Kungl. Majis proposition Nr Jf7.
1
Nr 47.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande
av bostad för en i Ammarnäs i Sorsele församling
stationerad kontraktsadjunkt; given Stockholms slott
den 15 januari 1937.
Under åberopande dels av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över
ecklesiastikärenden för den 23 oktober och den 15 januari 1937, dels
ock av kyrkomötets bilagda skrivelse den 10 november 1936, nr 24, i
anledning av Kungl. Maurts skrivelse angående beredande av bostad för
en i Ammarnäs i Sorsele församling stationerad kontraktsadjunkt samt
närslutna exemplar av kyrkolagsutskottets betänkande nr 23, vill Kungl.
Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen enligt statsrådsprotokollet
för den 15 januari 1937 hemställt.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1937.
1 sami.
Nr 47.
1
2
Kungl. Majlis proposition Nr 47.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 23 oktober 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Departementschefen, statsrådet Engberg anför:
Vid Ammarnäs kapell i Sorsele församling, vars uppförande delvis
bekostats med av 1912 års riksdag anvisade medel, är sedan år 1923
stationerad en av de sju inom Luleå stift på kyrkofondens bekostnad
anställda kontraktsadjunkterna. Fråga föreligger nu om anslag ur
kyrkofonden för uppförande av bostad åt denne prästman. I ärendet
har förekommit huvudsakligen följande.
I ansökning den 8 mars 1935 hava kyrkofullmäktige i Sorsele församling
anfört:
År 1858 hade det första kapellet i Ammarnäs by av Sorsele vidsträckta
församling uppförts. Detta kapell hade sedan ersatts med en åren 1910—
1912 uppförd vacker kyrkobyggnad. Allt sedan denna kyrkas tillkomst
hade gudstjänster hållits i byn, vilka efter kontraktsadjunktens stationerande
i Ammarnäs blivit allt mer regelbundna. Ammarnäs hade sålunda
blivit en kyrklig centralpunkt för fjällfolket i övre Sorsele och en
länge närd önskan om egen präst i kapellaget hade blivit förverkligad.
Dock fattades lämplig bostad åt kontraktsadjunkten. Den nu tjänstgörande
prästmannen bodde med sin familj i en småskollärarinnebostad,
innehållande ett rum och kök, vilken emellertid snart måste tagas i anspråk
för skolans eget behov. Möjlighet att hyra annan bostad åt kontraktsadjunkten
funnes ej och församlingen vore för skuldsatt och för
fattig för att kunna kosta på en än så välbehövlig prästgårdsbyggnad
i Ammarnäs. Vid ansökningen vore fogade genom byggnadsstyrelsens
försorg år 1922 upprättade normalritningar till prästgårdar för övre
Norrland, typ 1. En sådan prästgård, som ritningarna utvisade, omfattade
fem rum, två hallar och kök samt hade beräknats kosta cirka
30,000 kronor, inklusive vatten-, avlopps- och värmeledningar samt elektrisk
installation. Pastoratet anhölle på grund av det anförda, att Kungl.
Maj:t måtte utverka och anslå medel från kyrkofonden eller eljest för
uppförande åt kontraktsadjunkten i Ammarnäs av prästgård i huvudsaklig
överensstämmelse med de företedda ritningarna.
Vidare hava Sven G. Forsvall m. fl. i Ammarnäs bosatta personer inkommit
med en ansökning i enahanda syfte som den nyssnämnda.
3
Kungl. Majlis proposition Nr 47-
Över de gjorda framställningarna har domkapitlet i Luleå den 4 september
1935 yttrat sig och därvid anfört:
Sorsele församling hörde till de mera vidsträckta lappmarksförsamlingarna.
Den omfattade en areal i land av 75 kvadratmil. Befolkningen,
som utgjorde omkring 5,500 personer, bodde till större delen
mycket kringspridd. Särskilt i övre delen uppåt fjälltrakterna vore befolkningen
mycket gles. Inom detta område läge fjällbyn Ammarnäs
norr om Storvindeln på ett avstånd av 9 mil från Sorsele kyrkplats.
