Kungl. Majlis proposition nr 30.
1
Nr 30.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån till Aktiebolaget
svenska amerika linien; given Stockholms
slott den 8 januari 1937.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson, Westman, Wigforss, Levinson, Sköld, Quensel, Forslund.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 9, punkt 5,)
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, som kapitalökning för fonden
för låneunderstöd till lån till Aktiebolaget svenska amerika linien för budgetåret
1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 4,800,000 kronor. Sedan
utredningen i ärendet slutförts, torde jag nu ånyo få anmäla detsamma.
Såsom i berörda sammanhang omförmäldes hade Aktiebolaget svenska
amerika linien i en den 25 november 1936 dagtecknad skrift anhållit, att
Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för beviljande åt bolaget av ett statslån
å 4,800,000 kronor, motsvarande 20 procent av anskaffningskostnaden
för ett av bolaget vid italienskt skeppsvarv beställt fartyg om cirka 28,000
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 30.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
bruttoton, vilket fartyg vore avsett för bolagets reguljära linjetrafik på nordatlanten
ävensom för dess kryssningstrafik.
Till stöd för denna framställning har bolaget anfört följande:
Genom ett den 19 november 1936 dagtecknat kontrakt med det italienska
skeppsvarvet Cantieri Riuniti Dell’Adriatico i Trieste hade bolaget för beräknad
leverans i mars 1939 beställt ett passagerarmotorfartyg örn cirka 28,000
bruttoton, avsett för bolagets reguljära linjetrafik på nordatlanten ävensom
för dess kryssningstrafik.
Fartyget, som komme att byggas med iakttagande av de senaste årens tekniska
erfarenheter och utveckling i fråga örn säkerhet och komfort, komme
att erbjuda utrymmen för omkring 1,350 passagerare i tre klasser i nordatlanttrafiken
och för cirka 640 passagerare under kryssningarna. Propellermaskineriet
komme att utgöras av tre enkelverkande dieselmotorer av
Sulzers tvärstyckstyp, beräknade att giva fartyget en fart av omkring 19
knop.
I färdigt skick beräknades fartyget komma att kosta bolaget omkring
24,000,000 kronor. Likviden skulle erläggas genom amorteringar efter en
på förhand uppgjord plan under tillverkningstiden, och bolaget beräknade
täcka densamma med omkring 17,000,000 kronor genom upplåning och återstoden
genom egna invänta medel. Av lånebeloppet beräknade bolaget kunna
erhålla ett lån å 12,000,000 kronor hos Svenska skeppshypotekskassan.
Återstode alltså att upplåna ytterligare ett belopp av omkring 5,000,000 kronor.
Bolaget finge fördenskull anhålla, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder
till möjliggörande av att bolaget i mån av behov beviljades lån från statens
sekundärlånefond för rederinäringen med ett belopp av intill 4,800,000
kronor, motsvarande 20 procent av den beräknade anskaffningskostnaden
för fartyget, och erbjöde sig bolaget därvid ställa sig till efterrättelse de
villkor, som gällde för dylika lån enligt kungörelse den 19 juni 1936.
Till stöd för sin framställning ville bolaget erinra om de argument, som
återfunnes i Kungl. Maj :ts proposition nr 190 till 1926 års riksdag, avseende
en då av bolaget gjord framställning örn ett statslån å 8,000,000 kronor för
anskaffande av motorfartyget »Kungsholm». Genom brev den 30 april
1926 hade Kungl. Majit efter vederbörligt riksdagsbeslut medgivit bolaget
rätt att hos riksgäldskontoret upptaga ett lån örn inalles 6,000,000 kronor
på villkor bland andra, att, sedan lånet innehafts i fem år från det bolaget
blivit i fartygsregistret inskrivet såsom ägare till fartyget, under de därpå
följande tio åren årligen skulle återbetalas en tiondel av det ursprungliga
lånebeloppet. I enlighet med dessa bestämmelser skulle lånet vara i sin
helhet återbetalt år 1942. Redan under första halvåret 1936 hade bolaget
emellertid slutbetalat ifrågavarande lån. Bolaget hade för närvarande icke
något annat statligt lån liksom ej heller något lån från skeppshypotekskassan.
Till upplysning rörande sin verksamhet och ställning har bolaget hänvisat
till vid framställningen fogade avtryck av dels för bolaget gällande
bolagsordning dels ock styrelsens förvaltningsberättelse för år 1935. För
närmare kännedom om innehållet i dessa handlingar får jag hänvisa till
desamma.
över bolagets framställning hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium
den 5, av statskontoret den 16 och av fullmäktige i riksgäldskontoret
den 21 december 1936.
Kungl. Maj.ts proposition nr 30.
