Kungl. Maj:ts proposition nr 7-

1

Nr 7.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avskrivning av
vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp; given
Stockholms slott den 18 december 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Axel Pehrsson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
18 december 1936.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld,
Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson, anför:

Vid flera tillfällen före 1919 anvisades av riksdagen medel till domänstyrelsens
förfogande för flottledsbyggnader. De från statens sida i anslutning
härtill vidtagna åtgärderna för vattendrags flottbargörande avsågo i vissa
fall vattendrags reglering och upplåtande i enlighet med vederbörande författningar
till allmän flottning, men hänförde sig i andra fall till flottleder,
vilka på grund av särskilda förhållanden icke reglerats i dylik ordning (kronans
enskilda flottleder). I de förstnämnda fallen tillerkändes kronan i vederbörande
regleringsutslag rätt att av dc flottande såsom ersättning för

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 7 — 9. 1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

havda regleringskostnader utfå vissa årliga amorterings- och räntebelopp.
Jämväl i de senare fallen hava av de flottande för användande av kronans
flottleder uttagits vissa avgifter; detta huvudsakligen i samband med försäljning
av virke, avverkat invid sådana flottleder. De i såväl ena som andra
fallet inflytande avgifterna för flottningen fingo disponeras för samma ändamål
som de av riksdagen anvisade flottledsanslagen.

Vad beträffar frågan om domänstyrelsens räkenskaper m. m. över till flottleders
inrättande anvisade medel och till statsverket inflytande avgifter för
flottleder förklarade Kungl. Majit den 30 augusti 1912, bland annat, att det
skulle åligga domänstyrelsen att underställa Kungl. Maj: ts prövning frågor
såväl örn avskrivning av uti styrelsens räkenskaper uppförda kostnader för
reglering av flottleder, som ock — i förekommande fall och för särskilda
vattendrag — om befrielse för flottande att erlägga amorteringsavgift för från
kronans skogar inköpt virke, som framflottades i vattendrag, vilkas flottbargörande
bekostats av statsmedel, utan att reglering av desamma efter syn
jämlikt gällande flottningsstadga kommit till stånd.

I proposition den 9 januari 1919, nr 62, angående driftkostnader under
1920 för statens domäners fond föreslog Kungl. Majit, att riksdagen måtte
besluta, att det belopp av kronans fordringar för anläggningskostnader för
flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket efter närmare utredning funnes
kunna med säkerhet väntas bliva inbetalat, skulle vid 1920 års ingång
överföras till statens domäners fond såsom tillgång i denna fond. I skrivelse
den 11 juni 1919, nr 323, biföll riksdagen det i nämnda proposition framställda
förslaget, varefter Kungl. Majit — sedan domänstyrelsen inkommit
med utredning örn det belopp av kronans fordringar den 31 december 1919
för anläggningskostnader för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket
kunde väntas med säkerhet bliva inbetalt (flottledsfondal) — den 19 juni
1919 förklarade, bland annat, att kronans kostnader för nybyggnad och underhåll
av flottleder skulle från och med 1920 bestridas av domänfondens
medel.

Den 13 april 1922 föreskrev Kungl. Majit dels att flottledsfonden vid utgången
av år 1919 skulle fastställas till ett belopp av 2,794,915 kronor 33 öre,
dels ock att för de kronans enskilda flottleder, vilkas värden inginge i flottledsfonden,
skulle av domänstyrelsen fastställas amorteringsplaner och utgå
amorteringsavgifter. Samtidigt medgav Kungl. Majit, att såsom driftkostnader
finge ur räkenskaperna avföras ett belopp av 709,408 kronor 54 öre,
som gäldats av flottledsanslaget, samt att det finge bero vid skett avförande
å vederbörande utgiftstitel av i flottleder under tiden intill utgången av 1919
nedlagda kostnader till ett sammanlagt belopp av 506,813 kronor 3 öre.

Sedermera har Kungl. Majit i anledning av framställningar i ämnet från
domänstyrelsen vid ett flertal tillfällen under åren 1923—1927 medgivit, att
nedskrivningar med vissa belopp finge företagas av domänstyrelsens såsom
tillgångar i flottledsfonden bokförda fordringar för utförda arbeten i vissa
flottleder.

