Kungl. Maj:ts proposition nr 251,

1

Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till fortlöpande
konjunkturundersökningar; given Stockholms
slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

1 riksstaten för löpande budgetår har under sjunde huvudtiteln anvisats
ett reservationsanslag av 60,000 kronor till fortlöpande konjunkturundersökningar.
Motsvarande anslag har i årets statsverksproposition upptagits med
ett beräknat belopp av 100,000 kronor. Jag anhåller att nu la förelägga
Kungl. Majit slutligt förslag till anslagsäskande för ifrågavarande ändamål
för nästföljande budgetår.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 251.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Sedan 1936 års riksdag bifallit ett av Kungl. Maj:t i proposition nr 215
framlagt förslag om anslag till fortlöpande konjunkturundersökningar, har
Kungl. Majit den 12 juni 1936 anbefallt socialstyrelsen, statistiska centralbyrån
och kommerskollegium att utse vardera en representant i en nämnd
för berörda undersökningsarbeten samt hemställt till fullmäktige i riksbanken
att utse en representant för banken i sagda nämnd.

Till följd härav hava till ledamöter utsetts cheferna för nämnda ämbetsverk
eller, vid förhinder för verkschef, den byråchef i verket som verkschefen
därtill utser. För riksbanken har till ledamot av nämnden utsetts riksbankschefen.

Genom beslut den 16 oktober 1936 har Kungl. Majit därefter uppdragit
åt nämnden att verkställa fortsatt utredning rörande formerna för konjunkturinstitutets
verksamhet samt utarbeta och till Kungl. Majit avgiva förslag
till arbetsordning för institutet. För tiden för fullgörandet av berörda uppdrag
har Kungl. Maj :t tillika till adjungerade ledamöter i nämnden förordnat
representanter för olika av institutets arbete berörda institutioner och intressegrupper
samt för ekonomisk forskning.

Nämnden har nu i skrivelse den 3 mars 1937 inkommit med utlåtande i
ärendet av följande innehåll.

1. Konjunkturinstitutets arbetsuppgifter.

Frågan om inrättande av ett organ för konjunkturundersökningar väcktes
av arbetslöshetsutredningen i dess den 30 november 1934 avgivna slutbetänkande.
Enligt kommittén skulle detta organ hava till uppgift att till de
statliga och kommunala myndigheternas tjänst följa den ekonomiska och
sociala utvecklingen samt att till ledning för ekonomiskt-politiska avgöranden
göra den mera ingående, fortlöpande materialbehandling som kunde visa
sig behövlig. Som ett första led i utredningsorganets uppdrag syntes man,
enligt kommittén, få tänka sig, att det på begäran av exempelvis cheferna
för vissa departement, bankofullmäktige, riksgäldsfullmäktige, förlikningsman
i arbetstvister o. s. v. skulle göra de materialsammanställningar och
undersökningar som påkallades. Därjämte skulle utredningsorganets uppdrag
eventuellt även få tänkas omfatta en fortlöpande analys av den ekonomiska
utvecklingen och i övrigt sådant självständigt forskningsarbete, som
prövades nödvändigt för fullgörande av begärda undersökningar. Detta
forskningsarbete skulle i allt väsentligt inriktas på uppgifter av central betydelse
för bedömandet av den ekonomiska politikens förutsättningar och
verkningar.

Även de av chefen för finansdepartementet tillkallade sakkunniga för vissa
utredningar rörande Sveriges ekonomiska läge berörde i en den 18 december
1935 avlämnad promemoria frågan om tillskapandet av ett permanent organ
för vissa ekonomiska utredningar och påpekade därvid en rad spörsmål av
betydelse för den ekonomiska politikens utformning på längre sikt, vilka
enligt de sakkunnigas mening syntes kräva ett mera fortlöpande utredningsarbete.

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

3

I propositionen till 1936 års riksdag om anvisande av anslag till fortlöpande
konjunkturundersökningar anförde föredragande departementschefen,
biand annat, att behovet av utredningar i skilda ekonomiska frågor rörande
den ekonomiska utvecklingen överhuvud inom statsförvaltningen kommit
att framstå som allt mera trängande. En aktuell och ingående kunskap om
konjunkturläget, som, om den än icke berättigade till prognoser, likväl beredde
de för den ekonomiska politiken ansvariga tillfälle att bilda sig en uppfattning
om de olika utvecklingsmöjligheter varmed man hade att räkna,
vore givetvis av stor vikt vid alla strävanden att mildra konjunkturväxlingarnas
styrka. Men även till stöd för allmänna näringspolitiska åtgärder
utan konjunkturell inriktning vore det värdefullt att äga tillgång till en allmän
översikt över de ekonomiska utvecklingstendenserna, grundad på undersökningar,
vid vilka av olika institutioner insamlat statistiskt material utnyttjades.
Behov förelåge av en organisation, som gåve tillgång till en sammanfattande,
vetenskapligt grundad bearbetning av materialet.