3
I sitt utlåtande har kommerskollegium anfört följande:
I överensstämmelse med riksdagens beslut hade Kungl. Majit genom kungörelse
den 19 juni 1936 (nr 312) angående allmänna villkor och bestämmelser
för lån ur statens sekundärlånefond lör rederinäringen föreskrivit,
att en särskild lånefond, benämnd statens sekundärlånefond för rederinäringen,
skulle inrättas. Denna fond hade åvägabragts genom att från rederilånefonden
överförts ett belopp av 2.6 miljoner kronor.
Fonden hade i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen till ändamål
alt lämna lån mot säkerhet av inteckning i fartyg, som vore avsett att huvudsakligen
nyttjas i fart mellan Sverige och utlandet eller mellan orter^ i
utlandet och som vore belånat i Svenska skeppshypotekskassan. Lån från
fonden finge utlämnas endast för nybyggnad eller modernisering av fartyg.
Fonden hade sålunda tillkommit för att befrämja förnyelse och modernisering
av den svenska handelsflottan.
Det vore utan vidare klart, att det ändamål, varför sekundärlån av sökandebolaget
nu söktes, lage inom ramen för fondens angivna syften.
Att bolaget nu vid toge åtgärder för anskaffande av ett nytt, modernt och
jämförelsevis snabbgående fartyg för trafiken på Amerika syntes kollegium
naturligt. En fortgående modernisering av det på bolagets linje använda
tonnaget vore av naturliga skäl oundgänglig för linjens vidmakthållande och
erforderliga utveckling. Betydelsen därav och den förevarande linjens betydelse
överhuvud taget hade kollegium tidigare haft tillfälle att ingående
belysa, nämligen i sitt den 8 februari 1926 avgivna utlåtande i anledning av
då föreliggande framställning av bolaget om ett större rederilån för anskaffning
av motorfartyget »Kungsholm».
Med hänsyn till den framträdande vikten av här föreliggande intressen
ansåge kollegium, att staten borde lämna bolaget det särskilda stöd, som av
bolaget nu ifrågasatts.
Vid de överväganden, som ledde till nyssnämnda fonds storlek, hade icke
tagits i beräkning sådana extraordinära behov, som det av sökandebolaget
nu begärda lånet skulle avse att tillgodose. Ett tillmötesgående av bolagets
framställning påkallade därför särskild åtgärd. För tillgodoseende av ifrågavarande
lånebehov borde anlitas enahanda förfaringssätt som det, vilket
kom i tillämpning i anledning av nyss omförmälda framställning örn rederilån
för byggandet av motorfartyget »Kungsholm», då bos riksdagen utverkades
ett särskilt för nämnda ändamål avsett reservationsanslag. I förevarande
fall syntes böra avses ett belopp, motsvarande 20 procent av värdet
av det fartyg, varom nu vore fråga eller sålunda av totala byggnadskoslnaden,
dock högst 4,800,000 kronor.
Beträffande prövningen av ansökning i sinom tid örn lånets utbekommande
och villkoren för lånets tillgodonjutande borde — i överensstämmelse
för övrigt med vad bolaget förutsatt — i tillämpliga delar gälla bestämmelserna
i förenämnda kungörelse angående statens sekundärlånefond.
Kollegium finge alltså hemställa, alt Kungl. Majit täcktes, i anledning av
framställningen, föreslå 1937 års riksdag att till lån för nu ifrågavarande
ändamål och med tillämpning av förut angivna villkor till bolaget bland utgifter
för kapitalökning under fonden för låneunderstöd anvisa ett reservationsanslag
av 4,800,000 kronor, alt utgå av lånemedel.
Statskontoret har uttalat sig på följande sätt:
Med hänsyn till vad handlingarna i ärendet innehölle och vad statskontoret
i övrigt hade sig bekant rörande detta spörsmål, funne ämbetsverket i
likhet med kommerskollegium skäl föreligga för ett tillmötesgående från
Departements
chefen.
4 Kungl. Majtts proposition nr 30■
statens sida av den ansökning om låneunderstöd, som av sökandebolaget nu
gjordes.
Ehuru bolaget otvivelaktigt uppfyllde villkoren för erhållande av lån från
.statens sekundärlånefond för rederinäringen, kunde det begärda lånet å
4,800,000 kronor icke anvisas till utgående från nämnda fond, som icke vore
beräknad för så stora anspråk som dem, varom nu vore fråga. Ett tillmötesgående
av den gjorda framställningen syntes för den skull förutsätta en
hänvändelse till riksdagen örn beredande av medel för ändamålet. Låneunderstödet
borde i så fall äskas av riksdagen under utgifter för kapitalökning:
statens utlåningsfonder såsom kapitalökning för fonden för låneunderstöd,
att utgå av lånemedel.
