Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anordnande under
år 1937 av en allmän jordbruksråkning; given
Stockholms slott den 26 februari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 26 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

I proposition den 4 mars 1927, nr 216, föreslog Kungl. Majit riksdagen medgiva,
att för anordnande under år 1927 av en allmän jordbruksräkning finge
tagas i anspråk erforderligt belopp av medel, som tidigare anvisats för ändamålet
av riksdagen. Enligt förslaget skulle de för jordbruksstatistiken grundläggande
uppgifterna, huvudsakligen angående ägovidden och dess fördelning,
åkerarealens användning för odling av olika växtslag samt antalet krea Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 117.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

tur, insamlas genom allmänna, vart femte år företagna jordbruksräkningar,
vilka skulle äga rum i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna och
grunda sig på vid sagda taxeringar avgivna deklarationer (allmänna jordbruksräkningar).
Kungl. Maj:ts förslag bifölls av riksdagen (skr. nr 290),
varefter den 27 juni 1927 utfärdades förordning (nr 313) örn allmän jordbruksräkning
samma år.

Då ny fastighetstaxering skulle äga rum år 1933, hemställde Kungl. Majit
i proposition till riksdagen den 16 mars 1932 (nr 216), att en allmän jordbruksräkning
måtte anordnas hösten 1932 i anslutning till nyssnämnda fastighetstaxering.
Vad sålunda hemställts blev av riksdagen bifallet, och sedan
förordning om allmän jordbruksräkning utfärdats den 30 juni 1932 (nr 386)
ägde den ifrågavarande räkningen rum den 15 september nämnda år i anslutning
till 1933 års allmänna fastighetstaxering. Samtliga för jordbruksräkningen
erforderliga uppgifter insamlades å fastighetsdeklarationerna, vilka
först utnyttjades för taxeringsarbetet och därefter, i länen senast den 15 juli
1933 och i Stockholm senast den 15 november samma år, överlämnades till
statistiska centralbyrån för den statistiska bearbetningen.

Då man icke ansåg sig kunna påräkna, att taxeringsmyndigheterna skulle
vara i tillfälle att vidtaga särskilda åtgärder för infordrande av sådana fastighetsdeklarationer,
som icke voro erforderliga för själva taxeringsarbetet, eller
granska och komplettera de avgivna deklarationerna i avseende på de
speciellt för jordbruksräkningen avsedda uppgifterna, utsågos särskilda organ,
som kunde utföra det direkt för jordbruksräkningen erforderliga arbetet.
På landsbygden påvilade detta arbete i första hand hushållningssällskapen,
åt vilka det överlämnades att själva bestämma det lämpligaste sättet för arbetets
utförande. I regel anlitade sällskapen därvid sina sockenavdelningar,
men där sällskapens lokala organisation icke var tillräckligt fast, anförtroddes
stundom arbetet åt andra, sällskapen underlydande organ, särskilt vandringsrättarna,
varjämte i några fall av sällskapen överenskommelse träffades
med beredningsnämnderna att ombesörja även det för jordbruksräkningen
erforderliga arbetet. Som lokala organ för jordbruksräkningen i städerna
fungerade vederbörande magistrat eller stadsstyrelse och i Stockholm Överståthållarämbetet.

Som bidrag till hushållningssällskapen för det arbete, som jordbruksräkningen
medförde för sällskapen och deras organ, anvisades på riksstaten för
budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 38,000 kronor, vilket belopp, efter
räkningens avslutande, av Kungl. Majit fördelades mellan sällskapen enligt
av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen upprättat förslag.

Under senare hälften av juli månad 1933 påbörjades inom statistiska centralbyrån
bearbetningen av uppgiftsmaterialet med en personal, som efter
hand ökades till ett antal av 55 personer. Materialet infordrades av centralbyrån
successivt från de olika liinen och återställdes till länsstyrelserna, i den
mån detsamma icke längre var för räkningen erforderligt. Den slutliga redogörelsen
för räkningen framlades inför Kungl. Majit den 13 januari 1936.