Det antyddes även av departementschefen, att en dylik organisation skulle
kunna komma att fylla en uppgift jämväl med avseende å sådana ekonomiska
utredningar, som uppdragas åt särskilda kommittéer och sakkunniga
eller åt de statistiska verken. Ett organ för samarbete mellan dessa verk och
med överblick över tillgängligt material och pågående undersökningar syntes
kunna biträda vid planläggning av dylika utredningar och bidraga till
en rationalisering av ett ofta splittrat och därigenom fördyrat utredningsarbete.

Vid övervägande av frågan örn institutets arbetsuppgifter hava vi funnit
oss böra, i anslutning till den ståndpunkt departementschefen intagit i propositionen,
förorda, att institutets verksamhet i första hand begränsas till
fortlöpande undersökningar rörande den ekonomiska utvecklingen. Dessa
undersökningar skola avse att klarlägga de faktorer, som äro verksamma i
konjunkturförloppet, samt att belysa utvecklingstendenserna på kort och
lång sikt. Vi vilja därvid erinra om det nära samband, som råder mellan
ovan antydda konjunktur- och trendundersökningar, enär det för ett bedömande
av konjunkturutvecklingen är nödvändigt, att tendenserna på lång
sikt likaväl som de strukturella förändringarna klarläggas.

Vad angår den förut diskuterade frågan om institutets möjligheter att i
vissa frågor av ekonomisk-statistisk natur biträda kommittéer och sakkunniga
samt att på uppdrag av statliga myndigheter verkställa vissa specialutredningar
vilja vi i anslutning till departementschefens nyss åberopade
yttrande framhålla, alt i den mån institutets arbete utvecklas, förutsättningar
torde skapas för en utvidgning av dess verksamhetsområde till att omfatta
jämväl berörda uppgifter. Sannolikheten talar för att institutets fortlöpande
utredningsverksamhet i praktiken på ett naturligt sätt framgent skall kunna
utbyggas med ifrågavarande rådgivande verksamhet såväl som med smärre
specialutredningar. För närvarande saknas emellertid anledning att gå närmare
in på frågan, huru denna institutets verksamhet skall organiseras.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

Konjunkturundersökningar.

Det material, varav institutet är i behov för konjunkturundersökningarna,
torde i huvudsak kunna erhållas från de statistiska verken eller andra statliga
verk och inrättningar. Det torde även få förutsättas, att institutet genom
tillmötesgående från kommunala och privata institutioner samt enskilda företag
kan få tillfälle att utnyttja av dem insamlat material. En av institutets
första arbetsuppgifter lärer bliva att, i samråd med vederbörande, verkställa
en inventering av det statistiska material som finnes att tillgå i olika verk
och institutioner. För att exemplifiera arten av ifrågavarande material har
av sekreterarna utarbetats nedanstående redogörelse, vilken dock ej gör anspråk
på fullständighet.

Produktionen. Industriförbundet utarbetar och publicerar månatligen en
index för den totala industriella produktionen jämte indices för vissa viktigare
industrigrenar. Förbundet har ifrågasatt en uppdelning av materialet
efter vissa konjunkturteoretiska synpunkter men har ansett det lämpligast
att låta en dylik bearbetning anstå tills ett blivande konjunkturforskningsinstitut
fått tillfälle att uttala sin mening i principfrågan. Produktionsindex
kompletteras av vissa kvantitetsuppgifter för tillverkningen inom järnindustrien
samt för produktionen av elektrisk energi. Det torde vara möjligt att
erhålla liknande uppgifter även från vissa andra industrier.

För byggnadsindustrien begränsa sig uppgifterna till socialstyrelsens kvartals-
oell årsstatistik över byggnadsverksamheten för bostadsändamål samt
till styrelsens årsstatistik över kommersiell och industriell byggnadsverksamhet.
I denna ingå dock ej några värdeuppgifter.

