Kungl. Maj:ts proposition nr 57.

1

Nr 57.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden
m. m.; given Stockholms slott den 22
januari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Departementschefen, statsrådet Forslund anför:

I skrivelse den 12 januari 1937 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn
försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden, som äro eller
komma att bliva obehövliga för järnvägsändamål. Styrelsen erinrar härvid örn
att riksdagen vid flera tidigare tillfällen medgivit, att dylika för järnvägarna
icke erforderliga områden finge försäljas på villkor, som fastställdes av
Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 57—58.

189 87

2

Kungl. Majus proposition nr 57.

De områden, som sålunda ifrågasatts till avyttring, hava angivits i en förteckning,
vilken torde få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll.

I anslutning till denna förteckning anför järnvägsstyrelsen:

På senare tiden har till järnvägsstyrelsen eller linjemyndigheterna inkommit
ett flertal framställningar örn köp av sådana statens järnvägar tillhöriga
områden, till vilkas försäljning styrelsen förut icke haft anledning begära
riksdagens medgivande, och hava angående en del av dessa jämväl upprättats
på statsmakternas godkännande beroende försäljningsavtal.

Utöver nyssnämnda områden finnas vid statens järnvägar åtskilliga andra
områden, som antingen redan äro eller ock i en nära framtid komma att bliva
för järnvägsändamål obehövliga, men för vilka försäljningsmedgivande icke
hitintills erhållits av riksdagen.

Beträffande områdenas beskaffenhet m. m. tillåter sig styrelsen hänvisa
till i förteckningen intagna uppgifter.

Järnvägsstyrelsen har vidare underställt Kungl. Maj:ts prövning fråga örn
överlåtelse utan ersättning till vägdistrikt av statens järnvägar tillhörig mark,
som ingår i allmän väg. Styrelsen anför härom:

Vid anordnande av skenfria korsningar eller andra väganläggningar — särskilt
sådana, vilka utförts såsom beredskapsarbeten — har den erforderliga
marken ofta ägts av eller förvärvats genom statens järnvägar. Marken har
därvid i de flesta fall även lagfarits för statens järnvägar. Då det här rör sig
örn mark i allmänna vägar, synes det emellertid riktigast, att vederbörande
vägdistrikt — som ju i varje fall innehar marken med vägrätt och som därjämte
ofta bidragit till kostnaderna för förvärvet — även står som ägare.
Styrelsen anser sig därför böra anhålla örn bemyndigande att, där styrelsen
så finner lämpligt, till vederbörande vägdistrikt utan ersättning överlåta här
ifrågavarande vägmark.

I anslutning till det anförda hemställer styrelsen, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen dels medgiva, att i förenämnda förteckning avsedda markområden
må försäljas under villkor, som av Kungl. Majit fastställas, samt
att nyssberörda mark i allmänna vägar må, där styrelsen så finner lämpligt,
utan ersättning överlåtas till vederbörande vägdistrikt, dels ock besluta, att
de medel, som inflyta vid försäljning av i förteckningen upptagna områden,
skola tillföras statens järnvägars fond för markförvärv.

I detta sammanhang torde jag få upptaga en av järnvägsstyrelsen i skrivelse
den 6 november 1936 gjord framställning örn godkännande av ett vid
skrivelsen fogat förslag till köpeavtal, innefattande överlåtelse till Skövde
stad av vissa för statens järnvägar lagfarna, i sammanhang med vägomläggning
vid Gustavsbruk av statens järnvägar förvärvade markområden.

Börande ifrågavarande områden torde till en början få anföras följande:

Genom resolution den 20 september 1933 förpliktade länsstyrelsen i Skaraborgs
län Skövde stad och de väghållningsskyldiga i Kåkinds härads väghållningsdistrikt,
var inom sitt område, att under förutsättning av bidrag av
järnvägsstyrelsen med 15,000 kronor och det bidrag i övrigt av statsmedel,
som kunde varda i laga ordning beviljat, anordna skenfri korsning mellan
statens järnvägar och allmän väg vid Gustavsbruk inom Skövde stad och
Kåkinds härads väghållningsdistrikt genom anläggning av vägbro med till -

Kungl. Maj:ts proposition nr <57.