Inom samma område funnes ett flertal andra småbyar dels utefter Storvindelns
övre del och dels norr därom. Ammarnäs vore härjämte en centralplats
för nomadlapparna inom Sorsele. Förhållandet, att ingen prästgård
funnes i Ammarnäs, skapade stora svårigheter att kunna behålla
någon prästman stationerad därstädes. Tillgången på rum i byn vore
så knapp, att prästen svårligen kunde få ens den enklaste bostad. De
kontraktsadjunkter, som varit där stationerade, hade fått nöja sig med
mycket primitiva bostadsförhållanden. Den nuvarande kontraktsadjunkten
hade hittills haft det relativt drägligt, dä han fått hyra en småskollärarinnebostad,
men nu bleve denna upptagen av lärarinnan, och
det såge mörkt ut för kontraktsadjunkten att med sin familj få tak
över huvudet. Detta vöre så mycket mera bekymmersamt som han enligt
domkapitlets mening borde vara stationerad vid kapellet i Ammarnäs.
För övrigt funnes icke heller i de byar, som läge på rimligt avstånd
därifrån, någon möjlighet att uppbringa en någorlunda tjänlig
bostad åt prästmannen.
De båda förut nämnda framställningarna ginge i första hand ut på
att medel till den ifrågasatta prästgården skulle beredas ur kyrkofonden.
Domkapitlet funne emellertid, att detta ej utan vidare lagligen
kunde ske, enär i lagen den 21 november 1925 angående anlitande av
kyrkofonden för uppförande av prästgårdar inom vissa delar av Härnösands
och Luleå stift avsåges allenast prästgård för kyrkoherde eller
komminister men ej för annan prästman. För bifall till den gjorda framställningen
i denna del skulle alltså fordras särskilt medgivande av både
riksdag och kyrkomöte och frågan sålunda ej kunna utan längre tidsutdräkt
bringas till slutlig prövning.
Det hade emellertid vid flera tillfällen hänt, att riksdagen beviljat
medel till uppförande av prästgårdar. Domkapitlet ville i sådant avseende
erinra örn ett par fall från senare tid. Är 1912 hade riksdagen i
anledning av kungl, proposition (nr 185) beviljat ett anslag av 9,000
kronor såsom bidrag till uppförande av boställshus åt den i Vitträsks
by inom Gällivare församling stationerade kontraktsadjunkten. Vidare
hade 1922 års riksdag pä därom väckt enskild motion beviljat ett anslag
av 50,000 kronor till uppförande av prästgård åt kyrkoherden i
Karesuando pastorat. Dessa båda precedensfall visade, att riksdagen
icke ställt sig avvisande till framställningar av här ifrågavarande slag,
då det gällt avlägsna och isolerade ödebygder.
Vad Ammarnäs och trakten däromkring anginge, kunde benämningen
ödebygd med större skäl användas än beträffande många andra delar
av våra lappmarker, som subsumerats under denna rubrik. Men bleve
Ammarnäs en stadigvarande kyrklig centralpunkt, skulle därmed en god
hävstång till ortens utveckling i olika avseenden vinnas. Exemplet från
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr J+7-
Vittriisk gåve ett gott belägg härför. Före tillkomsten av kapellet därstädes
och anställandet av en präst vid detsamma hade byn och hela
trakten däromkring varit mycket efterbliven. Många hade ej ens kunnat
läsa i bok. Men sedan en medelpunkt för andlig odling skapats genom
att kyrka och präst funnes på platsen, hade utvecklingen börjat göra
goda framsteg. Numera hade Mitträsk blivit en liten kulturort med
arbetsstuga och försöksgård m. m. och hade fått stor betydelse för hela
den isolerade trakten i sydligaste delen av Gällivare församling. En liknande
verkan torde man även kunna vänta i Ammarnäs med omnejd,
om de kyrkliga förhållandena därstädes bleve fastare ordnade.
Skulle prästgård i Ammarnäs komma till stånd, kunde det endast ske
därigenom att hela kostnadsbeloppet utginge av allmänna medel. Något
bidrag från församlingen kunde ej beräknas. Befolkningen vore fattig
och tyngd av dryga utskylder. Utdebiteringen av kommunalutskylder
utgjorde kronor 15: 50 per skattekrona. Däremot ansåge domkapitlet,
att församlingen bort kunna ikläda sig kostnaderna för underhållet av
prästgården. Kyrkofullmäktige i pastoratet hade emellertid vid sammanträde
den 27 december 1934 förklarat, att församlingen ej ville åtaga
sig underhållskostnaderna för byggnaden med mindre den erhölle rätt
att uppbära hyra för densamma. Domkapitlet holle dock ej för otroligt,
att församlingen kunde förmås att även utan detta villkor åtaga
sig underhållet, om medel till byggnadens uppförande ansloges under
denna förutsättning. I sådant fall torde jämkning i kontraktsadjunktens
kontanta löneförmåner böra ske med det belopp, som kunde anses
motsvara byggnadens hyresvärde i orten. Skulle dock saken ej kunna
ordnas på detta sätt, kunde en annan utväg tänkas, nämligen att kontraktsadjunkten
hnge erlägga en skälig hyra till statsverket, vilken genom
stiftsnämnden innehölles av hans löneförmåner och samlades till en fond
för byggnadens underhåll.