Vad jordbruket beträffar har bristen på statistik rörande den ur konjunktursynpunkt
viktiga animaliska produktionen varit kännbar. Med utnyttjande
av de uppgifter, som inflyta från de i samband med den statliga regleringen
på ifrågavarande område bildade riksorganisationerna, bör denna lucka
kunna fyllas. En bearbetning av detta material har redan påbörjats inom
lantbruksstyrelsen. Vissa principfrågor i berörda avseende torde dock lämpligen
böra lösas under institutets medverkan.

Ovannämnda statistiska uppgifter rörande produktionen, vilka inflyta månads-
eller kvartalsvis, kompletteras av industri- och jordbruksstatistikens
årssiffror.

Statistiska uppgifter över industriens orderstock och lager saknas, och
möjligheten att åstadkomma en dylik statistik kan ej nu bedömas. Det torde
emellertid vara möjligt att i viss utsträckning erhålla uppgifter, vilka kunna
giva stöd för omdömen rörande förändringarna i antydda avseenden.

Handelsomsättning o. d. Vissa uppgifter rörande handelsomsättningen med
utlandet sammanställas månadsvis av kommerskollegium. Dessa uppgifter
avse kvantiteten — i vissa fall värdet — av de viktigare varorna samt värdet
av den totala importen och exporten med fördelning på varugrupper. Dessutom
föreligga månatligen värdeuppgifter rörande totala utrikeshandeln med
fördelning på samtliga länder samt med uppdelning på vissa viktigare varugrupper
och länder. Vidare kunna månatliga uppgifter erhållas rörande den
utrikes sjöfarten. Kommerskollegii årsstatistik över utrikes handel och sjöfart
lämnar fullständigare uppgifter i här berörda avseenden.

Det material som föreligger angående den inrikes handelsomsättningen torde,
bortsett från kontrollstyrelsens försäljningsstatistik rörande spritdrycker
och tobaksmonopolets rörande tobaksvaror, huvudsakligen insamlas av pri -

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 251-

vata institutioner (t. ex. Affärsekonomiska forskningsinstitutet och Kooperativa
förbundet). För en komplettering av detta material är ett samarbete
med dylika institutioner och med privata företag nödvändigt. Vidare torde
statistik från järnväg, post och telegraf kunna utnyttjas för detta ändamål.
Av särskild betydelse i detta sammanhang är järnvägarnas statistik över
godstrafiken.

Arbetsmarknad och löner. Förutom årlig arbetsmarknads- och lönestatistik
utarbetas inom socialstyrelsen på grundval av uppgifter fran företagare
huvudsakligen inom de industriella näringsgrenarna kvartalsredogörelser för
arbetstillgång (s. k. konjunktursiffror), antal anställda arbetare (sysselsättningsindex)
samt utbetalda lönesummor (löneindex), vartill komma periodiskt
införskaffade uppgifter om utgjorda arbetstimmar. Nämnda data kompletteras
genom socialstyrelsens månatliga uppgifter rörande omsättningen vid
de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna samt örn antalet arbetslösa inom
fackföreningarna, varjämte statens arbetslöshetskommission varje månad
rapporterar antalet hjälpsökande arbetslösa.

Priser. Prisstatistiska uppgifter insamlas av kommerskollegium och socialstyrelsen
för indexberäkningar, vilka avse partipriser, resp. detaljpriser
(livsmedel, bränsle och lyse) och levnadskostnader. En partiprisindex utarbetas
även av professor G. Silverstolpe och publiceras i Finanstidningen.
På basis av socialstyrelsens material samt vissa direkt av banken insamlade
uppgifter utarbetar riksbanken ävenledes en levnadskostnadsindex. Svenska
Handelsbanken utarbetar och publicerar i tidskriften Index bl. a. importoch
exportprisindices. I detta sammanhang må nämnas, att kommerskollegium
för närvarande förbereder en utbyggnad och revision av sin partiprisindex.

Valuta-, penning- och kapitalmarknad. I bankinspektionens, bankföreningens
och riksbankens statistik finnas uppgifter att tillgå, som belysa den inhemska
penningmarknadens förändringar samt betalningsförhållandena till
utlandet. Dessa uppgifter kompletteras av kommerskollegii årliga beräkningar
av betalningsbalansen. Tillgängliga uppgifter rörande kapitalmarknaden
omfatta affärs- och sparbankernas in- och utlåning (den officiella bank- och
sparbanksstatistiken), emissioner och amorteringar av obligationer (bankföreningens
statistik) samt omsättningen och kursrörelserna på fondbörsen.

