sådan anordning motsvarade närmast vad som i viss utsträckning
tillämpades å veterinärhögskolans stat. Förslagsvis syntes det ifrågavarande
beloppets storlek kunna i överensstämmelse med chefens förslag beräknas
på följande sätt.

Rasbiologen..........................med arvode 0,000 kronor

Assistent för statistik och byråföreståndare . » » 3,900 »

Assistent I......................... » » 2,700 »

* II......................... » » 2,700

» lil......................... » » 2,700 >

18,000 kronor.

På dessa tjänster skulle beräknas dyrtidstillägg på vanligt sätt.

För anställande av annan personal återstode därefter 20,100 kronor, som
för närvarande syntes vara tillfyllest. Av detta belopp skulle främst avlönas
personal, som insamlade material och som utförde bearbetning av material.
Denna post syntes ej behöva uppdelas i grundavlöningar och avlöningsförhöjningar,
då tjänster av den art, som nödvändiggjorde en sådan uppdelning,
ej komme att finnas vid institutet. I denna post inginge också ett anslag
till avlöning av vaktmästare. Då det beräknades, att institutet skulle
erhålla nya lokaler under budgetåret 1937/1938, och då det vore svårt att
beräkna, i vilken utsträckning en vaktmästare finge sysselsättning vid institutet,
syntes det vara lämpligast att ej mera slutgiltigt bestämma dennes
lön. Under denna post komme för övrigt ersättning till tillfälligt anställd
personal av olika slag. Viss tid av budgetåret behövdes tillfälligt anställda
tjänstemän på olika platser för insamling av primäruppgifter. En annan tid
behövde personalen på institutet utökas med biträden för beräkningar. För
en viss undersökning kunde det vara nödvändigt anlita en expert under
kortare eller längre tid. Utgifter av denna art skulle bestridas under denna
anslagspost.

Styrelsen föresloge, att som förut anslagsbeloppet för omkostnader, be -

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

räknat till 18,000 kronor, betraktades som särskilt reservationsanslag, och
att institutets styrelse erhölle rätt att på en post göra minskning och på en
annan ökning, endast olnkostnadsstatens slutsumma icke överskredes.

Kanslern har i sin ovannämnda skrivelse den 20 november 1936 anfört:

Ett av syftemålen med den nuvarande organisationen hade varit att tillförsäkra
institutets vetenskapligt utbildade befattningshavare ställningen
som tjänstemän å extra stat och vissa av dess övriga funktionärer ställningen
av extra ordinarie befattningshavare. Därigenom att institutet
kunde bereda sina tjänstemän en jämförelsevis trygg ställning samt rätt till
löneklassuppflyttning och pension, borde det bliva möjligt för institutets
chef att förvärva och behålla en väl kvalificerad medarbetarstab. Enligt
Dahlbergs förslag skulle samtliga befattningshavare — även kvinnliga biträden
och vaktmästare — vara arvodestagare.

Kanslern kunde icke finna den omständigheten, att institutets nuvarande
chef ansett sig ej kunna i vissa avseenden godtaga det för institutet upprättade,
av statsmakterna nyligen gillade arbetsprogrammet samt på viktiga
punkter underkänt den för detta programs genomförande beslutade
organisationen, utgöra tillräckligt skäl att utan förnyad utredning företaga
de av chefen föreslagna förändringarna i omförmälda hänseenden. Kanslern
ansåge sig därför ej kunna tillstyrka, att de till institutet utgående medlen
disponerades på i styrelsens skrivelse angivet sätt. Kanslern hemställde
förty örn oförändrade anslag för budgetåret 1937/1938.