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

3

Utom förutnämnda anslag, vilket skulle utgå såsom ersättning till hushållningssällskapen
för deras arbete med jordbruksräkningen, anvisades på riksstaten
för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag å 100,000 kronor
till avlöningar åt personal vid jordbruksräkningen. Då sistnämnda anslag,
vilket beviljats under förutsättning av huvudsakligen manuell bearbetning av
materialet, visade sig otillräckligt, ställde Kungl. Majit, efter därom av
statistiska centralbyrån gjord framställning, genom brev den 28 september
1934 till ämbetsverkets förfogande ett belopp av ytterligare högst 9,500 kronor,
att utgå av sjunde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter i
och för bestridande av utgifter för avlöningar åt personal vid nyssnämnda
jordbruksräkning. Av de sålunda anvisade medlen, inalles 147,500 kronor,
åtgick för genomförande av 1932 års jordbruksräkning ett belopp av sammanlagt
147,494 kronor 92 öre, på följande sätt fördelat efter utgifternas ändamål,
löner 109,494 kronor 92 öre samt ersättning till hushållningssällskapen
38,000 kronor. Utöver de nu anförda kostnaderna för räkningen bestredos
utgifterna för hyra av lokal (9,675 kronor) av sjätte huvudtitelns anslag till
hyreskostnader samt följande utgifter av de för resp. ändamål å sjunde huvudtiteln
beviljade anslag, nämligen: för personalens dvrtidstillägg (8 844
kronor), för provisoriskt dyrortstillägg åt personalen (297 kronor 75 öre), för
tryckning av berättelsen (10,946 kronor 15 öre) samt för allmänna expenser
(12,143 kronor 45 öre, varav 3,491 kronor 83 öre till hyra för räknemaskiner).

Såsom redan nämnts äro allmänna jordbruksräkningar avsedda att hållas
i samband med de vart femte år återkommande fastighetstaxeringarna. Enligt
bestämmelserna i gällande taxeringsförordning (nr 379/1928) skall ny allmän
fastighetstaxering äga rum år 1938, varvid de för taxeringsarbetet erforderliga
fastighetsdeklarationerna skola avlämnas senast den 15 september
i år.

I en av hushållningssällskapens ombud den 30 september 1936 gjord framställning
till Kungl. Majit rörande hushållningssällskapens medverkan i den
officiella jordbruksstatistiken har, bland annat, framhållits följande.

Därest den tidigare tillämpade sammankopplingen av de allmänna jordbruksräkningarna
och de vart femte år återkommande allmänna fastighetstaxeringarna
bomme att bestå även vid nästa jordbruksräkning hösten 1937,
torde böra tagas under allvarlig omprövning, huruvida icke det för jordbruksräkningen
erforderliga lokala kontrollarbetet lämpligen skulle kunna i större
utsträckning än för närvarande — givetvis mot särskild ersättning — läggas
å vederbörande taxeringsmyndigheter. Erfarenheten hade nämligen givit vid
handen, att för hushållningssällskapens medverkan i samma utsträckning
som vid föregående allmänna jordbruksräkning mötte sådana svårigheter, att
en ändring härutinnan ur sällskapens synpunkt måste betraktas som i hög
grad påkallad.

Vidkommande hushållningssällskapens befattning med insamlandet av uppgifter
till de årligen återkommande s. k. representativa jordbruksräkningarna
syntes det ombuden obilligt, att ett så omfattande och mödosamt insamlingsarbete
som delta skulle behöva utföras utan någon som helst gottgörelse. Hur
detta arbete än organiserades, måste det nämligen medföra vissa direkta utgifter,
och åtminstone dessa borde rimligen ersättas av statsmedel, önskvärt

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

vöre fördenskull, om erforderligt anslag kunde utverkas av riksdagen att utgå
till hushållningssällskapen för insamlingen av ifrågavarande uppgifter. Fördelningen
mellan sällskapen av ett dylikt anslag syntes lämpligen böra ske
med visst belopp för varje brukningsdel, från vilken uppgift inkommit till
statistiska centralbyrån.

över nämnda framställning bar statistiska centralbyrån, efter remiss, avgivit
yttrande den 11 februari 1937.