Vad anginge tomtområde för prästgården framginge av ansökningshandlingarna,
att sådant avsatts vid avvittringen.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställde domkapitlet, att
Kungl. Majit måtte för 1937 års riksdag framlägga proposition örn anslag
till uppförande av prästgård åt den i Ammarnäs av Sorsele församling
stationerade kontraktsadjunkt^! med det belopp, som efter vederbörlig
granskning av de av pastoratet företedda ritningarna och upprättande
av kostnadsförslag kunde visa sig erforderligt, och med de
villkor, Kungl. Majit kunde finna skäligt föreslå.
Efter erhållen remiss har länsstyrelsen i Umeå den 24 september 1935
i ärendet avgivit yttrande, däri anförts bland annat följande:
Länsstyrelsen kunde vitsorda uppgifterna, att någon möjlighet att i
Ammarnäs förhyra en för en prästfamilj lämplig bostad icke förefunnes.
Med hänsyn till de höga skatterna i Sorsele syntes det länsstyrelsen
icke böra krävas, att församlingen skulle bidraga till uppförande av bostad
åt den i Ammarnäs stationerade kontraktsadjunkten, vilken tjänstgjorde
jämväl inom angränsande församlingar.
Erfarenheten hade visat, att prästgårdar, som uppförts i överensstämmelse
med den till handlingarna fogade normalritningen, dragit större
kostnad än den av pastoratet angivna, ehuru de uppförts på sådana
platser, där svårigheter beträffande materialanskaffning och transporter
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.
ej förefunnits. Då man här hade att räkna med täta ombyten av tjänstinnehavare
och att tjänsten i de flesta fall bomme att uppehållas av
prästman i trettioårsåldern, som kanske ännu ej bildat egen familj, syntes
den ifrågasatta byggnaden vara alltför stort tilltagen. Det torde
komma att höra till undantagen, att en ung kontraktsadjunkt hade råd
att anskaffa vad som erfordrades för möblering och utrustning av en
bostad av ifrågasatt storlek, i synnerhet som Ammarnäs lage nära tio
mil från närmaste järnvägsstation. Bostaden omfattade enligt förslaget
fem rum, två hallar och kök. Det största rummet vore ej mindre än
29 kvadratmeter och de båda sovrummen respektive 25 och 23 kvadratmeter.
Då bostaden enligt ritningen vore avsedd att uppvärmas med
kakelugnar, torde dessa stora rum bliva svåra att hålla varma. Mera
ändamålsenligt vore att bygga ett hus örn tre rum, liten hall, kök och
mindre jungfrukammare. Av rummen borde intet vara större än 20
kvadratmeter och endast ett av dessa borde ligga på övre botten. Källarvåningen
borde inrymma panna för centraluppvärmning samt tvättoch
badrum, som saknades å normalritningen. En sådan bostad bleve
fullt tillfredsställande för behovet och bekvämare än en bostad enligt
normalritningen men torde kunna uppföras för en kostnad, som understege
den av församlingen angivna, för lågt beräknade kostnaden.
Underhållet av prästgården borde åläggas Sorsele församling mot rätt
för församlingen att uppbära hyra för bostaden, vilket hyresbelopp skulle
kunna fastställas av länsstyrelsen.
Med åberopande av vad sålunda anförts, finge länsstyrelsen förorda,
att proposition måtte avlåtas till riksdagen om beviljande av anslag för
uppförande av bostad åt kontraktsadjunkt i Ammarnäs.
Kyrkofullmäktige i Sorsele hava vid sammanträde den 28 oktober
1935 förklarat sig instämma i länsstyrelsens yttrande rörande storleken
av prästgården.