I skrivelse den 5 maj 1931 gjorde domänstyrelsen framställning örn en

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

3

ytterligare nedskrivning av i flottledsfonden ingående fordringsbelopp med
851,804 kronor 66 öre, varav ett belopp av 182,585 kronor 1 öre hänförde
sig till fordringar, vilka uppstått i vissa flottleder efter flottledsfondens
inrättande och alltså icke uttryckligen omfattas av de uttalanden i avskrivningsfrågan,
som gjordes av 1919 års riksdag. Med anledning härav
hemställde Kungl. Majit i proposition nr 28 till 1932 års riksdag örn medgivande
för Kungl. Majit att besluta örn avskrivning jämväl i avseende å sådan
fordran för av domänstyrelsen i flottled bekostat arbete, vilken uppkommit
efter flottledsfondens inrättande. Riksdagen förklarade sig i skrivelse
den 2 mars 1932, nr 64, icke vilja för framtiden frånhända sig beslutanderätten
i fråga örn avskrivningar av flottledsfonden efter dess uppläggning tillgodokomna
fordringar men medgav, att Kungl. Majit finge besluta örn avskrivning
till sammanlagt belopp av 182,585 kronor 1 öre av kronans fordringar
i berörda, särskilt angivna flottleder.

I skrivelse den 30 maj 1933 gjorde domänstyrelsen framställning örn avskrivningar
av ytterligare vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp
till ett sammanlagt belopp av 827,610 kronor 85 öre. Av detta belopp utgjorde
218,855 kronor 86 öre sådana fordringar, som uppkommit efter flottledsfondens
bildande och för vars avskrivning sålunda fordrades riksdagens
medgivande. Med anledning härav hemställde Kungl. Majit i proposition nr
29 till 1934 års riksdag om medgivande för Kungl. Majit att besluta om avskrivning
till ett sammanlagt belopp av 218,855 kronor 86 öre av kronans
fordringar i vissa angivna flottleder. Riksdagen förklarade sig i skrivelse den
21 februari 1934, nr 37, ej hava något att erinra mot framställningen och
biföll ifrågavarande proposition.

I skrivelse den 11 november 1936 har domänstyrelsen hemställt örn avskrivningar
av ytterligare vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp.
Domänstyrelsen har härvid erinrat om att Kungl. Majit efter framställning
från styrelsen genom skilda beslut under åren 1923—1934 medgivit nedskrivningar
av flottledsfonden till ett sammanlagt belopp av 2,776,755 kronor
35 öre. Beträffande flottledsfondens ställning vid 1935 års slut har styrelsen
lämnat följande sifferuppgifter.

Fordringar i flottleder den 1/i 1935 ....... Debiterade räntor .......................	....... 45,306:84	1,028,678:01
Tillkommet genom utslag.................	....... 5,377:18
Överamorteringar .......................	....... 438:41	51,122:43
		1,079,800: 44
Influtna amorteringsavgifter............... Krediterade räntor.......................	....... 117,563:39 ....... 507: —
Avföres enligt beslut.....................	....... 9,396:88
Återbetalda byggnadsförlag ...............	....... 717:55	128,184:82

Fordringar i flottleder den 81/iä 1935........................ 951,615:62

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Domänfondens fordran hos flottledsfonden utgjorde den 1/i 1935 18,523: 68

Influtna amorteringsavgifter...................... 117,563: 39

Återbetalda byggnadsförlag...................... 717:55 118,280:94

Domänfondens skuld till flottledsfonden = flottledsfondens kontanta
tillgångar den 31/ia 1935 ............................ 99,752: 26.

Till belysning av vilka förhållanden, som föranlett behovet av ned- och
avskrivningar av kronans fordringar i vissa flottleder, har domänstyrelsen
erinrat, bland annat, att många flottleder utbyggts under dyrtid och härigenom
blivit dyrare än beräknats. Detta hade, framhåller styrelsen, medfört,
att under den på högkonjunkturen inom trävarumarknaden följande katastrofartade
nedgången i virkespriserna vissa flottleder med särskilt dyra
amorteringsavgifter ej utnyttjades i beräknad utsträckning, varigenom en
rationell av- och nedskrivning blivit ofrånkomlig. Vidare har styrelsen anfört: Ett

mycket viktigt motiv för de föreslagna och företagna nedskrivningarna
hade tillika varit, att möjligheter härigenom vunnits för distriktssammanslagningar
i flottlederna, varigenom flottningskostnaderna för vattendragens
övre delar och bivatten ofta betydligt nedgått. Då kronoparkerna i stor utsträckning
vore belägna just vid dylika vattendrag med tidigare relativt höga
flottningskostnader, hade dylika distriktssammanslagningar varit till mycket
stor fördel, särskilt för kronan, genom förbättrade rotvärden samt genom
att möjliggöra tillvaratagandet av mindre värdefulla virkessortiment.

Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att många av kronans reglerade
vattendrag, som vore belastade med oamorterade kostnader, alltjämt
vöre undantagna dylika distriktssammanslagningar. En förutsättning för
flottledernas införlivande med de stora distrikten med billigare flottningskostnader
vore nämligen, att skulderna bortfölle genom avskrivningar av förläggarens
oguldna kostnader.

Genom de dyrare flottningskostnaderna i flottleder med oamorterat anläggningskapital
hade dessutom, tack vare det allt mer ökade^ användandet
av lastbilar, som möjliggjorts genom en förbättrad vinterväghållning, förbikörning
av dylika vattendrag ägt rum till flottled med billigare flottningskostnad.
Förutsättning för att förstnämnda flottleder skulle komma till användning
vore därför att kostnaderna för i dem nedlagt virke nedbringades, sa
att det för virkesägaren ställde sig ekonomiskt fördelaktigare att flotta än
att köra virket fram till huvudvat tenö råget.

I vissa andra fall vore avskrivningar även motiverade genom de stora
skador, som genom häftiga vårflöden och våldsam isgång åsamkats gamla,
ännu ej amorterade flottledsbyggnader, och som härigenom helt måst slopas
och ersättas med nybyggnader.

Styrelsen har i anslutning till det anförda framlagt förslag om ytterligare
avskrivningar av kronans fordringar i vissa flottleder och flottledsdistrikt och
härom lämnat följande närmare redogörelse.

1. Livas älv nied bivattendrag, tillflöden till Råne älv.

Allmän flottled hade inrättats enligt regleringsutslag den 15 mars 1920. Regleringskostnaderna
hade i avsyningsutslag den 15 december 1927 fastställts
till 180,364 kronor. Genom ett senare utslag av den 12 april 1929 hade samt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

5

liga flottledsdistrikt sammanförts oell amorteringsavgiften för det gemensamma
distriktet bestämts tilli 1.6415 öre per kubikfot.

För virke, som häri nedflottats t. o. m. år 1935, hade amorteringsavgifter
erlagts, så att vid denna tidpunkt kvarstode 61,609 kronor 22 öre oamorterade.

Emellertid inträffade år 1934 häftigt vårflöde med våldsam isgång, som i
grund förstörde flottledsbyggnaderna. För flottningens bedrivande måste
därför vidlyftiga reparationsarbeten och nybyggnader utföras. Kostnaderna
härför uppginge under åren 1934 och 1935 till 23,553 kronor 17 öre, men för
ytterligare arbeten ansåges tillkomma omkring 35,000 kronor. Sammanlagda
kostnaden, cirka 58,553 kronor, konune att amorteras och belasta det
virke, som framdeles komme att här flottas.

Då de tidigare utförda flottledsbyggnaderna, som förut nämnts, blivit förstörda
och numera icke ägde något värde för flottningen, vore en avskrivning
av det ännu icke amorterade byggnadskapitalet 61,609 kronor 22 öre
fullt motiverad.

Då därjämte i huvudsak virke från kronans skogar beräknades komma att
flottas i denna flottled, komme verkningarna av föreslagen avskrivning i huvudsak
kronoparken^ till godo.

2. Lule älv ovanför Porjus.

Flottleden hade ordnats såsom kronans enskilda flottled. Enligt domänstvrelsens
beslut den 1 mars 1924 hade bestämts, att för det oamorterade
kostnadsbeloppet i denna flottled, den 1 mars 1924 bokfört till 34,467 kronor
88 öre, en avgift av 1.2 öre per flottningskubikfot skulle utgå.

Under åren 1924—1928 flottades virke till kronans såg vid Porjus. I amorteringsavgifter
hade influtit 18,993 kronor 94 öre, varefter återstode oamorterade
15,473 kronor 94 öre.

Sedan Kronsågen vid Porjus 1929 nedbrunnit och ej åter uppbyggts, hade
flottleden förlorat sin betydelse, varför de oguldna kostnaderna borde avskrivas.
Endast kronoskogar berördes av flottleden.