Statskontoret framhåller i sitt utlåtande,

att omorganisationsförslaget innebure, att den av statsmakterna efter
noggrant övervägande nyligen beslutade organisationen av institutet skulle
i grund omstöpas till och med redan innan densamma hunnit träda i full
verksamhet. I det säregna läge, som genom detta initiativ uppkommit, syntes
det statskontoret, som givetvis funne det svårt att bedöma, huru på
det mest ändamålsenliga sättet verksamheten vid institutet borde ordnas
och organisationen utformas, vara synnerligen tveksamt, huru lämpligen
borde förfaras. Såsom förhållandena utvecklat sig förefölle det visserligen
ämbetsverket, som om åtskilliga skäl talade för den föreslagna omläggningen.
På den knapphändiga utredning, som förebragts, och mot kanslerns
avstyrkande ansåge sig statskontoret dock icke kunna tillstyrka ett frångående
av nu gällande organisation. Å andra sidan föreställde sig ämbetsverket,
att det vore skäligen meningslöst att fullfölja verksamheten på nuvarande
grundval, vars ändamålsenlighet utdömts av institutets chef och,
under föreliggande omständigheter, jämväl av institutets styrelse. Statsverket
skulle därigenom tillskyndas utgifter utan motsvarande nytta.

Vid sådant förhållande syntes annan utväg knappast stå till buds än att
frågan örn rasbiologiska institutets verksamhet och organisation gjordes till
föremål för förnyad förutsättningslös utredning med biträde jämväl av
utanför institutet stående krafter. Såvitt möjligt syntes denna utredning
böra så bedrivas, att frågan kunde underställas 1937 års riksdag. Därest
detta icke läte sig göra, syntes i avbidan på utredningens slutförande verksamheten
under nästkommande budgetår böra ■— utan ändring i princip
av organisationen — i största möjliga utsträckning inskränkas samt de
tjänster, vilka icke vöre för arbetets uppehållande i sagda begränsade omfattning
oundgängligen erforderliga, lämnas obesatta.

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

Beträffande behovet av anslag till tryckning av vetenskapliga
arbeten har institutets styrelse i sin ovannämnda skrivelse den
25 augusti 1936 yttrat,

att institutets undersökning av lapparnas rasbeskaffenhet väntades bliva
slutfört under innevarande budgetår. Delvis vore undersökningen redan
tryckt (primärtabeller, klichéer) med hjälp av tidigare anslag för samma
ändamål. Dessa anslag vore dock ej tillräckliga för säkerställande av hela
arbetets tryckning. Dessutom erfordrades anslag för tryckning av andra
vetenskapliga arbeten, som väntades bliva färdiga under budgetåret. Arbeten
av mindre omfattning kunde man utan särskild kostnad trycka i
vetenskapliga tidskrifter. Till större arbeten förelåge emellertid ej denna
möjlighet. Ett särskilt anslag för tryckning av vetenskapliga arbeten syntes
ur denna synpunkt vara särskilt väl motiverad.

Kanslern har förordat bifall till styrelsens ifrågavarande framställning.

Engångsanslag till beredande av lokaler. Institutet är för närvarande
provisoriskt förlagt till förutvarande Upplands artilleriregementes sjukhus.

I universitetsberedningens den 18 december 1933 avgivna, till grund för
den förutnämnda propositionen 155/1934 liggande utredning framhålles
bland annat, (sid. 24 i propositionen) att det måste anses vara ett viktigt
önskemål, att institutet — som vid sistnämnda tidpunkt var förlagt till dels
en förhyrd våning om 5 rum, dels ock ytterligare 5 rum i den åt universitetet
av staten upplåtna gamla seminariebyggnaden i Uppsala — erhölle rymligare
och på ett ställe belägna lokaler. Beredningen föreslog i sådant hänseende,
att antingen den gamla seminariebyggnaden eller hygienisk-bakteriologiska
institutionens dåvarande byggnad, vilka båda lokaler enligt beredningens
mening kunde godtagas, apterades för institutets behov. Kostnaden
för den sistnämnda lokalens iordningställande för sådant ändamål
hade av arkitekten V. Holmgren approximativt beräknats till 9,400 kronor,
om reparationen endast skulle omfatta de 2 nedre våningarna, och till
31,400 kronor, om den även skulle utsträckas till vindsvåningen.

