Kungl. Majlis proposition nr 279.
1
Nr 279.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anslag
till folkpensioner och invalidunderstöd m. m.;
given Stockholms slott den 19 mars 1937.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inf ör Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å
Stockholms slott den 19 mars 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Departementschefen, statsrådet Möller, anför efter gemensam beredning
med chefen för finansdepartementet:
I 1937 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkten 42, har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd för budgetåret
1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 134,900,0(X) kronor.
Jag anhåller nu att få återkomma till hithörande spörsmål.
Såsom i statsverkspropositionen erinrats, hava de nya bestämmelserna
örn folkpensionering trätt i kraft den 1 januari 1937. Enligt dessa bestämBihang
till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 279. 713 37
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 279.
meisel- skola kommun oell vad angår tilläggspension eller invalidunderstöd,
som keit eller delvis grundar sig å fastställelse av dylik förmån före nyssnämnda
dag, jämväl landsting bidraga med viss andel av kostnaderna för
utgående tilläggspensioner och invalidunderstöd. Återstående kostnader för
desamma liksom samtliga kostnader för i folkpensionerna ingående grundell
avgiftspensioner skola helt bestridas av staten, som därtill erhåller visst
årligt tillskott från folkpensioneringsfonden. För budgetåret 1936/1937 haltin
statens bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd anvisats ett förslagsanslag
av 53,050,000 kronor, avseende första halvåret 1937.
I skrivelse den 28 augusti 1936 har pensionsstyrelsen framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår. Styrelsen
anför därvid i huvudsak följande.
Enligt de beräkningar, som särskilda utskottet vid 1935 års riksdag låtit
verkställa, skulle samtliga folkpensioner, frånsett barntillägg, uppgå år 1937
till 142,000,000 och år 1940 till 160,000,000 kronor. Av nämnda belopp
skulle enligt samma kalkyler å landsting och kommuner belöpa 24,000,000,
respektive 22,000,000 kronor. Statens andel i folkpensionerna, frånsett barntilläggen,
skulle sålunda enligt nämnda utskott under kalenderåren 1937 och
1940 uppgå till 118,000,000, respektive 138,000,000 kronor. Antager man en
jämn kostnadsökning under åren 1937-^1940, utvisa dessa utskottets kalkyler
en årlig ökning av statens andel på omkring 6,670,000 kronor. Statens
andel budgetåret 1937/1938 borde då kunna erhållas genom att öka beloppet
för kalenderåret 1937, 118,000,000 kronor, med hälften av 6,670,000 kronor,
och skulle sålunda kunna beräknas till i runt tal 121,300,000 kronor.
Utskottets beräkningar skulle visserligen enligt av pensionsstyrelsen tidigare
— i anslutning till anslaget för budgetåret 1936/1937 — verkställda och
av statsmakterna godkända kalkyler innebära en säkerhetsmarginal beträffande
statens andel å omkring 3,500,000 kronor per år, men å andra sidan borde
enligt samma kalkyler den på grundval av utskottets beräkningar för budgetåret
1937/1938 erhållna statens andel ökas med ett lika stort belopp,
motsvarande till nämnda budgetår uppskjutna pensionsutbetalningar, avseende
budgetåret 1936/1937. Till det beräknade beloppet, 121,300,000 kronor, torde
man därför endast behöva lägga statens andel i barn tilläggen för att erhålla
det inalles till folkpensioner för budgetåret 1937/1938 erforderliga anslaget.
Beräknas statens andel i barntillägg nästa budgetår till dubbelt så stort
belopp som första halvåret 1937, eller till 2,600,000 kronor, blir sålunda det
erforderliga anslaget 123,900,000 kronor.
I likhet med vad Kungl. Maj:t för innevarande budgetår medgivit, torde
kostnaderna för undersökningar å sjukvårdsanstalt jämlikt föreskrifterna i
31 § fjärde stycket lagen örn folkpensionering få bestridas från här avsedda
anslag. Från anslaget torde dessutom, liksom hittills från motsvarande anslag
_ till pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring,
få bestridas även det relativt obetydliga statsbidraget till den allmänna
frivilliga pensionsförsäkringen. Detta statsbidrag har i det närmaste
utgjort för år 1934 1,800 kronor och för år 1935 2,400 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts har pensionsstyrelsen hemställt,
dels att till bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd måtte för budgetåret
1937/1938 anvisas ett förslagsanslag av 123,900,000 kronor, dels ock att
av nämnda anslag måtte få gäldas kostnaden för statens bidrag till den allmänna
frivilliga pensionsförsäkringen.
3
Kungl. Majus proposition nr 279.
Mot pensionsstyrelsens beräkningar har jag i och för sig intet att erinra.
Emellertid hava efter dessa beräkningars framläggande inträffat omständigheter,
som äro av beskaffenhet att böra föranleda höjning av det av pensionsstyrelsen
äskade beloppet.
