Kungl. Maj:ts proposition nr 288-

1

Nr 288.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar
med avseende å statens engagemang i Wermlands
Enskilda Bank Aktiebolag; given Stockhlms slott
den 19 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 19 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,
Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn
vissa ändringar med avseende å statens engagemang i Wermlands Enskilda
Bank Aktiebolag samt anför därvid följande:

Vid den ekonomiska krisen efter världskriget förlorade Wermlands Enskilda
Bank 18,903,405 kronor av sin grundfond å 22,239,300 kronor. Banken
rekonstruerades under statens medverkan genom avtal mellan intresserade
parter den 29 november 1922. Grundfonden återställdes därvid genom tecknande
av tillskott

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 288.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

av lottägare mot omedelbar likvid för 301,070 kronor,

av lottägare som sedan erlade kontant betalning för 231,625 kronor,

av Aktiebolaget Webe, som bildats för teckning och belåning av tillskottsbevis,
för 18,359,150 kronor,

samt av lottägare, som belånade tillskottsbevisen hos Aktiebolaget Webe,
för 11,560 kronor

eller sammanlagt för 18,903,405 kronor.

För verkställande av likvid erhöll Aktiebolaget Webe mot pant av tillskottsbevis
å samma belopp lån i Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 å
18,602,335 kronor. Samtidigt med denna lånetransaktion insattes det upplånade
beloppet i Kreditkassan å Wermlandsbankens konto. Å lånet återbetalades
den 2 juni 1923 231,625 kronor.

Aktiebolaget Webes därefter återstående skuld till Kreditkassan eller
18,370,710 kronor uppdelades, med stöd av nyssnämnda avtal, den 7 oktober
1925 sa, att Kreditkassan behöll 12,409,263 kronor 33 öre och Skandinaviska
Kreditaktiebolaget övertog 5,961,446 kronor 67 öre.

Å Aktiebolaget Webes lån hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget har under
ett vart av åren 1929, 1930 och 1931 avbetalts uppburen amortering å
de pantsatta tillskottsbevisen med 1/11 av 18,370,710 kronor eller tillhopa
3,241,890 kronor, så att av Aktiebolaget Webes skuld till Skandinaviska Kreditaktiebolaget
nu återstår oguldet 2,719,556 kronor 67 öre.

Jämlikt riksdagens skrivelse den 15 maj 1934, nr 233, har sedermera den
av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 lämnade belåningen av tillskottsbevis
i Wermlands Enskilda Bank jämte mot samma belåning svarande tillskottsmedel
övertagits av riksgäldskontoret, som redovisar engagemanget
under riksgäldsverkets fond bland tillgångarna såsom fordran å Aktiebolaget
Webe och bland skulderna såsom insatta tillskottsmedel för banken. Aktiebolaget
Webes skuld till riksgäldskontoret kvarstår alltjämt vid nämnda
belopp, 12,409,263 kronor 33 öre.

Nu skildrade transaktioner mellan banken och Aktiebolaget Webe å ena
sidan och Kreditkassan och riksgäldskontoret å den andra, genom vilka banken
erhållit ett tillgodohavande hos riksgäldskontoret och detta i sin tur
motsvarande skuld till banken, hava genomförts uteslutande genom bokföringsåtgärder.
Då banken aldrig behövt taga i anspråk någon del av sitt tillgodohavande,
har enligt särskilt avtal ränta icke beräknats vare sig å lånen
eller å tillgodohavandet.

De ovan nämnda återbetalningarna till Skandinaviska Kreditaktiebolaget
hava tillgått på så sätt, att Wermlandsbanken använt visst belopp av årsvinsterna
till inlösen av motsvarande belopp av de hos Skandinaviska banken
belånade tillskottsbevisen, varvid samtidigt Wermlandsbankens tillgodohavande
hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget minskats med samma belopp.
Återbetalningarna hava sålunda reglerats genom bokföringsåtgärder.

