12
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
Är 205.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående placering i lönehånseende
av jägmästaren i Hälsinglands revir E. Q.
Oldenburg; given Stockholms slott den 5 mars 1937.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d
Stockholms slott den 5 mars 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
fråga om placering i lönehänseende av jägmästaren i Hälsinglands revir
E. Q. Oldenburg och anför därvid:
Enligt 10 § av avlöningsreglementet den 15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän
vid domänverket skall tjänsteman vid tillträdet av ordinarie tjänst erhålla,
vare sig han förut innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löne
-
Kungl. Maj.ts proposition nr.205-
13
klassen för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i bland
annat 11 eller 12 § giva anledning till avvikelse härutinnan.
I 11 § stadgas, att, om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran
till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i
avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, den tid utöver
tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning,
må tillgodoräknas honom för bestämmandet av hans begynnelselön
i den ordinarie tjänsten och sedermera för hans uppfattning till högre löneklass.
I 12 § 1 mom. fjärde stycket föreskrives bland annat: Vid ordinarie tjänstemans
befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den mån så prövas
skäligt, för bestämmande av hans begynnelselön i den nya tjänsten och sedermera
för hans uppfattning till högre löneklass kunna tillgodoräknas honom
den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom
de närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra stat
uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning
finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid
befordringen tillträder.
I skrivelse den 2 november 1936 har jägmästaren i Hälsinglands revir E. Q.
Oldenburg — med förmälan att han räknat från och med den 1 november
1925 utnämnts till ordinarie tjänsteman (skogstaxator) vid domänverket och
den 13 februari 1931 befordrats till ordinarie jägmästare — hemställt, att
han för placering i löneklass räknat från tillträdandet av nyssnämnda jägmästarbefattning
måtte få tillgodoräkna sig jämväl tid, som han såsom ickeordinarie
tjänsteman på förordnande uppehållit jägmästartjänst. Över ansökningen
hava yttranden avgivits den 11 februari 1937 av domänstyrelsen
och den 27 i samma månad av kommunikationsverkens lönenämnd.
Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.
Oldenburg, vilken är född den 20 september 1883, förordnades till extra
jägmästare vid domänverket den 18 februari 1908 och från och med samma
dag såsom extra jägmästare å distrikt. Under den följande tiden till den 15
maj 1916 förrättade han utan avbrott tjänst vid verket bland annat under
sammanlagt 1 månad 20 dagar såsom tillförordnad jägmästare. Från sistnämnda
tidpunkt till den 22 april 1930, med avbrott allenast för tiden 15—
31 maj 1920, alltså praktiska taget oavbrutet under 13 år 10 månader och 21
dagar, bestred Oldenburg förordnande å ordinarie jägmästartjänst, huvudsakligen
— och alltsedan den 15 juni 1920 uteslutande — i Örbyhus revir.
Hans förordnande såsom jägmästare i Örbyhus revir upphörde såsom en
följd därav, att en sedan länge svävande fråga angående omreglering av
vissa revir inom dåvarande Stockholm—Gävle distrikt vann sin lösning.
Oldenburg utnämndes räknat från och med den 1 november 1925 till ordinarie
tjänsteman (skogstaxator) vid domänverket och fick därvid för placering
i löneklass tillgodoräkna föregående tjänstgöring såsom t. f. jägmästare
efter stadgat avdrag av tre år. Den 13 februari 1931 befordrades Oldenburg
till ordinarie jägmästare. Därvid tillgodoräknades honom jämlikt 12 $ l
mom. fjärde stycket i avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket
den tid utöver tre år, varunder han eller utnämningen den 1 november 1925
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 205-
till ordinarie tjänsteman vid verket bestritt förordnande såsom jägmästare,
och placerades han till följd därav från och med den 14 februari 1931 i 26:e
löneklassen, den lägsta för ordinarie jägmästare. Sedermera uppflyttades Oldenburg
den 1 oktober 1932 i 27:e och den 1 oktober 1935 i 28:e löneklassen.
Till stöd för sin ansökning har Oldenburg anfört, bland annat, att vid 1936
års riksdag bifallits en proposition om rätt för jägmästaren i Nyköpings revir
P. A. Bergstedt att efter befordran till jägmästare i sagda revir för uppflyttning
i löneklass få tillgodoräkna sig tjänstgöring som tillförordnad och biträdande
jägmästare.