I anledning av uppkommen fråga, huruvida lämpligen ytterligare en
komminister borde anställas inom pastoratet med bostad i Ammarnäs,
har domkapitlet i skrivelse den 11 december ;1935 uttalat, att frågan örn
inrättande] av en komministerstjänst i Ammarnäs för närvarande icke
vorej aktuell men kunde tänkas bliva detta inom tid, då prästgården
komme att nyttjas såsom bostad] för komminister, samt att bostaden
därför enligt domkapitlets förmenande borde redan nu tillmätas med
hänsyn därtill. I detta sammanhang kunde domkapitlet icke underlåta
att framhålla den synnerliga betydelsen av att de prästerliga befattningshavarna
i denna landsända bleve särskilt gynnade i bostadshänseende.
Kölden vore här vida hårdare och tjänstgöringen regelmässigt
i flera hänseenden tyngre än i sydligare trakter. Betydelsen av trevnad
i det egna hemmet bleve tydligen under dessa förhållanden särskilt stor.
Kammarkollegiet och statskontoret hava den 25 september 1936 avgivit
gemensamt utlåtande i ärendet. Ämbetsverken yttra:
En kontraktsadjunktstjänst torde få anses såsom en i viss mån tillfällig
tjänst, inrättad i avbidan på att förhållandena inom vederbörande
kontraktsadjunkts tjänstgöringsområde utvecklades och stabiliserades.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1+7.
Allt eftersom förhållandena ändrades, måste därför ske omprövning,
huruvida viss kontraktsadjunktstjänst borde bibehållas, samt, i så fall,
huruvida innehavarens placeringsort borde ändras. Särskilt därest inom
kontraktsadjunktens tjänstgöringsområde inrättades en eller flera nya
ordinarie prästtjänster, kunde en förflyttning av kontraktsadjunkten finnas
påkallad — försåvitt tjänsten i fråga borde överhuvud bibehållas.
I förevarande ärende hade bland annat från ortsmyndigheternas sida
ansetts, att, om även icke omedelbart, likväl inom en icke avlägsen
framtid behovet av en komministerstjänst i Ammarnäs skulle komma
att göra sig gällande, varav givetvis följde, att i fråga om en där bosatt
kontraktsadjunkt måste övervägas en förflyttning.
Både av principiella skäl och med hänsyn till de i nu ifrågavarande
fall föreliggande omständigheterna ansåge ämbetsverken det möta starka
betänkligheter att på kyrkofondens bekostnad låta uppföra bostad åt
kontraktsadjunkt i Ammarnäs. Spörsmålet vore av den art, att en medverkan
från kyrkofonden till dess lösning tarvade hänvändelse till såväl
riksdag som kyrkomöte. Uteslutet torde vara, att numera, efter det
lagen den 21 november 1925 angående anlitande av kyrkofonden för
uppförande av prästgårdar inom vissa delar av Härnösands och Luleå
stift tillkommit, statsverket skulle i fall som det förevarande träda
emellan.
Skulle Kungl. Maj:t, oaktat vad ämbetsverken ovan anfört, anse skäl
föreligga att till riksdag och kyrkomöte göra framställning om att kyrkofonden
skulle få bekosta uppförandet av bostad åt kontraktsadjunkten
i fråga, torde av riksdag och kyrkomöte böra jämväl utverkas medgivande
för Kungl. Majit dels att bestämma angående de villkor, varunder
bostaden skulle få disponeras av adjunkten, dels att ur kyrkofonden
anvisa nödiga medel för fastighetens i fråga underhåll, dels ock
att, därest framdeles en komministerstjänst bleve inrättad med placering
i Ammarnäs, avgöra huruvida och i så fall på vad villkor sagda fastighet
kunde överlåtas å pastoratet.
På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 15 oktober 1936 i
ärendet avgivit utlåtande, däri styrelsen anfört, att det av pastoratet
beräknade kostnadsbeloppet för uppförande av en prästgård av den av
pastoratet föreslagna omfattningen syntes väl knappt och torde böra
höjas till 33,000 kronor samt att kostnaden för genomförande av det
av länsstyrelsen avgivna byggnadsförslaget, vartill en skiss upprättats
och fogats vid styrelsens utlåtande, inom byggnadsstyrelsen beräknats
till 24,000 kronor.