I skrivelse den 25 augusti 1936 har nu institutets styrelse anhållit, att
Kungl. Majit måtte föreslå 1937 års riksdag att anvisa tillhopa 68,000
kronor för omändring och inredning av hygienisk-bakteriologiska institutionens
byggnader till lokaler för institutet i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Holmgren utförda ritningar och kostnadsberäkningar. I
skrivelse den 23 november 1936 har styrelsen därefter — med bifogande fev
förnyade ritningar och kostnadsberäkningar, utförda av G. Ingelman —
anhållit, att det tidigare begärda anslaget måtte höjas med 16,200 kronor
till 84,200 kronor. I ärendet hava utlåtanden avgivits den 18 september och
den 27 november 1936 av kanslern och den 10 december 1936 av byggnadsstyrelsen.

I sin förstnämnda framställning har mstitutets styrelse till
stöd för förslaget anfört huvudsakligen följande:

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

I skrivelse den 4 maj 1935 hade akademiska konsistoriet i Uppsala som
lokaler för institutet anvisat den byggnad, vari för det dåvarande hygieniskbakteriologiska
institutionen varit inrymd, från den tidpunkt, då institutionen
kunde inflyttas i under byggnad varande lokaler för densamma.
Byggnaden befunne sig emellertid i ett sådant tillstånd, att grundliga
reparationsarbeten måste förutsättas bliva utförda, innan rasbiologiska institutet
kunde taga den i bruk, varförutom vissa omändringar och nyinredningar
måste tillkomma för att tillgodose institutets behov.

Vad först reparationsarbetena beträffade, hade bottenvåningen i ett flertal
år varit använd till djurstallar, varigenom fukt inträngt i väggarna och
dessutom en besvärande lukt bitit sig fast i desamma. Fukten förutsatte
vissa ommurningar, och lukten syntes ej möjlig att avlägsna utan att helt
borttaga all puts från murarnas insidor och ersätta den med ny. Golven
bestode av cement, vilket nödvändiggjorde inläggning av nya golv. Värmeledningsanläggningen
vore i denna våning av provisorisk art och måste
ersättas med ny sådan. Alldenstund centralvärmeledning införts i byggnaden
i dess helhet, vore de gamla murarna för tidigare eldstäder och rökgångar
överflödiga och borde för utrymmes vinnande helt avlägsnas.

Stadgan för institutet föreskreve bland annat, att regelbundet återkommande
undervisning i rasbiologi skulle meddelas i form av såväl föreläsningar
som kurser. För anordnande av denna undervisning erfordrades, att
visst åskådningsmaterial funnes tillgängligt, och detsamma kunde icke
utan stora olägenheter transporteras fram och tillbaka för varje tillfälle.
Sålunda syntes det bliva ofrånkomligt, att tillgång funnes till egen föreläsningssal
å institutet.

Huru än verksamheten vid institutet i fortsättningen komme att inriktas,
måste ett rasbiologiskt institut dock vara försett med ett tjänligt rum för
antropologisk fotografering.

Inom ramen av förut inrett utrymme av byggnaden syntes emellertid ej
vara möjligt att anordna vare sig lämplig lokal för föreläsningar eller rum,
lämpat för fotografering, varförutom de båda inredda våningarna vore
helt behövliga för andra ändamål. Man hade därför att räkna med att även
vindsvåningen måste inredas, vilket förut ej varit fallet. I vindsvåningen
syntes det möjligt att inreda såväl lämplig föreläsningssal med anslutet
förberedelserum som användbart rum för fotografering med anslutet mörkrum
och kopieringsrum samt därutöver tre mindre arbetsrum.