Finansväsen. Statistiska centralbyrån utger en årlig statistik över skattetaxeringarna.
Inom riksräkenskapsverket verkställes månatlig redovisning av
inkomsttillflödet å riksstatens inkomsttitlar, och av samma ämbetsverk publiceras
årligen sammanställningar av statens inkomster och utgifter.

Vid en fortlöpande analys av konjunkturförloppet måste man utgå från
frågeställningar, vilka äro grundade på konjunkturteoretiska överväganden.
Detta krav innebär ej, alt man på förhand skall binda sig för en bestämd
kombination av vissa ur konjunktursynpunkt relevanta ekonomiska data.
Under olika konjunkturfaser ändras utgångspunkterna för analysen, och
man måste därför vara oförhindrad att även ändra frågeställningarna med
växlingarna i konjunkturläget. I en dylik analys är användbarheten av indexserier
begränsad. Detta gäller särskilt konjunktur- och affärsindices, vilka
utgöra en kombination av indices för sådana ekonomiska data, som visa ett
likartat förlopp under en konjunkturcykel. Dylika indexserier lia nämligen
i regel endast symtomatisk karaktär och lämna ej det statistiska underlaget
lör en analys av orsakssammanhangen. Konjunkturläget torde bättre kunna

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 251-

bedömas genom ett studium av exempelvis de relativa priserna, förskjutningarna
i produktionsvolymen på olika områden eller spänningen mellan olika
slag av räntesatser.

Det torde utan vidare vara klart att materialbehandlingens första och viktigaste
uppgift är att klarlägga förlopp och orsakssammanhang samt att bedöma
tendensernas riktning och styrka inom skilda områden. Därefter skola
resultaten av analysen sammanföras och kombineras i syfte att så vitt möjligt
giva en helhetsbild av konjunkturläget genom att belysa de relativa förskjutningarna
och spänningsförhållandena mellan den ekonomiska verksamhetens
olika grenar.

Som ett led i konjunkturanalysen ingår ett studium av hur konjunktur vågorna
under rådande förhållanden sprida sig på den inhemska marknaden.
En faktor av betydelse för konjunkturspridningen äro förändringar i utlandets
efterfrågan. Förskjutningar inom utrikeshandeln samt i kapitalrörelsernas
riktning och karaktär äro jämväl symtomatiska för den inhemska konjunkturutvecklingen.
Det är därför nödvändigt att den internationella konjunkturutvecklingen
med stor uppmärksamhet följes, särskilt med hänsyn till
Sveriges ställning i densamma, samt att förbindelserna nied de utländska
marknaderna studeras. Detta innebär ej, att det utländska materialet skall
underkastas en bearbetning motsvarande den som verkställes för Sveriges vidkommande.
Rapporter från utländska konjunkturinstitut och andra institutioner
samt ekonomiska tidskrifter torde lämna tillräckligt material för ett
bedömande av den internationella konjunkturutvecklingen.

Uppmärksamhet måste också ägnas åt de konjunkturella inkomstförändringarnas
återverkan på konsumenternas efterfrågan. En uppgift för institutet
blir därför att undersöka möjligheterna att statistiskt belysa denna
företeelse, så att ett underlag erhålles för ett bedömande av de konjunkturella
förändringarna i konsumtionen. Som ett led i denna analys ingår en
undersökning av hur importens omfattning och sammansättning påverkas av
förändringar i inkomsterna.

Den viktigaste uppgiften för studiet av konjunkturförloppet blir dock att
belysa utvecklingen av investeringsverksamheten, varmed i detta sammanhang
avses den reala kapitalbildningen. Denna kan uppträda såsom en primär
faktor vid konjunkturomslag och ge impulser till en expansion eller
kontraktion av den ekonomiska verksamheten. Den kan också vara en sekundär
företeelse, orsakad av t. ex. en exportexpansion, och är då av intresse
även såsom symtom på förändringar i det allmänna konjunkturläget. Institutet
måste därför eftersträva att på detta område erhålla tillgång till det
statistiska material, som erfordras för ett bedömande av den reala kapitalbildningens
karaktär och omfattning. Häri bör ingå material för belysning
icke endast av redan verkställda investeringar utan även av företagarnas investeringsplaner,
exempelvis i form av uppgifter rörande byggnadskontrakt,
orderstocken inom speciellt järn- och stål- samt maskinindustrierna och dylikt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 251•

7

T rendunder sökningar.