3

fartsvägar enligt ett av vägingenjören A. Westgren upprättat, sedermera i
visst avseende reviderat förslag. I samma beslut föreskrevs därjämte, att,
därest arbetet bomme till utförande i för beredskapsarbete föreskriven ordning,
staden och väghållningsdistriktet allenast hade att gälda en fjärdedel
av den marklösen, som kunde komma att belöpa på dem.

Genom Kungl. Majits beslut den 17 november 1933 bemyndigades därefter
järnvägsstyrelsen att utföra ifrågavarande företag, varjämte föreskrevs, att
järnvägsstyrelsen skulle deltaga i kostnaderna för företaget med 15,000 kronor,
att utgå av till styrelsens förfogande för anordnande av skenfria vägkorsningar
m. m. ställt riksstatsanslag, och att kostnaderna i övrigt skulle — utöver väghållningsdistriktets
och stadens andelar däri — utgå av det av riksdagen för
budgetåret 1933/1934 under Utgifter för kapitalökning och rubriken fonden
för förlag till statsverket anvisade reservationsanslaget å 7 milj. kronor till
skenfria korsningar.

Sedermera förklarade Kungl. Majit genom beslut den 5 oktober 1934 järnvägsstyrelsen
berättigad att i den ordning, lagen den 12 maj 1917 örn expropriation
stadgar, från närmare angivna stadsägor expropriera för ifrågavarande
vägföretag erforderlig mark eller rätt till mark.

I förenämnda skrivelse den 6 november 1936 har järnvägsstyrelsen rörande
förevarande försäljning anfört:

Vid expropriation av mark för anläggning av ifrågavarande vägbro överenskoms
preliminärt med Skövde stad, att staden skulle övertaga, förutom ali
inom stadens område belägen vägmark, även övrig inom vissa stadsägor belägen
mark, som kunde bliva av vägföretaget inlöst. Den mark, som avsågs,
var stadsägoområdena 1074, 1075 och 1076 samt till vägen använd mark inom
stadsägoområdena 1062, 1077 och 1086. Ersättningen till företaget bestämdes
till dels den fjärdedel av marklösen för vägmärken, staden hade att till företaget
i varje fall utgiva, dels ock hela av företaget utgiven lösen för marken
i övrigt. Vid överenskommelsen förutsattes, att marken utanför vägområdet
i det jämväl i dess helhet inlösta stadsägoområdet 1077 skulle på liknande
sätt övertagas av företaget eller statens järnvägar och såsom följd därav staden
befrias från deltagande med eljest bestämda en fjärdedel av lösen för detta
område. Genom företagets inlösen av hela stadsägan 1074 + 1075 + 1076 +
1077 och i samband därmed stadens övertagande av förenämnda mark utanför
vägområdet kunde företaget befrias från stora krav på skadestånd i anledning
av stadsägans styckning genom vägomläggningen. Det belopp, staden befriats
från att till företaget utgiva, utgör en fjärdedel av å stadsägoområdet 1077
efter avdrag av vägmärken beräknad lösen, 670 kronor 23 öre, eller 167 kronor
56 öre.

överenskommelsen med Skövde stad har sedermera erhållit formen av ett
skrivelsen bilagt, den 21 november 1935 och 30 oktober 1936 undertecknat, på
Kungl. Majlis godkännande beroende köpeavtal. T köpeavtalet omförmälda
byggnader utgöras av en äldre, mindre bostadsbyggnad, som icke på flera år
varit bebodd, med därtill hörande uthus; byggnaderna sakna allt värde.

Järnvägsstyrelsen, som finner det träffade avtalet vara för företaget fördelaktigt,
hemställer om avtalets godkännande samt att köpesumman i dess helhet
åter får tillföras företaget, som ännu ej avslutats.

Då de i förenämnda förteckning upptagna, till försäljning föreslagna områdena
av järnvägsstyrelsen anses vara obehövliga för statens järnvägar och
de ej hedler, såvitt är känt, behövas för annat statligt ändamål, torde anlcd -

Departements chefen.

4

Kungl. Majus proposition nr 51.

liing till erinran mot deras avyttring icke föreligga. Jag vill därför tillstyrka,
att riksdagens medgivande till deras försäljning inhämtas.