Behovet av en prästman för den befolkning, som är bosatt i det nio
mil från Sorsele kyrkby belägna Ammarnäs och trakten däromkring,
torde få anses oomtvistligt. Beträffande arten av den prästerliga tjänst,
vilkens innehavare bör vara stationerad i Ammarnäs, må framhållas,
att en kontraktsadjunkt har större förutsättningar än en komminister
att genom uppehåll längre eller kortare tider i de avlägset belägna
hemmen och byarna betjäna befolkningen i dessa trakter. Kontraktsadjunkten
åtnjuter nämligen — förutom resekostnadsersättning — järn
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.
väl traktamentsersättning, vilket för honom möjliggör längre vistande
utom stationeringsorten. En komminister däremot kan beredas endast
resekostnadsersättning, varför ett vistande utom hemmet medför kostnader,
som ej ersättas honom. Då därtill kommer att en i Ammarnäs
bosatt kontraktsadjunkt — i motsats till vad fallet vore med en komminister—
kan ha sin verksamhet förlagd jämväl till angränsande trakter
av Stensele och Tärna församlingar, torde den uppkomna frågan örn
kontraktsadjunktens ersättande med en komminister böra tills vidare
vila, till dess eventuellt förändrade förhållanden i dessa trakter påkalla
ett dylikt ersättande.
Emellertid giver utredningen i ärendet vid handen, att det för en
prästmans fortsatta stationerande i Ammarnäs är nödvändigt, att hans
bostadsfråga löses genom uppförande av prästgård. Därest adjunktens
bostadsfråga blir tillfredsställande löst, har man ock anledning att räkna
med en fortgående ökning av den, tydligen redan under nuvarande förhållanden
stora betydelsen av den från Ammarnäs bedrivna kyrkliga
verksamheten för här ifrågavarande delar av Västerbottens fjälltrakter.
Kontraktsadjunktens bostad torde böra tillmätas så stor, att den tillfredsställer
hans skäliga behov av utrymme och bekvämlighet samt dessutom
bereder möjlighet för denne på orten varande ende prästman att,
särskilt vid kyrkliga högtider, i hemmet mottaga medverkande prästmän
och andra besökande. Storleken av den bostad, som med hänsyn härtill
måste anses behövlig för kontraktsadjunkt^!, torde ungefärligen motsvara
en komministersprästgård. Vid det förhållande att kontraktsadjunkturen
i Ammarnäs kan komma att ersättas av en komministratur, är det ock
av vikt, att den prästbostad, som där uppföres, svarar mot de fordringar,
ecklesiastik boställsordning uppställer på komministersprästgård.
Vad beträffar de vid kyrkofullmäktiges framställning fogade normalritningarna
till prästgårdar för övre Norrland torde de däri angivna
rumsdimensionerna enligt vad länsstyrelsen framhållit kunna i detta fall
anses onödigt stora. Med hänsyn härtill torde möjligen en minskning
av byggnadens storlek kunna äga rum och kostnaderna något reduceras.
Då någon utredning i sistnämnda avseende icke föreligger, bjuder
försiktigheten att räkna med det av byggnadsstyrelsen beräknade kostnadsbeloppet
33,000 kronor.
I fråga om sättet för byggnadskostnadernas bestridande synes man
icke av församlingen, som är hårt betungad av skatter, skäligen kunna
begära, att den skall bidraga därtill. Som kammarkollegiet och statskontoret
påpekat, lärer numera ej heller anslag för ändamålet av statsmedel
kunna ifrågasättas. De betänkligheter, nämnda ämbetsverk uttalat
mot att i detta fall taga kyrkofonden i anspråk, finner jag ej vara
vägande. Förhållandena i förevarande fall äro av sådan särskild beskaffenhet,
att ett anlitande av denna utväg knappast kan få någon
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.
prejudicierande betydelse. Vidare må framhållas, att därest en ordinarie
prästman, komminister, varit anställd i Ammarnäs, denne givetvis på
grund av ortens ödebygdskaraktär skulle hava tillerkänts s. k. ödebygdstillägg
ur kyrkofonden, och förutsättning hade sålunda enligt den förut
omnämnda lagen av den 21 november 1925 förelegat att för uppförande
av prästgård åt komministern anlita kyrkofondens medel.