Kännedomen om de trendmässiga förändringarna är en viktig förutsättning
för konjunkturanalysen. Undersökningar rörande utvecklingen och tendenserna
på lång sikt torde även ha ett självständigt praktiskt intresse, vilket
framhållits av bland annat sakkunniga för vissa utredningar rörande
Sveriges ekonomiska läge i deras ovan nämnda promemoria av den 18 december
1935, där även vissa spörsmål angivits, som enligt de sakkunnigas åsikt
borde särskilt beaktas i detta sammanhang.

Av de i promemorian ifrågasatta utredningarna synes oss undersökningen
rörande konsumtionsutvecklingen ha särskild betydelse för konjunkturundersökningarna
på grund av dennas nära samband med de konjunkturmässiga
förändringarna i inkomsterna och dessas återverkningar på
konsumenternas efterfrågan.

I detta sammanhang finnes anledning att överväga möjligheten att genom
institutets försorg fullfölja de av Stockholms högskolas socialvetenskapliga
institut upplagda beräkningarna av nationalinkomsten. Om så befinnes
böra ske, är det av vikt att beräkningarna utföras på sådant sätt att
resultaten bli snabbare tillgängliga än som är möjligt med den vid nämnda
undersökningar tillämpade metoden. En preliminär uppskattning, som ej
gör anspråk på fullständighet utan tar sikte på fluktuationerna i inkomsten,
synes lämplig. Till kontroll av denna kan en fullständigare uppskattning
av den totala nationalinkomsten företagas med vissa års mellanrum, exempelvis
vart femte år.

Bland hithörande problem, som lämpligen kunna upptagas till utredning,
må även nämnas frågan örn en undersökning av det monetära sparandets
omfattning och karaktär.

En undersökning, som föreslagits av sakkunniga för vissa utredningar rörande
Sveriges ekonomiska läge och som i viss utsträckning torde kunna erbjuda
en lämplig arbetsuppgift för institutet, är en utredning av tendenserna
i fråga om produktionens lokalisering.

Vid ett bedömande av den konjunkturella och — framför allt — den trendmässiga
utvecklingen måste hänsyn tagas till befolkningsutvecklingen
i avseende på såväl befolkningens antal som dess sammansättning,
varför även detta ämne bör bli föremål för uppmärksamhet från institutets
sida.

Då i de utlåtanden som avgivits av de statistiska verken med anledning av
en inom departementet upprättad promemoria i ärendet farhågor uttryckts
för vissa svårigheter i fråga örn dels arbetsuppgifternas avgränsning mellan
verken å ena sidan och institutet å andra sidan, dels utyttjandet av inom
dessa verk insamlat och bearbetat material, torde följande synpunkter böra
beaktas.

Vad avgränsningen av arbetsuppgifterna beträffar, vilja vi i detta sammanhang
endast uttala vår anslutning till den i departementspromemorian
intagna ståndpunkten, att institutets verksamhet icke bör medföra någon

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

rubbning i det hittillsvarande arbetet inom statsförvaltningen utan endast i
vissa avseenden bör komplettera detta.

I fråga örn materialanskaffningen bör institutet huvudsakligen anlita de
statistiska verken och andra materialinsamlande institutioner. Den allmänna
regeln torde kunna uppställas, att de statliga verken och institutionerna på
begäran skola tillhandahålla institutet det för dess arbete behövliga statistiska
materielet, i den mån dylikt material finnes tillgängligt. Vid tillämpningen
av denna regel måste självfallet hänsyn tagas till att verkens arbete och
formerna för dettas bedrivande icke få förryckas.

I det ovannämnda av arbetslöshetsutredningen framlagda förslaget till organisation
av den ekonomiska utredningsverksamheten sattes önskvärdheten
av en omfattande publiceringsverksamhet ifråga. Det betydelsefulla syntes
kommittén vara, att en fortlöpande konjunkturanalys gjordes till det allmännas
tjänst, icke att resultaten av denna publicerades. I ett flertal yttranden
av ämbetsverk och enskilda organisationer angående arbetslöshetsutredningens
förslag förordades emellertid, delvis under åberopande av svensk förvaltningspraxis,
att dylik publicering måtte ske framför allt på grund av behovet
av offentlig diskussion och kritik i föreliggande fall.

Till den sistnämnda uppfattningen ansluta vi oss i princip. Det synes
nämligen böra fastslås, att offentliggörandet av institutets arbetsresultat skall
gälla såsom en allmän regel. Beträffande arten av institutets publikationer
är i huvudsak intet att erinra mot den i departementspromemorian föreslagna
anordningen, att resultaten av inom institutet utförda undersökningar skoja
framläggas dels i en periodisk konjunkturöversikt, dels i en skriftserie
med monografier behandlande specialfrågor. I monografierna skulle offentliggöras
resultaten av trendundersökningarna och av mera omfattande specialutredningar,
verkställda i samband med konjunkturanalysen.

