Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
1
Nr 202.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana
egendomar; given Stockholms slott den 26 februari
1937.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—13:o.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 26 februari 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anhåller
att få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning
av kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar, vilka
ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom
följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 202—203.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
l:o.
Norrby nr 3 i Södermanlands län.
Kronoegendomen IV2 mantal Norrby nr 3 i Åkers socken av Södermanlands
län är för tiden 14 mars 1928—14 mars 1938 utarrenderad till ryttmästaren
L. v. Stockenström mot en årlig avgäld av 2,450 kronor.
Med anledning av den förestående arrendeledigheten har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse
i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten. Härjämte har å egendomen den 29 november
1935 hållits uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning.
Av det över förrättningen uppgjorda instrumentet jämte ett av distriktsIantmätaren
Johan W. Ström år 1922 över egendomen upprättat kartutdrag
med tillhörande beskrivning inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som av v. Stockenström skötes i sambruk med det honom
tillhöriga säteriet Berga, är belägen cirka 1 kilometer från allmänna landsvägen
Valsberga—Länna och cirka 14 kilometer från Strängnäs. Den innehåller
en areal av 125.232 hektar, varav 1.325 hektar tomt, 50.261 hektar
åker, 0.939 hektar äng, 71.759 hektar skog och 0.948 hektar impediment. Härutöver
finnes ytterligare skogsmark till egendomen, vilken mark lyder direkt
under domänstyrelsens skogsförvaltning.
Kronans byggnader å egendomen äro medelgoda. Egendomens åkerjord
består till cirka 40 hektar av lerjord och till cirka 10 hektar av mer eller
mindre dyblandad sådan jord. Skogsmarken är av god beskaffenhet. Å
egendomen finnas inga torp eller lägenheter. Egendomen är delaktig i Åkers
häradsallmänning, varifrån de sista åren utdelats 75 kronor. Åker—Malmby
elektriska distributionsförening har elektriska ledningar framdragna över
egendomen. Taxeringsvärdet utgör 32,400 kronor jordbruksvärde.
Domänintendenten har, före uppskattningstillfället, ansett, att egendomen
eventuellt borde försäljas.
Egnahemsnämnden har, på grund av att egendomen nyttjades som »sidobruk»,
förordat egendomens försäljning.
Uppskattningsnämnden har — under framhållande av att egendomen saknade
arbetarebostäder samt så gott som helt vore omsluten av ägor, tillhöriga
v. Stockenström — föreslagit egendomens uppdelning i två, med litt. A
och B betecknade lotter, av vilka lotten litt. A eller huvudparten av egendomens
åkerjord jämte erforderlig skog borde hembjudas v. Stockenström, under
det att lotten litt. B eller egendomens övriga skogsmark med däri belägna
inägor borde avstyckas samt tillsvidare bibehållas i kronans ägo.
Lotten litt. A, å kartan avgränsad från lotten litt. B medelst ett blyertsstreck,
har i uppskattningsprotokollet angivits omfatta en areal av 39.525
hektar tomt och åker samt 35.401 hektar avrösningsjord med växande skog.
Den har åsatts ett saluvärde av i runt tal 38,200 kronor, varav 13,640 kronor
för avrösningsjorden och 2,000 kronor för delaktigheten i Åkers häradsallmänning.
v. Stockenström har täckdikat 22 hektar åker och anlagt cementerad gödselstad
vid egendomen allenast mot ersättning i form av fria täckdikningsrör
och fri cement. Då v. Stockenström vid arrendetidens slut den 14 mars
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
3
1938 icke kunnat tillgodogöra sig en mot sina utlägg härutinnan svarande
nytta samt saluvärdet beräknats med hänsyn till egendomens numera förbättrade
skick, har nämnden ansett, att saluvärdet av lotten litt. A vid hembud
till arrendatorn borde nedsättas med 1,200 kronor.
v. Stockenström, som av nämnden delgivits saluvärderingen, har förklarat
sig villig inköpa lotten litt. A för det sålunda nedsatta saluvärdet.
Vederbörande Överjägmästare har tillstyrkt uppskattningsnämndens försäljningsförslag
samt icke haft något att erinra mot värdesättningen.
Överlantmätaren i länet har anfört följande: Hinder mot styckning i
enlighet med det föreliggande förslaget torde på grund av bestämmelserna i
jorddelningslagen icke möta, ehuru — med hänsyn till tillgången — den
skogsmark, som vöre ämnad att behållas till stamfastigheten, syntes väl
knapp. Oaktat detta tillät dock icke stadgandet i 19 kapitlet 12 § nämnda
lag, att andelen i allmänningen helt behölles till stamfastigheten. I den till
avstyckning föreslagna ägovidden inginge nämligen åker i den omfattning,
att lotten komrne att bli tjänlig till jordbruk. Det ankomme på vederbörande
lantmätare att vid avstyckningsförrättningen fördela allmänningsdelaktigheten
i enlighet med i lagen stadgade grunder.
Domänintendenten, från vilken förnyat yttrande inhämtats, har anfört följande:
Anledning förelåge icke att tilldela försäljningslotten ökad areal
skogsmark. Den föreslagna arealens produktionsförmåga utgjorde cirka
100 m3 fast mått pr år och täckte väl lottens behov. Vad anginge delaktigheten
i allmänningen komme denna givetvis att uppdelas. Uppskattningsnämnden
hade ansett förenämnda belopp å 2,000 kronor utgöra kapitalvärdet
av lottens andel i allmänningen.
Slutligen har överjägmästaren, från vilken jämväl förnyat yttrande inhämtats,
förklarat sig anse den till försäljningslotten lagda skogsmarken vara
fullt tillräcklig för lottens behov.
I utlåtande beträffande egendomen den 31 december 1926 hava kronojordstgckningssakkunniga
förklarat, att det med hänsyn till egendomens belägenhet
mitt inuti v. Stockenströms ägor vore ur brukningssynpunkt mest
ändamålsenligt, att egendomen sammanfördes med dennes gård.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 11 november 1936 överlämnat ärendet
till Kungl. Maj:t samt därvid anfört, att styrelsen icke ville motsätta
sig uppskattningsnämndens försäljningsförslag. Dock funne styrelsen det
värde, som av nämnden åsatts den i försäljningslotten ingående skogsmarken
jämte den växande skogen, 13,640 kronor, vara alltför lågt. En höjning
av nämnda värde med 4,000 kronor vore fullt befogad. Härigenom
skulle lottens saluvärde i dess helhet komma att utgöra 42,200 kronor.
Med hänsyn till vad överlantmätaren anfört syntes försiktigheten bjuda
att den för egendomens uppdelning erforderliga avstyckningen genomfördes,
innan egendomen såldes.
Statens jordnämnd har i infordrat utlåtande den 16 februari 1937 anfört
följande.
Jordnämnden bade låtit undersöka, huruvida kronoegendomen skulle
kunna användas för arrendeegnahemsändamål, och därvid kommit till det
resultatet, att (Ion till försäljning föreslagna delen av egendomen skulle kunna
uppdelas till tre arrendeegnahem. Nämnden funne följaktligen skäl föreligga
för att ifrågavarande del av egendomen mot det åsätta saluvärdet,
42,200 kronor, överfördes till arrendeegnahemsfonden för utläggande av ar
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
rendeegnahem. Vid dylikt överförande borde dock skogsmarksarealen
lämpligen utökas med förslagsvis 15 å 20 hektar, i vilket fall jordnämnden
ej hade något att erinra mot att överförda värdet i motsvarande mån ökades.
Skulle emellertid Kungl. Majit finna de synpunkter, som framhållits av
kronojordstyckningssakkunniga och domänstyrelsen, beaktansvärda, nämligen
att egendomen överlätes till ägaren av Berga säteri — ett spörsmål, som
jordnämnden saknade anledning att närmare yttra sig örn — torde kunna
ifrågasättas, om ej i dylikt fall ett ägoutbyte mellan kronan och ägaren av
Berga säteri kunde ske på så sätt, att annan lämplig mark, passande till tre
arrendeegnahem, överlätes till kronan att disponeras av jordnämnden. Mot
en lösning av frågan enligt sist angivna riktlinjer hade jordnämnden ej någon
erinran.
I remissutlåtande den 23 februari 1937 har domänstyrelsen härefter uttalat,
att goda utsikter förelåge till åstadkommande av det markutbyte mellan kronan
och ägaren av Berga säteri, som av jordnämnden satts i fråga. Under
förutsättning ätt överenskommelse därutinnan komme till stånd, hemställde
domänstyrelsen, att den av styrelsen förordade propositionen örn försäljning
av viss del av egendomen måtte avlåtas till riksdagen.
Departements- Under förutsättning att överenskommelse örn det av statens jordnämnd
chefen, ifrågasätta markbytet mellan statens jordnämnd och ägaren av Berga säteri
kommer till stånd, har jag intet att erinra mot det av domänstyrelsen framlagda
försäljningsförslaget.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att — sedan kronoegendomen lV2 mantal Norrby nr 3 i
Åkers socken av Södermanlands län blivit genom avstyckning
uppdelad i två lotter, varav den ena skall omfatta förberörda
lott om cirka 74.926 hektar, å ett av distriktslantmätaren
Johan W. Ström år 1922 över egendomen upprättat
kartutdrag betecknad med litt. A — lotten litt. A må,
under angivna förutsättning, med ett saluvärde av 42,200
kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
med hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen för egendomens
arrendator, ryttmästaren L. v. Stockenström, vilken, därest
han begagnar sig av hembudsrätten, skall erhålla avdrag å
saluvärdet med 1,200 kronor;
skolande vid försäljningen iakttagas, att lotten försäljes
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1938, att lotten
försäljes i det skick, vari den enligt det om kronoegendomen
gällande arrendekontraktet skall av arrendatorn avlämnas,
att, därest kronan nödgas till egendomens arrendator utgiva
ersättning för av denne verkställd höstplöjning, trädesberedning
och sådd, köpare av lotten skall vara skyldig
gottgöra kronan för vad kronan i berört hänseende utgivit,
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
5
att den åt kronan bibehållna delen av egendomen förbehålles
rätt att fritt begagna å lotten befintliga vägar samt att
innehavare av över kronoegendomen nied vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att,
därest lotten beröres av ledningarna, hava ledningarna
kvarstående å lotten och nyttja desamma utan rätt för köparen
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.
2:o.
Vik nr 1 i Södermanlands län.
Kronoegendomen 1 mantal Vik nr 1 i Vadsbro socken av Södermanlands
län är utarrenderad till den 14 mars 1938 mot en årlig arrendeavgift, som utgår
med dels 21 hektoliter vete, 24 hektoliter havre och 160.5 kilogram smör,
att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i
markegångstaxan, dels därutöver 1,000 kronor.
Med anledning av egendomens arrendeledighet den 14 mars 1938 har
domänstyrelsen från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps
egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet
till upplåtelse i egnahemslägenheter och åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten. Vidare har år 1935 uppskattningsförrättning
i vederbörlig ordning hållits å egendomen.
Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga handlingar i ärendet,
däribland en av distriktslantmätaren A. Gyllenbåge år 1924 över egendomen
upprättad karta, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen vid Hedenlundasjön samt sjön Veckeln cirka 5
kilometer från Vadsbro järnvägsstation, innehåller i areal 101.3040 hektar,
varav 41.4980 hektar tomt och åker, 6.4400 hektar äng, 52.2760 hektar hagoch
skogsmark samt 1.0900 hektar impediment.
Kronans byggnader å egendomen äro medelgoda och tillräckliga för egendomens
behöriga brukande. Kronans åbyggnader äro brandförsäkrade för
sammanlagt 63,800 kronor.
Åkerjorden, som har ett mycket spritt och delvis kuperat läge, utgöres
huvudsakligen av lerjord. Ungefär 8 hektar av åkerarealen lider av vatten
och är liksom ängsmarken tidvis översvämmad. Skogsmarken är god.
Fisket är utarrenderat av arrendatorn för en årlig avgift av 50 kronor.
Egendomen är delaktig i Oppunda häradsallmänning, varifrån dock någon
utdelning icke erhållits under de senaste åren.
Taxeringsvärdet utgör 48,000 kronor, varav 39,400 kronor jordbruksvärde
och 8,600 kronor skogsvärde. I taxeringsvärdet ingår värdet av ett flertal
överloppslius, tillhöriga arrendatorn.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 december 1933 har arrendatorn av
egendomen erhållit tillstånd söka och vinna delaktighet i lån från statens
avdikningslånefond för utförande av ett egendomen berörande valtenregleringsföretag,
benämnt »Regleringsföretaget Vadsbrosjön—Sköldingeån».
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
Vattenfallsstyrelsen och Vadsbro elektriska distributionsförening hava jämlikt
Kungl. Maj:ts resolutioner respektive den 26 september 1918 och den 21
maj 1920 medgivits rätt att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.
Egendomen, som är elektrifierad, är för kraftleverans ansluten till nyssnämnda
distributionsförening, och tillhör den elektriska anläggningen arrendatorn
av egendomen.
Egnahemsnämnden, som förordat försäljning av egendomen, bär förklarat.
att densamma icke lämpade sig att helt eller delvis upplåtas såsom egnahemslägenheter
eller åbolägenheter. Domänintendenten har ansett, att
egendomen eventuellt borde försäljas.
Uppskattningsnämnden har framhållit, att egendomen såväl till byggnadsbeståndet
som avsättningsförhållandena måste betraktas såsom en
knappt medelgod jordbruksgård. Då ladugården vore belägen å västra sidan
av den över egendomen framdragna järnvägen, medan övriga ekonomibyggnader
med parkanläggning vore belägna å motsatta sidan av järnvägen,
vore egendomen tungarbetad. Anledning för kronan att behålla egendomen
förefunnes ej, utan borde densamma försäljas. Nämnden har i enlighet härmed,
då egendomen icke lämpade sig för uppstyckning, framlagt förslag om
försäljning av egendomen i en salulott. Egendomen har av nämnden i befintligt
skick saluvärderats till 46,900 kronor, varav för skogsmark och
växande skog 18,300 kronor. Arrendevärdet har beräknats till 1,520 kronor.
Arrendet till egendomen har från den 14 mars 1929 innehafts av nuvarande
arrendatorn, Frans Wilh. Smith. På grund av att denne rätt snart råkat i
ekonomiska svårigheter, har skötseln av egendomen i verkligheten handhafts
av dennes fader, grosshandlare And. Smith i egenskap av löftesman
för sonens arrende. Såsom den faktiske innehavaren av egendomen har
And. Smith synnerligen väl hävdat egendomen och därstädes nedlagt avsevärt
kapital dels genom förvärv av de många å egendomen befintliga
överloppsbyggnaderna, dels genom iordningställande av parkanläggningen.
Då And. Smith hos nämnden gjort framställning örn tillstånd att inköpa
egendomen, har nämnden livligt tillstyrkt, att egendomen utbjödes till försäljning
med hembudsrätt för honom. Vid en eventuell försäljning har
nämnden ansett anledning icke föreligga att förbehålla kronan återköpsrätt
eller servitutsrätt till egendomen. Då egendomen värderats i befintligt skick,
har nämnden funnit And. Smith böra njuta gottgörelse å köpeskillingen för
vissa kostnader för taktegel, han måst vidkännas för taktäckning å egendomens
logbyggnad och svinhus.
Vederbörande skogsstatstjänstemän hava under framhållande av att till
egendomen hörande skogsmark icke vore samlad utan bestode av holmar
samt i inägorna utskjutande skogsuddar, tillstyrkt försäljning av egendomen
till av uppskattningsnämnden föreslaget pris.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 15 januari 1937 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.
Egendomen borde försäljas i en salulott i enlighet med bestämmelserna
i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. Med hänsyn till storleken av egendomens arrendevärde
vore för försäljningens genomförande riksdagens medverkan erforderlig.
Frans W. Smith, vilken enligt gällande arrendeavtal funnes upptagen
såsom innehavare av arrenderätten till egendomen från den 14 mars
1929, vore författningsenligt icke hembudsberättigad vid egendomens försäljning
den 14 mars 1938. Han hade för övrigt i verkligheten allenast under
ringa del av ifrågakomna tidrymd brukat egendomen. Enligt vad do
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
7
mänintendenten under hand upplyst hade nämligen egendomens skötsel under
största delen av de nio år, under vilka Frans W. Smith formellt varit
innehavare av arrenderätten till egendomen, handhafts av dennes fader, Anders
Smilh. Från och med den 6 april 1933, då Frans Smith förklarades
omyndig samt lämnade egendomen, hade för övrigt fadern såsom förmyndare
för sonen, jämväl formellt sett, haft att ansvara för egendomsarrendet.
Med hänsyn därtill ävensom till de särskilda skäl, som av uppskattningsnämnden
åberopats, ansåge styrelsen i likhet med nämnden, att egendomen
borde försäljas med hembudsrätt för Anders Smith. — Beträffande det föreslagna
saluvärdet å 46,900 kronor hade detta synts styrelsen något lågt, och
hade styrelsen ansett samma värde skäligen böra upptagas till 54,000 kronor.
Styrelsen hade därvid även beaktat den omständigheten, att ny ladugård inom
den närmaste tiden måste uppföras vid egendomen. Efter underhandlingar
med Smith hade denne också i avgiven förklaring förbundit sig erlägga
en sålunda förhöjd köpeskilling, under förutsättning dock att kronan
ersatte honom kostnaderna för omförmälda taktegel. Styrelsen ville emellertid
framhålla, att vid uppskattningsförrättningen år 1931 i samband med
en från And. Smith inkommen framställning om rätt att inköpa egendomen,
dennas saluvärde då uppskattats till 67,700 kronor, varvid dock beräknats
ett övervärde beträffande för stor sätesbyggnad samt naturskönt läge med
20,000 kronor. I yttrande över berörda värdering meddelade emellertid
Smith bestämt, att han icke vore i stånd att betala ett dylikt pris för egendomen.