De i ärendet hörda myndigheterna hava även berört frågan örn underhållet
av den ifrågasatta prästgården. Härutinnan ävensom beträffande
de villkor och föreskrifter i avseende å prästgårdens disposition m. m.,
som kunna ifrågakomma, är jag för närvarande ej beredd att lämna
förslag. Som kammarkollegiet och statskontoret förutsatt, torde det
vara lämpligt att, därest medel till prästgårdens byggande ställas till
förfogande, Kungl. Majit erhåller bemyndigande att för underhållet anvisa
medel ur kyrkofonden ävensom meddela beslut rörande nämnda
frågor i övrigt.
På grund av vad jag här anfört synes mig bemyndigande böra utverkas
för Kungl. Majit att dels för byggande och iordningställande i
Ammarnäs av bostad för den där stationerade kontraktsadjunken ur
kyrkofonden anvisa högst trettiotretusen kronor, dels bestämma de villkor,
varunder bostaden må disponeras av adjunkten, dels, där så erfordras,
ur kyrkofonden anvisa medel jämväl för fastighetens underhåll,
dels ock, för den händelse framdeles en komministerstjänst varder inrättad
i Ammarnäs, avgöra, huruvida och på vilka villkor fastigheten
må tagas i anspråk för anordnande av prästgård för komministern.
Med hänsyn till frågans beskaffenhet hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte underställa ärendet kyrkomötets
prövning.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att skrivelse skall avlåtas till kyrkomötet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Curt Nordwall.
Kungl. Maj:ts proposition Nr Jj.7. 9
Bilaga.
Kungl. Marits skrivelse till kyrkomötet, nr 10, angående beredande
av bostad för en i Ammarnäs i Sorsele församling
stationerad kontraktsadjunkt; given Stockholms
slott den 23 oktober 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, underställa
kyrkomötets prövning det i protokollsutdraget omförmälda ärendet angående
beredande av bostad för en i Ammarnäs i Sorsele församling
stationerad kontraktsadjunkt.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Kyrkomötets underdåniga skrivelse, nr 24, i anledning av
Kungl. Maj:ts skrivelse angående beredande av
bostad för en i Ammarnäs i Sorsele församling
stationerad kontraktsadjunkt.
(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 23.)
Till Konungen.
I skrivelse till kyrkomötet den 23 oktober 1936, nr 10, har Eders
Kungl. Majit, under åberopande av skrivelsen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, underställt
kyrkomötets prövning ett i protokollsutdraget omförmält ärende angående
beredande av bostad för en i Ammarnäs i Sorsele församling stationerad
kontraktsadjunkt.
Med anledning av omförmälda skrivelse har kyrkolagsutskottet avgivit
betänkande, nr 23, varav tryckt exemplar här bifogas.
Under åberopande av innehållet i utskottets betänkande får kyrkomötet
i underdånighet anmäla, att kyrkomötet beslutit för sin del bemyndiga
Eders Kungl. Majit att dels för byggande och iordningställande
i Ammarnäs av bostad för den där stationerade kontraktsadjunkten
ur kyrkofonden anvisa högst trettiotretusen kronor, dels bestämma
de villkor, varunder bostaden må disponeras av adjunkten, dels, där så
erfordras, ur kyrkofonden anvisa medel jämväl för fastighetens underhåll,
dels ock, för den händelse framdeles en komministertjänst varder
inrättad i Ammarnäs, avgöra, huruvida och på vilka villkor fastigheten
må tagas i anspråk för anordnande av prästgård för komministern.
Stockholm den 10 november 1936.
Underdånigst
ERLING EIDEM.
G. H. Berggren.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr lf 7.
2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1^7.
Kyrkolagsutskottets betänkande, nr 23, i anledning av Kungl.
Marits skrivelse, nr 10, angående beredande av
bostad för en i Ammarnäs i Sorsele församling
stationerad kontraktsadjunkt.
Genom en den 23 oktober 1936 dagtecknad, till handläggning av kyrkolagsutskottet
hänskjuten skrivelse, nr 10, har Kungl. Majit, under åberopande
av skrivelsen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, underställt kyrkomötets prövning ett i
protokollsutdraget omförmält ärende angående beredande av bostad för
en i Ammarnäs i Sorsele församling stationerad kontraktsadjunkt.
