Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

1

Nr 224.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående restitution till
Stockholms högskola av erlagd arvsskatt; given Stockholms
slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Den 5 augusti 1936 avled f. d. justitierådet Carl Edvard Cassel, efterlämnande
såsom dödsbodelägare fyra brorsöner.

I ett den 16 januari 1936 upprättat, av dödsbodelägarna sedermera godkänt
testamente har Cassel i fråga om sin kvarlåtenskap förordnat, förutom att
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 224-

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

ur densamma skulle utgå vissa legat samt att arvsskatten för legaten skulle
bekostas av.boets medel, följande:

»Allt som återstår i mitt bo, sedan förestående bestämmelser blivit fullgjorda,
skall tillfalla Stockholms högskola och bilda en fristående fond eller
stiftelse, vars syfte skall vara att genom anslag till Stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen vid högskolan vara verksam för avdelningens utveckling
dock med beaktande i första hand av privaträttens utvecklingsbehov. Stiftelsen
skall stå under förvaltning av en styrelse, bestående av tre ledamöter,
nämligen avdelningens dekanus såsom ordförande samt de två övriga, vilka
böra vara bosatta i Stockholm eller dess närhet, valda för fem år i sänder,
den ena av Högsta Domstolen och den andra av Sveriges Advokatsamfund.
Denna styrelse skall fullt självständigt omhänderhava förvaltningen av stiftelsens
medel. Förvaltningen skall årligen granskas av två revisorer, som
utses av ordföranden i högskolans styrelse samt högskolans rektor och prorektor.
Dessa tre skola jämväl äga besluta angående ansvarsfrihet för stiftelsens
styrelse. Under de första tolv åren efter det stiftelsen kommit till
stånd bör behållna avkastningen av stiftelsens medel i sin helhet läggas till
kapitalet, dock att örn anslag skulle påkallas för någon för avdelningen särskilt
betydelsefull åtgärd, såsom exempelvis för att vid avdelningen binda
någon framstående docent, högst hälften av avkastningen må för ändamålet
tagas i anspråk, men sedan den sålunda angivna tiden gått till ända, må fonderingen
kunna inskränkas till en femtedel av avkastningen och överskottet
tagas i anspråk för engångs- eller årliga anslag till avdelningen.»

Enligt den av Stockholms rådhusrätts deputerade upprättade bouppteckningen
efter Cassel uppgick behållningen i boet till 2,096,877 kronor 83 öre.

Bouppteckningen har den 2 december 1936 inregistrerats vid Stockholms
rådhusrätt. Arvsskatt har därvid beräknats till sammanlagt 421,180 kronor,
därav belöpa 215,344 kronor å legaten, upptagna till ett värde av tillhopa
1,206,932 kronor, samt 205,836 kronor å Stockholms högskolas andel, upptagen
till 889,945 kronor 83 öre. Med avdrag av lösen, 150 kronor, har bouppteckningen
vid inregistreringen belagts med stämpel till belopp av 421,030
kronor. Då av nämnda lösen faller på högskolans andel 73 kronor, belöper
av stämpelavgiften på samma andel 205,763 kronor. Arvsskattebeloppet har
i sin helhet erlagts av Stockholms högskola. Det belopp, som slutligen tillfallit
Stockholms högskola, uppgår alltså till 468,765 kronor 83 öre.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 3 mars 1937 till finansdepartementet inkommen
skrivelse har styrelsen för Stockholms högskola, under åberopande
av de skäl som innehölles i skrivelsen vidfogat utdrag av protokoll, hållet
vid sammanträde med Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga
fakultet den 24 februari 1937, hemställt, att den på högskolans andel i kvarlåtenskapen
efter Cassel belöpande arvsskatten måtte restitueras till högskolan
och tillfalla den Casselska stiftelsen med rätt för stiftelsen att utan
någon tidsbegränsning taga i anspråk avkastningen på de restituerade medlen.