Stadgan föreskreve vidare, att samlingar av primärmaterial, släkttavlor,
bearbetningar, fotografier, preparat och dylikt borde, omsorgsfullt registrerade
och ordnade, förvaras i institutets arkiv, vilket örn möjligt borde så
inrättas, att det kunde tjäna som grundval för ett blivande svenskt rasbiologiskt
museum. Nu syntes det finnas möjlighet att inrätta erforderlig
och betryggande arkivlokal genom att i bottenvåningen och i våningen en
trappa upp taga i anspråk inre hälften av rummet närmast norr örn trappan,
vilket emellertid förutsatte vissa valvförstärkningar samt insättandet
av två brandfria dörrar. Frånsett fördelen av att vid arbetsplatsen kunna
förvara egna, för det pågående arbetet behövliga arkivalier, skulle det med
hänsyn till den gcneologiska forskning, som styrelsen räknade med skola
komma till stand, vara av ett mycket stort värde för arbetet, örn institutet
inom egna lokaler hade tillgång till eget betryggande arkiv för förvaring
av till läns rekvirerade kyrkoböcker och andra arkivhandlingar, som erfordrades
för undersökningarna. Därför hade styrelsen också frän denna
synpunkt räknat med ali egen arkivlokal borde inrättas inom institutet.

10

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 75.

Vad dispositionen av lokalerna för övrigt beträffade hade styrelsen tänkt
sig, att i bottenvåningen ett rum skulle användas till museilokal, tre mindre
rum upplåtas till assistenterna samt ett återstående större rum för statistiska
biträden. Av våningen en trappa upp skulle ett rum med förrum tagas i
anspråk för chefen, ett rum för expeditionen, tre mindre rum för förutvarande
chefen, rasbiologen och främmande forskare samt slutligen en större
sal användas som biblioteksrum.

Kostnaderna för ovan nämnda reparations- och ändringsarbeten hade
efter verkställd utredning beräknats, vad bottenvåningen och våningen en
trappa upp (inklusive inredning av arkivrum) beträffade, till 22,200 kronor,
och vad vindsvåningen samt kostnaderna för nedrivning av gamla, numera
obehövliga murar i alla våningarna beträffade, till 40,000 kronor.

Det till patologiska institutionen hörande gravkapellet, som även skulle
överlämnas till institutet, hade styrelsen räknat vara behövligt för att tjäna
som arkivlokal för förvaring av sådana arkivhandlingar, som icke behövdes
för det pågående arbetet. För att gravkapellet skulle kunna godkännas som
arkiv fordrades emellertid dels vissa murningsarbeten m. m., dels anläggning
för uppvärmning, vilket senare man tänkt sig ske medelst kulvert från centralanläggningen
i huvudbyggnaden. Dessa arbeten hade beräknats draga
en kostnad av 5,800 kronor.

Sammanlagda kostnaderna utgjorde alltså (22,200 -f- 40,000 5,800 =)

68,000 kronor.

Isin förnyade framställning anför institutets styrelse till
stöd för det förhöjda anslagsäskandet,

att på grund av prisförskjutningar, som ägt rum sedan 1935, samt vidare
med hänsyn till det av den nuvarande chefen utarbetade nya arbetsprogrammet,
vilket bland annat inrymde användande av experimentella undersökningsmetoder,
den av arkitekten Holmgren år 1935 utarbetade ombyggnadsplanen
underkastats förnyad granskning och omarbetning. Det hade
därvid, på sätt av arbetsbeskrivning och ritningar framginge, visat sig önskvärt
med ett något högre anslag än tidigare beräknats.

Styrelsen framhölle slutligen, att såsom svar på en förfrågan hos arméförvaltningens
fortifikationsdepartement meddelats, att institutet icke efter
den 1 oktober 1937 kunde påräkna fortsatt upplåtelse av de av institutet för
närvarande disponerade lokalerna.

Kanslern, som i sitt förra utlåtande tillstyrkt ett anslag av 68,000 kronor
till nu förevarande ändamål, har i sitt utlåtande över sistnämnda framställning
framhållit

att då den av Holmgren företagna utredningen verkställts så sent som
år 1935, syntes större delen av den beräknade kostnadsökningen å 16,200
kronor hänföra sig till vidtagna ändringar i det tidigare uppgjorda programmet
för fastighetens iordningställande. Under förutsättning att den granskning
av det reviderade förslaget, vilken kanslern förutsatte komma att äga
rum genom byggnadsstyrelsen, gåve vid handen, att förslaget innebure förbättringar,
som svarade mot den ökade kostnaden, ville kanslern emellertid
tillstyrka styrelsens nu gjorda hemställan.