— Då styrelsen jämlikt beslut den 9 november 1928 medgivit förutvarande
arrendatorn av egendomen tillstånd att mot ersättning av kronan,
motsvarande tegelkostnaderna, upplägga nytt tegeltak å bland annat egendomens
loge och svinhus, torde vid en försäljning av egendomen till And.
Smith, vilken utfört taktäckningsarbetet, denne böra äga njuta avdrag å
köpeskillingen med 912 kronor, utgörande de verifierade kostnaderna för
teglet.
Jag anser mig böra tillstyrka det av domänstyrelsen framlagda försälj- Departementningsförslaget
och hemställer förty, chefen.
att kronoegendomen 1 mantal Vik nr 1 i Vadsbro socken
av Södermanlands län må mot ett saluvärde av 54,000 kronor
försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för grosshandlaren
And. Smith och med rätt för Smith att, därest han begagnar
sig av hembudsrätten, njuta avdrag å saluvärdet
med 912 kronor,
skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att egendomen
försäljes i befintligt skick med tidträdesrätt den 14 mars
1938, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå
i försäljningen, att varken kronan eller arrendatorn efter tillträdesdagen
skola äga framställa ersättningsanspråk gentemot
varandra på grund av för egendomen gällande arrendeavtal
med undantag dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter
och skatter för egendomen, att innehavare av över
egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna kvarstående
samt nyttja desamma utan rätt för köparen till annan ersättning
än av ledningarnas innehavare för skada till följd
av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom
för skada, som förorsakas å kreatur, samt att köparen ansvarar
för å egendomen belöpande efter tillträdesdagen till betalning
förfallande annuiteter i ett egendomen berörande torrläggningsföretag,
benämnt »Regleringsf öretaget Vadsbrosjön
—Sköldingeån».
3:o.
Årby nr 1 i Södermanlands län.
Den inom Eskilstuna stad belägna kronoegendomen förra kronofogdebostället
SA mantal Årby nr 1 är för tiden 14 mars 1918—14 mars 1938 upplåten
under arrende mot en årlig avgift, som för närvarande utgår med dels 13 hektoliter
vete, 12 hektoliter havre och 109.B kilogram smör att lösas med penningar
efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxa^
dels därutöver 650 kronor. Vid sagda utarrendering av egendomen har från
arrendet till egendomen undantagits en gärdesbacke, omfattande å en av
förste lantmätaren Axel W. Lodén år 1894 över egendomen upprättad karta
ägofigur nr 54, vilket område mot en avgäld av 10 kronor för år varit särskilt
för sig utarrenderat till föreningen Eskilshem u. p. a. Föreningen har
därstädes avhämtat sten och alv för fyllning av gator och tomter å den i
närheten belägna egnahemskolonien Eskilshem.
Med anledning av egendomens arrendeledighet år 1938 har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse
i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å
dylika lägenheter funnes i orten. Härjämte har uppskattningsförrättning i
vederbörlig ordning hållits å egendomen den 31 augusti 1936. Av det över
förrättningen förda protokollet med tillhörande handlingar, däribland den
av förste lantmätaren Axel W. Lodén år 1894 över egendomen upprättade
kartan, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen inom Eskilstuna stads norra område, cirka
2 kilometer från stadens centrum, innehåller i areal 46.088 hektar, varav
33.693 hektar tomt och åker, 1.065 hektar odlingsmark, 10.611 hektar skogsoch
betesmark och 0.719 hektar impediment.
Kronans byggnader å egendomen äro i regel i medelgott skick, dock att
stall- och ladugårdsbyggnaden är i dåligt skick. Brandförsäkringsvärdet för
kronans åbyggnader utgör tillhopa 42,700 kronor.
Egendomens dikningsförhållanden äro knappast tillfredsställande. Täckdikning
saknas.
Taxeringsvärdet utgör 32,600 kronor jordbruksvärde samt 400 kronor
skogsvärde. Egendomen är delaktig i österrekarne häradsallmänning och ut
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
9
gjorde utdelningen från allmänningen under sistförflutna år 125 kronor för
mantal. Egendomen ingår i Kalkbacken—Sundbyåns regleringsföretag.
Elektriska ledningar finnas framdragna över egendomen, vilken på arrendatorns
bekostnad är elektrifierad genom anslutning till Norra Klosters elektriska
distributionsförening.
Egnahemsnämnden har — under framhållande av att egendomen icke lämpade
sig att belt eller delvis upplåtas såsom egnahemslägenheter eller åbolägenheter
—- ansett, att egendomen borde försäljas.
Domänintendenten har, före uppskattningstillfället, föreslagit, att egendomen
eventuellt borde försäljas.
Uppskattningsnämnden har framhållit, att egendomen måste anses såsom
en fullt medelgod jordbruksgård med god arrondering av åkern samt goda
avsättningsförhållanden. Med hänsyn bland annat till det dåliga skick, vari
stall- och ladugårdsbyggnaden befunne sig, har nämnden emellertid ansett,
att något intresse för kronan att behålla egendomen icke förelåge. Genom
Eskilstuna stads försorg funnes stadsplan upprättad över ett område om cirka
4.85 hektar av södra samt mot staden angränsande delen av egendomen.
Egendomen har saluvärderats till 59,300 kronor, varav 3,713 kronor 85 öre
utgjorde värdet av skogsmark och växande skog samt 9,000 kronor tomtvärde.
Beträffande försäljningen av egendomen har nämnden framhållit, att
egendomen sedan år 1932 brukats av nuvarande arrendatorn K. O. Isaksson,
vilken emellertid, då han vid nu löpande arrendeperiods utgång den 14 mars
1938 innehaft egendomen allenast under sex år, författningsenligt icke vore
hembudsberättigad vid försäljningen. Då ej heller några särskilda skäl för
en försäljning av egendomen till Isaksson kunde anses föreligga, har nämnden
icke ansett sig kunna tillstyrka, att egendomen utbjödes med hembudsrätt
för Isaksson. — Emellertid hade Eskilstuna stad hos nämnden förhört
sig angående möjligheterna för staden att få förvärva egendomen, varför
nämnden föreslagit, att egendomen försåldes med hembudsrätt för Eskilstuna
stad.
Sedan det av nämnden upprättade försäljningsförslaget genom nämndens
försorg delgivits staden, hava stadsfullmäktige den 10 december 1936 godkänt
förslaget.
Vederbörande skogsstatstjänstemän hava meddelat, att de kunde lämna
det av uppskattningsnämnden framlagda försäljningsförslaget utan erinran.
Med skrivelse den 20 januari 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört väsentligen följande.
I likhet med uppskattningsnämnden ansåge styrelsen det vara lämpligast,
att hela egendomen försåldes till Eskilstuna stad. Härigenom bereddes staden
möjlighet att disponera egendomen, vilken delvis vore belägen inom stadens
planlagda område, på ett ändamålsenligt och för stadens utveckling fördelaktigt
sätt. Det av uppskattningsnämnden för egendomen föreslagna saluvärdet
kunde av styrelsen lämnas utan erinran. Köpeskillingen för egendomen
borde av staden erläggas kontant. För tillvaratagande av nuvarande
arrendatorns av egendomen behöriga intressen borde vid försäljningen förbehåll
göras om att staden genom köpet inträdde i de rättigheter och skyldigheter
kronan ägde gentemot arrendatorn. I övrigt bolde för försäljningen
gälla de villkor, som av uppskattningsnämnden föreslagits och av staden godkänts.
■Tag finner mig böra biträda uppskattningsnämndens, av donuinsty reisen öepartemenf*-förordade förslag örn kronoegendomens försiiljning neli hemställer alltså, chetenall
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
att den inom Eskilstuna stad belägna kronoegendomen s/4
mantal Årby nr 1 må försäljas till Eskilstuna stad mot en
köpeskilling av 59,300 kronor samt under villkor i övrigt, att
egendomen försäljes i befintligt skick med tillträdesrätt för
köpare den 14 mars 1938, att köpeskillingen erlägges kontant
till länsstyrelsen i länet, som har att utfärda köpebrev å
egendomen, att endast kronan tillhöriga, å egendomen befintliga
byggnader och anläggningar ingå i försäljningen, att staden
genom köpet inträder i de rättigheter och skyldigheter
kronan äger gentemot arrendatorn av egendomen, att staden
ansvarar för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen
belöpande utgifter för torrläggningsföretag, att staden ansvarar
för alla övriga å egendomen efter tillträdesdagen belöpande
onera och utskylder, att staden ensam skall vidkännas
kostnader för lagfart å fånget jämte övriga med köpet förenade
utgifter, samt att innehavare av över egendomen med
vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående samt nyttja desamma
utan rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur.
4:o.
Vadstena kronoäng nr 1 i Östergötlands län.
Den inom Vadstena stad belägna kronoegendomen förra landshövdingsjorden
Vadstena kronoäng nr 1 jämte den förut av förvaltaren vid Vadstena
kronomagasin begagnade boställslägenheten är för tiden 14 mars 1932—14
mars 1942 utarrenderad till Vadstena stad mot en årlig avgift av 950 kronor.
Vid berörda upplåtelse undantogs från arrendet av egendomen dels den
mark, som blivit exproprierad till Fogelstad—Vadstena—Ödeshög järnväg
jämte två för utvidgning av järnvägsområdet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 25 april 1924 disponerade områden om 1.3 hektar, å en av lantmätaren
G. W. Muntzing år 1910 upprättad karta över egendomen betecknade
med litt. M och N, dels tio stycken jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juni
1917 från egendomen med tillträdesrätt den 14 mars 1918 försålda tomtområden,
å kartan betecknade med litt. B, C, D, E, F, G, H, I, K och L, dels ock
tidigare från egendomen avsöndrade och frånsålda lägenheten Vettersäng.
Enligt en av distriktslantmätaren Adolf Hallander den 27 juni 1930 upprättad
beskrivning över återstående ägor till kronoegendomen innehåller
egendomen, som är belägen invid Vadstena järnvägsstation samt i omedelbar
närhet av Vadstena slott, i areal 6.326 hektar, varav 5.11 hektar åker
samt 1.216 hektar äng.
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
11
Emellertid har efter upprättandet av förenämnda beskrivning genom domänstyrelsens
beslut den 15 juni 1934 från egendomen till Östgöta-Lantmännens
Centralförening u. p. a. för uppförande av ett spannmålslagerhus frånsålts
ytterligare ett område om 3,518.48 kvadratmeter jämlikt köpebrev den
7 september 1934. Köpeskillingen har utgått efter ett pris av 40 öre för
kvadratmeter.
Jämlikt beslut den 31 maj 1935 har domänstyrelsen medgivit Trafikförvaltningen
Östergötlands smalspåriga järnvägar tillstånd att för anläggning
av spårförbindelse till nyssnämnda lagerhus intill löpande arrendeperiods
utgång den 14 mars 1942 kostnadsfritt nyttja till anläggningen erforderlig
mark av kronoegendomen.
Enligt bestämmelserna i det för egendomen gällande arrendeavtalet hava
C. H. Starkenbergs änka och O. Göransson förbehållits rätt att under arrendeperioden,
så länge de leva, mot föreskrivna avgälder till arrendatorn av
egendomen bruka och bebo de lägenheter, som av dem innehavas. Likaledes
har vedhandelsfirman C. A. Johansson & Co. tillförsäkrats rätt att under
vissa villkor under arrendetiden bruka ett av firman disponerat område
å egendomen.
Sedan fru Elin Pettersson i Vadstena i skrivelse den 18 oktober 1935 hos
domänstyrelsen framställt förfrågan rörande möjligheterna för henne att få
inköpa egendomen, har genom styrelsens försorg Vadstena stad i egenskap
av arrendator till egendomen bereus tillfälle att avgiva yttrande över framställningen.
Drätselkammaren i Vadstena har därvid — under framhållande
av att för egendomen gällande arrendeavtal utlöpte först den 14 mars
1942 — avstyrkt försäljning av egendomen till Elin Pettersson. Då staden
för egen del möjligen i framtiden vore intresserad av att förvärva egendomen,
har emellertid drätselkammaren samtidigt anhållit att bliva underrättad
örn villkoren för en eventuell försäljning av egendomen till staden. I
anslutning härtill förklarade domänstyrelsen i skrivelse till staden den 29
november 1935, att styrelsen vore villig hos statsmakterna söka utverka försäljning
av egendomen till staden mot en köpeskilling av 28,600 kronor samt
under villkor i övrigt, som vid försäljningen prövades erforderliga. Som
svar härå meddelade drätselkammaren den 8 februari 1936, att stadsfullmäktige
vid sammanträde den 28 januari 1936 beslutat att för nyss omförmälda
köpeskilling söka förvärva egendomen under förutsättning att övriga
för köpet erforderliga villkor kunde av staden godkännas; och hemställde
drätselkammaren tillika, att åtgärder snarast måtte genom domänstyrelsen
vidtagas för egendomens försäljning till staden.
För utredning rörande de närmare villkor, under vilka en försäljning av
egendomen till staden borde ifrågakomma, har domänstyrelsen inhämtat
byggnadsstyrelsens yttrande i ärendet, och har byggnadsstyrelsen därvid
med hänsyn till den betydelse en kommande exploatering av egendomen
måste tillmätas för utformande av miljön för det angränsande Vadstena slott
införskaffat riksantikvariens yttrande i ärendet.
Riksantikvarien har framhållit, att så länge egendomen bibehölles i kro -
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
nans hand, garantier måste anses föreligga, att egendomen utnyttjades på
ett med hänsyn till slottsmiljön ur antikvarisk och kulturhistorisk synpunkt
tillfredsställande sätt. Då egendomens praktiska utnyttjande likväl i första
hand måste anses såsom ett Vadstena stads intresse, har emellertid riksantikvarien
icke velat avstyrka föreliggande förslag örn försäljning av egendomen
till staden, dock allenast under förutsättning att bebyggelsen av egendomen
reglerades på ett stadsplanemässigt sätt efter riktlinjer, som meddelades
av byggnadsstyrelsen och riksantikvarien.
Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 5 januari 1937 upplyst, att stadsplan
för egendomen fastställts den 24 juli 1914 samt att sedermera i anledning
av företagen försäljning av omförmälda tomtområde för uppförande av
spannmålslagerlius vissa jämkningar i planen fastställts. I anslutning till
berörda ändringsförslag hade Vadstena stadsfullmäktige genom beslut den
15 juni 1934 gått i författning om utarbetande av ny stadsplan för egendomen
enligt grunder, som angivits av riksantikvarien. Under förutsättning
att sålunda i vederbörlig ordning fastställd ny stadsplan över egendomen
jämte vissa andra närmare angivna villkor tjänade till efterrättelse vid
egendomens utnyttjande har byggnadsstyrelsen för sin del icke velat motsätta
sig en försäljning av egendomen till staden.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 20 januari 1937 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del i huvudsak anfört följande.
Styrelsen finge i anslutning till vad i ärendet förekommit tillstyrka en försäljning
av egendomen till Vadstena stad under i huvudsak förut berörda
villkor. Köpeskillingen för egendomen, 28,600 kronor, borde av staden erläggas
kontant. I sammanhang därmed ville styrelsen upplysa, att vid senast
å egendomen år 1929 hållna uppskattningsförrättning egendomens saluvärde
uppskattats till 27,000 kronor. Därvid borde emellertid framhållas att
därefter från egendomen försålts omförmälda tomtområde för uppförande av
spannmålslagerhus mot en köpeskilling av 1,407 kronor 39 öre. Beträffande
övriga försäljningsvillkor syntes egendomen böra överlåtas i befintligt skick
att av staden tillträdas den 14 mars 1937. Beträffande å egendomen förefintliga
nyttjanderättsupplåtelser borde innehavarnas rätt och befogade intressen
tillgodoses på sådant sätt, att staden inträdde i de rättigheter och skyldigheter
Kungl. Majit och kronan ägde till vederbörande nyttjanderättshavare.
Vidare torde böra föreskrivas, att, sedan avgälden för arrendeåret 14
mars 1936—14 mars 1937 behörigen guldits, samtliga mellanhavanden mellan
kronan och staden på grund av gällande arrendeavtal skulle anses vara
reglerade.
Stadsfullmäktige i Vadstena hava å sammanträde den 10 februari 1937
godkänt de av myndigheterna uppställda försäljningsvillkoren.
Departements- Jag biträder domänstyrelsens försäljningsförslag och hemställer förty, att
chefen. Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att i kronans ägo kvarvarande delar av den inom Vadstena
stad belägna kronoegendomen förra landshövdingsjorden
Vadstena kronoäng nr 1 jämte den förut av förval
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
13
tarén vid Vadstena kronomagasin begagnade bostadslägenheten
må försäljas till Vadstena stad mot en köpeskilling av
28,600 kronor samt under villkor i övrigt, att egendomen må
av köparen tillträdas den 14 mars 1937 i då befintligt skick,
att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen
i länet, som har att utfärda köpebrev å egendomen, att
det mellan kronan och staden gällande arrendeavtalet skall
upphöra att gälla från och med tillträdesdagen, att, sedan
avgälden för arrendeåret 14 mars 1936—14 mars 1937 behörigen
guldits, samtliga mellanhavanden mellan kronan och
staden på grund av arrendeavtalet skola anses reglerade med
undantag av till äventyrs oguldna skatter och dylikt, för vilka
betalningsskyldighet åvilar staden som arrendator, att
staden genom köpet inträder i de rättigheter och skyldigheter,
Kungl. Maj:t och kronan jämlikt nyssnämnda arrendeavtal
samt beslut i övrigt äger till vederbörande nyttjanderättshavare
å egendomen, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar
ingå i försäljningen, att staden skall vara skyldig
att inlösa nyttjanderättshavare tillhöriga hus vid egendomen,
när nyttjanderättshavare på grund av stadens uppsägning
frånträda besittningsrätten, till skäligt pris, som i brist på
överenskommelse bestämmes av skiljemän såsom i 2 kapitlet
8 § lagen den 14 juni 1907 örn nyttjanderätt till fast egendom
är stadgat för där avsett fall, att staden icke äger rätt upplåta
mark från egendomen för enskilt bebyggande, förrän ny
stadsplan blivit i vederbörlig ordning fastställd, att i denna
stadsplan intagas sådana bestämmelser angående byggnadshöjd
m. m., att desamma kunna av riksantikvarien godkännas,
att i varje fall vid prövning av fråga om byggnadslov
byggnadsstyrelsens yttrande inhämtas jämlikt 66 § i byggnadsstadgan
den 20 november 1931, att staden ansvarar för
samtliga å egendomen efter tillträdesdagen belöpande onera
och utskylder, samt att staden skall ensam vidkännas kostnader
för lagfart å fånget samt övriga med köpet förenade utgifter.