3. Buviksbäcken, tillflöde till Urno älv.

Allmän flottled hade inrättats enligt regleringsutslag den 13 juni 1931.
Regleringskostnaderna hade i utslag den 16 oktober 1935 fastställts till 22,511
kronor 29 öre. Vid verkställda flottningar hade influtit 6,322 kronor 17 öre, vadan
återstode oguldet 16,189 kronor 12 öre. Amorteringsavgiften hade bestämts
till 2 öre per kubikfot.

Emellertid hade genom utslag av Norrbygdens vattendomstol den 28 juni
1933 och den 23 januari 1935 förordnats, att samtliga de till Ume älv och
Vindelälvens vattensystem hörande vattenområden, i vilka vid tiden för utslagen
vore inrättad allmän flottled, med undantag för en del av såväl Ume
älvs som Vindelälvens biflöden, skulle utgöra ett enda flottledsdistrikt. Bland
undantagen vore även Buviksbäcken, där de oguldna regleringskostnaderna
utgjorde enda hindret för införlivandet i det stora flottledsdistriktet.

Genom avskrivning av oamorterat belopp bortfölle detta hinder. Då införlivandet
medförde stora fördelar för kronan, som vore ende skogsägare
efter flottleden, föresloges att sagda kostnader avskreves.

4. Leduåns 4:e distrikt.

Leduån vore ett tillflöde till Bottniska viken inom Västerbottens län. Flottledens
övre del ovanför Nyåkerssjön hade ordnats genom domänstyrelsens
försorg enligt regleringsutslag den 18 maj 1921. Begleringskostnaderna för
4:e distriktet, delen Bjärtsjön till Vångsjön, vöre enligt utslag den 29 maj 1926
fastställda till 19,556 kronor 23 öre.

Detta distrikt av flottleden utbyggdes med hänsyn till en kronan tillhörig
såg vid Brattsbacka järnvägsstation intill Vångsjön. Sedan sågen 1928 nedlagts,
hade flottledsdistriktet förlorat sin huvudsakliga betydelse och endast

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

obetydligt använts. De vid 1928 års slut oamorterade kostnaderna, 13,111
kronor 1 öre, hade genom pålagda räntor ökat och vid 1935 års slut kvarstode
oguldna 13,473 kronor 18 öre. Avskrivning av detta belopp erfordrades.

5. Norsjöbäcken, näfsjöbacken, Häggsjöbäcken, tillflöden till Gide älv.

Utslags data, kostnader m. m. framginge av följande tablå.

F 1 o t t 1 e d	Reglerings- utslags datum	Avsynings- utslags datum	Byggnads- kostnad kr.	Oamorte-rad kost-nad «/n 1935 kr.	Fastställd avgift öre/kbft	Kostnad t. o. m. sortering öre/kbft
Nordsjöbäcken..........	7A 1921	14/s 1929	26,362: 81	26,807: 42	2.0	8.0
Båtsjöbäcken............	21/i 1921	16/i 1924	8.147:41	7,998: 94	1.0	10.0
Häggsjöbäcken..........	31/5 1928	11 h 1929	73,597:13	15,257:99	2.5	9.1
Summa	—	—	108,107:35	50,064: 35	—	—

Norrbygdens vattendomstol hade genom utslag den 30 september 1935
förordnat, att större delen av flottledsdistrikten i Gide älv med biflöden skulle
sammanföras till endast tre flottledsdistrikt, omfattande, det första
Gide älv och dess biflöden ovan Flärkåns inflöde, det andra Flärkån med
dess biflöden samt det tredje Gide älv och dess biflöden från och med Flärkåns
inflöde.

Vid sammanslagningen hade undantagits bland annat nu ifrågavarande,
av kronan reglerade bivattendrag, då dessa varit belastade med oamorterade
kostnader av betydelse. En förutsättning för flottledernas införlivande
med de stora distrikten vore sålunda att skulderna bortfölle. Avskrivning av
nu oguldna kostnader föresloges. 1 huvudsak kronoskogar vore beroende av
flottlederna.

6. Rissjöbäcken och Övra Åseleån, tillflöden till Moälven.

Utslags data, kostnader m. m. framginge av följande tablå.