Domänstyrelsen har i sitt yttrande framhållit, att tillämpning i detta fall av
avlöningsreglementets bestämmelser medfört en ogynnsam löneplacering för
Oldenburg. Styrelsen har därför, under hänvisning till Kungl. Maj:ts efter riksdagens
hörande (prop. nr 75/1936 p. 1; r. skr. nr 109) meddelade beslut den 3
april 1936 angående löneklassplacering för jägmästaren P. A. Bergstedt, funnit
sig böra på det sätt tillstyrka framställningen, att Oldenburg medgåves att
för placering i löneklass, räknat från tillträdandet av innehavande ordinarie
jägmästarbefattning, efter stadgat avdrag av tre år, tillgodoräkna nio år av
den tid han före tillträdandet av den ordinarie jägmästartjänsten tjänstgjort
såsom tillförordnad jägmästare vid domänverket.
Kommunikationsverkens lönenämnd har andragit i huvudsak följande.
Lönenämnden ansåge i likhet med domänstyrelsen, att Oldenburgs löneplacering
blivit relativt ogynnsam. Detta framginge tydligt vid en jämförelse
mellan det förevarande och det av domänstyrelsen åberopade fallet. Härom
finge följande anföras. Genom Kungl. Maj:ts beslut hade medgivits, att jägmästaren
P. A. Bergstedt finge för placering i löneklass vid tillträdandet av
ordinarie jägmästarbefattning tillgodoräkna nio år av den tid — sammanlagt
något över 12 år — han dessförinnan tjänstgjort såsom tillförordnad eller
biträdande jägmästare vid domänverket. Bergstedt hade konstituerats att
vara ordinarie jägmästare från och med den 1 april 1935 efter att dessförinnan
icke hava innehaft ordinarie anställning i verket. Från det Bergstedt
frånträtt sitt senaste jägmästarförordnande, till dess han utnämnts till ordinarie
jägmästare, hade förflutit en tid av 1 år 3 månader. I övrigt vore de i
här förevarande hänseende relevanta omständigheterna i de båda ärendena
påfallande lika. Därest Oldenburg i det förevarande ärendet i likhet med
Bergstedt hade blivit utnämnd till ordinarie jägmästare utan att dessförinnan
hava innehaft ordinarie anställning vid domänverket, och om han berättigats
att i motsvarande utsträckning som Bergstedt tillgodoräkna tidigare
tjänstgöring såsom tillförordnad jägmästare, skulle han redan vid utnämningen
hava tilldelats slutlön (29:e löneklassen), vilken han nu icke uppnådde
förrän den 1 oktober 1938.
Oldenburgs förhållandevis ogynnsamma löneklassplacering kunde sålunda
anses vara beroende därpå, att han under den period han uppehållit jägmästarförordnande
utnämnts till ordinarie befattningshavare i lägre lönegrad.
Därvid hade han visserligen för löneklassplacering inom denna lägre
lönegrad fått tillgodoräkna föregående tjänstgöring såsom tillförordnad
jägmästare, men detta har icke länt honom till godo vid befordringen till
ordinarie jägmästare, enär reglerna örn s. k. sneddning icke varit tillämpliga.
I anledning härav och då han under en sammanlagd tid av nära 14 år, praktiskt
taget i en följd, bestritt befattningar, som med avseende å tjänstgöringens
art och omfattning svarat mot hans nuvarande ordinarie tjänst även
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
15
som med hänsyn därtill, att hans förordnande såsom jägmästare i Örbyhus
revir utan något hans eget åtgörande upphört i samband med vissa organisatoriska
åtgärder inom domänverket, ansåge lönenämnden skäligt, att åtgärder
vidtoges för förbättring av hans löneklassplacering. Därvid borde emellertid,
enligt lönenämndens mening, beaktas den förut berörda principiella
skillnaden mellan det förevarande och det Bergstedtska ärendet. Jägmästare
Bergstedt hade vunnit befordran från icke-ordinarie befattning till ordinarie
jägmästartjänst. Reglerna i avlöningsreglementets 11 § voro sålunda närmast
tillämpliga å honom, och statsmakternas medgivande, att han finge
tillgodoräkna tidigare tjänstgöring, innefattade dispensering från det i sagda
författningsrum stadgade villkoret om anställning i en följd för rätt att tillgodoräkna
föregående tjänstgöring. På Oldenburg däremot, som vid befordringen
till jägmästare innehaft annan ordinarie anställning vid domänverket,
vore bestämmelserna i avlöningsreglementets 12 § närmast tillämpliga, och
ett motsvarande medgivande för honom skulle innefatta dispensering från
den i 12 § 1 mom. fjärde stycket angivna regeln, att vederbörande såsom
ordinarie tjänsteman skulle hava bestritt den tjänstgöring, som finge tillgodoräknas.