5:o.
Broby nr 9 Klostergården i Jönköpings län.
Kronoegendomcn 2/3 mantal Broby nr 9 Klostergården litt. Aa i Lannaskede
socken av Jönköpings län är utarrenderad till den 14 mars 1938 mot ett årligt
arrende av dels 21 hektoliter råg och 119 kilogram smör att lösas i penningar
efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan,
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
dels därutöver 450 kronor. För arrendeåret 14 mars 1936—14 mars 1937 utgår
arrendet med 946 kronor 78 öre.
Med anledning av egendomens arrendeledighet den 14 mars 1938 har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och egnahemsnämnd införskaffat
upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter
och åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter
funnes i orten. Härjämte har den 24 oktober 1935 hållits förrättning
för arrendevärdering av egendomen. Vid samma förrättning har uppskattningsnämnden
tagit under omprövning en från byggnadsnämnden i Landsbro
till domänstyrelsen insänd skrivelse, däri meddelats, att efterfrågan å
tomter till skäliga priser vore mycket stor i samhället, men tillgången ytterst
ringa.
Av handlingarna i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen fört
protokoll jämte en av distriktslantmätaren Edvard Ekberg år 1917 upprättad
karla, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Vetlanda stad och 1 kilometer
från Landsbro järnvägstation, har en areal av 151.9338 hektar, varav
26.7915 hektar tomt och åker, 2.444 hektar äng, 119.5153 hektar avrösningsjord
och 3.183 hektar impediment.
Åkerjorden består av medelgod sandmylla på alv- och sandbotten samt
medelgoda mossodlingar.
Byggnaderna äro medelgoda och väl underhållna samt tillräckliga för egendomens
behov.
Taxeringsvärdet utgör 26,200 kronor för inägorna och 10,400 kronor för
skogsmarken.
Egnahemsnämnden har föreslagit, att egendomen måtte bibehållas i kronans
ägo.
Jägmästaren har anfört följande. Ehuru byggnaderna å huvudgården vore
goda och nybyggnad ej behövde ifrågakomma, torde likväl en försäljning av
gården i sin helhet böra tagas under övervägande. Utmarksarealen vore beträffande
den produktiva arealen av ringa omfattning och värde, nämligen
52.13 hektar, under det impedimenten uppginge till 66.98 hektar, i huvudsak
bestående av en större högmosse. Skogsmarken vore bergbunden och av låg
bonitet och skogsbestånden ojämna och av genomgående dålig beskaffenhet.
Ur skoglig synpunkt vore ett bibehållande i kronans ägo av utmarken utan
all betydelse. Avstyckning vore ej lämplig, utan borde egendomen, sedan
skogsmarken i dess helhet genomgåtts med utsyning av lämplig skog, i sin
helhet försäljas.
överjägmästaren har framhållit, att ur skogssynpunkt icke någon som
helst anledning funnes att i kronans ägo bibehålla egendomen.
Uppskoftningsnämnden har anfört: Då egendomen vore välbelägen i närheten
av Landsbro stationssamhälle och därför hade tomtvärde, borde densamma
icke upplåtas till försäljning. Ett antal tomter borde avstyckas och
utarrenderas särskilt till arrendatorn med skyldighet för honom att avträda
arrendet, i den mån försäljning skedde. Huvudgården med undantag av
nämnda tomtmark hade arrendevärderats till 800 kronor. Tomtmarksområdet
jämte gatumark, som å ett karutdrag betecknats med litt. Ae—Ar samt x
och y, hade arrendevärderats till 80 kronor.
I en till domänstyrelsen inkommen ansökning har därefter Landsbro Trävarubolag
förfrågat sig, huruvida egendomen vore till salu samt, därest så
vöre fallet, till vilket pris och på vilka villkor i övrigt. För ifrågasatt ökning
Kunql. Maj:ts proposition nr 202.
15
av den trähustillverkning, som bolaget bedreve i Landsbro, behövde det nuvarande
fabriksområdet utvidgas. Alternativt kunde bolaget reflektera på att
förvärva endast viss del av egendomen. Bolaget iklädde sig skyldighet att
bestrida domänstyrelsens kostnader för egendomens värdering. Sedan ansökningen
kommunicerats domänintendenten, har ny uppskattningsförrättning
hållits den 10 november 1936. I instrumentet över denna förrättning har
uppskattning snämnden anfört följande:
Vid uppskattningsförriittningen år 1935 hade förslag uppgjorts till avstyckning
av 23 ägolotter, avsedda för upplåtelse såsom byggnadstomter. Av
dessa områden vore berörda med litt Ae—Ar betecknade lotter belägna intill
ett redan bebyggt tomtområde inom Landsbro samhälle. Vare sig bolaget
Lomme att förvärva egendomen eller icke, borde detta område reserveras till
bostadstomter. Då de övriga tomterna, som vid nämnda värderingsförrättning
ifrågasatts att avstyckas, vore belägna å den mark, som bolaget skulle
i första hand taga i anspråk för industriellt ändamål, hade värderingsförslaget
icke blivit fullföljt i denna del. De delar av egendomen, som bolaget
alternativt önskade förvärva, motsvarade, enligt ett mindre alternativ, ägofigurerna
nr av 125, av 154 samt 155—177 å 1917 års förutnämnda karta
samt, enligt ett mer omfattande alternativ, nämnda ägofigurer jämte nr av 137,
av 141, 142—153 samt av 125 och av 154 å samma karta. De sålunda angivna
alternativa förslagen innebure, att från egendomen skulle avskiljas
7.43 hektar åker enligt det första alternativet och 11.329 hektar åker enligt
det andra alternativet, vilket motsvarade mer än två femtedelar av egendomens
hela åkerareal.
Då egendomens åbyggnader till sin storlek vöre lämpade för hela egendomens
nuvarande behov, medförde ett avskiljande från densamma av så
stor del åker, att byggnaderna bleve till storleken olämpliga för gårdens behov
och icke kunde till fullo nyttjas. Härigenom minskade de betydligt i
värde. Vid värderingen enligt berörda två förslag hade nämnden därför inberäknat
ersättning för en ej obetydlig värdeminskning beträffande egendomens
åbyggnader. Nämnden tillstyrkte likväl, att någotdera av förslagen
måtte godkännas, örn icke egendomen i dess helhet Lomme att upplåtas till
bolaget. Skriftligt avtal hade träffats mellan egendomens arrendator, Albin
Petersson, och aktiebolaget Boro-Hus, som övertagit Landsbro Trävarubolag,
i vad det avsåge detta bolags rörelse i Landsbro, dels örn upplåtelse till bolaget
under den återstående arrendetiden till den 14 mars 1938 av viss mark
och dels därom, att bolaget under förutsättning av att detsamma komme att
förvärva egendomen, skulle till arrendatorn utarrendera gården på ungefär
samma villkor, som stipulerats i kontrakt mellan kronan och arrendatorn.
Petersson hade meddelat, att han för sin del avstode från anspråk mot kronan
på optionsrätt, örn kronan vid försäljning av egendomen gjorde sådant
förbehåll, att bolaget förbunde sig att enligt grunder, som föreslagits vid arrendevärderingen,
till arrendatorn upplåta arrendet å de delar av egendomens
inägor, som icke vore erforderliga för utökning av bolagets industri eller för
bostadsändamål.
Till nämnden hade även inkommit en ansökan från Rudolf Björklund,
Landsbro, att under 20 år få arrendera en torvmosse, som tillhörde egendomen.
Nämnden ansåge sig icke kunna tillstyrka denna ansökning. Då
mossen emellertid vore välbelägen nära allmän viig, ansåge nämnden lämpligt,
att densamma — utom en mindre del närmast vägen, sorn bolaget behövde
till upplag av spån, samt den del, som vöre belägen öster örn en göl
— försåldes särskilt. Den del av mossen, som sålunda borde försäljas sär
-
16
Kungl. Majlis proposition nr 202.
skilt, omfattade c:a 25 hektar. Vid försäljning av denna del borde köpare tillförsäkras
rätt att anlägga och begagna två utfartsvägar över egendomens
mark till allmänna vägen.
Nämnden ville föreslå, att egendomen, utom mossområdet, måtte upplåtas
till aktiebolaget Boro-Hus. Örn detta förslag icke skulle vinna bifall eller
godkännas av bolaget, borde det större och i sista hand det mindre försäljningsförslaget
godkännas.
Saluvärderingen har av nämnden verkställts på följande sätt.
I. Ägofigurer å kartan nr av 125, av 154 samt 155—177. Areal 8.261 hektar,
varav 7.43 hektar åker, 0.32 hektar betesmark, 0.401 hektar avrösningsjord
och 0.11 hektar diken. Saluvärde efter ett pris av 3,000 kronor per hektar
24,7S3 kronor.
II. Ägofigurer å kartan nr av 137, av 141, 142—153 samt av 125 och av
154. Areal 4.651 hektar, varav 3.859 hektar åker, 0.08 hektar betesmark, 0.561
hektar avrösningsjord och 0.151 hektar diken. Saluvärde efter ett pris av
1,500 kronor per hektar 6,976 kronor 50 öre.
III. Återstående delen av egendomen med undantag av 25 hektar mossmark.
Areal 114.2828 hektar, varav 15.5025 hektar åker, 2.444 hektar äng, 2.2263
hektar impediment och 94.11 hektar avrösningsjord. Saluvärde 51,178 kronor
90 öre, varav 30,550 kronor för skogsmark med växande skog.
IV. 25 hektar torvmosse efter ett pris av 150 kronor per hektar 3,750
kronor.
Summan av förenämnda saluvärden utgör 86,688 kronor 40 öre, som avjämnats
till 86,700 kronor.
Efter muntliga underhandlingar mellan domänstyrelsen och arkitekten
Sven Wallander, såsom ombud för aktiebolaget Boro-Hus, varvid framkommit,
att bolaget önskade förvärva de under I och II förut angivna områdena,
har bolaget i skrivelse till domänstyrelsen den 18 januari 1937 meddelat, att
bolaget önskade inköpa dessa områden för en köpeskilling av tillhopa 31,760
kronor under vissa närmare angivna villkor.
I till domänstyrelsen avgivet yttrande den 20 januari 1937 angående avstyckning
av sistberörda två områden som en lott, har överlantmätaren anfört
bland annat följande. Enär ägofiguren nr 145, kanal, å kartan undantagits
som samfälld för Broby by vid det den 11 juni 1888 fastställda laga
skiftet å byn, torde denna ägofigur om 0.092 hektar icke vara avsedd att
medtagas i en eventuell avstyckning. Därest ägofiguren nr 145 icke medtoges,
syntes det till avstyckning ifrågasatta området enligt 1917 års kartbeskrivning
innehålla 12.843 hektar, varav 11.329 hektar åker, 1.334 hektar avrösningsjord
och 0.18 hektar impediment. Området vore beläget i omedelbar
anslutning till Landsbro stationssamhälle och gränsade i norr till försålda
tomtplatser, belägna inom den för Landsbro stationssamhälle godkända avstvckningsplanen.
Genom en den 23 oktober 1935 börjad och den 15 juni 1936
avslutad och nu lagakraftvunnen avstyckningsförrättning hade avstyckats
9 stycken tomtplatser och ett annat område örn tillsammans 1.5995 hektar,
varjämte för lotterna och för stamfastigheten för gemensamt behov undantagits
ett område örn 0.2435 hektar. Dessa tomtplatser och områden örn 1.843
hektar vore belägna å nu ifrågavarande försäljningsområde. Denna avstyckning
måste undanröjas för att möjliggöra den nu ifrågasatta avstyckningen.
Efter genomförandet av denna skulle stamfastigheten komma att innehålla
cirka 15 hektar åker enligt 1917 års beskrivning; och torde densamma kunna
bestå såsom särskild jordbruksfastighet, ehuru des^ åbyggnader komme
Kungl. Majlis proposition nr 202.
17
att bliva för stora för den minskade åkerarealen. På grund av vad överlantmätaren
sålunda anfört och under förutsättning, att det till försäljning ifrågasatta
området vore i sin helhet avsett att bereda plats för industriell anläggning,
syntes med hänsyn till bestämmelsen i 19 kap. 3 § sista stycket jorddelningslagen
hinder icke möta mot dess avstyckande till särskild fastighet.
Med skrivelse den 22 januari 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.
Genom den ifrågasatta försäljningen bleve egendomens åbyggnader för
stora för den i kronans hand kvarblivande åkerjorden och sjönke därigenom
i värde. Då emellertid hänsyn tagits därtill vid saluvärderingen, ansåge styrelsen
sig icke böra motsätta sig den föreslagna försäljningen till aktiebok- ''
get Boro-Hus. Styrelsen ville därjämte framhålla dels den betydelse försäljningen
till ett industriföretag kunde hava för Landsbro stationssamhälle,
och dels att försäljningen torde komma att medföra, att det område av egendomen,
som utanför försäljningsområdet vöre avsett att upplåtas till bostadstomter,
torde komma att stiga i värde och kunna lättare försäljas för
det avsedda ändamålet. Mot det föreslagna saluvärdet hade styrelsen ej något
att erinra. Riksdagens medverkan för försäljningens genomförande vore
erforderlig.
På av domänstyrelsen anförda skäl förordar jag försäljning av ett område Departementsom
12.843 hektar av ifrågavarande egendom till aktiebolaget Boro-Hus. Därest chefen.
statsmakterna bifalla försäljningsförslaget, har bolaget att i vanlig ordning
söka tillstånd att förvärva området i fråga.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoegendomen 2/3 mantal Broby nr 9 Klostergården
litt. Aa i Lannaskede socken av Jönköpings län ett med ägofigurerna
nr 125, av 137, av 141, 142—144 samt 146—177
å en av distriktslantmätaren Edvard Ekberg år 1917 upprättad
karta över egendomen utmärkt område örn 12.843
hektar må försäljas till aktiebolaget Boro-Hus för en köpeskilling
av 31,760 kronor under villkor, att området må tillträdas
den 14 mars 1938 eller den tidigare dag, varom överenskommelse
kan träffas med egendomens arrendator, att
köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen
i länet, som har att utfärda köpebrev å området, att inga
enskilda tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i köpet,
att, innan avstyckning av området verkställes en å detsamma
den 23 oktober 1935 börjad och den 15 juni 1936 avslutad
och lagakraftvunnen avstyckning undanröjes, att förbehåll
göres för de jämkningar i gränser, som kunna komma att
föreskrivas vid blivande avstyckningsförrättning för områdets
avskiljande, att området försäljes i befintligt skick, att
bolaget inträder i de rättigheter och skyldigheter, Kungl.
Majit och kronan äger till vederbörande nyttjanderättshavare
å egendomen, att bolaget sålunda är skyldigt bland annat
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 202—203. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
att ersätta arrendatorn för trädesbruk samt höstplöjning,
gräs-, frö- och höstsädessådd å området, i den mån sådan
är verkställd och anspråk på ersättning därför framställes,
att bolaget skall betala kostnaderna för områdets avstyckning
och för lagfart å fånget samt alla övriga med köpet förenade
utgifter, att bolaget ansvarar för alla å området efter
tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt att innehavare
av över området med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar och telefonledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående och desamma nyttja
utan rätt för bolaget till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur.
6:o.
Gulastorp nr 4 och 5 i Kristianstads län.
Kronoegendomen V25 mantal Gulastorp nr 4 litt. Ba och Vs mantal Gulastorp
nr 5 litt. Aa i Ignaberga socken av Kristianstads län är utarrenderad till
den 14 mars 1938 mot ett årligt arrende utav 1,300 kronor. Ifrågavarande
kronoegendom har bildats genom en den 30 april 1921 fastställd ägostyckning
å V2 mantal Gulastorp nr 4 och V2 mantal Gulastorp nr 5, därvid egendomens
ägor utlades i lotten litt. Ba under nr 4 och lotten litt. Aa under nr 5.
Ett flertal av övriga vid samma ägostyckning bildade lotter hava redan försålts.
Med anledning av egendomens arrendeledighet har domänstyrelsen från domänintendenten
och länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd infordrat
upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter
eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter
funnes i orten. Egnahemsnämnden har ej inkommit med begärt yttrande.
Uppskattningsförrättning har därjämte hållits i vederbörlig ordning å egendomen
år 1935.
Av handlingarna i ärendet, däribland en av extra lantmätaren Axel Sandberg
år 1918 genom komplettering upprättad karta över egendomen samt två
av lantmäteriauskultanten Herman Fröberg år 1920 upprättade ägostvckningskartor
över egendomen, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 5 kilometer från Attarps järnvägsstation och
staden Hässleholm, har en areal av 59,466 hektar, varav 40.389 hektar tomt
och åker, 5.362 hektar ängsmark, 9.686 hektar betesmark, 3.733 hektar torvmosse
och 0.296 hektar impediment.
Av åbyggnaderna äro logen å utskiftet av god beskaffenhet, stall- och loglängan
samt svinhuset medelgoda, boningslängan knappast medelgod och
östra längan mindre god. Byggnaderna äro tillräckliga för egendomens behov
och torde, med noggrant underhåll, sannolikt kunna användas under en
tjuguårig arrendeperiod.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 202.