F 1 o t t 1 e d	Reglerings- utslags datum	Avsynings- utslags datum	Byggnads- kostnad kr.	Oamorte-rad kost-nad 31/l2 1935 kr.	Fastställd avgift öre/kbft	Kostnad t. o. m. sortering öre/kbft
Rissjöbäcken............	l0/u 1920	2B/i2 1927	14,857: 31	21,776: 79	0.75	7.0
Ö. Åseleån..............	,0/u 1920	29/i2 1927	26,160:53	38,344: 27	1.0	7.2
Summa		—	41,017: 84	60,121: 06	_	—

Flottlederna hade genomgående förbikörts av virkesägarna ned till nedanförvarande
distrikt, Norra Anundsjöåns l:a distrikt.

En avskrivning av kostnaderna vore nödvändig, örn virke skulle nedläggas
i vattendragen och de utförda flottledsanordningarna komma till användning.
Genom avskrivningen möjliggjordes också, att dessa flottleder kunde
medtagas vid den distriktssammanslagning, som av Moälvens flottningsförening
planerades för Moälven med bivattendrag.

7. Gäddbäcken, Skirsjöbäcken, Korpån och Hocksjöbäcken, tillflöden till
Ångermanälven.

Av följande tablå framginge, vilka av kronans reglerade bivattendrag till
Ångermanälven, som hade oguldna regleringskostnader av betydenhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

7

Flottled och distrikt	Reglerings- utslags datum	Avsynings- utslags datum	Byggnads- kostnad kr.	Oamorte-rad kost-nad S1/l2 1935 kr.	Fastställd avgift öre/kbft	Kostnad t. o. m. sortering öre/kbft
Gäddbäcken .*...........	.»/s 1930	21/i 1934	16,015:90	17,029: 65	1.95	8.0
Skirsjöbäcken 1..........	,28/5 1922	6/s 1926	18,031: 06	13,079: 76	2.11	7.0
» 2..........	29/5 1922	6/9 1926	13,816: 88	11,131:43	1.76	6.7
Korpån ................	s0/9 1924	is/s 1929	47,128: 20	16,211: 47	1.44	7.5
Ho cksj Öbacken..........	29/4 1935	!°/* 1935	27,272: 31	14,325:49	1.0	5.7
Summa	—	—	122,204:35 71,777:80	—	—

Till nämnda flottleder kunde under amorteringstiden virke påräknas i huvudsak
endast från kronans skogar. Omkostnadernas nedbringande i dessa
vattendrag, där sammanlagda flottledskostnaderna nu vore jämförelsevis
höga, hade stor betydelse för virkestillsläppning samt flottning.

Därjämte möjliggjorde de oamorterade kostnadernas avskrivning, att av
kronan reglerade bivattendrag kunde medtagas vid den sammanslagning av
distrikten vid Ängermanälvens flottledssystem till stora enheter, som planerades
inom dess flottningsförening.

8. Fångån, tillflöde till Indalsälven.

Allmän flottled hade inrättats enligt regleringsutslag den 31 december 1919.
Regleringskostnaderna hade i avsyningsutslag den 9 april 1923 fastställts till
10,547 kronor 75 öre. Vid 1935 års slut kvarstode oamorterade 2,745 kronor
23 öre. Fastställd amorteringsavgift vore 15,2 öre per timmerenhet,
motsvarande omkring 1,5 öre per kubikfot.

Flottleden hade på sista tiden förbikörts, varför en avskrivning av oguldna
kostnader torde vara nödvändig, därest flottleden skulle bliva utnyttjad. Endast
virke från kronopark oell renbetesland kunde beräknas bliva tillfört densamma.

9. Kvarnån, tillflöde till Ljungan.

Allmän flottled hade inrättats enligt regleringsutslag den 31 december 1913.
Regleringskostnaderna hade i avsyningsutslag den 7 maj 1920 fastställts till
36,659 kronor 37 öre. Utgående amorteringsavgift vore i överensstämmelse
med för Ljungan fastställda indelningsgrunder 2,143 öre per styck samt 0,87
öre per kubikfot. Så gott som uteslutande virke från kronans skogar tillfördes
flottleden.

På grund av att enskilda virkesköpare i stor utsträckning på senare aren
förbikört flottleden, bade flottningskvantiteterna varit för små för att amortera
oguldna kostnader och dessa stege numera genom pålagda räntor. Vid
1932 års slut kvarstode oamorterade 15,682 kronor 83 öre, vilka vid 1935 års
utgång stigit till 16,271 kronor 51 öre. Genom avskrivning av sistnämnda
belopp kunde flottleden bättre utnyttjas, och smärre sortiment såsom sulfitoch
sulfatved nedläggas i flottleden, vilket nu ej läte sig göra.