Innan jag redogör för innehållet i nämnda protokollsutdrag, ber jag få
erinra örn att för andel av kvarlåtenskap, som på grund av testamente tillkommer
bland andra akademi, allmänt undervisningsverk eller from stiftelse,
arvsskatt skall utgå efter klass II av den i 19 § förordningen den 19

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva intagna tariffen, varemot,
därest egendom tillfallit akademi, allmänt undervisningsverk eller from stiftelse
genom gåva, sådan gåva jämlikt 32 § i förordningen är fri från gåvoskatt.
: -rÄ]

I Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga fakultets berörda protokoll
har i huvudsak framlagts följande motivering för ifrågavarande framställning: Därest

högskolan i stället för genom testamente erhållit sin andel genom
gåva, skulle denna varit skattefri enligt 32 § förordningen om arvsskatt och
skatt för gåva. I det till grund för denna förordning liggande betänkandet
av 1910 motiveras denna skattefrihet med att dels avsikt att genom donationer
till fromma stiftelser eller andra välgörande eller allmännyttiga ändamål
kringgå bestämmelserna örn arvsskatt ytterst sällan torde vara för
handen, dels det torde kunna antagas, att benägenheten att genom gåvor understödja
sådana institutioner skulle i hög grad minskas, om på grund av
stränga bestämmelser om skatt på gåva en under alla förhållanden avsevärd
del av det skänkta beloppet skulle indragas till staten och att det vore av
synnerlig vikt, att den offervillighet, som visar sig i donationer till ifrågavarande
ändamål på allt sätt främjas och icke genom skattelagstiftningen
motarbetas.

Samtidigt som man av fiskaliska skäl icke vågat taga steget fullt ut och
genomföra en motsvarande allmän skattebefrielse även för testamente till
ifrågavarande allmännyttiga institutioner har det emellertid pekats på möjligheten
av ett efterskänkande av arvsskatten i särskilda fall. I statskontorets
yttrande över nyss berörda betänkande av 1910 förordades en sådan
metod: »Vill staten gynna någon institution, som den anser god, står alltid
anslagsvägen öppen eller den därmed likställda utvägen att i särskilda fall
efterskänka skatten. Begagnas någondera av dessa utvägar, har staten ständigt
i sin hand att bestämma, vilken grad av uppmuntran den anser varje
särskilt ändamål förtjäna.»

Högskolan har en gång tidigare i ett särskilt fall kommit i åtnjutande av
en dylik skattebefrielse. Genom testamente av bankdirektör E. Heckscher
och hans maka hade högskolan erhållit ett kapitalvärde av 1,792,726:25 kronor
och härför fått vidkännas en skatt av 215,124 kronor. Efter tvenne likalydande
motioner till 1919 års riksdag beslöt riksdagen, att den nämnda skatten
skulle restitueras till högskolan i den ordning § 49 mom. 1 förordningen
om arvsskatt och skatt för gåva föreskriver. Såsom skäl för bifall till motionärernas
förslag anförde statsutskottet i utlåtande nr 186 framför allt,
att Stockholms högskola genom omfattningen av den undervisningsverksamhet,
som där bedreves, måste anses komplettera universitetens verksamhet
och detta i så väsentlig grad, att, därest universiteten skulle nödgas övertaga
den av högskolan bedrivna undervisningen och examinationen, detta med
sannolikhet icke läte sig göra utan en avsevärd förstärkning av deras arbetskrafter
med därav följande ökade utgifter för statsverket. Genom beslut av
högskolans styrelse avsattes de restituerade skattemedlen för inrättande av en
professur inom den humanistiska ämnesgruppen.

Den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan har icke tidigare
erhållit något anslag av statsmedel. Avdelningens stat för 1937, som
balanserar på 179,640 kronor, upptager såsom inkomster dels tillgänglig avkastning
av fakultetens fonder 51,700 kronor, dels terminsavgifter 50,000
kronor och dels bidrag från Stockholms stad 77,940 kronor.

Den undervisning och examination för utbildande av ämbets- och tjänste -

4

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

män åt staten, som avdelningen bedriver, är högst betydande. Det gäller därför
örn avdelningens verksamhet, att den kompletterar universitetens i så
väsentlig grad, att därest dessa senare nödgades övertaga densamma, detta
icke läte sig göra utan en avsevärd förstärkning av deras arbetskrafter med
därav följande ökade utgifter för statsverket.

Sedan till belysande härav vissa uppgifter lämnats i fråga örn nyinskrivna
juris studerande samt avlagda juris kandidatexamina och kansliexamina under
den senaste tioårsperioden i Uppsala, Lund och Stockholm, har i protokollet
antecknats:

I nu föreliggande fall synes restitutionen böra avse det med donationen avsedda
ändamålet och de restituerade medlen tillfalla den Casselska stiftelsen.
Dock torde härutinnan en modifikation böra göras. Enligt testamentet skall
den behållna avkastningen av stiftelsens medel under de första tolv åren såsom
regel läggas till kapitalet. Det vore emellertid av synnerligen stor betydelse,
om avkastningen på de restituerade medlen kunde omedelbart tagas i anspråk
för avdelningens verksamhet. I främsta rummet må här nämnas behovet att
kunna understödja framstående juris kandidaters fortsatta vetenskapliga studier-
Den nuvarande bristen pa juris docenter gör omedelbara åtgärder i sådan
riktning särskilt påkallade och dessa stå även väl i överensstämmelse med
testamentet, som direkt nämner anställande av framstående docent såsom en
för avdelningen särskilt betydelsefull åtgärd.