19
Taxeringsvärdet utgör 27,700 kronor.
Egendomen är delaktig i »Röråns vattenavledningsföretag av år 1930».
Kostnaderna för företaget hava uppgått till 50,750 kronor, varav i statsbidrag
erhållits 21,640 kronor och i lån från statens avdikningslånefond 29,110 kronor.
Egendomen är delaktig i lånet med 9.266 °/o, vadan egendomens andel
utgör 2.607 kronor 33 öre. Lånet erhölls den 1 september 1933 och förräntas
under de 6 första åren med 3.6 °/o, som lägges till kapitalet, och kommer kapitalskulden
alltså den 14 mars 1938 eller vid arrendeperiodens slut att uppgå
till 3,138 kronor 32 öre. Vid amorteringstidens början den 1 september 1939
kommer kapitalskulden att utgöra 3,279 kronor 95 öre och den årliga amorteringen
därefter 196 kronor 79 öre.
Domänintendenten har, före uppskattningstillfället, anfört: Ett skifte, Ba 2
under litt. Ba, kunde möjligen försäljas till en närboende småbrukare å förut
försålda ägostyckningslotten Gulastorp nr 4 litt. Bd eller också som självständig
lägenhet. Egendomen för övrigt borde antingen bibehållas i kronans ägo
och ånyo utarrenderas eller ock säljas i en lott till nuvarande arrendatorn.
Skogen vore förut frånskiftad till kronopark, vadan det icke torde finnas något
hinder för att den behölles i kronans ägo.
IIppskattningsnämnden har anfört följande. Lotten litt. Ba 2 med viss del
av ägolotten litt. Aa borde försäljas till ägaren av förut försålda ägostyckningslotterna
Gulastorp nr 5 litt. Ac och Gulastorp nr 4 litt. Bd samt egendomen i
övrigt med hembud för nuvarande arrendatorn Nils Månsson. Skulle ägaren
av lotten litt. Ac och Bd icke önska förvärva lotten litt. Ba 2 med berörda del
av litt. Aa till det beräknade saluvärdet, borde den utbjudas såsom särskild
jordbrukslägenhet.
På grund härav hade saluvärdering av egendomen skett på följande sätt.
Huvudgården, med undantag av skiftet Ba 2 och del av skiftet litt. Aa. Ägofigurer
å 1918 års karta n:r 1—4, 6—41, 43—65, 69—99 och 152—162. Areal
57.2645 hektar, varav 38.996 hektar tomt och åker, 4.575 hektar äng, 9.6645
hektar betesmark, 3.733 hektar avrösningsjord och 0.296 hektar impediment.
Saluvärde 32,257 kronor 30 öre, varav 570 kronor för växande skog och
11,500 kronor för åbyggnader. Från saluvärdet borde avdragas skuld till berörda
vattenavledningsföretag med 3,138 kronor 32 öre. Härigenom komme
slutliga saluvärdet att i avrundat tal utgöra 29,100 kronor. Arrendevärde
1,350 kronor. Nuvarande arrendatorn Nils Månsson hade brukat egendomen
sedan den 14 mars 1928, varunder egendomen skötts väl, varför lian borde
hembjudas salulotten jämlikt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. Månsson hade förklarat
sig icke ha något att erinra mot saluvärdet.
Lotten litt. Ba 2 och del av litt. Aa, vilka områden å en av distriktslantmätaren
O. Hobroh upprättad avstyckningskarta betecknats med litt. A och B.
Ägofigurer å 1918 års karta nr 100—105. Areal 2.2015 hektar, varav 1.427
hektar åker och 0.7745 hektar odlingsmark. Saluvärde 630 kronor. Arrendevärde
30 kronor. Denna lott hade Karl Lundström, som ägde ett lotten angränsande
jordbruk, ägolotten litt. Ac och Bd om endast 2.891 hektar, anhållit
alt få förvärva. Då området inbjöde till sammanläggning med nämnda jordbruk,
som härigenom erhölle en önskvärd förstärkning, samt jordbruket efter
sammanläggningen ej bleve större, än att det kunde brukas utan anlitande
av lejd arbetskraft, borde lotten försäljas med hembudsrätt för Lundström
enligt lisi förordningen. Sedan Lundström delgivits förslaget, hade han
emellertid förklara!, att han icke önskade förvärva lotten, enär han ansåge sig
vara för gammal att förvärva mera jord. På grund härav borde lotten utbjudas
såsom självständig jordbrukslägenhet enligt 13 S i förordningen.
Nämnden hade icke funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda villkor
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
angående lotternas användning eller återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter
härutinnan böra ifrågakomma, borde saluvärdena nedsättas med 10 procent.
Värderingarna vore verkställda under förutsättning, att lotterna överlätes
i det skick, vari de enligt nu gällande arrendekontrakt skulle av arrendatorn
överlämnas, och skulle köparen av lotten nr 2 gälda arrendatorn ersättning
för eventuellt under sista arrendeåret verkställt höstbruk.
överlantmåtaren har ej haft något att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag.
över jägmästaren har meddelat, att intet vöre att erinra mot dispositionsförslaget
eller mot de föreslagna saluvärdena.
Med skrivelse den 8 januari 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen ej hade något att
erinra mot uppskattningsnämndens förslag till egendomens disposition eller
mot de lotterna åsätta saluvärdena.
Departements- Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget och
eAe^en- hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen e/26 mantal Gulastorp nr 4 litt. Ba och
Vä mantal Gulastorp nr 5 litt. Aa i Ignaberga socken av Kristianstads
län må försäljas enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. uppdelad i två lotter, nämligen huvudgården om
57.2645 hektar, omfattande å en av extra lantmätaren Axel
Sandberg år 1918 över egendomen upprättad karta ägofigurerna
n:r 1—4, 6—41, 43—65, 69—99 och 152—162 samt lotten
litt. Ba 2 och del av litt. Aa örn 2.2015 hektar, omfattade ägofigurema
nr 100—105 å samma karta, huvudgårdslotten för
en köpeskilling av 29,100 kronor med hembudsrätt jämlikt
9 § i förordningen för Nils Månsson samt lotten litt. Ba 2
och del av litt. Aa under hand enligt 13 § i förordningen mot
ett saluvärde av 630 kronor samt under villkor i övrigt
dels beträffande båda lotterna, att lotterna
försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1938, att de försäljas
i befintligt skick, att endast kronan tillhöriga byggnader
och anläggningar ingå i försäljningarna, att förbehåll göres
för de jämkningar i gränser, som kunna komma att
föreskrivas vid blivande avstyckningsförrättning å egendomen,
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att
hava ledningarna kvarstående och desamma nyttja utan rätt
för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn
av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur,
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
21
dels beträffande huvudgårdslotten, att köparen
skall gälda samtliga egendomen åvilande kostnader och
annuiteter å lån för »Röråns vattenavledningsföretag av år
1930», att, därest lotten kommer att försäljas till bemälde
Månsson, denne icke skall äga framställa anspråk mot kronan
på grund av arrendekontraktet med undantag för ersättning
för trädesbruk, höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd å
lotten litt. Ba 2,
och dels beträffande lotten litt. Ba 2 och
del av litt. A a, att köparen skall vara skyldig ersätta
kronan, vad kronan kan komma att få utgiva till egendomens
arrendator för höstplöjning samt gräs-, frö- och höstsädessådd
å lotten.
7:o.
Tollarp nr 5 och 8 i Kristianstads län.
Kronoegendomen V2 mantal Tollarp nr 5 och 8 i Västra Vrams socken av
Kristianstads län har varit utarrenderad till den 14 mars 1934 mot en årlig
arrendeavgift av 1,200 kronor. Från sistnämnda dag har egendomen utarrenderats
under ett år i taget och är för närvarande utarrenderad till den 14
mars 1937 mot ett arrende av 1,000 kronor.
Med anledning av egendomens arrendeledighet den 14 mars 1934 besiktigades
egendomen år 1930 av kronojordstyckningssakkunniga. Härjämte har
domänstyrelsen från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps
egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet
till upplåtelse i egnahemslägenheter och åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten. Egnahemsnämnden har ej inkommit
med yttrande. Därefter har år 1932 uppskattningsförrättning hållits å
egendomen i vederbörlig ordning.
Av instrumentet över nämnda förrättning jämte övriga ärendet tillhörande
handlingar samt en av extra lantmätaren Axel Sandberg år 1919 upprättad
karta över egendomen inhämtas bland annat följande.
Större delen av egendomen med därå belägna åbyggnader ligger inom Tolarps
municipalsamhälle under det att återstoden tillhör Västra Vrams socken.
Egendomen, som ligger i fyra skiften, nämligen hemskiftet, två små mossskiften
och ett ängsskifte, har en areal av 59.8915 hektar, varav 29.428 hektar
tomt och åker, 2.758 hektar ängsmark, 4,445 hektar betesmark, 20,5805 hektar
skogsmark, 2.68 hektar vägar, gatumark m. m.
Av kronan tillhöriga åbyggnader äro boningshuset av god samt stall, loge
och svinhus av mindre god beskaffenhet. Byggnaderna äro dock otillräckliga
för egendomens behov och arrendatorn håller själv en loge och bostad
för dräng samt diverse vagn- och vedbodar. Taxeringsvärdet utgör 30,600
kronor, därav inom municipalsamhället 25,100 kronor och i Västra Vrams
socken 5,500 kronor.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört: Större delen av egendomen
vore lagd under stadsplan och belägen inom Tollarps municipalsamhälle. Såsom
egendomen disponerades vore den hinderlig för en ändamålsenlig planläggning
och uppstyckning i bostadstomter. Styckningsplan borde uppgöras
och torde egendomen i stor utsträckning kunna disponeras för tomtändamål.
Skulle egnahemsförening eller bolag uppträda som köpare, borde av praktiska
hänsyn en försäljning av större delar för ändamålet äga rum till sådant
bolag eller förening. 1 avvaktan på att områdena foges i anspråk för ändamålet,
borde egendomen endast interimistiskt utarrenderas. Så länge uthusbyggnaderna
icke vore hinderliga för områdenas exploatering, kunde de
lämpligen disponeras för jordbruksändamål. Av den längst bort från samhället
belägna delen, vilken icke under den närmaste framtiden erfordrades
för samhällets utveckling, skulle eventuellt kunna bildas ett mindre jordbruk.
Domänintendenten har anfört: Från egendomen hade sedan år 1914 försålts
tomter för över 50,000 kronor. Huvudsakliga delen av egendomens
åkerjord läge inom Tollarps municipalsamhälles planlagda område. Egendomen
borde utarrenderas under kortare perioder. Under första perioden borde
logbvggnaderna utflyttas och nya tomter utläggas för försäljning. Under
andra perioden borde ladugård och svinhus utflyttas samt ett boningsrum
eller drängstuga inredas i en av byggnaderna och nya tomter försäljas. Under
tredje perioden borde ett mindre boningshus uppföras i närheten av ekonomibyggnaderna
samt det nuvarande boningshuset med trädgård försäljas,
därvid detta torde inbringa det huvudsakliga av nybyggnadskostnaderna.
Sedan tomtjorden blivit försåld, borde återstoden av arrendeområdet försäljas
till eget hem.
Uppskcittningsnämnden har anfört följande. Nämnden kunde icke biträda
kronojordstyckningssakkunnigas förslag till egendomens disposition.
Nämnden ansåge, att kronan själv borde i största möjliga omfattning utnyttja
möjligheterna att genom fortsatt tomtförsäljning förskaffa sig inkomster
av egendomen. Detta möjliggjordes genom den av municipalsamhället
upprättade stadsplanen, vilken omfattade all jord till kronoegendomen belägen
söder om skiljelinjen vid ägofigurerna nr 6, 7, 32, 34, 35 och 36 å berörda
karta. För att underlätta egendomens exploatering till tomter borde samtliga
uthusbyggnader vid egendomen rivas, och borde under en blivande första
arrendeperiod uppföras nya ekonomibyggnader i norra delen av egendomen
utanför det planlagda området eller närmare bestämt å ägofigur nr 36 å
kartan samt boningshuset tills vidare få kvarstå å den nuvarande tomten.
Under nästa arrendeperiod eller, därest arrendatorn så begärde, under slutet
av första arrendeperioden, borde nytt boningshus uppföras å samma plats
som ekonomibyggnaderna och det nuvarande boningshuset med tomt försäljas.
Genom försäljning av boningshus och tomt torde kostnaden för ekonomihusens
utflyttning bliva betald och möjligen en del bliva över för boningshusets
uppförande. Tomtförsäljning borde äga rum under första arrendeperioden
genom utläggande av 9 stycken tomter, nr 11—19 å kartan.
Efter det gårdsplanen blivit utrymd, borde samhället få förvärva en del av
ägofigur nr 127 å kartan, som vore belägen mellan den nuvarande gårdsplanen
och de norr därom försålda tomterna, för att kunna genomföra stadsplanen
och därstädes utlägga de enligt denna föreslagna öppna platserna.
För att genomföra detta förslag hade ritningar och kostnadsförslag uppgjorts
till nya ekonomibyggnader, därvid dugliga materialier i de gamla husen
i största möjliga utsträckning skulle användas. Kostnadsförslaget slutade på
12,590 kronor 65 öre, varifrån avginge värdet å gammalt timmer med 440
kronor. Sedan tomterna någon gång i framtiden blivit försålda, kunde åter
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
23
stoden av åkerjorden med de nya byggnaderna försäljas till eget hem och
skogsmarken till samhället. I enlighet med detta förslag borde egendomen
för närvarande bibehållas i kronans ägo och utarrenderas och ekonomibyggnaderna
uppföras under första arrendetiden, som borde fastställas till 10 år.
Uppskattningsnämnden har i anslutning till vad nämnden sålunda anfört
saluvärderat
tomten |
nr |
11 |
om |
0.137 |
hektar till 960 kronor, |
||
12 |
2» |
0.129 |
» |
» 780 |
» - |
||
» |
13 |
» |
0.113 |
2» |
» 680 |
» |
|
2> |
14 |
2> |
0.105 |
> |
» 630 |
» , |
|
» |
> |
15 |
2> |
0.152 |
» 912 |
» |
|
y> |
2> |
16 |
2> |
0.156 |
■» |
» 940 |
» , |
» |
17 |
2> |
0.146 |
> |
* 880 |
» . > och |
|
18 |
> |
0.147 |
» 1,000 |
||||
> |
19 |
2> |
0.148 |
» 2,200 |
» samt |
arrendevärderat tomterna till respektive 8, 8, 6, 6, 8, 8, 8, 8 och 8 kronor.
Arrendevärdet av återstoden av egendomen uppskattade nämnden till 900
kronor.
överjägmästaren har ej haft något att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag.
överlantmätaren har anfört följande. De för hemmanen Tollarp 51 och 81
utbrutna ägorna vore till större delen belägna inom Tollarps municipalsamhälle.
Omkring 40 % av den areal, som inginge i samhället, torde utgöras av
mark, som tillhörde eller tillhört dessa hemman. Samhället vore beläget vid
järnvägslinjen Malmö—Kristianstad vid Tollarps järnvägsstation, som även
utgjorde ändpunkt för järnvägslinjen Tollarp—Everöd—Åhus. Enligt uppgift
utgjorde folkmängden i samhället 607 personer år 1921 och 743 år 1931.
ökningen under denna tioårsperiod torde kunna betecknas såsom tämligen
betydande. I vad mån folkmängden inom samhället kunde antagas komma
att även i framtiden ökas vore uppenbarligen icke möjligt förutsäga. Utvecklingen
hitintills hade varit av den art, att man vid disponerandet av
ifrågavarande hemman torde böra räkna med fortsatt måttlig utveckling av
samhället. Ett villkor för att en sådan skulle komma till stånd vore emellertid,
att lämpliga byggnadstomter stöde att erhålla för rimliga kostnader och
utan allt för stor tidsomgång. Uppstode svårigheter i form av höga tomtpriser,
jordägares ovillighet att anlägga erforderliga vägar eller eljest, bomme
byggnadsverksamheten att draga sig från samhället till platser i dess närhet
utmed de allmänna vägarna. På detta sätt gynnades utvecklingen av
den så kallade landsvägsbebyggelsen, för vilken speciellt gynnsamma betingelser
uppkommit genom busstrafiken och de allmänna vägarnas permanentbeläggning.
En olämplig jordpolitik inom ett samhälle motverkade alltså
ett av samhällets viktigaste syften: att genom skapandet av en viss gemenskap
mellan fastigheterna underlätta utförandet av vissa för samhällsbornas
nytta och trevnad viktiga anläggningar, varibland här finge nämnas
ledningar för elektrisk energi, vatten och avlopp. En jordpolitik, som motverkade
samhällsbildningens syfte ur allmän synpunkt, vore förkastlig. Såsom
nämnts vore en väsentlig del av Tollarps municipalsamhälle beläget å
mark, börande till kronoegendomcn Tollarp 51 och 81. Enligt uppskattningsnämndens
förslag .skulle egendomen utarrenderas under tio år från
den 14 mars 1934. Under denna period skulle det bliva möjligt för
statsverket att från egendomen försälja endast de nio av uppskattningsnämnden
föreslagna lägenheterna, såvida arrendatorn icke vore villig att,
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
givetvis mot överenskommen ersättning, delvis avstå från sin nyttjanderätt,
överlantmätaren funne i följd härav uppskattningsnämndens förslag icke
vara ägnat att fullt nöjaktigt tillgodose vare sig statsverkets eller municipalsamhällets
intressen. Med hänsyn till bland annat dels nödvändigheten av
att snabbt kunna tillfredsställa eventuella reflektanters önskan att för byggnadsändamål
förvärva jord med sådan rätt, att den kunde utnyttjas även
i belåningssyfte, dels önskvärdheten av att upplåtaren av marken jämväl
ombesörjde anläggandet av åtminstone hjälpliga vägar, borde municipalsamhället,
egnahemsförening eller ideellt betonat bolag vara mera ägnat att
verkställa exploatering av tomtmarken å ifrågavarande egendom än staten.