I likhet med vad förut tillämpats torde det få ankomma på Kungl. Majit
att pröva föreliggande köpeanbud och fastställa de villkor, under vilka varje
område må försäljas. Såsom tidigare i regel skett och järnvägsstyrelsen
jämväl nu föreslagit, synas inflytande försäljningsmedel böra tillföras statens
järnvägars fond för markförvärv.

Mot järnvägsstyrelsens hemställan örn bemyndigande att, där styrelsen så
finner lämpligt, till vederbörande vägdistrikt utan ersättning överlåta sådan
för statens järnvägar lagfaren mark, som ingår i allmän väg, har jag icke något
att erinra, varför jag tillstyrker styrelsens förslag att riksdagens medgivande
härutinnan inhämtas.

Yad slutligen angår frågan örn försäljning till Skövde stad av viss mark,
som av järnvägsstyrelsen exproprierats i samband med utförandet av skenfri
korsning mellan statens järnvägar och allmän väg vid Gustavsbruk och som
alltså icke förvärvats för järnvägsändamål, har i samband med expropriationen
träffats preliminär överenskommelse med staden örn markens överlåtande till
staden. Det av järnvägsstyrelsen nu för godkännande underställda avtalet
innefattar en bekräftelse av nyssnämnda överenskommelse och har ansetts
nödvändigt med hänsyn till, bland annat, att marken blivit lagfaren för statens
järnvägar. Köpeskillingen för såväl vägmärken som den övriga mark, som
järnvägsstyrelsen funnit lämpligen böra i samband med expropriationen av
vägmark inlösas, har fastställts till 4,690 kronor 28 öre eller det belopp,
som statens järnvägar enligt expropriationsnämndens bestämmande utgivit i
lösen för de förvärvade områdena med avdrag dock av tre fjärdedelar av den
för vägmärken utgående lösesumman. Det sålunda bestämda avdraget är
grundat på Kungl. Maj :ts förutnämnda beslut, att endast en fjärdedel av kostnaden
för vägmärken skulle bestridas av staden. Beträffande köpevillkoren i
övrigt torde jag få hänvisa till köpeavtalet. Då avtalet ej synes giva anledning
till erinran, torde detsamma böra godkännas. Med hänsyn till att järnvägsstyrelsen
erhållit lagfart å de ifrågavarande områdena, synes emellertid frågan
örn markens försäljning böra underställas riksdagens prövning. Köpeskillingen
torde, i anslutning till vad järnvägsstyrelsen anfört, böra disponeras för bestridande
av kostnaderna för vägföretaget.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att i den som bilaga till statsrådsprotokollet
fogade förteckningen avsedda, statens järnvägar tillhöriga markområden
må försäljas under villkor, som av Kungl. Majit fastställas,
samt besluta, att de medel, som inflyta i anledning av
försäljning av de i förteckningen upptagna områdena, skola tillföras
statens järnvägars fond för markförvärv,

dels medgiva, att järnvägsstyrelsen, där styrelsen så finner
lämpligt, må till vägdistrikt utan ersättning överlåta statens järnvägar
tillhörig mark, som ingår i allmän väg,

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

dels och medgiva, att de i förenämnda, mellan järnvägsstyrelsen
och Skövde stad träffade avtal upptagna markområdena
må försäljas på villkor, som angivas i avtalet, samt besluta, att
köpeskillingen för områdena skall disponeras för bestridande av
kostnaderna för det vägföretag, i anledning varav områdena av
järnvägsstyrelsen exproprierats.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Wirseen.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 57.

Bilaga.

Förteckning över statens järnvägar tillhöriga fastigheter och fastighetsdelar,
som ej äro eller beräknas bliva för järnvägsändamål behövliga.

Ungefärlig

Läge

areal

Anmärkningar

kvm

I distriktet.

Stockholms Södra.........

3,000

Del av bangårdsområdet.

Södertälje C................

400

Gatamark.

Örebro C......................

12,000

Tomtmark.

Skinnskatteberg .........

Gropen........................

4.300

1.300

jDelar av bangårdsområdena.