I en till fullmäktige i riksgäldskontoret ingiven skrivelse av den 28 januari
1937 har Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag meddelat, att banken hade

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

3

för avsikt att nedbringa tillskottskapitalet till 11,119,650 kronor, motsvarande
hälften av grundfonden.

Av bankens skrivelse framgår, att det ännu utestående tillskottskapitalet
motsvarades av kontant inbetalade belopp å 438,690 kronor samt Aktiebolaget
Webes lån hos riksgäldskontoret å 12,409,263 kronor 33 öre och hos Skandinaviska
Kreditaktiebolaget å 2,719,556 kronor 67 öre, tillhopa sålunda utgörande
15,567,510 kronor. Det vore bankens avsikt att genom anlitande av
dels vinstmedel å 620,237 kronor 82 öre dels en förefintlig värderegleringsfond
å 3,827,622 kronor 18 öre medelst inlösen av ytterligare 4/n nedbringa
detta tillskottskapital med 4,447,860 kronor. Beloppet skulle användas sålunda,
att banken gottgjorde ägare av kontant guldna tillskott 125,340 kronor,
Skandinaviska Kreditaktiebolaget för Aktiebolaget Webes lån 2,719,556 kronor
67 öre och riksgäldskontoret i avräkning på Aktiebolaget Webes lån
1,602,963 kronor 33 öre. Återstående tillskott skulle därefter motsvara kontant
inbetalade 313,350 kronor och resten av Aktiebolaget Webes skuld lill
riksgäldskontoret 10,806,300 kronor eller tillhopa 11,119,650 kronor.

Att med behållna vinstmedel återbetala detta belopp skulle — anför banken
vidare — säkerligen taga åtskilliga år i anspråk, men då det ur många
synpunkter vore önskvärt, att banken så snart som möjligt kunde avveckla
grundfondstillskottet, hade styrelsen beslutat föreslå bolagsstämma att nedsätta
grundfonden till 11,119,600 kronor samt att av det därigenom frigjorda
beloppet använda 11,119,650 kronor till infriande av utestående tillskott, varigenom
riksgäldskontorets fordran av Aktiebolaget Webe skulle helt gäldas.

På grund av banklagens föreskrifter örn inlåningens förhållande till fonderna
vore det emellertid nödvändigt, att grundfonden samtidigt ökades, och
styrelsen ämnade därför föreslå dels nyteckning av stamaktier å 880,400 kronor
för grundfondens utjämnande till 12,000,000 kronor dels ock nyemission
av 4,000,000 kronor preferensaktier med 5 procent ackumulativ utdelning att
till erforderlig del användas för utbyte i görligaste omfattning av bankens
nu utelöpande 3,645,000 kronor 5 procents förlagsbevis.

Då det för rekonstruktionsplanens säkra genomförande syntes vara värdefullt
kunna erbjuda någon garanti, har styrelsen, ehuru nyssnämnda nyemissioner
på grund av legala bestämmelser icke kunde verkställas förrän under
1938, redan nu hemställt, att riksgäldskontoret, under förutsättning att ovan
angivna åtgärder vidtoges, ville utfästa sig att till parikurs belåna de preferensaktier,
som Aktiebolaget Webe kunde komma att teckna för att, där så
kunde ske, utbyta dem mot förlagsbevis eller eljest försälja dem, ävensom i
samband därmed medgiva, att valutan för Aktiebolaget Webes lån insattes på
räkning i riksgäldskontoret för Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag. Vidare
hemställes, att räntan på Aktiebolaget Webes lån, såsom nu vore fallet i
fråga örn lån mot tillskottsbevis, finge beräknas endast å de belopp, som banken
disponerade av tillgodohavandet å räkningen, från den tid, sådan disposition
ägt rum, tills insättning åter skett, och utgå efter den räntesats, som Sveriges
Riksbank vid varje tid tillämpade å lån med högst tre månaders löpelid
mot pant av aktier, dock högst sex procent.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Styrelsen holle för troligt, att bankens preferensaktier inom ganska kort
tid skulle kunna utbytas mot förlagsbevis eller avyttras och Aktiebolaget Webes
nu ifrågasatta lån hos riksgäldskontoret därmed infrias.