På grund härav borde åtminstone vissa för tomtändamål lämpliga områden
av ifrågavarande egendom, så snart möjlighet därtill funnes, försäljas till
någon sammanslutning av antydd art. Egendomen syntes fördenskull böra
endast interimistiskt utarrenderas. Ivarje fall syntes böra tagas i allvarligt
övervägande lämpligheten av att interimistiskt utarrendera åtminstone
sådana områden av egendomen, som under instundande arrendeperiod
kunde tänkas komma att exploateras för byggnadsändamål, bland annat
hela området söder örn järnvägen Eslöv—Åhus. Skulle ej heller detta
alternativ anses lämpligt, borde egendomen utarrenderas med villkor, att
arrendatorn skulle vara skyldig mot ersättning — beräknad efter i arrendekontraktet
angivna grunder — avstå viss areal mark, som kunde komma i
fråga att försäljas för tomtändamål eller för stadsplanens genomförande. Frågan
örn lämpligheten utav den föreslagna flyttningen av de å egendomen befintliga
jordbruksbyggnaderna sammanhängde uppenbarligen med de åtgärder,
som bomme att företagas i tomtförsäljningssyfte. I följd härav borde
storleken av de byggnader, som kunde komma att erfordras å det egnahem,
som vore avsett bildas å norra delen av egendomen, givetvis vara beroende
av arealen å den mark, som bomme att återstå av egendomen, sedan upplåtelser
av mark för byggnadsändamål och stadsplaneändamål ägt ruin. Skulle egendomen
utarrenderas interimistiskt, torde det kunna ifrågasättas, huruvida
det icke vore lämpligt uppskjuta den föreslagna utflyttningen. Över Tollarps
municipalsamhälle förelåge ett år 1915 av arkitekten P. Hallman upprättat
förslag till stadsplan. Detta torde icke vara fastställt och sannolikt vore väl,
att det numera icke komme att faststiillas i oförändrat skick. Inom samhället
funnes ej heller byggnads- eller avstyckningsplan. I anledning härav
ansåge sig överlantmätaren med hänsyn till innehållet i 19 kap. 1 och 13 §§
jorddelningslagen för närvarande icke kunna tillstyrka avstyckning av det
antal lägenheter, varom här vore fråga, med mindre åtminstone avstyckningsplan
upprättades och godkändes över det av tomtförsäljningsförslaget
berörda området. För den händelse inom ifrågavarande område gatorna
skulle å godkänd avstyckningsplan komma att fixeras i de lägen och till den
bredd, som angåves i uppskattningsnämndens förslag, och avstyckning skedde
i enlighet härmed, syntes tomternas rätt till väg böra formuleras på ett
sätt, som lämnade fastighetsägarna rätt att färdas över mark, som nyttjades
för jordbruk, endast örn detta vore nödigt. Uppskattningsnämndens förslag
i detta hänseende syntes kunna medföra olägenheter för jordbruket å
egendomen.
Med anledning av vad överlantmätaren anfört angående upprättande av
tomtplan jämlikt 19 kap. jorddelningslagen, ansåg domänstyrelsen, att innan
åtgärd i sådant syfte vidtoges, det borde undersökas, huruvida icke
Tollarps municipalsamhälle eller eventuellt någon egnahemsförening eller
något bolag skulle vara villigt att förvärva egendomen för vidare exploate
-
Kungl. Majlis proposition nr 202.
25
ring. Styrelsen uppdrog till följd härav åt domänintendenten att med vederbörande
municipalsamhälle inleda förhandlingar rörande en försäljning
av egendomen samt att, därest något intresse från samhällets sida icke förelåge
för egendomens förvärvande, undersöka möjligheten av att försälja
egendomen till egnahemsförening eller bolag.
Härefter har å egendomen hållits ny uppskattningsförrättning under år
1934.
Av instrumentet över denna förrättning inhämtas följande.
Domänintendenten hade underhandlat med municipalsamhället om försäljning
av egendomen och hade municipalsamhället den 20 juli 1934 beslutat
avgiva anbud å egendomen med 50,000 kronor. Detta samhällets beslut
hade emellertid överklagats och hade Kungl. Majit i regeringsrätten
undanröjt beslutet, enär sådan utredning ej blivit förebragt, att därav
kunde tillförlitligen bedömas, om förvärvande av fastigheten i dess helhet
kunde vara att hänföra till en sådan för municipalsamhället gemensam hushållningsangelägenhet,
varom samhället ägde besluta.
Vid förrättningen har egendomen saluvärderats till 53,200 kronor sålunda,
4.0235 |
hektar |
tomtjord |
ä 4 0: 40 |
kronor |
pr |
kvm |
...... 16,094 |
— |
0.3080 |
2> |
» 0:30 |
» |
...... 924 |
— |
|||
2.4950 |
» rr |
» 0:20 |
2> |
...... 4,990 |
— |
|||
12.7780 |
åker |
» 600: — |
> |
har |
...... 8,066 |
— |
||
10.1600 |
åker |
» 400: — |
» |
> |
...... 4,064 |
— |
||
2.7580 |
äng |
» 500: — |
» |
...... 1,379 |
— |
|||
3.7940 |
odlingsmark |
» 180: — |
2> |
» |
...... 682 |
92 |
||
21.7000 |
skogsmark och skog.... |
....... 9,100 ....... 7,900 |
— |
S:a 58.0165 hektar
Kronor 53,200
92.
Sedan regeringsrättens berörda beslut meddelats, hade domänintendenten
inlett underhandlingar med såväl Tollarpsortens egnahemsförening u. p. a.
som egendomens arrendator Johan Persson om inköp av egendomen och
därvid delgivit dem berörda saluvärdering samt anmodat dem inkomma
med anbud å egendomen var för sig, därest de vore spekulanter å densamma.
Bemälde Persson hade först godkänt förenämnda saluvärde, 53,200 kronor,
samt därefter förklarat sig villig inköpa egendomen för 53,320 kronor. Därefter
hade egnahemsföreningen erbjudit sig inköpa egendomen för 50,000
kronor.
Efter det dessa anbud inkommit, hade uppskattningsnämnden tagit ärendet
under förnyat övervägande och därvid funnit, att det tidigare uppgjorda
förslaget om byggnadernas successiva utflyttning och den inom samhället belägna
jordens exploatering genom tomtförsäljning skulle kunna giva kronan
större inkomster än det beräknade saluvärdet och det belopp, som kunde erhållas
vid egendomens försäljning på en gång. Nämnden ansåge sig likväl
med fästat avseende vid de avgivna anbudens storlek kunna tillstyrka egendomens
försäljning. Nämnden tillstyrkte härvid att, därest försäljning komme
till stånd, arrendatorns anbud måtte antagas, dels därför att hans anbud
vore högst och dels därför att arrendatorn Persson innehaft arrendet sedan
den 14 mars 1917 och sålunda borde hava företrädesrätt vid försäljning av
egendomen.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
Nämnden har vidare framhållit, att Tolarps municipalsamhälle efter upp
skattningsförrättningen år 1932 låtit uppgöra ny stadsplan, vilken i vad den
berörde kronoegendomen avsevärt avveke ifrån den förutvarande. Genom
den nya stadsplanen komme mera av kronoegendomens jord inom den centrala
delen av samhället att bliva tillgänglig för tomtstyckning. De av 1932
års uppskattningsnämnd utlagda 9 tomterna, nr 11—19, hade genom den
nya stadsplanen blivit ändrade i arealen, varför ny saluvärdering av dessa
verkställts på följande sätt:
Tomt |
nrjll |
om |
0.146 |
hektar |
saluvärde |
1,022 |
kronor |
> |
» 12 |
2> |
0.15 |
2> |
» |
900 |
2> |
» |
» 13 |
0.119 |
» |
» |
714 |
||
» 14 |
» |
0.11 |
660 |
» |
|||
■» |
» 15 |
> |
0.144 |
7> |
864 |
» |
|
» |
» 16 |
» |
0.14 |
» |
840 |
» |
|
» |
> 17 |
0.122 |
> |
» |
732 |
» |
|
» 18 |
2> |
0.122 |
> |
854 |
2> |
||
» 19 |
0.102 |
» |
1,530 |
» |
Arrendevärdena hava uppskattats till respektive 8:50, 9, 7, 6:60, 8:60,
8: 40, 7: 30, 7: 30 och 6 kronor.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 31 december 1936 underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört i huvudsak
följande.
Vid avgörandet av frågan örn egendomens disposition ansåge styrelsen,
att hänsyn måste tagas till det municipalsamhälle, inom vilket egendomen
till stor del vore belägen. Enligt överlantmätarens utredning torde inom
den närmaste framtiden ett avsevärt antal tomter för bostadsändamål behöva
tagas i anspråk för samhällets utveckling. Municipalsamhället hade sålunda
även beslutat att söka inköpa egendomen för en köpeskilling av 50,000 kronor,
ehuru detta beslut undanröjts genom regeringsrättens berörda utslag. Enligt
styrelsens förmenande borde egendomen i dess helhet försäljas med hänsyn dels
till det rätt avsevärda område, som torde komma att inom en nära framtid behövas
för tomtupplåtelser, dels till de dryga kostnader en utflyttning av egendomens
bebyggelse, på sätt uppskattningsnämnden föreslagit, skulle draga.
Egendomens arrendator hade innehaft egendomen å arrende sedan år 1917
och vore alltså hembudsberättigad vid egendomens försäljning, om hembud
på grund av särskilda förhållanden ansåges böra ske. Styrelsen hade ansett,
all i förevarande fall en försäljning till enskild person ej borde äga rum,
utan borde exploaterandet av egendomen överlåtas på municipalsamhället,
egnahemsförening eller bolag, som vore hågat att förvärva egendomen för
vidare exploatering. Med anledning därav hade styrelsen, då municipalsamhället
ej finge inköpa egendomen samt styrelsen i likhet med överlantmätaren
ansåge, att samhälle eller egnahemsförening vore mera ägnat att
verkställa exploatering för ifrågasatt ändamål än staten, från Tollarpsortens
Egnahemsförening u. p. a. infordrat förklaring, huruvida föreningen vöre
villig att för en köpeskilling av 55,000 kronor, vilket belopp styrelsen ansåge
motsvara egendomens saluvärde, förvärva densamma. Föreningen hade
därvid förklarat sig önska inköpa egendomen för detta belopp och i övrigt
under villkor, som domänstyrelsen föreslagit.
Därefter hade styrelsen erfarit, att arrendatorn, därest han icke berättigades
inköpa hela egendomen, i varje fall önskade få förvärva den norr om
samhället belägna delen av egendomen samt att kronan måtte inlösa vissa
arrendatorn tillhöriga byggnader och anläggningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
27
Genom samtal med sekreteraren i egnahemsföreningen hade styrelsen inhämtat,
att föreningen hade för avsikt att, sedan närmare utredning verkställts
angående storleken av det område, som kunde erfordras för tomtexploatering,
försälja viss norr om municipalsamhället belägen del av egendomen,
varför hinder ej mötte för arrendatorn att förvärva denna del. Angående
inlösen av byggnader och anläggningar, som tillhörde arrendatorn,
kunde denna fråga ordnas i samband med sistberörda försäljning.
På grund av vad sålunda anförts hemställde domänstyrelsen, att kronoegendomen
måtte försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. till Tollarpsortens
egnahemsförening u. p. a. med tillträdesrätt den 14 mars 1938 för en köpeskilling
av 55,000 kronor samt på angivna villkor i övrigt.
Sedan domänstyrelsens omförmälda försäljningsförslag överlämnats till
Kungl. Majit, har Göran Persson, Tollarp, uti en den 8 januari 1937 dagtecknad
skrift anhållit, att arrendatorn av kronoegendomen måtte få inköpa
det område, varå egendomens åbyggnader vore belägna.
I häröver avgivet utlåtande har domänstyrelsen anfört, att arrendatorn,
därest han önskade förvärva den del av egendomen, som ej erfordrades för
tomtändamål, borde beredas möjlighet därtill. Skulle Kungl. Majit anse,
att arrendatorn borde beredas tillfälle att direkt av kronan förvärva denna
del av egendomen, hade styrelsen ej något att erinra däremot. Viss utredning
angående storleken av det område, som kunde anses erforderligt för
tomtändamål, måste dock verkställas, innan beslut därom kunde fattas. Med
hänsyn till önskvärdheten att försäljningsfrågan avgjordes, så att köp kunde
avslutas med tillträde den 14 mars 1938, samt då riksdagens medverkan torde
vara erforderlig vid försäljning till egnahemsföreningen, har domänstyrelsen
numera föreslagit, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande egendom försåldes i två lotter, den ena till egnahemsföreningen
och den andra till egendomens arrendator, Johan Persson, båda lotterna
mot saluvärden, som bestämdes av Kungl. Majit i anslutning till de av
uppskattningsnämnden föreslagna värdena, samt på villkor i övrigt, som av
Kungl. Majit bestämdes.
Angående Göran Perssons framställning att arrendatorn måtte få inköpa
det område, varå egendomens byggnader vore belägna, har domänstyrelsen
framhållit, att detta område vore beläget inom det stadsplanelagda municipalsamhället
och torde komma att inom en ej alltför avlägsen framtid behöva
tagas i anspråk för bostadsändamål och öppna platser. Styrelsen har
på grund därav avstyrkt framställningen.
Med hänsyn till vad i ärendet anförts, finner jag mig böra biträda domänstyrelsens
sist framlagda förslag om egendomens försäljning i tvenne lotter,
den ena till Tollarpsortens egnahemsförening u. p. a. och den andra till nuvarande
arrendatorn, Johan Persson. Därest Johan Persson ej skulle önska
förvärva den för inköp av honom avsedda lotten, torde densamma efter
Kungl. Majlis beprövning få försäljas jämlikt 15 § försäljningsförordningen.
Ytterligare utredning erfordas emellertid beträffande storleken av det område,
som erfordras för tomtexploatering. Till undvikande av att lösningen
Departements
chefen.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
av spörsmålet om kronoegendomens disposition fördröjes, torde ärendet i
befintligt skick få underställas riksdagens prövning, därvid medgivande torde
böra inhämtas till försäljning av egendomen i huvudsaklig anslutning till
domänstyrelsens förslag med av mig förordat tillägg. Därest riksdagen härtill
lämnar bifall, torde det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa de slutliga
försäljningsvillkoren. Bifalles försäljningsförslaget, har egnahemsföreningen
att i vanlig ordning söka tillstånd till fastighetsförvärvet. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen 1\.1 mantal Tollarp nr 5 och 8 i Västra
Vrams socken av Kristianstads län må, i huvudsaklig överensstämmelse
med domänstyrelsens förslag, försäljas i två
lotter mot ett saluvärde av sammanlagt 55,000 kronor, nämligen
den ena lotten till Tollarpsortens egnahemsförening
u. p. a. och den andra lotten till egendomens arrendator Johan
Persson eller, därest denne icke önskar förvärva lotten, genom
utbud jämlikt 15 § förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
8:o.
Bräcke nr 1 i Göteborgs och Bohus län.
Kronoegendomen lJ/4 mantal Bräcke nr 1 i Svarteborgs socken av Göteborgs
och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1938 mot en årlig arrendeavgift
av dels 12 hektoliter råg, 11 hektoliter vete och 117 kilogram
smör att lösas nied penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt.
A i markegångstaxan och dels därutöver 700 kronor.
Med anledning av egendomens arrendeledighet den 14 mars 1938 har domänstyrelsen
från domänintendenten och länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till
upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten. Härjämte har förrättning för arrende-
och saluvärdering av egendomen hållits den 27 augusti 1936.
Av instrument över nämnda förrättning jämte övriga handlingar i ärendet,
däribland en av distriktslantmätaren Gunnar Tydén år 1935 över egendomen
upprättad karta, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Dingle järnvägsstation, halen
areal av 141.959 hektar, varav 36.211 hektar tomt och åker, 3.361 hektar
äng och 102.387 hektar avrösningsjord.
Åbyggnaderna äro i stort sett goda eller medelgoda samt väl underhållna
och ungefär tillräckliga för gårdens behov.
Åkerjorden består av mer eller mindre mullblandad lättlera på botten av
blå- och gullera samt är till största delen av väl medelgod natur.
Samfällighet eller rätt till annan förmån utom egendomen finnes veterligen
ej.
Taxeringsvärdet utgör 39,200 kronor, varav 35,900 kronor för inägor,
1,400 kronor för skogsmark och 1,900 kronor för växande skog.
Foss och Håby elektriska distributionsförening har elektriska ledningar
framdragna över egendomen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
29
Uppskattningsnämnden har anfört följande. Egendomen vore visserligen
relativt väl belägen och försedd med i stort sett medelgoda hus, men då arrendatorn
anmält, att han önskade förvärva egendomens huvudgårdslott tillstyrkte
nämnden egendomens försäljning. Ägarna av tidigare från egendomen
försålda fastigheterna Bräcke l2 och Bräcke ls hade anmält, att de
önskade förvärva ytterligare jord för att därigenom få sina jordbruk något
bärkraftigare. Då dessa önskemål borde beaktas, hade nämnden vid försäljningsförslagets
uppgörande tagit hänsyn till dessa önskemål.
Nämnden hade sålunda föreslagit egendomens försäljning i följande lotter.
Lotten I å kartan, Huvudgården. Areal 128.S77 hektar, varav 32.8 hektar
tomt och åker, 2.974 hektar äng och 93.103 hektar avrösningsjord. Saluvärde
36,000 kronor, varav 6,400 kronor för avrösningsjord med växande skog.