Byggnadsstyrelsen, som i utlåtande den 10 oktober 1935 förklarat sig intet
hava att erinra mot det år 1935 begärda anslaget å 68,000 kronor, har i sitt
utlåtande den 10 december 1936 yttrat i huvudsak följande:

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

Det föreliggande förslaget till lösande av institutets lokalfråga avveke
avsevärt från det förslag till iordningställande av ifrågavarande byggnad
för institutet, varöver byggnadsstyrelsen, efter att i samråd med institutet
hava reviderat detsamma, avgivit underdånigt utlåtande den 10 oktober
1935. Sålunda hade nu i byggnaden inrymts djurstall och vaktmästarbostad,
varjämte i stället för föreläsningssal anordnats arbetsrum å vinden. Vidare
hade en del genomgripande förändringar i byggnadsstommen vidtagits. Den
befintliga stentrappan hade sålunda ersatts med en ny bekvämare trappa av
sten, bottenvåningens golv hade höjts och portalen ändrats, vissa fönster
hade igensatts och andra fönster utökats, varjämte en påbyggnad anbringats
på taket mot gården. Det föreslagna anordnandet av arkiv i gravkapellet
hade däremot slopats.

Byggnadsstyrelsen, som icke kunde bedöma, huruvida den nu föreslagna
dispositionen av byggnaden kunde vara att föredraga framför den tidigare
föreslagna, ville emellertid framhålla, att det sista förslaget icke uppgjorts
på sakkunnigt sätt. För tids vinnande hade styrelsen därför efter studier på
platsen låtit bearbeta förslaget. De åtgärder, som styrelsen icke funnit direkt
nödvändiga, hade därvid uteslutits. Med hänsyn till att en del av vinden
behövde tågås i anspråk för bibliotek, hade det synts lämpligast att redan nu
inreda vinden i dess helhet. Det sålunda föreliggande preliminära förslaget
hade godkänts av institutets föreståndare, som förklarat lokalerna tillräckliga
för institutets behov icke endast med dess nuvarande personal utan även
efter en ifrågasatt omorganisation.

Enligt institutets förslag skulle den befintliga värmeledningen bibehållas
och värmeledningssystemet utökas att omfatta även vindsvåningen, varjämte
delar av vatten- och avloppsledningarna skulle bibehållas. Byggnadsstyrelsen
ville emellertid föreslå, att nya ledningar droges för såväl värme
som vatten och avlopp, vilket styrelsen ansåge avgjort vara att föredraga
på grund av det gamla ledningssystemets bristfällighet.

t)et av styrelsen uppgjorda förslaget hade kostnadsberäknats till 76,000
kronor eller 8,000 kronor mer än institutets ursprungliga förslag. Kostnadsökningen
hänförde sig i huvudsak till de nya ledningssystemen.

Sedan rasbiologiska institutet på grundval av 1934 års riksdags beslut
fått sin nuvarande organisation utformad, har, såsom av utredningen framgår,
institutets styrelse efter framställning av institutets nye chef, professorn
G. Dahlberg nu framlagt förslag till en icke oväsentlig omgestaltning av
organisationen, avsedd att läggas till grund för forskningsarbetet vid institutet
för åtminstone den närmaste framtiden. Det torde icke kunna förnekas,
att de skäl, som anförts till stöd för förslaget, äro förtjänta att tagas
i allvarligt övervägande. Emellertid lärer, såsom från kanslerns och statskontorets
sida framhållits, en förnyad grundlig utredning vara nödvändig,
innan definitiv ståndpunkt kan tågås till frågan om en eventuell, förnyad
omläggning av institutets organisation. Det må i detta sammanhang framhållas,
att en omorganisation, därest en sådan finnes påkallad, icke ur praktisk
synpunkt lärer mota några svårigheter dels på grund av att institutets
tre tjänster å extra stat för närvarande uppehållas av vikarier, och dels enär
institutet nu står inför avslutandet av ett sedan lång tid tillbaka pågående
större arbete.