I gemensam skrivelse till Kungl. Majit den 11 februari 1937 hava statistiska
centralbyrån och lantbruksstyrelsen till prövning upptagit frågan om
planläggningen av en jordbruksräkning instundande höst och därvid anfört
följande.

Den för de båda föregående allmänna jordbruksräkningarna åren 1927 och
1932 tillämpade planen hade visat sig i stort sett lämplig, och resultaten av
räkningarna torde kunna betecknas som i det väsentliga tillförlitliga. Ämbetsverken
bade därför ansett sig böra utgå från att den kommande räkningen
borde i sina huvuddrag anordnas på samma sätt som de båda närmast
föregående. Detta innebure, att uppgifterna för jordbruksräkningen skulle
insamlas samtidigt och på samma blankett som uppgifterna för fastighetstaxeringen,
att materialet först skulle användas för taxeringsarbetet och att
den statistiska bearbetningen av detsamma skulle taga sin början sedan
nämnda taxeringsarbete ute i länen avslutats under sommaren 1938.

I omförmälda framställning från hushållningssällskapens ombud hade ifrågasatts,
huruvida icke vid nästa allmänna jordbruksräkning det för jordbruksräkningen
erforderliga lokala kontrollarbetet lämpligen skulle kunna i
större utsträckning än för närvarande läggas å vederbörande taxeringsmyndigheter.
Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen ställde sig mycket
tveksamma till lämpligheten av att det lokala kontrollarbetet vid den stundande
jordbruksräkningen skulle på annat sätt än efter frivillig överenskommelse
läggas å taxeringsmyndigheterna. De skäl, som tidigare anförts mot
ett allmänt överlåtande till taxeringsmyndigheterna av vissa uppgifter av uteslutande
jordbruksstatistiskt intresse vid jordbruksräkningarna, torde alltjämt
ha giltighet. Man kunde knappast förmoda, att taxeringsmyndigheterna
vid den stundande jordbruksräkningen skulle hava tillfälle att åtaga sig dessa
uppdrag i annan mån än som i det följande bomme att föreslås. Hushållningssällskapen
och deras ombud representerade sakkunskapen på jordbrukets
område och torde därför vara bättre lämpade att omhändertaga dessa
uppgifter vid jordbruksräkningen än taxeringsmyndigheterna, vilkas intresse
helt naturligt i främsta rummet vore riktat åt annat håll. Hinder torde
emellertid ej möta, att hushållningssällskapen vid den stundande jordbruksräkningen,
där så visade sig lämpligt, under hand träffade överenskommelse
med beredningsnämnderna att mot särskild ersättning åtaga sig det speciellt
för jordbruksräkningen erforderliga arbetet i stället för hushållningssällskapens
ordinarie organ. Så hade skett tidigare och ämbetsverken ville fästa
uppmärksamheten på att denna utväg funnes och borde kunna komma till
användning i så stor utsträckning inom de olika hushållningssällskapens områden
som i varje fall befunnes lämplig. Örn beredningsnämndens ordförande
ej skulle befinnas vara villig att åtaga sig ett dylikt uppdrag, torde det
ej vara uteslutet, att av honom annan ledamot av nämnden kunde anvisas,
som vore villig och lämplig att göra det. Ansvaret för och överuppsikten
över den lokala kontrollen vid jordbruksräkningen bomme i dylikt fall alltjämt
att ytterst åvila hushållningssällskapen, ej taxeringsmyndigheterna, vil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

5

ket förhållande enligt ämbetsverkens mening vöre av betydelse för åstadkommande
av ett enhetligt material vid jordbruksräkningen.

Av anförda skäl kunde ämbetsverken icke i annan mån än ovan sagts biträda
det av hushållningssällskapens ombud framlagda förslaget om utsträckning
av taxeringsmyndigheternas uppgifter vid nästa allmänna jordbruksräkning.