Statskontoret har i ett den 4 mars 1937 avgivet utlåtande anfört följande:

Statskontoret, som utgår från att ämbetsverkets yttrande förväntas endast
beträffande frågan om återbäring i det föreliggande fallet av arvsskatt, får
erinra, att ämbetsverket i ett i viss mån likartat ärende rörande efterskänkande
till förmån för Gävle stads museum av arvsskatt efter Antonie Rettig
funnit sig av principiella skäl icke kunna tillstyrka, att arvsskatten efterskänktes,
men samtidigt förklarade att om, med hänsyn till förekommande
omständigheter, skäl ansåges föreligga för statsverket att bidraga till inrättandet
av ifrågavarande museum, ämbetsverket funne en riktigare väg vara
att anslag i vanlig ordning beviljades för ändamålet.

I huvudsak enahanda ståndpunkt måste ämbetsverket intaga jämväl i nu
förevarande fall. Ehuru statskontoret alltjämt av principiella skäl ställer
sig tveksamt mot eftergifter av detta slag, vill ämbetsverket dock, med hänsyn
till framställningens synnerligen behjärtansvärda syfte, icke motsätta
sig att Kungl. Majit i proposition till riksdagen föreslår att till återbäring av
erlagd stämpelavgift för^ Stockholms högskola under sjunde huvudtiteln för
budgetåret 1937/1938 måtte anvisas ett reservationsanslag motsvarande den
på högskolans andel belöpande arvsskattens belopp.

Den fond eller stiftelse, som genom ifrågavarande testamente upprättats vid
Stockholms högskola, har enligt testamentet till syfte att genom anslag till
högskolans stats- och rättsvetenskapliga avdelning vara verksam för avdelningens
utveckling. Det sålunda föreskrivna ändamålet måste anses synnerligen
behjärtansvärt. Utan bidrag från statsverkets sida har avdelningen
under en följd av år utövat en betydande verksamhet i det allmännas intresse.
Den undervisning och examination, som avdelningen bedriver, bland
annat för utbildning av ämbets- och tjänstemän åt staten, är av en omfatt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 5

ning, som väl motsvarar den vid universiteten bedrivna verksamheten av
liknande art.

Som sökanden erinrat, har riksdagen tidigare — med beaktande av Stockholms
högskolas arbete i statens intresse — funnit sig böra till högskolan
efterskänka arvsskatten å en högskolan tillfallen, med den nu ifrågavarande
jämförlig donation. Det synes mig, med hänsyn till vad jag nyss anfört, som
örn jämväl i förevarande fall starka skäl föreligga för att staten i någon
form understödjer det syfte, som avsetts med donationen. Jag finner det
visserligen tveksamt, huruvida ett sådant understödjande bör ske genom ett
bifall till framställningen om restitution av den erlagda stämpelavgiften eller
på sätt statskontoret föreslagit genom anvisande av ett särskilt anslag. Då
omständigheterna i föreliggande fall äro i huvudsak lika med dem, som voro
avgörande vid den av 1919 års riksdag medgivna restitutionen av stämpelavgift
för makarna Heckschers donation till högskolan, anser jag mig nu
böra förorda anlitandet av den förstnämnda utvägen. Restitutionen torde
böra avse den å högskolans andel av kvarlåtenskapen belöpande arvsskatten
med avdrag av därå beräknad bouppteckningsman, eller således 205,763
kronor.

Det restituerade beloppet bör tillfalla den Casselska stiftelsen och användas
för det med donationen avsedda ändamålet. På de av sökanden åberopade
skälen anser jag, att stiftelsen bör medgivas rätt att, utan hinder av testamentets
bestämmelser örn läggande av avkastningen till kapitalet under
viss tid, få omedelbart taga i anspråk avkastningen av det restituerade beloppet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av den arvsskatt, som Stockholms högskola erlagt efter
framlidne f. d. justitierådet Carl Edvard Cassel, ett belopp av
205,763 kronor må restitueras till högskolan och tillfalla den
av Cassel upprättade stiftelsen, med rätt för stiftelsen att
utan någon tidsbegränsning taga i anspråk avkastningen på
de restituerade medlen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Sundén.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 224.

2