II. Konjunkturinstitutets organisation.

I den i ärendet avgivna propositionen uttalade sig departementschefen, i
huvudsaklig anslutning till det förslag som framlagts i den inom departementet
upprättade promemorian, för att utredningsverksamheten skulle anförtros
åt vetenskapligt skolad arbetskraft, som skulle utföra undersökningar
i samma relativt fria former som kommittéer eller särskilda sakkunnigberedningar.
Den nödvändiga kontakten med de statistiska verken, riksbanken
samt enskilda näringsorganisationer kunde erhållas genom den i promemorian
föreslagna anordningen, enligt vilken utredningsmännen skulle samarbeta
med och stå under inseende av en nämnd med representanter för nyssnämnda
verk och organisationer. Nämndens inflytande borde bidraga till att
trygga undersökningarnas objektivitet, samtidigt som den föreslagna organisationsformen
erbjöde garantier för verksamhetens självständighet.

Av vad som anföres i den i propositionen omnämnda departementspromemorian
såväl som i departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
rörande institutets organisation torde framgå, att institutet vore avsett att
drivas i möjligast fria former och att organisationens detaljer så småningom
borde växa fram ur en försöksvis anordnad verksamhet.

Kungl. Majlis proposition nr 251.

9

Med hänsyn härtill synes det icke lämpligt att redan nu fastställa en detaljerad
arbetsordning, som kunde komma att allt för mycket binda den blivande
nämnden i dess arbete. Det oss lämnade uppdraget att uppgöra förslag till
arbetsordning för institutet hava vi därför ansett innebära att genom angivande
av vissa riktlinjer för organisationen av ifrågavarande försöksverksamhet
söka uppdraga en ram, inom vilken institutets verksamhet lämpligen
skulle kunna bedrivas, till dess erfarenhet vunnits örn arbetsuppgifternas art
och omfattning.

Med hänsyn till omfattningen av institutets verksamhet och förvaltningen
av därtill anslagna medel vilja vi förorda, att den nämnd, som skall stå i
spetsen för institutet, erhåller ställning av en ansvarig styrelse. Därjämte
bör den tjäna som förbindelselänk mellan å ena sidan institutet och å andra
sidan de statistiska verken, övriga myndigheter och det privata näringslivet.
Den förra uppgiften kräver ett begränsat antal ledamöter, medan den andra
fordrar en vidsträckt representation. Båda dessa önskemål synas kunna tillgodoses,
örn nämnden begränsas till ett mindre antal, förslagsvis fem, ordinarie
ledamöter, och möjlighet beredes att därutöver såsom adjungerade ledamöter
tillkalla representanter för skilda intressen. Med »nämnden» avses i
det följande nyssnämnda fem ordinarie ledamöter.

Rörande nämndens sammansättning få vi hänvisa till att Kungl. Maj:t genom
beslut av den 12 juni 1936 redan genomfört den föreslagna ordningen
med representanter utsedda av de tre statistiska verken och riksbanken som
ledamöter av nämnden. Det synes oss lämpligt med ytterligare en ordinarie
ledamot, förordnad av Kungl. Maj:t. En av nämndens ledamöter förordnas
av Kungl. Majit att vara ordförande. Alla förordnanden böra ske tillsvidare.
Nämnden bör äga att utse en av ledamöterna att vid förfall för ordföranden
utöva ordförandeskapet.

Som adjungerade ledamöter torde böra tillkallas ett begränsat antal representanter
för olika intresseområden samt för nationalekonomisk och statistisk
forskning. Dessa ledamöter böra förordnas av Kungl. Majit. De adjungerade
ledamöternas uppgift skulle vara att underlätta institutets kontakt med näringslivet
m. m. samt att tillföra nämnden sakkunskap på skilda områden.
De böra inkallas till nämndens sammanträden vid behandling av frågor, som
beröra deras intresseområden, eller eljest i den mån nämnden finner lämpligt.
Nämnden bör även äga rätt att inkalla utomstående experter för överläggning.