Beträffande villkoren för lånets tillgodonjutande borde i tillämpliga delar
gälla kungörelsen den 19 juni 1936 angående allmänna villkor och bestämmelser
för statens sekundärlånefond för rederinäringen, och syntes det med
hänsyn därtill vara lämpligt, att medlen av riksgäldskontoret ställdes till
förfogande av den särskilda nämnd, som handhade sekundärlånerörelsen, för
att av nämnden, under iakttagande av bestämmelserna i kungörelsen, tillhandahållas
sökandebolaget.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava utlåtit sig sålunda:
Fullmäktige hade icke något att erinra mot alt bolaget för anskaffande av
ett nytt passagerarmotorfartyg beviljades ett låneunderstöd av 4,800,000 kronor
genom beloppets anvisande å riksstaten för budgetåret 1937/1938 bland
utgifter för kapitalökning under fonden för låneunderstöd såsom reservationsanslag,
att utgå av lånemedel. Fullmäktige hade ej heller något att
erinra mot att kungörelsen den 19 juni 1936 angående allmänna villkor och
bestämmelser för statens sekundärlånefond för rederinäringen förklarades
skola i tillämpliga delar gälla för lånets tillgodonjutande samt att alltså de
anvisade medlen skulle av riksgäldskontoret ställas till förfogande av den
särskilda nämnd, som handhade sekundärlånerörelsen, för alt av nämnden,
under iakttagande av bestämmelserna i berörda kungörelse, tillhandahållas
bolaget. Fullmäktige finge i detta sammanhang meddela, att fullmäktige i
en till statsrådet och chefen för finansdepartementet den 22 oktober 1936
avlåten skrivelse på anförda skäl hemställt till statsrådet att taga under övervägande
frågan om en sänkning från och med den 1 juli 1937 av utlåningsräntan
å de statens utlåningsfonder, vilkas ränta för närvarande utgjorde
4 V; procent, till 4 procent.
Det lån, varom Aktiebolaget svenska amerika linien gjort ansökning, är
av samma karaktär som lånen från statens sekundärlånefond för rederinäringen.
Det är emellertid utan vidare klart, att ur denna fond, som åvägabragtes
år 1936 genom överföring till densamma av 2.6 miljoner kronor från
rederilånefonden, det av bolaget framförda iånekravet icke kan tillgodoses.
Ett tillmötesgående av bolagets framställning lärer därför nödvändiggöra, att
för ändamålet ett särskilt anslag äskas av riksdagen.
Den sjöfartsförbindelse, bolaget med sina fartyg uppehåller, torde ur
olika synpunkter vara av stor betydelse för landet. Såsom känt har denna
sjöfartsförbindelse nått en glädjande utveckling och utsikterna för framtiden
förefalla gynnsamma. För att befästa och förbättra sin ställning i
konkurrensen med den utländska linjetrafiken måste emellertid bolaget
kunna förfoga över snabbgående och bekvämt inredda fartyg, vilka i alla
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
5
avseenden stå på höjden av vad den moderna fartygstekniken kan åstadkomma.
En fortgående modernisering av bolagets fartygsflotta är därför en
angelägenhet av yttersta vikt för bolaget. Bolagets anskaffande av ett nytt,
stort och förstklassigt fartyg motiveras således av de föreliggande omständigheterna.
Med hänsyn till vad nu anförts och då bolaget icke disponerar det belopp
av 4,800,000 kronor, som utöver lån från Svenska skeppshypotekskassan
och egna medelstillgångar erfordras för förevarande fartygs anskaffande,
tillstyrker jag, att statsmakterna genom ett statslån å nämnda
belopp underlätta fartygsanskaffningen. Åtgärden synes så mycket mera
berättigad som beställningen av ifrågavarande fartyg kunnat utnyttjas för ernående
av för Sverige fördelaktiga villkor vid senaste handelsuppgörelse mellan
vårt land och Italien.
På sätt de i ärendet hörda myndigheterna föreslagit, lära såsom villkor
för lånets erhållande och tillgodonjutande i tillämpliga delar böra gälla bestämmelserna
i kungörelsen den 19 juni 1936 (nr 312) angående allmänna
villkor och bestämmelser för lån ur statens sekundärlånefond för rederinäringen.
Lånebeloppet bör sålunda av riksgäldskontoret ställas till förfogande
av den särskilda nämnd, som handhar sekundärlånerörelsen, för att av
nämnden, under iakttagande av bestämmelserna i kungörelsen, tillhandahållas
bolaget. Beloppet torde böra utgå av lånemedel.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels såsom; kapitalökning för Fonden för låneunderstöd
till lån till Aktiebolaget svenska amerika linien för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 4,800,000,
dels föreskriva, att för lånets erhållande och åtnjutande
bestämmelserna i kungörelsen den 19 juni 1936 angående
allmänna villkor och bestämmelser för lån ur statens sekundärlånefond
för rederinäringen skola i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller
Hans Maj:t Konungen och förordnar, att proposition
skall till riksdagen avlåtas av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Elin Sjöcrona.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 30.
2