Ett dylikt medgivande skulle, enär sistnämnda författningsrum
stadgade rätt att tillgodoräkna föregående tjänstgöring, allenast i den mån
densamma fallit inom de närmaste nio åren före befordringen, under det
att motsvarande begränsning saknades i 11 §, innebära, att Oldenburg i förevarande
ärende icke, i likhet med Bergstedt, finge tillgodoräkna hela den
föregående tjänstgöringen å jägmästarbefattning. Detta kunde emellertid,
enligt lönenämndens mening, anses befogat i betraktande därav, att Oldenburg,
under den tid han innehaft ordinarie befattning inom den lägre lönegraden,
i fråga om löneklassplacering inom denna njutit fördel av tidigare
tjänstgöring i jägmästargraden.
Under de närmaste nio åren före befordringen till jägmästare hade Oldenburg
på förordnande uppehållit jägmästarbefattning under sammanlagt 8 år
2 månader och 7 dagar. Därest han vid utnämningen tillgodoräknats denna
tid efter avdrag av tre år, skulle han hava från och med den 13 februari 1931
placerats i 27 :e löneklassen och därefter uppflyttats i 28 :e löneklassen från
och med den 1 januari 1932 och i 29 :e löneklassen från och med den 1
januari 1935.
Oldenburg hade såsom förut nämnts vid utnämningen till ordinarie jägmästare
tillgodoräknats föregående tjänstetid i enlighet med avlöningsreglementets
gällande bestämmelser, och ytterligare tillgodoräknande av denna
tid förutsatte särskilt medgivande. Med hänsyn härtill och då avsevärd
tid förflutit från det Oldenburg utnämndes till ordinarie jägmästare till dess
förevarande framställning ingivits, hade lönenämnden icke ansett sig böra
tillstyrka, att Oldenburg finge tillgodonjuta den förbättring i sin löneställning,
som nämnden på förut anförda grunder ansåge sig kunna förorda, för
längre tid tillbaka räknat än från ingången av det kalenderkvartal, under
vilket framställningen ingivits, eller från och med den 1 oktober 1936.
Lönenämnden har på anförda skäl förordat, att Kungl. Majit ville föreslå
riksdagen medgiva, att Oldenburg, räknat från och med den 1 oktober 1936,
finge uppbära lön enligt 29 :e löneklassen.
Med hänsyn till föreliggande omständigheter finner jag lika med löne-Dejmrtemenunämnden
Oldenburg böra berättigas att få tillgodoräkna sig viss del av sin cAc/entjänstgöring
såsom tillförordnad jägmästare, oaktat denna tjänstgöring
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
till en del infallit under tid, då han icke innehaft ordinarie tjänst.
Ett strängt fasthållande vid författningens föreskrifter synes i förvarande
fall leda till ett i viss mån obilligt resultat. Därest Oldenburg vid sin utnämning
till ordinarie jägmästare fått, med tillämpning av de i 12 § 1 mom.
fjärde stycket av avlöningsreglementet stadgade grunder, tillgodoräkna sig
den tid, under vilken han de närmast dessförinnan gångna nio åren uppehållit
jägmästarbefattning, skulle han från och med den 1 januari 1935 hava
uppflyttats i 29 :e löneklassen. I likhet med lönenämnden anser jag emellertid
Oldenburg icke böra berättigas att tillgodonjuta förbättring i sin löneställning
för längre tid tillbaka än från och med den 1 oktober 1936. Frågan
torde böra underställas riksdagens prövning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att jägmästaren i Hälsinglands revir E. Q. Oldenburg må,
räknat från och med den 1 oktober 1936, uppbära lön enligt
29 :e löneklassen i avlöningsreglementet för tjänstemän vid
domänverket.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
377506. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.