För avhjälpande av svårigheterna vid den lokala kontrollen av jordbruksräkningen
inom de olika hushållningssällskapens områden erfordrades emellertid
ytterligare åtgärder. I en av representanter för Kronobergs läns hushållningssällskap
vid hushållningssällskapens ombudsmöte år 1936 avlämnad
motion skildrades svårigheterna vid genomförande av den senaste allmänna
jordbruksräkningen inom Kronobergs län att få de lokala organen, i
detta fall sockenkommittéerna, att effektivt medverka vid granskning och
kontroll av det jordbruksstatistiska materialet. Liknande svårigheter hade
säkerligen gjort sig gällande även inom andra län. Hushållningssällskapens
ombud vid nyssnämnda ombudsmöte biträdde i allt väsentligt de av motionärerna
gjorda uttalandena. För att söka avhjälpa svårigheterna ville ämbetsverken,
utöver vad i det föregående anförts beträffande ett frivilligt anlitande
av beredningsnämnderna, förorda följande förfaringssätt.

Vid de under åren 1913—1920 verkställda jordbruksstatistiska lokalundersökningarna
inom hela riket, liksom tidigare vid de särskilda lokalundersökningarna
inom olika hushållningssällskapsområden var för sig, anlitades för
uppdraget särskilt kvalificerade lokalundersökare, vilka mot ersättning reste
omkring i länet och vid personliga besök hos jordbrukarna insamlade de jordbruksstatistiska
uppgifterna. Såsom lokalundersökare anställdes av hushållningssällskapen
jordbrukskonsulenter, lantbrukslärare och överhuvud taget
personer med agronomisk utbildning eller praktisk jordbrukserfarenhet. Ämbetsverken
ville nu ifrågasätta, att personer med dylika kvalifikationer vid
den stundande allmänna jordbruksräkningen anlitades i större utsträckning
än vad vid de båda senaste räkningarna möjligen varit fallet. Dessa personers
åligganden skulle visserligen ej komma att bliva desamma som de
tidigare lokalundersökarnas, vilka sistnämnda hade att insamla hela uppgiftsmaterialet
för de jordbruksstatistiska lokalundersökningarna. De nu
anställda personernas uppgift skulle vara begränsad till den lokala kontrollen
och granskningen vid den i samband med den allmänna fastighetstaxeringen
verkställda jordbruksräkningen, i den mån denna kontroll och granskning
icke lämpligen kunde anförtros åt hushållningssällskapens sockenavdelningar
offer, efter särskild överenskommelse, åt beredningsnämnderna. Ersättning
måste emellertid utgå till nämnda personer i och för deras uppdrag.
Även örn en del av denna ersättning kunde förmodas komma att bestridas av
hushållningssällskapen av deras egna medel, erfordrades uppenbarligen för
detta ändamål en förhöjning vid den stundande allmänna jordbruksräkningen
i det bidrag, sorn vid den senaste räkningen utgått av statsmedel till täckande
av hushållningssällskapens kostnader för räkningens genomförande.

Ämbetsverken föresloge därför, att de till hushållningssällskapen utgående
ersättningsbeloppet vid den stundande allmänna jordbruksräkningen förhöjdes
från 38,000 kronor vid 1932 års räkning till 50,000 kronor. Till varje
hushållningssällskaps förfogande skulle då i genomsnitt stå ett belopp av
närmare 2,000 kronor i statsbidrag till räkningens genomförande. Ämbetsverken
hoppades, att det därigenom skulle bliva möjligt att ytterligare stärka
jordbruksräkningens organisation och göra densamma mer effektiv än vid
föregående räkningar varit fallet, så alt ett ännu bättre resultat än då måtte
kunna erhållas. Vid de föregående räkningarna visade det sig, att det av