Arrendevärde 1,220 kronor. Nuvarande arrendatorn, Henning Ericson, hade
innehaft egendomen endast sedan den 14 mars 1936, men hade gården därförut
i obruten följd brukats av Ericsons föräldrar och syskon sedan år
1908. Då egendomen därunder städse skötts väl, tillstyrkte nämnden hembud
för Henning Ericson jämlikt 9 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. Lotten II borde tillförsäkras
servitutsrätt till en å ägofiguren nr 139 å kartan belägen källa
samt rätt till väg till denna. Ericson hade förklarat sig önska inköpa lotten
för det föreslagna saluvärdet.
Lotten II å kartan. Obebyggt område. Areal 10.652 hektar, varav 3.25 hektar
åker, 0.387 hektar äng och 7.015 hektar avrösningsjord. Saluvärde 2,200
kronor, varav 215 kronor för avrösningsjord med växande skog. Arrendevärde
80 kronor. Denna lott hade And. Eriksson, som förut ägde Bräcke l3
om ungefär 4 hektar åker, anhållit att få förvärva. Lotten borde hembjudas
Eriksson enligt 11 § i sagda förordning. Förberörda servitutsrätt borde
tillförsäkras lotten. Eriksson hade förklarat sig önska inköpa lotten för
det åsätta saluvärdet.
Lotten III å kartan. Obebyggt område. Areal 2.429 hektar, varav 0.16 hektar
åker och 2.269 hektar avrösningsjord. Saluvärde 340 kronor, varav 240
kronor för skogsmark med växande skog. Arrendevärde 5 kronor. Denna
lott hade John Karlsson, som förut ägde Bräcke l2 om ungefär 5 hektar
åker, anhållit att få förvärva. Lotten borde hembjudas Karlsson enligt 11 §
i förordningen. Karlsson hade förklarat sig önska inköpa lotten för det föreslagna
saluvärdet.
Någon ytterligare uppdelning av egendomen borde icke äga rum.
Värderingen vöre verkställd under förutsättning, att lotterna försåldes i
fullgott skick.
Nämnden hade ej funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda villkor
angående lotternas användning samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter
härutinnan anses böra ifrågakomma, borde saluvärdena nedsättas med 15
procent.
Överlantmätaren har förklarat hinder icke möta mot avstyckning av berörda
lotter, under förutsättning att lotterna II och III avstyckades för sammanläggning
med Bräcke l3 respektive Bräcke l2.
överjägmästaren har ej haft något att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag.
Ärendet har av domänstyrelsen med skrivelse den 30 december 1936 underställls
Kungl. Maj:ts prövning, därvid .styrelsen anfört, alt styrelsen ej hade
något att erinra mot uppskattningsnämndens förslag lill egendomens disposition
eller mot de lotterna åsätta saluvärdena.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
Departementschefen.
Sedan härefter egendomens arrendator H. Ericson hos domänstyrelsen
anhållit att få utföra dränering av 6.78 hektar av egendomens åkerjord enligt
av fackman uppgjord plan för en beräknad kostnad av 2,817 kronor 65
öre, har styrelsen i skrivelse den 15 januari 1937 — under erinran att egendomen
vore saluvärderad utan den nu ifrågasatta täckdikningen — hemställt,
att bland köpevillkoren rörande egendomen måtte intagas den bestämmelsen,
att, därest lotten I bomme att försäljas till Ericson, denne icke
skulle äga mot kronan framställa några anspråk på ersättning för å egendomen
utförd täckdikning.
Jag ansluter mig till uppskattningsnämndens försäljningsförslag sådant
det av domänstyrelsen förordats och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen l1/* mantal Bräcke nr 1 i Svarteborgs
socken av Göteborgs och Bohus län må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. uppdelad i tre med I, II
och III å en av distriktslantmätaren Gunnar Tydén år 1935
över egendomen upprättad kaida betecknade områden, lotten
I med en areal av 128.877 hektar för en köpeskilling av 36,000
kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Henning
Ericson, lotten II om 10.652 hektar för en köpeskilling av
2,200 kronor med hembudsrätt enligt 11 § i förordningen för
ägaren av fastigheten Bräcke l3 samt lotten III örn 2.429
hektar för en köpeskilling av 340 kronor med hembudsrätt
likaledes enligt 11 § i förordningen för ägaren av fastigheten
Bräcke l2 samt under villkor i övrigt
dels beträffande samtliga lotterna, att lotterna
skola tillträdas den 14 mars 1938, att lotterna försäljas
i fullgott skick, att endast kronan tillhöriga byggnader och
anläggningar ingå i försäljningarna, att förbehåll göres för
de jämkningar i gränserna, som kunna komma att föreskrivas
vid blivande avstyckningsförrättning å egendomen, samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att hava
ledningarna kvarstående samt desamma nyttja utan rätt till
annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada
till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakås å kreatur,
dels beträffande lotterna I och II, att lotten
II tillförsäkras servitutsrätt till en å lotten I (ägofigur nr
139 å kartan) belägen källa samt rätt till väg över lotten I,
dels beträffande lotten I, att, därest denna kommer
att försäljas till Henning Ericson, denne icke skall äga
framställa ersättningsanspråk mot kronan vare sig för täckdikning
eller eljest på grund av arrendekontraktet, med un
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
31
dantag dock för ersättning för trädesbruk, höstplöjning, gräs-,
frö- och höstsädessådd å lotterna II och III.
och dels beträffande lotterna II och III,
att lotterna försäljas för sammanläggning med Bräcke I3 respektive
Bräcke l2, samt att köparna av dessa lotter äro skyldiga
att ersätta kronan vad kronan kan få komma att utgiva
till egendomens arrendator för trädesbruk, höstplöjning,
gräs-, frö- och höstsädessådd å respektive lotter.
9:o.
Ileberg nr 1 i Göteborgs och Bohus län.
Den 13 maj 1932 förordnade Kungl. Majit, att av kronoegendomen 1 mantal
Ileberg nr 1 i Tegneby socken av Göteborgs och Bohus län lotterna litt. B
och C å en av distriktslantmätaren B. H. Lundholm år 1930 över egendomen
upprättad karta skulle försäljas. Lotterna hava även försålts.
Egendomen i övrigt är utarrenderad för tiden 14 mars 1933—14 mars
1953 mot en årlig arrendeavgift av dels 45 hektoliter korn och 47 kilogram
smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt
litt. A i markegångstaxan, dels därutöver 500 kronor.
I en till domänstyrelsen inkommen ansökning har egendomens arrendator,
Carl Berntson, anhållit att få uppföra stall, vagnbod och svinhus under år
1936 samt lador och loge ett kommande år.
över ansökningen har domänintendenten i länet avgivit yttrande till domänstyrelsen
och därvid anfört följande.
Vid av- och tillträdessyn den 28 augusti 1933 »utsynade» synemännen ladugårdens
mittelparti, häststallet, svinhuset och hönshuset och hade på grund
härav arrendatorn ej underhållsskyldighet beträffande dessa byggnader. Nybyggnad
av dessa inom den närmaste framtiden vore ofrånkomlig. Enligt
upprättat byggnadsförslag skulle kostnaderna för de planerade nybyggnaderna
uppgå till cirka 16,000 kronor. Det skulle alltså draga över 16 år
att med nu gällande arrendebelopp få byggnaderna likviderade. Därtill
komme, att arrendatorn dels redan utfört en del dränering och dels torde
komma att företaga ytterligare dikning, sedan erforderligt avlopp, som för
närvarande vore föremål för lantbruksingenjörens i länet handläggning, hunnit
upptagas. På grund härav vore det för kronan mest ekonomiskt att försälja
egendomen. Egendomens arrendator hade förklarat, att han önskade
inköpa egendomen under förutsättning, att priset bleve enligt i orten gällande
priser.
Med anledning av vad sålunda förekommit har domänstyrelsen uppdragit
åt domänintendenten att i egenskap av ordförande i vederbörande uppskattningsnämnd
föranstalta örn förrättning för saluvärdering av egendomen; och
har till följd härav under år 1936 uppskattningsförrättning hållits å egendo
-
men.
32 Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
Av handlingarna i ärendet samt förberörda karta inhämtas bland annat
följande.
Egendomen, som är belägen 60 kilometer från Uddevalla stad och 10 kilometer
från Nösunds ångbåtsstation, har en areal av 108.496 hektar, varav
30.775 hektar tomt och åker, 1.431 hektar äng och 76.29 hektar avrösningsjord.
Åkerjorden består av mullblandad lera på botten av gul- och blålera.
Ängsmarken är obetydlig och skogsmarken av dålig beskaffenhet. Betesmarken
är bevuxen med skog och buskar samt lämnar klent bete.
Hävden å egendomen är god. Arrendatorn har under åren 1933—1935
dränerat 4.80 hektar.
Taxeringsvärdet utgör 30,600 kronor, varav 29,600 kronor för inägorna.
Uppskcittningsnämnden har framhållit, att, då arrendatorn önskade förvärva
egendomen, densamma borde med hänsyn därtill och på grund av föreliggande
byggnadsbehov försäljas; och har nämnden saluvärderat egendomen,
som omfattade lotterna litt. A och D å kartan till 30,000 kronor, varav
4,300 kronor för avrösningsjord med växande skog. Värderingen är verkställd
under förutsättning, att egendomen överlätes i det skick, vari densamma
enligt gällande arrendekontrakt skulle av arrendatorn överlämnas. Arrendatorn
Berntson har innehaft egendomen sedan 23 år och därunder skött
densamma väl och även utfört en del grundförbättringar. På grund härav
borde egendomen hembjudas Berntson jämlikt 9 § i förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. samt
få av köparen tillträdas den 14 mars 1937.
Nämnden har ej funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda försäljningsvillkor
eller återköpsrätt. Skulle föreskrifter härom likväl anses böra
meddelas, borde saluvärdet nedsättas med 15 procent.
Berntson har förklarat sig önska förvärva egendomen för det åsätta saluvärdet.
Överjägmästaren har anfört, att det ur skoglig synpunkt ej funnes någon
erinran att göra emot försäljning redan nu på sätt och till pris, som av uppskattningsnämnden
föreslagits. Egendomen saknade nämligen med hänsyn
till det avskilda läget på ön Orust och på grund av den ringa skogstillgången
ali betydelse för skogsväsendet.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 19 januari 1937 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.
Med hänsyn till de avsevärda nybyggnadskostnader, som måste nedläggas
å egendomen samt till att arrendatorn önskade förvärva densamma, borde
egendomen försäljas och därvid hembjudas egendomens arrendator för det
föreslagna saluvärdet. Då egendomens åbyggnader vore synnerligen dåliga
och arrendatorn ej hade underhållsskyldighet beträffande en del av dessa,
borde lotten försäljas i befintligt skick. På grund av byggnadernas beskaffenhet
borde lotten försäljas med tillträdesrätt räknat redan från den 14
mars 1937. Vid egendomens utarrendering från den 14 mars 1933 hade
arrendevärdet beräknats till 1,000 kronor och fastställts att utgå med dels
vissa persedlar, som skulle lösas med penningar enligt senast för länet fastställda
pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels därutöver 500 kronor. Värdet
av persedlarna uppginge enligt 1936 års markegångstaxa till 582 kronor
41 öre och arrendet utginge sålunda för arrendeåret 14 mars 1936—14 mars
1937 med 1,082 kronor 41 öre. Då arrendet sålunda för närvarande överstege
1,000 kronor, torde riksdagens medverkan till försäljningens genomförande
vara erforderlig.
Kungl. Majlis proposition nr 202.
33
Då jag intet har att erinra mot domänstyrelsens försäljningsförslag, får Departement*.
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.
att av kronoegendomen 1 mantal Ileberg nr 1 i Tegneby
socken av Göteborgs och Bohus län lotten litt. A + D å en av
distriktslantmätaren B. H. Lundholm år 1930 över egendomen
upprättad karta må försäljas enligt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. för en köpeskilling av 30,000 kronor med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Carl Berntson under
villkor, att lotten försäljes med tillträdesrätt, räknat från
den 14 mars 1937, då nu om egendomen gällande arrendekontrakt
skall upphöra, att lotten försäljes i befintligt skick,
att endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar ingå
i försäljningen, att, därest Berntson förvärvar lotten, varken
Berntson eller kronan skall äga framställa ersättningsanspråk
mot varandra på grund av arrendekontraktet, med
undantag för eventuellt oguldna arrendeavgifter och skatter,
att ägarna av lotterna litt. B och C av egendomen förbehållas
rätt till väg över de områden, som å berörda karta betecknats
med ägofigurerna nr 27, 49 och 54, att köparen skall
gälda annuiteterna å ett egendomen åvilande avdikningslån,
samt att innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar och telefonledningar
förbehålles rätt att hava ledningarna kvarstående och
desamma nyttja utan rätt för köparen till annan ersättning
än av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för
skada, som förorsakas å kreatur.
10:O.
Norr Edsten nr 1 Kronogård i Göteborgs och Bohus län.
Kronoegendomen Va mantal Norr Edsten nr 1 Kronogård i Kville socken
av Göteborgs och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1944 mot en
årlig arrendeavgift av dels 10 hektoliter vete, 50 hektoliter havre och 75
kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda
pris enligt litt. A. i markegångstaxa^ dels därutöver 585 kronor.
I en till domänstyrelsen inkommen skrivelse har egendomens arrendatar
Oskar Andersson anhållit att få inköpa egendomen, enär han under de år,
han innehaft arrendet, nedlagt avsevärt arbete och stora kostnader å gården,
varjämte kylrum för mjölk och rum för mjölkmaskiner nu behövde
uppföras. Domänintendenten och överjägmästaren hava avgivit yttranden
över ansökningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 202—203-
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
Domänintendenten har därvid meddelat, att byggnadsbeståndet å egendomen
vore gott men att mjölk- och maskinrum borde uppföras, samt tillstyrkt,
att egendomen försåldes till arrendatorn.
Över jägmästaren har ej haft något att erinra mot försäljning av hela egendomen.
I anslutning till berörda yttranden uppdrog domänstyrelsen åt domänintendenten
att föranstalta om förrättning för saluvärdering av egendomen,
varefter under år 1936 hållits uppskattningsförrättning å egendomen.
Av instrument över nämnda förrättning ävensom övriga handlingar i
ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Gunnar Tydén år 1931 upprättad
karta över åker och äng till egendomen, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Rabbalshede järnvägsstation
och 3 kilometer från Fjällbacka municipalsamhälle, har en areal av
54.766 hektar, varav 24.396 hektar tomt och åker, 3.282 hektar äng och
27.088 hektar avrösningsjord.
Byggnaderna äro i gott skick. Åkerjorden består av lermylla samt sandhlandad
lermylla. Hälften av åkerjorden är av god beskaffenhet.
Taxeringsvärdet utgör 26,500 kronor, varav 26,100 kronor för inägorna
samt 400 kronor för skogsmarken jämte växande skog.
Uppskattningsnämnden har anfört. Då egendomen vore av ringa omfattning
både beträffande areal och skogstillgång borde hela egendomen försäljas
till ett saluvärde av 30,200 kronor, varav 1,200 kronor för skogsmark
jämte växande skog, med hembudsrätt enligt 9 § första stycket i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. för egendomens arrendator, Oskar Andersson, som brukat egendomen
under 20 år samt därunder skött densamma mycket väl. Andersson
hade förklarat sig villig inköpa egendomen till det åsätta saluvärdet.
Egendomen borde av köparen få tillträdas den 14 mars 1938.
Värderingen vore verkställd under förutsättning, att egendomen överlätes
i det skick, vari densamma på grund av nu om egendomen gällande arrendekontrakt
skulle av arrendatorn överlämnas.
Nämnden hade ej funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda försäljningsvillkor
samt återköpsrätt. Skulle föreskrifter härom likväl anses böra
meddelas, borde saluvärdet nedsättas med 15 procent.
överjägmästaren har ej haft något att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag till försäljning av egendomen eller det åsätta saluvärdet. Dock borde
vid försäljningen ett till den 14 mars 1939 gällande jaktarrendekontrakt
rörande småvilt å hela egendomen beaktas.
Med skrivelse den 19 januari 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört, att styrelsen ej hade något att erinra
mot uppskattningsnämndens förslag eller det egendomen åsätta saluvärdet.
Egendomen borde försäljas med tillträde den 14 mars 1938. Då arrendevärdet
överstege 1,000 kronor, vore riksdagens medverkan till försäljningsbeslutets
fattande erforderlig.
Departements. Jag biträder uppskattningsnämndens av domänstyrelsen tillstyrkta förohefen.
säljningsförslag och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
35
att kronoegendomen Va mantal Norr Edsten nr 1 Kronogård
i Kville socken av Göteborgs och Bohus län må försäljas
jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. för en köpeskilling
av 30,200 kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen
för Oskar Andersson och under villkor i övrigt, att
egendomen försäljes med tillträdesrätt den 14 mars 1938, då
nu om egendomen gällande arrendekontrakt skall upphöra
att gälla, att egendomen försäljes i fullgott skick, att endast
kronan tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i försäljningen,
att köparen skall vara skyldig respektera av domänstyrelsen
utfärdat till den 14 mars 1939 gällande kontrakt
rörande jakträtten å hela egendomen, att, därest egendomen
kommer att försäljas till Andersson, varken denne eller kronan
skall äga framställa ersättningsanspråk mot varandra på
grund av arrendekontraktet med undantag dock för eventuellt
oguldna arrendeavgifter och skatter, samt att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar och telefonledningar ävensom å egendomen
anlagd transformator förbehålles rätt att hava ledningarna
och anläggningen kvarstående och desamma nyttja utan
rätt för köparen till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller
tillsyn av ledningarna och anläggningen ävensom för skada,
som förorsakas å kreatur.
11:0.
Lundby nr 5 Håkan Jonsgården och Lundby nr 6 Stommen i Skaraborgs län.