Till en början vill jag erinra, att Kungl. Majit den 30 december 1936 beslutat
avlåta proposition (nr 15) till riksdagen med förslag till vissa ändringar
i 1935 års lag örn folkpensionering. Detta förslag, som avser genomförande
från och med den 1 januari 1938 av en gradering av folkpensionerna
efter dyrorter, överensstämmer till sina grunder med det förslag i ämnet,
vilket förelädes fjolårets riksdag genom proposition den 10 mars 1936 (nr
182). Förslaget innebär sålunda i huvudsak, att tilläggspensionen må å
vissa dyrorter utgå med förhöjt belopp, dock högst 450 kronor för pensionstagare
enligt den nya lagen och 500 kronor för pensionstagare enligt den
gamla lagen. Ett bifall till detta förslag beräknas för de närmaste åren
medföra en total kostnadsökning av 21,000,000 kronor per år. Av denna
kostnadsökning skulle något över hälften eller cirka 11,000,000 kronor bestridas
av vederbörande dyrortskommuner och landsting enligt i propositionen
närmare angivna grunder, medan återstående 10,000,000 kronor skulle
gäldas av staten. Då emellertid dyrortsgraderingen icke avses träda i kraft
förrän den 1 januari 1938, skulle den därav föranledda ökningen av ifrågavarande
anslag för nästa budgetår kunna begränsas till 5,000,000 kronor.
Vidare bör i detta sammanhang beaktas, att Kungl. Majit förut denna
dag på min hemställan beslutat att till riksdagen avlåta proposition (nr 276)
med förslag till lag örn barnbidrag m. m. I denna proposition föreslås, att
bidrag av allmänna medel skall enligt vissa närmare angivna normer utgå
till uppehälle och uppfostran åt barn, vars föräldrar, adoptivföräldrar, fader,
adoptant eller adoptants make avlidit, eller vars fader, styvfader, moder,
adoptant eller adoptants make är arbetsoförmögen. Såsom arbetsoförmögen
skall anses den, som på grund av varaktig oförmåga till arbete är berättigad
till folkpension enligt lagen örn folkpensionering. Bidragen förutsättas även
bliva graderade efter dyrorter enligt enahanda grunder som tilläggspensionerna
jämlikt nyssnämnda lag. Hithörande ärenden skola handläggas av pensionsstyrelsen
och pensionsnämnderna.
De totala årskostnaderna för ifrågavarande bidrag uppskattas till omkring
18,900,000 kronor samt föreslås fördelade å stat och kommun enligt samma
grunder som tilläggspensionerna. Statens årliga andel av dessa kostnader
beräknas i enlighet härmed uppgå till omkring 15,800,000 kronor. Då ifrågavarande
barnbidragsbestämmelser icke avses träda i kraft förrän den 1
januari 1938, skulle alltså hälften av sistnämnda belopp eller 7,900,000 kronor
erfordras för ändamålet under nästa budgetår. Härifrån bör emellertid avdragas
ett belopp av 1,300,000 kronor, vilket av pensionsstyrelsen beräknats
åtgå för barntillägg enligt 43 § folkpensioneringslagen under första halvåret
1938. Den för nästa budgetår av barnbidragen föranledda kostnadsökningen
skulle sålunda uppgå till 6,600,000 kronor.
I propositionen nr 276 framlägges även förslag rörande förskottering genom
Departements
chefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 279.
det allmännas försorg av fader enligt rättens beslut eller skriftligt avtal
åliggande underhållsbidrag till barn. Dylikt förskott skall i första hand
bestridas av vederbörande kommun. För vad kommunen icke kunnat indriva
av barnafadern äger den kalenderårsvis i efterskott utfå ersättning av staten
med 3U. Med hänsyn härtill och då även detta förslag avses träda i tilllämpning
först från och med den 1 januari 1938, behöva statsmedel för
ifrågavarande ändamål icke äskas för nästa budgetår.
Kostnaden för statens andel i förenämnda barnbidrag synes på grund av
dessas karaktär lämpligen böra bestridas från förevarande anslag. Detsamma
gäller de av pensionsstyrelsen berörda kostnaderna för undersökningar å
sjukvårdsanstalt samt för statens bidrag till den allmänna frivilliga pensionsförsäkringen,
ehuru några särskilda belopp icke behöva beräknas för dessa
ändamål. Vid sådant förhållande skulle alltså sammanlagda medelsbehovet
för nästa budgetår under förevarande anslagspunkt uppgå till (123,900,000 +
5,000,000 + 6,600,000) 135,500,000 kronor. Anslaget torde, med hänsyn till
dess vidgade användning, framdeles böra benämnas »Bidrag till folkpensioner
och invalidunderstöd m. m.».
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
till Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m. för
budgetåret 1937/1938 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 135,500,000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-liegenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Henry Rooth.
Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.