Av det bifogade protokollsutdraget framgår, att föredragande departementschefen
vid beslutet om avlåtandet av skrivelsen anfört, att bemyndigande
borde utverkas för Kungl. Majit att dels för byggande och
iordningställande i Ammarnäs av bostad för den där stationerade kontraktsadjunkten
ur kyrkofonden anvisa högst trettiotretusen kronor, dels
bestämma de villkor, varunder bostaden finge disponeras av adjunkten,
dels, där så erfordrades, ur kyrkofonden anvisa medel jämväl för fastighetens
underhåll, dels ock, för den händelse framdeles en komministertjänst
bleve inrättad i Ammarnäs, avgöra, huruvida och på vilka villkor
fastigheten finge tagas i anspråk för anordnande av prästgård för komministern.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för departementschefens sålunda
framställda förslag, får utskottet hänvisa till det vid skrivelsen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet.
Kontraktsadjunkterna, vilka äro anställda för tjänstgöring icke blott
inom ett pastorat utan inom ett vidsträcktare område, avlönas helt och
hållet med kyrkofondsmedel. Då i förevarande fall ingen bostad finnes
för kontraktsadjunkten att förhyra å den ort, där han bör vara stationerad,
synes det därför följdriktigt, att kyrkofonden bestrider kostnaderna
för anskaffande åt honom av lämplig bostad. Utskottet har
alltså icke något att erinra mot meddelande av det av departementschefen
begärda bemyndigandet.
Den blivande prästgården torde böra överlämnas till förvaltning av
Sorsele församling, inom vilken den kommer att ligga. Församlingen
bör i följd härav ikläda sig skyldigheten att underhålla prästgården.
Utskottet vill emellertid icke ställa sig avvisande mot tanken, att bidrag
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.
ur kyrkofonden i lämplig omfattning tilldelas församlingen till täckande
av underhållskostnaderna.
Det synes vara naturligt, att kontraktsadjunkten, då han erhåller
bostadsförmån, nödgas underkasta sig viss minskning i sitt i penningar
utgående arvode. Då emellertid en bostad av den storlek, varom här
är fråga, sannolikt icke skulle hava tagits i anspråk av adjunkten, därest
han kunnat hyra bostad, samt uppvärmningen och möbleringen av bostaden
i det senare fallet skulle hava blivit billigare, synes hyran böra
bestämmas till ett jämförelsevis lågt belopp.
Därest en komministertjänst inrättats i Ammarnäs, hade kostnaderna
för anordnande därstädes av en prästgård åt komministern på grund av
lagen den 21 november 1925 angående anlitande av kyrkofonden för
uppförande av prästgård inom Härnösands och Luleå stift kommit att
bestridas åtminstone delvis av kyrkofonden. Det synes därför icke vara
något att invända mot att Kungl. Majit bemyndigas att, örn sådan
tjänst i framtiden upprättas, medgiva, att prästgården på de villkor,
som kunna befinnas lämpliga, får användas som komministersprästgård.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att kyrkomötet ville för sin del bemyndiga Kungl.
Majit att dels för byggande och iordningställande i Ammarnäs
av bostad för den där stationerade kontraktsadjunkten
ur kyrkofonden anvisa högst trettiotretusen
kronor, dels bestämma de villkor, varunder bostaden må
disponeras av adjunkten, dels, där så erfordras, ur kyrkofonden
anvisa medel jämväl för fastighetens underhåll,
dels ock, för den händelse framdeles en komministertjänst
varder inrättad i Ammarnäs, avgöra, huruvida och
på vilka villkor fastigheten må tagas i anspråk för anordnande
av prästgård för komministern.
Stockholm den 4 november 1936.
På kyrkolagsutskottets vägnar:
E. v. HOFSTEN.
12
Kungl. Majlis proposition Nr Jj7.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 15 januari 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anmäler härefter
kyrkomötets underdåniga skrivelse den 10 november 1936, nr 24,
i anledning av Kungl. Majits skrivelse angående beredande av bostad
för en i Ammarnäs i Sorsele församling stationerad kontraktsadjunkt
samt hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen bemyndiga
Kungl. Majit att dels för byggande och iordningställande
i Ammarnäs av bostad för den där stationerade
kontraktsadjunkten ur kyrkofonden anvisa högst trettiotretusen
kronor, dels bestämma de villkor, varunder bostaden
må disponeras av adjunkten, dels, där så erfordras,
ur kyrkofonden anvisa medel jämväl för fastighetens
underhåll, dels ock, för den händelse framdeles en komministerstjänst
varder inrättad i Ammarnäs, avgöra, huruvida
och på vilka villkor fastigheten må tagas i anspråk
för anordnande av prästgård för komministern.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Curt Nordwall.
Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
364220