Det till statsverket från den 14 mars 1923 indragna förra landsfiskalsbostället
V2 mantal Lundby nr 5 Håkan Jonsgården och 1j2 mantal Lundby nr 6
Stommen i Södra Lundby socken av Skaraborgs län är med undantag för de
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 april 1925 från egendomen försålda ängsskiftet
(Dalängen l1) och skogsskiftena (Skogstorp 21) för arrendeåret 14
mars 1936—14 mars 1937 utarrenderad i två arrendelotter, arrendelotten nr
I till Sven Larsson mot en avgäld, som efter omräkning av värdet av i arrendet
ingående naturapersedlar utgör 1,103 kronor 5 öre, samt arrendelotten nr
II till Valdemar Johansson mot en avgäld, som efter enahanda beräkningsgrunder
utgör 711 kronor 66 öre.
Kronoegendomen har under år 1932 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.
Med anledning av egendomens arrendeledighet den 14 mars 1937 har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet
till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten.
Uppskattningsförrättning bär i vederbörlig ordning hållits å egendomen år
1935, därvid saluvärdering av båda arrendelotterna verkställts. Av handlingarna
i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Gunnar Linde år 1923
över egendomen upprättad karta, inhämtas bland annat följande.
I kronans ägo kvarvarande del av egendomen är förlagd i tre skiften, hemskiftet,
motsvarande arrendelotten nr I, skiftet Kärret, motsvarande arrendelotten
nr II, samt Mosskiftena. Egendomen innehåller i areal 140.2028 hektar,
varav arrendelotten nr I utgör 49.484 hektar samt arrendelotten nr II 44.762
hektar åker och tomt. Förstnämnda arrendelott är belägen cirka 12 kilometer
från Vara köping och 7 kilometer från Vedums järnvägsstation, medan
den senare arrendelotten är belägen cirka 9 kilometer från Vara köping och
5 kilometer från Vedums järnvägsstation. Egendomens taxeringsvärde utgör
för arrendelotten nr I 30,600 kronor jordbruksvärde och 3,400 kronor
för skogsmark och växande skog samt för arrendelotten nr II 22,200 kronor
jordbruksvärde och 1,500 kronor för skogsmark och växande skog.
Byggnaderna å egendomen, vilka samtliga tillhöra kronan, äro brandförsäkrade
å arrendelotten nr I till 27,600 kronor samt å arrendelotten nr II till
9,800 kronor. Å båda lotterna äro byggnaderna gamla, slitna och otillräckliga
samt i behov av om- och nybyggnad.
Längjums elektriska distributionsförening u. p. a. eller dess rättsinnehavare
har genom Kungl. Maj:ts resolution den 8 februari 1929 erhållit tillstånd
att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.
Egendomen har andel i mindre byallmänning.
Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett, att båda arrendelolterna med
hänsyn till egendomens svaga jord och dåliga åbyggnad om möjligt borde
försäljas, vardera arrendelotten eventuellt uppstyckad i två salulotter.
I likhet med kronojordstyckningssakkunniga har uppskattningsnämnden
ansett, att egendomen med dess svaga jordbruk och dåliga åbyggnad borde
försäljas. I framställning till uppskattningsnämnden den 5 oktober 1935 har
Karl Smedberg, Vedum, såsom ägare till angränsande fastigheten ll36 mantal
Stora Bostorp om cirka 3 hektar åker anhållit örn tillstånd att för fullständigande
av sitt jordbruk från egendomen få inköpa ett jordområde om 3—4
heldar, motsvarande å förenämnda av Linde år 1923 upprättade karta ägofigurerna
n:r 4—10 och 118—127. Då emellertid ifrågakomna fastigheter
vore belägna inom olika skifteslag och sammanläggning av områdena till en
fastighet förty icke lagligen kunde ske, har uppskattningsnämnden ansett, att
förevarande framställning lämpligen icke borde bifallas, särskilt som vid eventuell
avstyckning av det av Smedberg till inköp ifrågasatta området lotten enligt
nämndens mening med hänsyn till gällande jorddelningsbestämmelser
måste utläggas med tilldelning av skogsmark. Enligt uppskattningsnämndens
försäljningsförslag borde egendomen upplåtas i två de nuvarande arrendelotterna
motsvarande salulotter. I anslutning till det nämnden av domänstyrelsen
givna uppdraget har nämnden föranstaltat örn avstyckning från
fastigheterna Lundby Håkan Jonsgården 51 och Lundby Stommen 61, vilka
fastigheter vid undergånget enskifte utbrutits med gemensamma ägor för hemskiftet
och skiftet Kärret. Vid lantmäteriförrättningen har sålunda avstyckats
lotten litt. A örn 61.612 hektar. Återstående del av styckningsfastigheten
bland annat omfattande de vid år 1879 fastställt skifte för envar av fastigheterna
Lundby Håkan Jonsgården 51 och Lundby Stommen 61 särskilt ut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
37
lagda skiften i utmark, belägna å Mosskiftet, hava i styckningshandlingarna
redovisats under litt. B om 78.5908 hektar. Ytterligare har från Lundby Håkan
Jonsgården 51 avstyckats berörda till denna fastighet hörande mosskiftet, i
styckningshandlingarna redovisat såsom litt. Aa, vilken ägolott avsetts att
sammanläggas till en fastighet med nyss omförmälda avstyckningslotten litt.
A. Ifrågavarande båda genom uppskattningsnämnden framlagda avstyckningsförslag
hava under pågående lantmäteriförrättningar underställts domänstyrelsen,
vilken godkänt förslagen. Avstyckningsförrättningarna hava
därefter vederbörligen avslutats.
Salulotten litt. A, omfattande styckningslotterna litt. A + Aa samt motsvarande
arrendelotten nr II. Areal 63.3683 hektar, varav 44.762 hektar åker samt
18.6063 hektar avrösningsjord. Saluvärde 24,000 kronor, därav för skogsmark
och växande skog 4,638 kronor 50 öre. Arrendevärde i nuvarande skick 750
kronor. Arrendelotten har sedan år 1932 brukats av nuvarande arrendatorn av
lotten, Valdemar Johansson, vilken därvid inlagt vissa förtjänster vid egendomens
skötsel. Då Johansson, vilken delgivits försäljningsförslaget, i avgiven
förbindelse förklarat sig villig att mot det av uppskattningsnämnden föreslagna
saluvärdet inköpa salulotten, har nämnden ansett, att salulotten lämpligen
borde försäljas till Johansson.
Salulotten litt. B, utgörande återstoden av kronoegendomen samt motsvarande
arrendelotten nr I. Areal 76.8345 hektar, varav 49.484 hektar åker samt
27.3505 hektar avrösningsjord. Saluvärde 35,000 kronor, varav för skogsmark
och växande skog 4,960 kronor 84 öre. Arrendevärde i nuvarande skick 1,200
kronor. Ifrågavarande arrendelott har från år 1932 arrenderats av Sven Larsson.
Denne, som delgivits försäljningsförslaget, har förklarat sig villig inköpa
salulotten för det av nämnden föreslagna saluvärdet. Nämnden har av lämplighetsskäl
tillstyrkt salulottens försäljning till Larsson.
Vederbörande skogsstatstjånstemån hava meddelat, att, ehuru priserna å
till salulotterna hörande skog upptagits väl lågt, från skogsförvaltningens
sida intet vore att erinra mot det av uppskattningsnämnden framlagda dispositionsförslaget.
överlantmätaren har förklarat, att, sedan vederbörande distriktslantmätare
redan meddelat utlåtande, innefattande tillstånd till avstyckningarna, han vore
förhindrad uttala sig örn huruvida avstyckningarna stöde i överensstämmelse
med jorddelningslagens föreskrifter.
Med skrivelse den 31 december 1936 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.
Styrelsen ansåge på av uppskattningsnämnden anförda skäl, att egendomen
borde försäljas i två salulotter, vardera med den omfattning, som närmare
framginge utav de av styrelsen godkända, å egendomen hållna avstyckningsförrättningarna.
De saluvärden, som åsatts salulotterna, kunde av styrelsen
lämnas utan erinran. Med hänsyn till storleken av arrendevärdet av salulotten
litt. B borde för försäljning av denna lott riksdagens samtycke inhämtas,
och syntes det styrelsen lämpligt, att 1''örsäljningsfrågan i dess helhet avgjordes
i ett sammanhang. Arrendatorerna av de båda arrendelotterna vore författningsenligt
icke hembudsberättigade vid försäljning av respektive salulotter,
enär de vid utgången av nu löpande arrendeperiod den 14 mars 1937 arrenderat
lotterna allenast under fem år. Emellertid funne styrelsen i likhet
med uppskattningsnämnden, att salulotterna vid försäljning borde hembjudas
respektive innehavare. Med hänsyn till i ärendet förevarande omständigheter
förelåge ej anledning att vid försäljningen förbehålla kronan återköpsrätt
till salulotterna.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
Departements
chefen.
Styrelsen hade uppdragit åt domänfiskalen att föranstalta om sammanläggning
till en fastighet av styckningslotterna litt. A + Aa.
Då jag intet har att erinra mot uppskattningsnämndens av domänstyrelsen
förordade försäljningsförslag, hemställer jag alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan från kronoegendomen 1j2 mantal Lundby nr 5
Håkan Jonsgården och */2 mantal Lundby nr 6 Stommen i
Södra Lundby socken av Skaraborgs län avstyckats två med
litt. A och Aa betecknade lotter, jämlikt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. må försäljas
dels salulotten litt. A, motsvarande styckningslotterna litt.
A + Aa, med en areal av 63.3683 hektar och ett saluvärde av
24,000 kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för
Valdemar Johansson,
dels ock salulotten litt. B, utgörande egendomen i övrigt, om
76.8345 hektar mot ett saluvärde av 35,000 kronor med hembudsrätt
enligt 9 § i förordningen för Sven Larsson,
skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, att lotterna
försäljas i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare den 14
mars 1937, att varken kronan eller arrendatorerna av respektive
arrendelotter efter tillträdesdagen skola äga framställa ersättningsanspråk
gentemot varandra med undantag dock för
tilläventyrs oguldna arrendeavgifter och skatter för lotterna,
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna
kvarstående samt nyttja desamma utan rätt för köpare
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för
skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, att
förbehåll göres för de jämkningar i salulotternas gränser och
areal, som eventuellt må föranledas av fastställelse av de verkställda
avstyckningsförrättningarna, samt att köpare av salulotterna
hava att respektera vid avstyckningsförrättningarna
uppkomna servitut.
12:o.
Orreholmen nr 1, 2 och 3 i Skaraborgs län.
Den 24 september 1931 förordnade Kungl. Majit, att av kronoegendomen
Orreholmen nr 1, 2 och 3 om 3 mantal med därunder brukade Herrekvarn i
Skörstorps socken av Skaraborgs län sex å en av förste lantmätaren A. H.
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
39
Öhrwall år 1907 upprättad, av extra lantmätaren Otto K. Berne år 1927 översedd
och kompletterad karta över egendomen med litt. F, G, H, I, K och L
betecknade lotter skulle med saluvärden av respektive 10,620, 2,345, 10,970,
13,570, 11,535 och 10,070 kronor utbjudas till salu å offentlig auktion, lotten
litt. H enligt 13 § och övriga lotter enligt 15 § i förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. på i
tillämpliga delar jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 maj 1930 bestämda
villkor, dock med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1932.
Sedermera förordnade Kungl. Maj:t den 18 mars 1932, med förkastande av
samtliga å en för lotternas försäljning den 26 november 1931 hållen auktion
avgivna anbud, att lotterna skulle genom styrelsens försorg utarrenderas under
fem år räknat från den 14 mars 1932.
Till åtlydnad härav har domänstyrelsen upplåtit lotterna litt. F, G, H, K
och L å arrende för tiden till den 14 mars 1937 till ifrågavarande kronoegendoms
arrendator, Gunnar Brostrand, vilken i sin tur upplåtit lotterna litt. F,
G, H och K till respektive Karl Sandgren, Gillis Liljegren, Arthur Persson och
Johan Andersson. Den årliga avgälden för de av Brostrand arrenderade lotterna
utgör 875 kronor. Lotten litt. I har intill samma tid av styrelsen upplåtits
till Anders Hjert mot en årlig arrendeavgift av 425 kronor. Hjert har
icke kunnat förmås underskriva honom tillställt förslag till arrendekontrakt
men har i vederbörlig ordning erlagt den för lotten bestämda arrendeavgälden.
Den 15 oktober 1935 hava uppskattningsförrättningar hållits å lotterna.
Av de över förrättningarna uppgjorda instrumenten jämte kopia av en av
extra lantmätaren E. A. Claesson år 1930 för avstyckning upprättad karta
över en del ägor till förevarande kronoegendom med tillhörande beskrivning
inhämtas bland annat följande.
Lotterna äro belägna cirka 12 kilometer från Falköpings stad och cirka 4
kilometer från Kälvene station.
Lotten litt. F, som innehåller en areal av 13.0060 hektar, varav 11.6730 hektar
åker och tomt, 0.4780 hektar äng samt 0.8550 hektar avrösningsjord, är bebyggd
med två boningshus och två ladugårdar. Av dessa äro det ena boningshuset
och den ena ladugården i medelgott skick under det att det andra
boningshuset och den andra ladugården befinna sig i dåligt skick Lottens
åkerjord består av svart- och sandmylla å grusbotten.
Lotten litt. G, omfattande en areal av 10.1290 hektar, varav 3.1000 hektar
åker, 2.4500 hektar äng samt 4.5790 hektar avrösningsjord, saknar byggnader.
Åkerjorden utgöres av sandmylla å grusbotten samt mossjord.
Lotten litt. II har cn areal av 13.8660 hektar, därav 11.6960 hektar åker och
tomt, 1.8360 hektar äng samt 0.3340 hektar avrösningsjord. Boningshuset å
lotten är i gott skick samt tillräckligt, övriga hus äro medelgoda men allt
för små. Åkerjorden består av svart- och sandmylla å grusbotten.
Lotten litt. I innehåller en areal av 18.5750 hektar, därav 13.7960 hektar åker
och tomt, 4.1740 hektar ängs- och betesmark samt 0.6050 hektar avrösningsjord.
Manbyggnaden och fähuset å lotten äro i relativt gott skick, under det
att logen och ladorna äro i sämre skick. Ekonomihusen äro därjämte otillräckliga.
Åkerjorden utgöres av.svart- och sandmylla samt starrtorvmosse å
grusbotten.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
Lotten litt. K har en areal av 16.2670 hektar, därav 7.1000 hektar åker och
tomt, 4.7340 hektar äng samt 4.4330 hektar avrösningsjord. Manbyggnaden är
tillräcklig och i gott skick. Ekonomihusen äro medelgoda men mycket knappa.
Åkerjorden är av samma beskaffenhet som å föregående lott.
Lotten litt. L omfattar en areal av 15.1080 hektar, därav 11.6760 hektar åker
och tomt, 1.4640 hektar äng samt 1.9780 hektar avrösningsjord. Samtliga
byggnader äro gamla och dåliga samt otillräckliga. Den till lotten hörande
åkerjorden består av svart- och sandmylla samt något mossjord.
Samtliga nu angivna byggnader tillhöra kronan.
Lotten litt. F är taxeringsvärderad till 7,700 kronor, lotten litt. G till 2,000
kronor, lotten litt. H till 8,500 kronor, lotten litt. I till 10,500 kronor, lotten
litt. K till 8,700 kronor samt lotten litt. L till 8,400 kronor.
Uppskattningsnämnden, som föreslagit försäljning av samtliga lotter, har
åsatt lotten litt. F ett saluvärde av 9,000 kronor och ett arrendevärde av 350
kronor, lotten litt. G ett saluvärde av 2,600 kronor och ett arrendevärde av 100
kronor, lotten litt. H ett saluvärde av 9,800 kronor och ett arrendevärde av
375 kronor, lotten litt. I ett saluvärde av 12,000 kronor och ett arrendevärde
av 450 kronor, lotten litt. K ett saluvärde av 9,500 kronor och ett arrendevärde
av 375 kronor samt lotten litt. L ett saluvärde av 8,600 kronor och ett
arrendevärde av 325 kronor.
Nämnden har vidare upplyst, att lotten litt. F i 24 år innehafts av Sandgren
och dessförinnan av dennes fader, att lotten litt. G brukats av Liljegren
tillsammans med annan egen fastighet i cirka 34 år, att lotterna litt. H, I och
K innehafts av Persson, Hjert och Andersson i respektive 3 år, 21 år och 29 år
samt att lotten litt. L icke vore av Brostrand upplåten till annan.
Den av Liljegren ägda fastigheten, som består av odlad jord och äng, är
för ofullständig för att en familj därå skall kunna föda sig.
Sandgren, Persson, Hjert och Andersson hava skriftligen förklarat sig villiga
inköpa respektive lotten litt. F, H, I och K mot köpeskillingar motsvarande
de av nämnden föreslagna saluvärdena. Liljegren har inför nämnden uppgivit
sig vilja avvakta utgången av en vid tiden för uppskattningsförrättningens
hållande ännu icke avslutad syneförrättning enligt vattenlagen, innan
han avgåve anbud å lotten litt. G. Å lotten litt. L har intet anbud inkommit
till nämnden.
Nämnden har förordat försäljning av lotterna litt. F, H, I och K till respektive
Sandgren, Persson, Hjert och Andersson. Lotterna litt. G och L hava
av nämnden ansetts böra försäljas å offentlig auktion.
Sedan vederbörande lantbruksingenjör meddelat, att slutsammanträde hållits
med sakägarna till nyssnämnda syneförrättning, till vilken Liljegren varit
sökande, ävensom att talan icke anhängiggjorts mot syneförrättningen,
har Liljegren förmält sig önska förvärva lotten litt. G för ett pris av 1,500
kronor och mot skyldighet att gälda å lotten belöpande kostnader för torrläggning.
Med skrivelse den 28 januari 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.
Styrelsen, som i likhet med uppskattningsnämnden ansåge, att lotterna
borde försäljas, hade ingen erinran mot de av nämnden föreslagna saluvärdena.