10. Björkän, tillflöde till Ljusnan.

Allmän flottled bade inrättats enligt regleringsutslag den 16 augusti 1913.
Regleringskostnaderna bade i avsyningsutslag den 25 mars 1918 samt den 29
april 1925 fastställts till inalles 38,741 kronor 47 öre. Utgående amorteringsavgift
vore 1,7 öre per kubikfot. Virke uteslutande från kronans skogar tillfördes
flottleden.

Även bär hade förbikörningar de senare åren ägt rum, så att oguldna kostnader,
vilka vidi 1931 års slut nedbringats till 16,765 kronor 32 öre, vid 1935
års utgång stigit till 20,378 kronor 36 öre. Avskrivning härav vore nödvändig.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

11. Oppsjöån och Ulvkisbodn, tillflöden till Fängsjöns flottled tillhörande
Nedre Dalälvens vattensystem och flottningsförening.

Ifrågavarande vattendrag hade ordnats som kronans enskilda flottleder
och även flottats som sådana. På ansökan av domänstyrelsen påginge handläggning
av mål angående flottledernas ordnande såsom allmänna flottleder.

Därest inga byggnadskostnader kvarstode oguldna, torde man kunna påräkna,
att de båda flottlederna bleve sammanförda med Fängsjöns flottledsdistrikt,
vilket för flottledernas utnyttjande samt tillgodogörandet av kronans
intilliggande skogar vore av stort värde.

Virke så gott som uteslutande från kronans skogar, kunde påräknas bliva
nedlagt i vattendragen. Oguldna byggnadskostnader uppginge i Oppsjöån till
21,641 kronor 44 öre samt i Ulvkisboån till 12,558 kronor 10 öre.

Efter denna redogörelse för de särskilda flottleder, i vilka avskrivning av
oguldet byggnadskapital vore nödvändigt, har domänstyrelsen för vinnande
av bättre överskådlighet lämnat följande sammandrag, upptagande flottledernas
namn och de till avskrivning ifrågasatta belolppen:

Livasälven med bivattendrag........................ kronor 61,609: 22

Lule älv ovan Porjus .............................. » 15,473: 94

Buviksbäcken .................................... » 16,189: 12

Leduåns 4:e distrikt................................ » 13,473: 18

Norsjöbäcken ...................................... » 26,807:42

Båtsjöbäcken...................................... » 7,998: 94

Häggsjöbäcken ....................................* » 15,257: 99

Rissjöbäcken ....................................... » 21,776: 79

Övra Åseleån...................................... » 38,344:27

Gäddbäcken....................................... » 17,029:65

Skirsjöbäckens l:a distrikt .......................... » 13,079: 76

Skir sjöbäckens 2:a distrikt......................... » 11,131: 43

Korpån............................................ » 16,211:47

Hocksjöbäcken.................................... » 14,325: 49

Fångån ........................................... » 2,745: 23

Kvarnån ........................................... » 16,271:51

Björkän .......................................... » 20,378: 36

Oppsjöån ......................................... » 21,641:44

Ulvkisboån ........................................ » 12,558: 10

Summa kronor 362,303: 31.

Domänstyrelsens skrivelse utmynnar i hemställan, att flottledsfonden måtte
få nedskrivas med kronans den 31 december 1935 oguldna fordringar i
de i förenämnda sammandrag upptagna flottlederna med ett sammanlagt belopp
av 362,303 kronor 31 öre, styrelsen dock obetaget att därest, innan
Kungl. Maj:ts beslut i ärendet meddelats, domänfonden eljest tillkommande
amorteringsavgifter skulle i dessa flottleder utdebiteras, uppbära desamma.

Enligt vad domänstyrelsen anfört synas av de föreslagna nedskrivningarna
av flottledsfonden följande belopp utgöra sådana fordringar, som uppkom -

Kungl. Metias proposition nr 7.