Departe mentschefen.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

Då jag sålunda förutsätter, att frågan om eventuell omorganisation av
institutet hänskjutes till särskild utredning, ifrågasätter jag för nästkommande
budgetår icke någon väsentligare förändring i det nu utgående anslaget
till avlöningar. Emellertid har jag med hänsyn till vad institutets
nye chef anfört blivit övertygad om önskvärdheten av att institutet redan
för nästa budgetår beredes tillgång till ökade medel för insamling av material,
enär eljest arbetsmöjligheterna vid institutet komma att i avsevärd
grad försvåras. Sådan tillgång synes kunna vinnas inom ramen för de åt
institutet nu anvisade anslagsmedlen. Jag vill erinra, att Kungl. Majit den
20 november 1936 medgivit, att bland annat befattningen såsom statistiker
må tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, uppehållas
med vikarie med rätt för vikarien att åtnjuta samtliga med befattningen
förenade avlöningsförmåner. Enligt vad jag inhämtat, är det icke heller
för nästa budgetår erforderligt, att ifrågavarande befattning på vanligt sätt
tillsättes. Fastmer har det från institutets sida gjorts gällande, att befattningen
skulle kunna redan nu indragas och de därigenom besparade lönemedlen
tillgodoföras annan anslagspost och komma materialinsamlingen
til! godo. Ehuru mycket talar för att den utredning rörande institutets omorganisation,
som enligt det ovanstående bör företagas, kan utmynna i ett
förslag i denna riktning, anser jag det icke tillrådligt att föregripa utredningen
genom att nu slopa ifrågavarande befattning. Jag finner det vara
att föredraga, att riksdagen på grund av de föreliggande särskilda förhållandena
bemyndigar Kungl. Majit att — därest det skulle visa sig, att ifrågavarande
statistikertjänst icke behöver under nästa budgetår eller del därav
uppehållas — använda därigenom besparade avlöningsmedel till förstärkning
av delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal.
Denna delpost synes kunna tagas i anspråk jämväl för avlönande av
sådana biträden, som äro anställda vid annan institution men av institutet
tagas i anspråk för materialinsamling.

Den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten å förslagsvis 24,700 kronor
till avlöningar till tjänstemän å extra stat bör minskas med summan av
familjepensionsavdragen för de från anslagsposten avlönade tjänstemännen,
d. v. s. med i nedåt avrundat tal 800 kronor till 23,900 kronor. Delposten
å 15,200 kronor till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal
bör sänkas med 60 procent av familjepensionsavdragen, eller med i avrundat
tal 200 kronor till 15,000 kronor. Ä andra sidan bör i avlöningsstaten
uppföras en ny, förslagsvis beräknad anslagspost till särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie befattningshavare å nämnda belopp av 200 kronor. Förslagsanslaget
till avlöningar bör alltså för budgetåret 1937/1938 uppföras
med (54,100 — 800 — 200 + 200 =) 53,300 kronor.

Beträffande åter reservationsanslaget till omkostnader ifrågasätter
jag för nästkommande budgetår icke annan förändring, än som betingas av

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

behovet av ökat anslag till tryckning av vetenskapliga arbeten. I detta hänseende
förordar jag bifall till styrelsens av kanslern tillstyrkta förslag om
anvisande av 5,000 kronor för budgetåret 1937/1938. Nämnda belopp torde
böra anvisas under omkostnadsanslaget i form av höjning av den i omkostnadsstaten
uppförda anslagsposten till publikationstryck från 1,000 kronor
till 6,000 kronor. Jag betraktar denna anslagsökning såsom tillfällig, då den
till avsevärd del torde vara betingad av utgivandet av det förutnämnda
arbetet angående lapparnas rasbeskaffenhet. Frågan örn den normala storleken
av institutets tryckningsanslag torde bliva föremål för övervägande
vid den tilltänkta nya utredningen angående institutets organisation.