Nämnden synes, som förut nämnts, böra fungera som institutets styrelse. I
föreliggande fall torde detta innebära, att den utöver fullgörandet av de administrativa
uppgifter, som normalt tillfalla styrelsen för ett verk eller en institution,
skall vara den instans, vilken i samråd med de hos institutet anställda
sakkunniga skall i stora drag planlägga institutets fortlöpande arbeten.
Det bör vidare tillkomma nämnden att, inom ramen av till disposition stående
medel, besluta örn igångsättande av trendundersökningar och övriga specialutredningar.
Nämnden skall vidare följa arbetets allmänna gang inom institutet
och tillse, att verksamheten bedrives i enlighet med uppgjorda arbets Bihang

till riksdagens protokoll 19117. I saini. Nr 271. "

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 251-

planer. Vidare bör det ankomma på nämnden att avgöra, huruvida och i
vad mån av institutet utförda utredningar skola publiceras. Detta innebär
givetvis icke, att nämnden skall bära ansvaret för den vetenskapliga behandlingen
av materialet eller för de slutsatser, som dragas härur, ty detta ansvar
måste, liksom fallet är med exempelvis signerade bilagor till kommittébetänkanden,
åvila författarna personligen.

I departementspromemorian har antytts, att det administrativa ansvaret för
nämndens och de sakkunnigas verksamhet borde åvila den av Kungl. Maj:t
tillsatta ordföranden i nämnden samt en av nämndens ledamöter, vilken skulle
förordnas som »rådgivande» ledamot. Detta synes innebära, att den senare
skulle mera i detalj följa arbetet och vara föredragande i nämnden. Alternativt
antydes i promemorian, att ifrågavarande uppgifter skulle kunna överlåtas
på en av de sakkunniga såsom föredragande i nämnden, varvid behovet
av en rådgivande ledamot skulle bortfalla. Det förefaller, som örn det vöre
lämpligast att åtminstone tills vidare hålla valet mellan dessa båda alternativ
öppet. Vid avgörandet torde hänsyn få tagas till de möjligheter som erbjuda
sig att förvärva för de olika uppgifterna lämplig personal. Vi vilja
dock framhålla, att det förslag rörande nämndens sammansättning som vi
i det föregående framlagt förutsätter, att även örn en av de sakkunniga skulle
utses att tjänstgöra såsom föredragande i nämnden, varmed skulle följa ställning
såsom föreståndare för institutet, denne icke erhåller ställning såsom
ledamot av nämnden.

Vad beträffar institutets personal, torde, såsom av departementschefen
framhållits, delade meningar ej råda örn, att utredningsverksamheten bör
anförtros åt vetenskapligt skolad arbetskraft, d. v. s. åt sakkunniga, med i
regel akademisk lärarkompetens, vilka böra förordnas av Kungl. Maj:t. Antalet
sakkunniga torde tillsvidare kunna begränsas till två.

De sakkunnigas medhjälpare böra utgöras av assistenter och amanuenser.
De fordringar, som i de särskilda fallen komma att ställas på dessa, torde
bliva växlande, varför det knappast torde vara behövligt eller ens lämpligt
att för dem uppställa bestämda formella kompetensvillkor. Det synes dock
önskvärt, att åtminstone en av dem avlagt filosofie licentiatexamen i statistik
eller därmed jämförligt prov på teoretiska kunskaper i detta ämne. Assistenter
och amanuenser, vilkas antal ej torde behöva på förhand fixeras, böra
utses av nämnden, vilken även bör äga anställa räkne- och skrivbiträden i
den omfattning arbetet kräver.

Rörande de sakkunnigas och den övriga vetenskapligt kvalificerade personalens
anställningsförhållanden dela vi den uppfattning, som kommit till uttryck
i departementspromemorian, att en viss grad av rörlighet är nödvändig
på grund av arbetets speciella art och dess krav på ständig och hög effektivitet
hos den ledande personalen. Ehuru åtskilliga betänkligheter framförts
mot förordnande på korta, begränsade tidsperioder, vilja vi, såvitt angår de
sakkunniga, förorda en anställningsform, som i huvudsak ansluter sig till
en dylik ordning. De sakkunniga böra enligt vår mening anställas för en
period av intill fyra år med möjlighet till successiv förlängning på ytterligare

Kungl. Maj:ts proposition nr 251-

11

högst sex år och med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Assistenter
och amanuenser böra anställas tillsvidare.

