Kungl. Maj:ts proposition nr 159-
11
Nr 159.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående pension åt f. d.
indclte korpralen vid Skaraborgs regemente, furiren
A. Gren; given Stockholms slott den 26 februari 1937.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 26 februari 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med chefen för försvarsdepartementet:
Jag anhåller att härefter få anmäla fråga örn pension åt f. d. indelte korpralen
vid Skaraborgs regemente, furiren Alfred Gren.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Gren är född den 25 mars 1862 och alltså nära 75 år gammal;
att han varit anställd såsom indelt soldat vid Skaraborgs regemente under
tiden den 24 januari 1882—31 december 1936;
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 159-
att han åtnjuter underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa med, förutom
dyrtidstillägg, 250 kronor för år ävensom korpralstillägg med 60 kronor
för år;
att han varit i ständig tjänstgöring såsom snickare hos kasernofficeren vid
nämnda regemente från oktober månad 1913 intill utgången av juni månad
1936 eller — efter frånräknande av den tid om 30 dagar årligen, varunder
han fullgjort honom såsom indelt soldat åliggande repetitionsövningar —
sammanlagt omkring 21 år;
att han alltsedan den 1 november 1921, förutom naturaförmåner, åtnjutit
avlöning enligt i övergångsbestämmelserna till manskapsavlöningsreglementet
den 29 juni 1921 (nr 389) angivna grunder;
samt att Gren, som är gift, är ägare till en jordbrukslägenhet, värderad
till 3,000 ä 4,000 kronor, samt ett mindre sparkapital.
Chefen för Skaraborgs regemente har hos Kungl. Majit hemställt, att Gren
måtte komma i åtnjutande av pension på grund av hans arbete såsom snickare
vid regementet.
Arméförvaltningens civila departement har erinrat, att Gren under en tid
av över 20 år för statens räkning utfört arbete, som eljest verkställdes av civil
personal i arbetaranställning, samt att han på grund härav vöre att hänföra
till sådana arbetare i statens tjänst, som kunde komma i åtnjutande av
pension jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585)
med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens
tjänst. Gren kunde emellertid i allt fall icke tillerkännas pension enligt denna
kungörelse, enär han icke uppfyllde de i 2 § kungörelsen stadgade villkoren
för erhållande av pension. Han hade nämligen vid den tidpunkt, då
han uppnådde 60 års ålder, icke under en tid av 15 år innehaft anställning
i statens tjänst. I betraktande av den sammanlagda tid, varunder Gren varit
verksam såsom snickare vid Skaraborgs regemente, och med hänsyn till
1934 års riksdags beslut angående pension åt indelte furiren vid samma regemente
K. M. Bäck syntes det departementet billigt, att pension av statsmedel
utöver soldatunderhållet från Vadstena krigsmanshuskassa tillförsäkrades
Gren.
Beträffande storleken av pensionen har civila departementet föreslagit, att
det årliga pensionsbeloppet måtte bestämmas till 696 kronor eller samma belopp.
varmed pension skulle hava utgått till Gren, därest han uppfyllt fordringarna
för erhållande av pension enligt kungörelsen den 7 december 1934
(nr 585).
Statskontoret har avstyrkt pension åt Gren och därvid anfört bland annat
följande:
Gren uppfyller icke de i 2 § kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585)
föreskrivna villkoren för erhållande av pension. Då statskontoret anser, att
pensionering av personal tillhörande nu ifrågavarande kategori av principiella
skäl och med hänsyn till konsekvenserna icke bör ifrågakomma i annan
ordning än med tillämpning av bestämmelserna i omförmälda kungörelse,
finner sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka, att särskild åtgärd vidtages
för beredande av pension åt Gren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 159.
13
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t förut denna dag av ärende angående pen- Departement»-sionering av viss indelt personal vid armén uttalade jag, bland annat, att
därest — såsom förhållandet är beträffande Gren — den indelte visserligen
varit inkallad till ständig tjänstgöring under mer än 15 år men likväl icke
kunde erhålla pension enligt kungörelsen den 7 december 1934 på grund
av att tiden för dylik tjänstgöring före 60 års ålder understege 15 år, frågan
om pension borde bliva föremål för prövning i varje uppkommande fall för
sig. Jag anförde därvid tillika, att vid bedömande av dylika ärenden skälig
hänsyn även syntes kunna tagas till behovet av understöd.
Vid övervägande från sålunda angiven utgångspunkt av den nu föreliggande
pensionsfrågan, anser jag mig med hänsyn till i ärendet upplysta förhållanden
böra förorda, att förslag förelägges riksdagen om beviljande av
pension åt Gren. Pensionen, vilken torde böra utgå vid sidan av Gren tillkommande
underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, synes mig böra bestämmas
till något lägre belopp än arméförvaltningens civila departement
ifrågasatt, förslagsvis till 600 kronor för år, och bestridas från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. indelte korpralen vid Skaraborgs regemente, furiren
Alfred Gren må, räknat från och med den 1 januari
1937, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av
600 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
H. Wihlborg.