Omkostnadsanslaget bör alltså för budgetåret 1937/1938 uppföras med
(15,000 + 5,000 =) 20,000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle omkostnadsstaten för budgetåret
1937/1938 få följande utseende:

1. Reseersättningar till personal vid institutet samt till

ordförande och ledamöter i institutets styrelse......kronor 7,000

2. Expenser................................... » 5,000

3. Publikationstryck............................ » 6,000

4. Övriga utgifter:

a. Böcker och tidskrifter............kronor 1,500

b. Instrument och annan utrustning . . »_500 » 2,000

Summa kronor 20,000.

Vad slutligen angår institutets lokalfråga framgår av vad förut
anförts, att det är nödvändigt att nu lösa densamma, ehuru det otvivelaktigt
varit bättre, om härmed kunnat få anstå, till dess ovanberörda utrednings
resultat blivit framlagda och prövade. Hygienisk-bakteriologiska
institutionens förutvarande lokaler synas vara väl lämpade att inrymma institutet.
Det är dock erforderligt att anvisa ett icke obetydligt belopp för
lokalernas ändamålsenliga iordningställande, därvid hänsyn i största möjliga
omfattning bör tagas till institutets önskemål ifråga om inredningen.
Det ursprungliga, av byggnadsstyrelsen godkända ombyggnadsförslaget
slutade å en summa av 68,000 kronor, varav ett belopp av 5,800 kronor belöpte
å vissa ändringsarbeten i det förutvarande gravkapellet. Byggnadsstyrelsens
senare i samråd med institutets chef uppgjorda förslag slutar
å en summa av 76,000 kronor, därvid gravkapellet förutsatts icke komma
att tagas i anspråk. Även bortsett från sistnämnda omständighet innebär
det senare förslaget åtskilliga skiljaktigheter från det förra. Enligt vad jag
inhämtat torde emellertid de i det senare förslaget realiserade önskemålen
i allt väsentligt kunna tillgodoses inom den ursprungligen beräknade kostnadsramen,
68,000 kronor, varför jag tillstyrker, att till förevarande ändamål
för nästkommande budgetår anvisas ett reservationsanslag å sistnämnda
belopp. Jag vill dock framhålla önskvärdheten av att vid omändrings -

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

arbetenas genomförande såvitt möjligt får anstå med sådana anordningar,
som kunna anses innebära ett föregripande av den förutnämnda utredningen
angående institutets organisation. Arbetena torde därför böra tills
vidare inskränkas till sådana åtgärder, som äro oundgängligen nödvändiga
för institutets inhysande i de nya lokalerna och som kunna verkställas oberoende
av huru organisationsfrågan kommer att utfalla.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till institutets chef, tillika professor i rasbiologi
vid universitetet i Uppsala:

Lön.......................kronor 8,000

Ålderstillägg................ » 1,000

Anm.: Ålderstillägget utgår efter 5 års
tjänstgöring.

Tjänstgöringspenningar........ » 4,00013,000

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis
..............................23,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......kronor 15,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............... »_1,200 16,200

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän . . ......................... 200

Summa förslagsanslag kronor 53,300;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att — därest det skulle
befinnas ej vara erforderligt att under budgetåret 1937/
1938 uppehålla den å personalförteckningen för rasbiologiska
institutet uppförda tjänsten som statistiker i lönegraden
B 24 — använda den på ifrågavarande tjänst belöpande
delen av anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å
extra stat till förstärkning av delposten till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal;

dels till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av kronor 53,300;

dels till Rasbiologiska institutet: Omkostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

kronor 20,000;

15

Kungl. Marits proposition Nr 75.

dels ock till Rasbiologiska institutet: Beredande av lokaler
åt institutet för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av.................... kronor 68,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Lars Tunberg.