Kungl. Maj:ts proposition Nr 143.
1
Nr 143.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tomt för biskopsgård
i Skara; given Stockholms slott den 19 februari
1937.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför nans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegeuten i statsrådet å Stockholms
slott den 19 februari 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson,
Quensel, Forslund.
Departementschefen, statsrådet Engberg anför:
Fråga föreligger om förflyttning av biskopens i Skara stift bostad från
biskopsbostället Brunsbo i Skåningsåsaka socken till Skara stad. Till tomt
därstädes för en blivande biskopsgård förelås viss del av det av folkskoleseminariet
i Skara ursprungligen disponerade tomtområdet. Ärendet torde
i den del, det rör användande för nämnda ändamål av mark från seminarietomten,
böra underställas riksdagens prövning. I vad ärendet rör beviljande
av anslag för byggnadens uppförande ankommer det på Kungl. Maj:t
att för ändamålet anvisa medel ur biskopslöneregleringsfonden eller, efter
dess överförande till kyrkofonden, ur sistnämnda fond.
Innan jag närmare ingår på frågan örn användandet av viss del av se
Bihang
till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 143—144. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 143.
minarietomten till biskopsgård i Skara, ber jag få lämna en kortfattad redogörelse
för vad som förekommit i frågan örn förflyttning av biskopens
bostad från Brunsbo till Skara stad.
Frågan om förflyttning av biskopsbostaden framfördes av den på grund
av Kungl. Maj:ts beslut den 18 juli 1931 tillkallade sakkunnige för utredning
rörande ändrade grunder för biskoparnas avlöning och därmed sammanhängande
frågor, borgmästaren W. Linder, som i sitt den 20 januari
1932 avgivna betänkande föreslog, att utredning måtte verkställas av frågan
om bostad åt biskopen i Skara stift, samt tillika ifrågasatte uppförande
av ny biskopsbostad inom Skara stad, alldenstund biskopsbostället Brunsbo
krävde omfattande reparationer för att bliva satt i tidsenligt skick.
Genom det ombyte av innehavare av biskopsämbetet i Skara stift, som
inträffat genom domprosten i Göteborg G. K. Ljunggrens den 8 februari
1935 skedda utnämning till biskop i nämnda stift, har frågan om biskopsbostadens
förflyttning aktualiserats. I en den 23 maj 1935 dagtecknad ansökning
anhöll nämligen Ljunggren, att den av den sakkunnige föreslagna
utredningen snarast måtte företagas samt att de åtgärder för bostadsfrågans
ordnande, som utredningen kunde tänkas föranleda, måtte bringas till verkställighet.
I häröver den 18 juli 1935 avgivet yttrande anförde domkapitlet i Skara
bland annat:
Brunsbo biskopsboställe vore beläget cirka 4 kilometer från Skara stad
vid den väg, som cirka 2,5 kilometer från Skara utgiuge från stora landsvägen
Skara-Skövde och som sammanbunde denna väg med den väg, som från
stora landsvägen Skara-Mariestad ledde förbi egendomen Viglunda inom
Skåningsåsaka socken. Den nämnda förbi Brunsbo ledande vägen hade
sedan några år tillbaka övertagits av vederbörande vägdistrikt. Vägen vore
på grund av sin ringa bredd, höga och i kanterna svaga vägbana samt på
sina ställen skarpa krökar av mindre god beskaffenhet och för biltrafik
mindre lämplig. För gångtrafik samt trafik med hästfordon kunde enskild
väg användas, varigenom vägavståndet mellan Brunsbo och Skara minskades
med cirka 1 kilometer. Närmaste järnvägsstation vore Skara.
Den nuvarande biskopsbostadens belägenhet måste på grund av ovan angivna
förhållanden medföra, att fullgörandet av de biskopen enligt arbetsordningen
för domkapitlens expeditioner och stiftsnämndsinstruktionen åliggande
ämbetsplikter i avsevärd grad försvårades, varjämte det för arbetet
med domkapitlets och stiftsnämndens ärenden nödvändiga intimare samarbetet
mellan biskopen och domkapitelsexpeditionen svårligen kunde på
samma sätt, som eljest skulle vara möjligt, upprätthållas. Även för biskopens
övriga ämbetsgöromål måste biskopsbostadens belägenhet å Brunsbo
medföra obestridliga olägenheter i form av tidspillan och besvär. Vidare
försvårades och fördyrades kommunikationen mellan biskopen och prästerskapet
samt övriga personer, som önskade sammanträffa med biskopen,
genom bostadens nuvarande läge. Slutligen kunde framhållas, att biskopsbostadens
plats för biskopen medförde ökade kostnader, då avståndet mellan
Brunsbo och Skara nödvändiggjorde användandet av hästskjuts eller automo
-
3
Kungl. Majlis proposition Nr 143.
bil. De av domkapitlet här påpekade missförhållandena komme att helt
bortfalla, därest biskopsbostaden förlädes till Skara. På grund av vad sålunda
anförts ansåge domkapitlet, att med hänsyn till biskopen åliggande
ämbetsverksamhet, och vad därmed sammanhängde bostaden för biskopen
borde förläggas till Skara.