9

mit efter fondens bildande och för vilkas avskrivning riksdagens medgivande
sålunda skulle erfordras:

Buviksbäcken .................................... kronor

Leduåns 4:e distrikt .............................. »

Norsjöbäcken .................................... »

Båtsjöbäcken .................................... »

Rissjöbäcken...................................... »

Övra Åseleån .................................... »

Gäddbäcken ...................................... »

Skirsjöbäckens Ira distrikt.......................... »

Skirsjöbäckens 2:a distrikt.......................... »

Korpån .......................................... »

Hocksjöbäcken.................................... »

Oppsjöån ........................................ »

Ulvkisboån ...................................... »

Summa kronor 230,567:06.

16,189:	12
13,473:	18
26,807:	42
7,998:	94
21,776:	79
38,344:	27
17,029:	65
13,079:	76
11,131:	43
16,211:	47
14,325:	49
21,641:	44
12,558:	10

Domänstyrelsen har framhållit, att styrelsen vid bifall till här återgivna
framställning komme att tillse, att den sammanslagning av flottledsdistrikt,
som i framställningen berörts, bleve i behörig ordning genomförd.

Statskontoret har i infordrat utlåtande den 11 november 1936 anfört bland
annat följande.

Domänstyrelsens föreliggande framställning örn avskrivning av viss del av
kronans fordringar för verkställda arbeten i de i framställningen angivna
allmänna flottleder innebure, att kronan skulle avstå från sin rätt att få
dessa fordringar ersatta genom de å flottgodset lagda amorteringsavgifterna.
Då såsom domänstyrelsen påvisat den föreslagna avskrivningen torde få anses
vara ekonomiskt fördelaktig för statsverket, tillstyrkte statskontoret bifall
till domänstyrelsens hemställan.

De kronans fordringar, tillhopa 362,303 kronor 31 öre, om vilkas avskrivning
här vore fråga, vore dels sådana, som uppkommit före flottledsfondens
inrättande och vilkas värden alltså tillförts fonden genom Kungl. Maj:ts
brev den 13 april 1922, dels ock sådana, som uppstått efter uppläggandet
av nämnda fond.

Vidkommande förstnämnda kategori fordringar torde desamma hava kunnat
avskrivas redan i samband med förslaget till fastställande av flottledsfondens
storlek, varför Kungl. Maj:t — i likhet med vad tidigare skett —
torde vara oförhindrad att utan riksdagens hörande låta verkställa de av domänstyrelsen
föreslagna avskrivningarna.

De fordringar åter, som uppkommit efter flottledsfondens uppläggande,
torde icke utan riksdagens medgivande kunna avskrivas.

Statskontoret hade intet att erinra mot att medgivande lämnades domän
styrelsen att uppbära sådana domänfonden tillkommande amorteringsavgifter,
som skulle, innan beslut i detta ärende meddelats, uppdebiteras å ifrågavarande
flottleder.

Såsom i ärendet erinrats torde de av flottledsfondens ifrågavarande fordringar,
vilka uppstått efter uppläggandet av nämnda fond, icke kunna avskri -

Departemenls chejen.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

vas utan riksdagens medgivande. Sistberörda fordringar avse flottlederna
Buviksbäcken, Leduåns 4:e distrikt, Norsjöbäcken, Båtsjöbäcken, Rissjöbäcken,
Övra Åseleån, Gäddbäcken, Skirsjöbäckens l:a distrikt, Skirsjöbäckens
2:a distrikt, Korpån, Hocksjöbäcken, Oppsjöån och Ulvkisboån till ett sammanlagt
belopp av 230,567 kronor 6 öre. Jag biträder domänstyrelsens av
statskontoret tillstyrkta förslag beträffande dessa fordringars avskrivning.
Biksdagens samtycke härtill torde alltså böra inhämtas.

Vad angår de övriga av domänstyrelsen till avskrivning ifrågasatta fordringarna,
tillhopa 131,736 kronor 25 öre, lärer Kungl. Maj:t äga att ensam
besluta med avseende å dessa. Jag torde sedermera, efter ytterligare prövning,
få ånyo anmäla ärendet i denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må äga besluta om avskrivning till ett
sammanlagt belopp av 230,567 kronor 6 öre av kronans fordringar
i flottlederna Buviksbäcken, Leduåns 4:e distrikt, Norsjöbäcken,
Båtsjöbäcken, Bissjöbäcken, Övra Åseleån, Gäddbäcken,
Skirsjöbäckens lia distrikt, Skirsjöbäckens 2:a distrikt,
Korpån, Hocksjöbäcken, Oppsjöån och Ulvkisboån.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Hugo Nordlander.