Med överlämnande i avskrift av bankens nu återgivna framställning hava
fullmäktige i riksgäldskontoret i skrivelse den 18 februari 1937 bragt förevarande
fråga under Kungl. Maj:ts prövning.

Fullmäktige hava därvid erinrat örn, att i Kungl. Maj:ts proposition nr
198 till 1934 års riksdag angående överförande från Aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 till riksgäldskontoret av belåningar av vissa engagemang
(bl. a. tillskottsbevisen i Wermlands Enskilda Bank) lämnats en redogörelse
för en framställning från Aktiebolaget Jämtlands Folkbank till Kreditkassan
örn dess medverkan till sådan förändring av bankens tillskotts- och aktiekapital,
att tillskottskapitalet skulle helt avvecklas, aktiekapitalet nedsättas från
6 till 3 miljoner kronor och preferensaktier utfärdas till ett belopp av 1 miljon
kronor. Förändringen skulle för Kreditkassans vidkommande medföra, att
det lån mot tillskottsbevis å resterande 2,400,000 kronor, som utestode till ett
bankens dotterbolag, och Jämtlands Folkbanks motsvarande tillgodohavande
hos Kreditkassan skulle nedsättas till högst 1 miljon kronor samt hypoteket
för lånet ersättas med ett mot det nedsatta beloppet svarande nominellt
belopp preferensaktier i banken. Kreditkassans styrelse hade funnit sig kunna
bifalla bankens framställning. Vederbörande departementschef hade i
berörda proposition anfört, att, därest omförmälda förändring av Kreditkassans
engagemang i Aktiebolaget Jämtlands Folkbank (vilket i propositionen
föreslogs skola övertagas av riksgäldskontoret) komme till stånd, borde
överförandet till riksgäldskontoret självfallet avse Kreditkassans belåning
av preferensaktier i banken och däremot svarande insättning. I sitt utlåtande
nr 33 över ifrågavarande proposition nr 198 hade bankoutskottet angående
berörda omläggning av Kreditkassans engagemang i Aktiebolaget Jämtlands
Folkbank endast uttalat, att det finge beaktas, att vid engagemangets
övertagande av riksgäldskontoret säkerheten skulle komma att utgöras av
preferensaktier i stället för tillskottsbevis. I skrivelse nr 233 hade riksdagen
anmält, att riksdagen, under åberopande av innehållet i bankoutskottets berörda
utlåtande, bifallit propositionen nr 198.

Vad angår den av Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag gjorda framställningen
hava fullmäktige framhållit, att då den av banken nu ifrågasatta rekonstruktionsplanen
innebure en viss försämring av säkerheten för den del
av statens fordran, som komme att kvarstå efter planens genomförande, fullmäktige
ej funnit sig äga befogenhet att fatta beslut i frågan utan velat
hänskjuta densamma till Kungl. Majit och riksdagen för avgörande. Med
hänsyn till att statens engagemang hos Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag
efter den tilltänkta rekonstruktionen skulle komma att begränsas till
högst 4 miljoner kronor i stället för för närvarande över 12 miljoner kronor
och då bankstyrelsen därjämte framhållit, att Aktiebolaget Webes nu ifrågasatta
lån hos riksgäldskontoret syntes kulma komma att infrias inom ganska

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

5

kort tid, ansåge sig fullmäktige kunna för sin del tillstyrka bankens förevarande
framställning. Fullmäktige hava därför hemställt, att Kungl. Majit
ville framlägga frågan för den nu församlade riksdagen.

Bank- och fondinspektionen har, efter remiss, i ett den 5 mars 1937 avgivet
utlåtande anfört, att inspektionen funne det synnerligen önskvärt, att Wermlands
Enskilda Bank Aktiebolag för slutförande av bankens sanering bereddes
det bistånd från riksgäldskontorets sida, varom banken gjort framställning.