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

de lokala organen utförda arbetet varit i betydlig grad ojämnt, varigenom för
vissa delar av landet en stor del av det granskningsarbete, som med större
fördel kunnat utföras på orten, i stället kommit att belasta statistiska centralbyrån.
För att väcka de lokala organens intresse och sprida närmare upplysning
om det arbete, som behövde utföras vid materialets insamling och
granskning, torde det även denna gång vara lämpligt, att i god tid före räkningen
en detaljerad instruktion utfärdades av statistiska centralbyrån till
ledning för de lokala organen samt att sällskapens sekreterare och konsulenter
bereddes tillfälle att under sommarens lopp personligen lämna ytterligare
anvisningar. Vid 1932 års allmänna jordbruksräkning ålades hushållningssällskapen
att, sedan fastighetsdeklarationerna inkommit till länsstyrelserna,
verkställa en eftergranskning av materialet för vinnande av komplettering
och rättelse i erforderliga fall. En dylik eftergranskning av materialet torde
nog även vid den nu stundande jordbruksräkningen bliva nödvändig. Omfattningen
och beskaffenheten av denna granskning vore emellertid i hög grad
beroende av den lokala granskningens effektivitet. Det vöre därför att hoppas,
att, örn den lokala kontrollen och granskningen vid den stundande jordbruksräkningen
bleve effektivare än förut varit fallet, granskningsarbetet hos
länsstyrelserna denna gång komme att kunna i någon mån inskränkas.

I skrivelse den 14 januari innevarande år till chefen för jordbruksdepartementet
med yttrande i anledning av 1936 års skogsutrednings förslag till åtgärder
för åstadkommande av en förbättrad statistik rörande skogsproduktion
och virkesuttag hade statistiska centralbyrån, i anslutning till utredningsmännens
förslag, uttalat sig för en sådan bearbetning av materialet från
den stundande jordbruksräkningen, som erfordrades för åstadkommande av
en statistik rörande skogsmarkens fördelning på olika brukarekategorier i
syfte att belysa sambandet mellan jordbruk och skogsbruk i skilda delar av
landet. I sagda skrivelse uppskattade centralbyrån den härav betingade förhöjningen
i kostnaderna för jordbruksräkningen till omkring 12,000 kronor,
varvid hänsyn icke tagits till utgifter för dyrtidstillägg och tryckning eller till
allmänna expenser.

I övrigt hade ämbetsverken inga ändringar att föreslå beträffande organisationen
för insamling, granskning och bearbetning av det för jordbruksräkningen
avsedda materialet.

Även de vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering och jordbruksräkning
fastställda formulären till fastighetsdeklaration torde, ur statistisk
synpunkt, lämpligen böra bibehållas i huvudsak oförändrade vid den
stundande jordbruksräkningen. Vid 1932 års jordbruksräkning haffe i fastighetsdeklarationen
intagits uppgifter angående den vid jordbruket varaktigt
sysselsatta arbetskraften samt angående storleken av den areal, som användes
för odling av trädgårdsväxter under glas. Beträffande uppgifterna om
trädgårdsväxterna föresloge ämbetsverken ingen ändring i formulären, men
ville ifrågasätta, huruvida ej uppgifterna om arbetskraften denna gång kunde
uteslutas, då det erhållna materialet på denna punkt vore jämförelsevis
ofullständigt och det för övrigt icke torde vara nödvändigt, att uppgifter om
arbetskraften insamlades vid varje räkning.

Vid 1927 års jordbruksräkning användes maskinell bearbetning i stor utsträckning.
Vid 1932 års jordbruksräkning hade centralbyrån till följd av
den då gällande höga dollarkursen, vilken beräknades komma att medföra
allt för höga kostnader för maskinhyra, sett sig föranledd att övergå till övervägande
manuell bearbetning. Denna metod visade sig emellertid åtskilligt
mera arbetskrävande än den maskinella bearbetningen, och detta vore huvudorsaken
till att arbetskostnaderna kommit att överstiga den ursprungliga be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

7

räkningen. Såväl av kostnadsskäl som av andra skäl torde därför den maskinella
metoden böra komma till användning vid bearbetning av materialet
vid den nu stundande jordbruksräkningen, liksom vid 1927 års räkning varit
fallet. En annan omständighet, som även medförde en opåräknad ökning
av arbetskostnaderna vid 1932 års jordbruksräkning, vore att trots den
granskning av deklarationsuppgifterna, som ålåge hushållningssällskapen,
materialet likväl måst inom centralbyrån underkastas en omfattande
granskning och komplettering, som krävt betydande kostnader. Det vore att
hoppas, att, om den lokala kontrollen denna gång gjordes effektivare än förut
och även eftergranskningen av materialet hos länsstyrelserna, i den mån en
dylik komme att bliva erforderlig, arbetskostnaderna inom centralbyrån
skulle kunna nedbringas i viss utsträckning.