Styrelsen hade vidare intet att erinra mot att Sandgren, Hjert och Andersson,
vilka samtliga i mer än tio år innehaft av dem brukade lotter, vid
försäljningarna erhölle förköpsrätt till respektive lotten litt. F, lotten litt. I
och lotten litt. K. Vad åter anginge lotten litt. H hade denna icke innehafts
av Persson under så lång tid, att han jämlikt förordningen den 6 juni 1929
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
41
vöre berättigad att komma i åtnjutande av förköpsrätt. Emellertid ville styrelsen
icke motsätta sig, att lotten hembjödes Persson. För beslut härutinnan
erfordrades riksdagens medverkan. Beträffande därefter den av Liljegren
under en lång följd av år innehavda obebyggda lotten litt. G ansåge styrelsen,
att det av honom avgivna köpeanbudet å 1,500 kronor vore alltför lågt för
att böra antagas. Med hänsyn till den långa tid Liljegren brukat lotten och
då denna utgjorde ett nödvändigt komplement till den av Liljegren ägda lägenheten,
ville styrelsen icke motsätta sig att i sakens nuvarande läge lotten tillsvidare
bibehölles i kronans ägo och utarrenderades till Liljegren mot skälig
avgäld. Vidkommande slutligen lotten litt. L, vilken såsom framhållits brukades
av arrendator Brostrand utan anlitande av underarrendator, holle styrelsen
före, att denna lott borde försäljas genom utbud under hand enligt
13 § i förordningen. Då ett utbjudande under hand av sistberörda lott knappast
torde kunna medhinnas till den 14 mars 1937, syntes tillträdesdagen vid
denna lotts försäljning böra bestämmas till den 14 mars 1938; och hade styrelsen
i anslutning till det senast anförda vidtagit åtgärder för utarrendering
av lotterna litt. G och ,L, den förra lotten för tiden till den 14 mars 1951
och lotten litt. L intill den 14 mars 1938. För att undvika splittring av ärendet
förordade styrelsen, att ärendet i dess helhet underställdes riksdagen.
Det av domänstyrelsen framlagda förslaget till egendomens disposition för- Departemenisanleder
ej någon erinran från min sida. Jag hemställer alltså, att Kungl. CÄe/e*’
Maj:t måtte föreslå riksdagen medigva,
att av kronoegendomen Orreholmen nr 1, 2 och 3 om 3
mantal med därunder brukade Herrekvarn i Skörstorps socken
av Skaraborgs län de å en av extra lantmätaren E. A.
Claesson år 1930 upprättad karta med litt. F, I, K, L och H
betecknade lotter må med förut angivna arealer försäljas,
nämligen
dels enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
1) med tillträdesrätt, räknad från den 14 mars 1937:
lotten litt. F mot ett saluvärde av 9,000 kronor och med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Karl Sandgren,
lotten litt. I mot ett saluvärde av 12,000 kronor och med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Anders Hjert,
lotten litt. K mot ett saluvärde av 9,500 kronor och med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Johan Andersson
samt
2) med tillträde den 14 mars 1938:
lotten litt. L genom utbud under hand enligt 13 § i förordningen
mot ett saluvärde av 8,600 kronor,
dels ock lotten litt. H till Arthur Persson för en köpeskilling
av 9,800 kronor;
skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, beträffande
lotten litt. H, att köpeskillingen skall erläggas jämlikt § 21 och
§ 22 A) i 1929 års förordning ävensom att i övrigt stadgandena
i samma förordning skola i tillämpliga delar lända till
42
Kungl. Majlis proposition nr 202.
efterrättelse, beträffande lotten litt. I, att lotten försäljes i befintligt
skick och att, därest Hjert förvärvar lotten, samtliga
mellanhavanden i avseende å nyttjanderättsupplåtelsen av
lotten skola i och med försäljningen anses vara mellan kronan
och Hjert slutligen reglerade med undantag dock av till äventyrs
oguldna skatter och arrendeavgifter, beträffande lotterna
litt. I och K, att kronan eller dess rättsinnehavare förbehålles
rätt till väg över lotterna till det å lotten litt. K belägna
grustaget för grushämtning, beträffande lotterna litt. F,
H, K och L, att lotterna försäljas i det skick, vari de jämlikt
gällande arrendekontrakt skola av arrendatorn avlämnas,
och att, därest kronan nödgas till avträdande arrendatorn av
lotterna utgiva ersättning för av denne å lotterna eventuellt
verkställd höstplöjning, trädesberedning och sådd, vederbörande
köpare skall åläggas skyldighet gottgöra kronan för vad
kronan i berörda hänseende erlagt, samt beträffande samtliga
lotter, att endast kronan tillhöriga, å lotterna befintliga byggnader
och anläggningar ingå i försäljningarna.
13:o.
Vallby nr 3 i örebro län.
• Kronoegendomen 1 mantal Vallby nr 3 i Kils socken av örebro län har genom
ett av domänstyrelsen den 19 juni 1914 upprättat kontrakt varit utarrenderad
för tiden 14 mars 1915—14 mars 1935 mot en årlig arrendeavgäld
av 850 kronor. I avvaktan på lösningen av frågan örn egendomens
disposition har egendomen ytterligare utarrenderats under två år eller till den
14 mars 1937 mot en årlig avgäld av 1,200 kronor.
Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1932.
Av det vid förrättningen förda protokollet med tillhörande handlingar,
däribland en år 1911 av distriktslantmätaren Carl Berner upprättad karta med
beskrivning, inhämtas bland annat:
Egendomen, förlagd i tre, i vindlingarna av Blackstaån belägna skiften, ligger
14 km från örebro.
Efter ett med anledning av Blackstaåns reglering numera verkställt ägoutbyte
emellan egendomen, å ena sidan, samt fastigheter inom Ullavi, Falla,
Hammarby och Broby byar ävensom Prästgården l1, samtliga i Kils socken,
å andra sidan, innehåller egendomen en areal av cirka 74.17 hektar, därav
cirka 38.59 hektar tomt, åker, äng och odlingsmark samt 35.58 hektar avrösningsjord.
Åkern består till större delen av godartad lerjord. Ängen är av mindre
ekonomisk betydelse. Skogsmarken är god. Torp eller lägenheter finnas
icke å egendomen.
Kronans å egendomen varande hus, bestående av manbyggnad, stall och
ladugård, får- och svinhus, sammanbyggt med vagnbod, brygghus, bod och
källare, äro i medelgott stånd med undantag av manbyggnaden, som är gam
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 202.
43
mal och dålig, varför nybyggnad erfordras. Egendomens arrendator äger
tvättstuga, tillbyggnad till brygghuset samt ett rum i manbyggnadens övre
botten.
Egendomen har icke del i allmänning. Egendomen besväras av lån från
statens avdikningslånefond för dels Blackstaåns regleringsföretag av år 1926,
dels Kilsbäckens vattenavledningsföretag av år 1928 till ett kapitalbelopp av
för förstnämnda företag 208 kronor 51 öre och för det senare 941 kronor
74 öre.
Med hänsyn till erforderlig nybyggnad å manbyggnaden har uppskattningsnämnden
förordat egendomens uppstyckning och försäljning. Egendomen
skulle uppdelas i sju lotter, huvudgården och sex mindre lotter, de senare å en
uppskattningsinstrumentet bilagd, av distriktslantmätaren Arvid Torvald uppgjord
särskild styckningskarta utmärkta med röda gränslinjer och betecknade
med litt. A—F. Lotternas arealer och saluvärden framgå av följande
tabell.
Salulott |
A r inrösnings- jord |
e a1 i hek avrösnings- jord |
a r summa |
Saluvärde i |
Därav för 1 skogsmark i |
Huvudgården........c:a |
36.00 |
27.40 |
63.40 |
40,000 |
9,200 |
Litt. A.................. |
2.46 |
2.50 |
4.96 |
2,230 |
1,000 |
* B.................. |
0.08 |
0.13 |
0.21 |
205 |
125 |
* C.................. |
— |
3.28 |
3.28 |
700 |
700 |
> D.................. |
— |
0.41 |
0.41 |
60 |
60 |
> E.................. |
— |
1.86 |
1.86 |
230 |
230 |
> F.................. |
0.05 |
— |
0.05 |
15 |
— |
Summa |
38.59 |
35.68 |
74.17 |
— |
— |
Saluvärderingen är verkställd under förutsättning, att lotterna försäljas
i befintligt skick ävensom att de egendomen åvilande avdikningslånen före
försäljningen av kronan inbetalas.
Nämnden har icke funnit skäl föreslå särskilda föreskrifter rörande lotternas
användning eller om återköpsrätt för kronan. Skulle likväl föreskrifter
i berörda hänseenden erfordras, har nämnden förordat en nedsättning i
respektive saluvärden med minst tio procent.
Huvudgården skulle hembjudas arrendatorn. Gustav Blomgren, vilken innehaft
arrendet från år 1923. Dessförinnan har Blomgrens fader från år
1889 arrenderat egendomen.
Med hänsyn till att manbyggnaden inom kort behövde nybyggas samt att
å egendomen av arrendatorn verkställts omfattande dräneringsarbeten, av
vilka arbeten denne icke kunnat vid arrendetidens utgång tillgodogöra sig en
mot havda utlägg svarande nytta, och att egendomen värderats i det förbättrade
skick, vari densamma på grund av dräneringen befunne sig, har nämnden
föreslagit, att det beräknade saluvärdet skulle nedsättas från 40,000 kronor
till 36,000 kronor.
Lotten litt. A skulle hembjudas Johan Gustav Bäcklund, tillsammans med
anhöriga ägare av den lotten angränsande 3.6 hektar åker omfattande lägenheten
Hebron inom Vallby ägor.
Lotten litt. B skulle hembjudas ägaren av angränsande fastigheten Vallby
litt. Ab, August Olsson, som har sin manbyggnad liggande i omedelbar närhet
till lotten och som önskar genom inköp av lotten utvidga sitt trädgårdsområde.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
Lotten litt. G skulle hembjudas hemmansägaren Sten Persson, vilken tillsammans
med anhöriga ägde en lotten angränsande fastighet i Hällebytorp
med obetydlig skogsmark.
Lotten litt. D skulle hembjudas snickaren August Pettersson för utökning
av en honom tillhörig, lotten angränsande mindre lägenhet Bäckalund i
Hällebytorp om cirka 0.25 hektar åker.
Lotten litt. E skulle hembjudas skomakaren Frans Gustav Eriksson för
utökning av en honom tillhörig, lotten angränsande lägenhet Vallmon örn
cirka 1.5 hektar inom Vallby ägor.
Lotten litt. F skulle hembjudas ägaren av fastigheten Vallby litt. Bb, Ture
Vallin, för rötning av det honom tillhöriga hemmanets rågång.
över jägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljningen.
överlantmätaren har förklarat hinder för lotternas avstyckning icke föreligga
under förutsättning i fråga om lotterna litt. B, E och F, att de avskiljas
för sammanläggning med vederbörande spekulanter tillhöriga fastigheter.
Domånstgrelsen har med skrivelse den 12 januari 1937 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.
Styrelsen biträdde för sin del uppskattningsnämndens förslag örn uppdelning
och försäljning av egendomen och hade icke något att erinra emot de
föreslagna lotternas gränser och arealer.
De saluvärden, som av nämnden åsatts lotterna, hade emellertid styrelsen
funnit väl låga med undantag av värdet å lotten litt. F, varför styrelsen
ansett sig böra höja nämnda värden, för huvudlotten från 40,000 kronor till
43,000 kronor, för lotten litt. A från 2,230 kronor till 2,475 kronor, för lotten
litt. B från 205 kronor till 245 kronor, för lotten litt. C från 700 kronor till
890 kronor, för lotten litt. D från 60 kronor till 65 kronor och för lotten
litt. E från 230 kronor till 285 kronor.
Samtliga till försäljning föreslagna lotter borde överlåtas i befintligt skick
med full och oinskränkt äganderätt och med tillträde räknat från den 14
mars 1937.
Huvudgården borde hembjudas arrendatorn Gustav Blomgren, som, därest
han begagnade sig av sin hembudsrätt, skulle på de av nämnden angivna
skälen få förvärva lotten till ett saluvärde av 39,000 kronor. Blomgren hade
förklarat sig villig att för lotten erlägga nämnda belopp. Genom försäljning
av huvudgården till Blomgren borde samtliga kronan och honom tillkommande,
på arrendekontrakt grundade rättsanspråk vara reglerade med undantag
av oguldna arrendeavgälder och skatter.
Romme huvudgårdslotten icke att förvärvas av Blomgren utan av annan
person, skulle såväl denne som köparna av lotterna litt. A, B och F vara
skyldiga att, därest kronan nödgades till egendomens arrendator utgiva ersättning
för av denne å dessa lotter till äventyrs verkställd höstplöjning,
trädesberedning och sådd, gottgöra kronan, vad kronan i berört hänseende
erlagt.
Lotterna litt. D och E borde till dem åsätta värden, för den förra 65 kronor
och för den senare 285 kronor, hembjudas respektive snickaren August Pettersson
och skomakaren Frans Gustav Eriksson. Pettersson och Eriksson
hade förklarat sig villiga förvärva lotterna till förberörda värden.
Lotten litt. A hade nämnden föreslagit skulle hembjudas Johan Gustav
Bäcklund. Enligt vad numera i ärendet upplysts, hade Bäcklund emellertid
avlidit, men hans moder, Sofia Bäcklund, hade i skrivelse till styrelsen förklarat
sig villig att till ett saluvärde av 2,475 kronor förvärva lotten i fråga.
Ehuru Sofia Bäcklund icke i författningsenlig ordning kunde tillerkännas
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
45
hembudsrätt, förelåge från styrelsens sida icke något hinder emot att lotten
försåldes direkt till henne.
Likaledes torde hemmansägarne August Olsson i Vallby litt. Ab, Sten
Persson i Hällebytorp samt Ture Vallin i Vallby litt. Bb, trots att de på
grund av författningen icke vore berättigade till hembud, böra beredas tillfälle
att direkt inköpa, Olsson lotten litt. B, Persson lotten litt. C och Vallin
lotten litt. F till värden av respektive 245 kronor, 890 kronor och 15
kronor. Olsson och Persson hade förklarat sig vilja inköpa respektive lotter
till dessa värden.
Köpeskillingen för lotten litt. F ansåge styrelsen böra erläggas kontant.
Köpeskillingarna för lotterna litt. A, B och C borde erläggas enligt stadgandena
i §§ 21 och 22 B) i gällande försälj ningsförordning. I fråga om nämnda
köp liksom i fråga om köpet av lotten litt. F borde de i samma försäljningsförordning
intagna bestämmelserna i övrigt i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.
I likhet med nämnden funne styrelsen det vara lämpligast, att kronan vid
försäljningen av egendomen inbetalade de å densamma varande avdikningslånen.
Jag tillstyrker det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget och Departementhemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, eAe/**''
att kronoegendomen 1 mantal Vallby nr 3 i Kils socken av
örebro län må försäljas i följande sju lotter med tillträdesrätt
den 14 mars 1937, nämligen
dels lotten litt. A med ett saluvärde av 2,475 kronor till
änkan Sofia Bäcklund,
dels lotten litt. B med ett saluvärde av 245 kronor till
August Olsson i Vallby litt. Ab,
dels lotten litt. C med ett saluvärde av 890 kronor till Sten
Persson i Hällebytorp,
dels lotten litt. F med ett saluvärde av 15 kronor till Ture
Vallin i Vallby litt. Bb,
dels ock enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
lotterna litt. D och E med saluvärden av respektive 65 kronor
och 285 kronor med hembudsrätt jämlikt 11 § i förordningen
för August Pettersson å den förstnämnda lotten och
för Frans Gustav Eriksson å den senare samt
huvudgårdslotten (återstoden av egendomen) med ett saluvärde
av 43,000 kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen
för Gustav Blomgren, vilken, därest han begagnar sig
av hembudsrätten, skall erhålla avdrag å köpeskillingen med
4,000 kronor;
skolande beträffande försäljningarna i övrigt gälla, att
samtliga lotter försäljas i befintligt skick och fria från dem
åbelöpande andelar i två för dels Blackstaåns regleringsföretag
av år 1926, dels Kilsbäckens vattenavledningsföretag av
46
Kungl. Majis proposition nr 202.
år 1928 beviljade lån från statens avdikningslånefond, att i
försäljningarna icke ingå andra än kronan tillhöriga hus och
anläggningar, att förbehåll göras för de jämkningar i lotternas
gränser och arealer, som vid avstyckningsförrättning kunna
befinnas erforderliga, att innehavare av över lotterna med
vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående och nyttja
desamma utan rätt för lotternas köpare till annan ersättning
än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd
av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom
för skada, som förorsakas å kreatur, att lotterna litt. B,
E och F försäljas för sammanläggning med respektive angränsande
fastigheter Vallby litt. Ab, lägenheten Vallmon i
Vallby och Vallby litt. Bb, att, därest Gustav Blomgren förvärvar
huvudgårdslotten, samtliga de honom och kronan tillkommande,
på arrendekontraktet grundade rättsanspråk
gentemot varandra med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder
och skatter i och genom köpet skola anses vara
reglerade, att, därest lotten icke kommer att förvärvas av
Blomgren utan av annan såväl denne som köpare av lotterna
litt. A, B och F skola, för så vitt kronan nödgas till egendomens
arrendator utgiva ersättning för av denne å berörda
lotter verkställd höstplöjning, trädesberedning och sådd, vara
pliktiga gottgöra kronan, vad kronan i sådant hänseende erlagt,
att köpeskillingarna för lotterna litt. A, B och C erläggas
på sätt i §§ 21 och 22 B i försäljningsförordningen stadgas,
att köpeskillingen för lotten litt. F inbetalas kontant till
länsstyrelsen vid köpehandlingens undertecknande, samt att
i övrigt vid försäljningen av sistnämnda fyra lotter bestämmelserna
i berörda förordning skola i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o—13:o här ovan antecknade ärenden.
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar bifall
till vad departementschefen hemställt samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.