Vid rekonstruktionen av Wermlands Enskilda Bank erhöll banken eidor-Departement*-derlig förstärkning av grundfonden genom utställande av tillskottsbevis, vilka che1enövertogos
av det för ändamålet bildade Aktiebolaget Webe som belånade bevisen
främst i Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. De av Aktiebolaget
Webe hos kassan upplånade, till bankens förfogande ställda medlen insattes
i kassan å bankens konto. De lia aldrig behövt tagas i anspråk och enligt
särskilt avtal har ränta icke räknats å dem eller å lånen. År 1934 har ifrågavarande
belåning av tillskottsbevis och däremot svarande insättningar —
balanserande med vardera 12.4 miljoner kronor — överflyttats från Kreditkassan
till riksgäldskontoret.

Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag har nu, enligt den föreliggande
framställningen, för avsikt att — sedan viss del av det utestående tillskottskapitalet
återbetalats, varigenom, bland annat, riksgäldskontoret skulle erhålla
1.6 miljon kronor i avräkning på Aktiebolaget Webes lån — nedsätta
bankens grundfond till ungefär hälften av dess nuvarande belopp samt av
det därigenom frigjorda beloppet gälda, bland annat, riksgäldskontorets återstående
fordran av Aktiebolaget Webe. På grund av banklagens föreskrifter
om inlåningens förhållande till fonderna är det emellertid nödvändigt att
grundfonden samtidigt ökas. I sådant hänseende ämnar styrelsen föreslå
dels nyteckning av visst mindre belopp stamaktier, dels ock nyemission av
4 miljoner kronor preferensaktier med 5 procent ackumulativ utdelning att
till erforderlig del användas för utbyte i görligaste omfattning av bankens
nu utelöpande 3,645,000 kronor 5 procents förlagsbevis. Banken har hemställt
att riksgäldskontoret, under förutsättning att angivna åtgärder vidtagas,
ville dels utfästa sig att till parikurs belåna de preferensaktier, som
Aktiebolaget Webe kan komma att teckna, dels ock i samband därmed medgiva
alt valutan för Aktiebolaget Webes lån insättes på räkning i riksgäldskontoret
för banken under vissa i framställningen angivna villkor.

Det utbyte av det åt Aktiebolaget Webe lämnade lånet med pant av tillskottsbevis
mot ett lån med pant av preferensaktier, varom banken gjort
framställning, skulle medföra en viss försämring av säkerheten för riksgäldskontorets
fordran bos bolaget. Även med beaktande av att statens engagemang
för bankens rekonstruktion samtidigt skulle begränsas till ett belopp
av 4 miljoner kronor mot för närvarande över 12 miljoner kronor, kan
lämpligheten av det av banken äskade medgivandet därför bli föremål för

Bihanr) till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 288. 4

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 288-

tvekan. Då, såsom av bank- och fondinspektionen framhållits, ett slutförande
av bankens sanering synes önskvärt och då vidare anledning synes
föreligga att förvänta, att det fortsatta statsengagemanget för banken skall
kunna bliva av kort varaktighet, har jag likväl funnit mig böra tillstyrka bifall
till framställningen. Mot yrkandet att tillgodohavandet för lånet må
innestå å räkning i riksgäldskontoret på de villkor banken föreslagit synes
intet vara att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att riksgäldskontoret — under förutsättning att Wermlands
Enskilda Bank Aktiebolag rekonstrueras på sätt i det
föregående angivits och att Aktiebolaget Webes lån hos
riksgäldskontoret återgäldas — må intill ett belopp av
4,000,000 kronor till parikurs belåna de preferensaktier, som
Aktiebolaget Webe kan komma att teckna för ökande av
Wermlands Enskilda Bank Aktiebolags grundfond, ävensom
på räkning i riksgäldskontoret för bankens räkning såsom
insättning mottaga valutan för Aktiebolaget Webes lån,
allt på villkor som ovan omförmälts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

377688. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.