Beträffande kostnaderna för den stundande jordbruksräkningen överhuvud
taget hade i det föregående ifrågasatts dels en höjning av ersättningen
till hushållningssällskapen med 12,000 kronor, dels även en höjning av kostnaderna
för bearbetningen av materialet inom centralbyrån med omkring
12,000 kronor i och för åstadkommande av en statistik rörande skogsmarkens
fördelning på olika brukarekategorier. Örn hänsyn toges till nyssnämnda
förhållanden och under förutsättning av maskinell bearbetning, kunde de
totala kostnaderna för den förestående jordbruksräkningen preliminärt beräknas
på följande sätt:

Löner .............................................. kronor 100,000

Provisoriskt dyrortstillägg ............................ » 9,000

Hyra för lokal ...................................... » 10,000

Tryckningskostnader ................................ » 12,000

övriga omkostnader1 ................................. » 27,000

Ersättning till hushållningssällskapen............. » 50,000

Summa kronor 208,000.

Härtill komme kostnaderna för dyrtidstillägg (10,000 kronor), vilka liksom
vid närmast föregående räkning torde böra bestridas av vederbörande
anslag under sjunde huvudtiteln. Då några medel icke komme att behöva
utbetalas förrän efter den 1 juli 1938, krävdes icke för ändamålet något anslag
för budgetåret 1937/1938, utan förbehölle sig statistiska centralbyrån att
framdeles få inkomma med närmare framställning härom i samband med
frågan om ämbetsverkets övriga riksdagspetita för budgetåret 1938/1939.

Ämbetsverken hava hemställt, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens
medgivande, att en allmän jordbruksräkning, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad ämbetsverken anfört, måtte under år 1937 anordnas i anslutning
till den allmänna fastighetstaxering, som skall äga rum år 1938.

Då ny allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1938 torde i enlighet DepartemtnUmed
vad tidigare förutsatts ställning nu böra tagas till frågan örn planlägg- <^eler<-ningen av en allmän jordbruksräkning innevarande år. Det förslag, som i angivna
avseende framlagts av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen,
överensstämmer till huvudsakliga delar med grunderna för 1932 års räkning.
Ämbetsverken föreslå endast smärre ändringar, såsom i fråga örn vissa lokala
kontroll- och granskningsuppgifter samt deklarationsfornmlärens innehåll.

1 Häri ingår hyra för räknemaskiner och anskaffande av riiknekort med 18,000 kronor.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Någon anledning synes mig icke föreligga att frångå den av riksdagen
förut godtagna planen, att allmänna jordbruksräkningar skola återupprepas
vart femte år i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna, och jag har
intet att erinra mot ämbetsverkens förslag om en sådan räkning innevarande
år.

Vad angår de uppgifter, som skola infordras för jordbruksräkningen, torde
slutlig ståndpunkt härtill böra tagas först i samband med fastställandet av
formulären för den allmänna fastighetsdeklarationen.

Kostnaderna för jordbruksräkningen hava -— frånsett dyrtidstillägg — uppskattats
till 208,000 kronor. Ökningen av kostnaderna i jämförelse med 1932
års räkning beror huvudsakligen därpå, att ersättningen till hushållningssällskapen
i beräkningen höjts med 12,000 kronor samt att ett lika stort belopp
upptagits för bearbetningen av materialet inom centralbyrån i och för
åstadkommande av en statistik rörande skogsmarkens fördelning på olika
brukarekategorier. Då emellertid utanordning av medelsbeloppet icke kommer
att äga rum förrän under budgetåret 1938/1939, erfordras icke någon
anslagsanvisning för ändamålet å riksstaten för nästkommande budgetår.
Nu torde allenast böra inhämtas riksdagens medgivande till anordnande under
hösten 1937 av en ny allmän jordbruksräkning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att en allmän jordbruksräkning må, i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig tillstyrkt förslag, anordnas under år
1937 i anslutning till den allmänna fastighetstaxering, som
skall äga rum år 1938.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

377401. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.