Skänninge ..................

1,600

Tomtmark.

Tomteboda...............

4,500

Väg- och tomtmark.

i

Knivsta .....................

700

Uppsala C...................

565

[■Delar av bangårdsområdena.

Heby...........................

3,300

II distriktet.

Alingsås .....................

2,900

Del av bangårdsområdet jämte bostadshus nr 9 H.

»

5,400

Tomtmark.

Norsesund ..................

2,350

Del av bangårdsområdet jämte bostadshus nr 9 C.

Floda ........................

1,900

Del av bangårdsområdet jämte bostadshus nr 9 E.

Lerum ........................

3,400

Delar av bangårdsområdet jämte bostadshus nr 9 C.

Partille.........

5,900

Tomtmark jämte bostadshus nr 9 B.

Göteborg C................

Karlstad Östra ...

30.000

17.000

1

(■Delar av bangårdsområdena.

Fryksta .....................

6,800

Del av bangårdsområdet jämte bostadshus nr 9 A och 9 B.

Jörlanda ..

4,800

Grohed.....

6,700

Hogstorp.....................

4,500

Smedberg ......

26,000

Rabbalshede

6,100

Delar av bangårdsområdena.

Orrekläpp ...........

7,100

Tanum...

4,500

Kragenäs........

11,450

Överby......

15,000

Strömstad . .

2,200

Kungsbacka ...............

600

Tomtmark.

III distriktet.

Sommen .....................

Frinnaryd ..................

2,500

7,000

jDelar av bangårdsområdena.

Nässjö ........................

678.9

/Tomten nr 1 i kvarteret Vakten, bebyggd med bostads-l hus nr 9 C.

»

245

Inom tomten nr 6 i kvarteret Västanå.

Grimstorp .........

26,000

Bodafors ...

2,100

Lidnäs .................

11,400

Eneryda .....................

45,400

Delar av bangårdsområdena.

Diö ..........

8,000

Ödåkra...

500

Vadensjö.....................

5,000

Kungl. Maj:ts proposition nr <57.

Ungefärlig

Anmärkningar

Läge

areal

kvm

IV distriktet.

Storvik........................

2,350

Gatu- och tomtmark.

Sörljusne.....................

51,100

Mark för hamnspår m. m.

Söderhamn C.............

3,100

Delar av bangårdsområdet.

Norrala ......................

4,000

Åkerjord.

Kubikenborg—Sunds-vall C......................

2.000

^Tomtmark.

34,000

/Tomtmark, delvis bebyggd (bostadshus nr 9 B, 9 C, 9 1),

Sveg...........................

\ 9 E och 9 F m. m.).

Ytterbergsbyn ............

8,000

Jämnvalleu..................

15,000

Skanderåsen ...............

Näckten .....................

13.000

12.000

•Delar av bangårdsområdena.

Ådalsliden .................

5,000

Backe ........................

3,000

V distriktet.

Selsjön........................

3,600

Skorped .....................

Gottne ........................

2,500

3,600

•Delar av bangårdsområdena.

Vindeln .....................

2,500

2,000

Del av bangårdsområdet jämte bostadshusen nr 9 C och 9 D.

3,600

Luleå .........................

4,800

/Del av bangårdsområdet jämte bostadshusen nr 9 A, 9 B
[ och 9 C.

Gällivare.....................

3,200

''Tomtmark, bebyggd (bostadshus nr 9 M).

» .....................

3,000

8,200

Tomtmark, bebyggd (bostadshus nr 9 E).

/Del av bangårdsområdet jämte bostadshusen nr 12 C, 12 D,

)» .....................

{ 12 E och 12 F.

Malmberget ...............

14,000

/Delar av bangårdsområdet jämte bostadshusen nr 9 D och

{ 9 F.

)

Karungi .....................

12,000

Skogskärr ..................

Hedenäset ..................

3,000

26,500

iDelar av bangårdsområdena.

Moliden .....................

3,000

/Del av bangårdsområdet jämte bostadshusen nr 9 C, 9 E
( och 9 F.

Del av bangårdsområdet.

Örnsköldsvik C.............

6,000

Holmsund...................

8,400

\''{ i''

rf /-

''

/