I fråga om arvodena till de sakkunniga samt assistenterna och amanuenserna
torde det vara lämpligt att lämna möjligheten öppen för variationer
inom vissa gränser. Vid lönesättningen bör hänsyn tagas till arbetets art och
de möjligheter detta erbjuder såväl till speciminering för akademiska lärarebefattningar
som till meritering för vissa administrativa tjänster. Vad de
sakkunniga beträffar synas arvodesbeloppen böra utgå med av Kungl. Maj:t
fastställt belopp mellan 6,000 och 10,000 kr. per år. I anslutning härtill torde
assistenternas och amanuensernas arvoden kunna variera mellan 3,000
och 6,000 kr. allt efter vederbörandes kvalifikationer samt arbetets art och
omfattning. I fråga om räkne- och skrivbiträdena torde anställningsvillkoren
få fastställas i överensstämmelse med de villkor, som äro gällande för motsvarande
befattningar i statens ämbetsverk. Hänsyn bör emellertid därvid
tagas till att arbetet för kanslipersonalen i stor utsträckning blir av krävande
natur.

Beträffande slutligen de ersättningar, som böra bestämmas för nämndens
ledamöter, har i departementspromemorian räknats med att till ordföranden
skulle utgå ett årsarvode och till ledamöterna dagarvode i enlighet med de i
kommittékungörelsen meddelade grunderna. Då man torde få räkna med att
vissa fortlöpande administrativa uppgifter komma att falla på nämndens
ordförande, finna även vi skäl kunna anföras för att ersättningen till ordföranden
utgår i form av årsarvode med visst av Kungl. Maj :t bestämt belopp.
Till de övriga ordinarie ledamöterna av nämnden liksom till de adjungerade
ledamöterna synes ersättningen lämpligen kunna bestämmas att utgå
antingen enligt de grunder som innefattas i kommittékungörelsen eller ock
med ett av Kungl. Maj :t fastställt särkilt arvodesbelopp för sammanträdesdag.

Till den som i enlighet med vad här ovan föreslagits förordnas att vara
föredragande i nämnden bör utgå ett årsarvode av förslagsvis 3,000 kronor.

Innan någon erfarenhet vunnits rörande den nya organisationen och den
tid som kräves för att igångsätta de planerade utredningsarbetena, är det givetvis
förenat med svårigheter att uppgöra beräkningar rörande kostnaderna
för institutets verksamhet. Med ledning av det förut anförda har emellertid
uppgjorts följande preliminära kalkyl för de kostnader institutet kan antagas
komma att draga under det första året av dess verksamhet:

Nämnden: ordförande och övriga ledamöter, arvoden .... kronor 5,000

» föredragande, arvode ........................ » 3,000

2 sakkunniga, arvoden ................................ >• 18,000

1 assistent, arvode .................................... » 6,000

2 amanuenser, arvoden ................................ » 6,000

4 räkne- och skrivbiträden, löner, inkl. dyrtidstillägg ...... » 12,000

Publikationstryck .................................... » 6,000

Inventarier och litteratur (delvis engångskostnader) ...... » 15,000

Expenser m. m....................................... » 7,000

Summa kronor 78,000.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 251-

fr

Departements chefen.

Den av nämnden utarbetade organisationsplanen ansluter sig till det förslag
som låg till grund för propositionen till 1936 års riksdag. De modifikationer
i detta förslag som av nämnden förordats synas mig i huvudsak ändamålsenliga.
Jag finner det därför lämpligt, att den av nämnden framlagda
planen får tjäna till ledning vid uppbyggandet av ifrågavarande utredningsverksamhet.
Möjligheter till anpassning av anställningsformer och
anställningsvillkor samt av personalens sammansättning efter växlande förhållanden
med avseende å institutets arbetsuppgifter måste givetvis, vid en
verksamhet sådan som den här ifrågavarande, i viss utsträckning hållas
öppna.

Frågan om förordnande av ledamöter av nämnden, vilken nu kan upptagas
till avgörande, torde jag senare få anmäla för Kungl. Maj:t, varvid jämväl
spörsmålet om de föreskrifter, som böra meddelas i samband med att
institutets verksamhet igångsättes, torde få upptagas till övervägande.

Den av nämnden framlagda kostnadsberäkningen för ifrågavarande undersökningsverksamhet,
organiserad i enlighet med den av nämnden förordade
planen, slutar å ett belopp av 78,000 kronor för helt år. Med hänsyn till
att en betydande reservation kan väntas föreligga vid slutet av löpande budgetår,
torde anslaget för nästföljande budgetår kunna beräknas till ett något
lägre belopp, förslagsvis 50,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Fortlöpande konjunkturundersökningar under sjunde
huvudtiteln för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 50,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ragnar Sundén.

377596. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.