Genom beslut den 20 september 1935 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen
att, efter samråd med biskopen och domkapitlet, dels förebringa
utredning rörande kostnaderna ej mindre för en tillfyllestgörande reparation
och ombyggnad av manbyggnaden å nuvarande biskopsbostället, än även
för en nybyggnad för ändamålet, inklusive tomt inom Skara stad, dels och,
för det fall att dylik förflyttning av biskopsbostaden skulle äga rum, framlägga
förslag till tomt för eventuell nybyggnad för biskopen inom Skara
stad ävensom utreda såväl till vilket ändamål den gamla manbyggnaden å
nuvarande biskopsbostället lämpligen därefter skulle kunna användas som
ock kostnaderna för dess iordningställande för sådant nytt ändamål; och
skulle byggnadsstyrelsen hava att med ifrågavarande utredningar och förslag
inkomma till Kungl. Majit.
Resultatet av de utredningar, byggnadsstyrelsen på grund av nämnda uppdrag
verkställt, samt de förslag, som därav föranletts, hava av styrelsen
framlagts i skrivelse den 23 januari 1936. Av skrivelsen inhämtas bland
annat:
Kostnaderna för erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten å den nuvarande
biskopsgården Brunsbo jämte vissa behövliga arbeten å tomtområdet skulle
enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning uppgå till 125,000
kronor. Härtill komme kostnader för breddning av den från stora landsvägen
mellan Skara och Skövde fram till Brunsbo ledande vägen, vilken
för närvarande hade en ur trafiktekniska synpunkter otillräcklig bredd. I
samråd med Ljunggren hade byggnadsstyrelsen undersökt möjligheten att
erhålla en lämplig tomt för ett nytt biskopsboställe inom Skara stad och
hade därvid befunnits, att å en byggnadsstyrelsens skrivelse bilagd situationsplan
närmare angiven del av seminarietomten i Skara lämpligen skulle
kunna avstyckas och tagas i anspråk för ändamålet. Det sålunda avsedda
tomtområdet omfattade omkring 8,000 kvadratmeter och dess värde syntes
kunna uppskattas till 23,000 kronor. Med ledning av ett av Ljunggren
under hand framlagt lokalprogram, mot vilket byggnadsstyrelsen i huvudsak
icke haft något att erinra, hade inom styrelsen uppgjorts ett skissförslag
till ett till sistnämnda område förlagt biskopsboställe. Kostnaderna för
den sålunda skisserade biskopsbostaden jämte vaktmästarbostad samt för
erforderliga planeringsarbeten o. d. skulle enligt en genom byggnadsstyrelsen
verkställd beräkning uppgå till 230,000 kronor. Över det sålunda föreliggande
skissförslaget hade yttranden avgivits av domkapitlet och av Ljunggren.
Domkapitlet hade förklarat sig tillfredsställt med förslaget, i vad det
avsåge bostadens belägenhet och rummens disposition, och ansåge domkapitlet
ritningarna i stort sett väl lämpade att läggas till grund för ett definitivt
förslag till utformning av ett nytt biskopsboställe. Vad beträffade
frågan örn lämplig användning av den gamla manbyggnaden å Brunsbo
hade domkapitlet förordat, att Brunsbo för framtiden måtte överföras i
4
Kungl. May.ts proposition Nr 143.
biskopslöneregleringsfondens ägo för att genom stiftsnämndens i Skara försorg
förvaltas och uthyras för lämpligt ändamål. Domkapitlet hade sig
bekant, att Skara stifts ungdomsråd sedan åtskilliga år umgåtts med planer
på att anskaffa en s. k. ungdomsgård, varest man kunde inrymma vissa
av de konferenser, kurser, möten o. d., som årligen i stor utsträckning
hölles inom stiftet. Aven existerade en s. k. kyrklig fortsättningsskola för
stiftets räkning, vilken vore i behov av bättre lokaler än som för närvarande
stöde till buds. Sannolikt skulle en förflyttning av denna skola till
Brunsbo och ett samtidigt överlämnande av densamma till ungdomsrådet
hälsas med odelad tillfredsställelse. Biskopen Ljunggren hade i sitt yttrande
till alla delar instämt i vad domkapitlet anfört. Enligt vad biskopen meddelat
hade ungdomsrådet förklarat sig med glädje hälsa en sådan anordning,
varigenom det kunde bliva ungdomsrådet möjligt att efter företagen
reparation mot skälig hyra förvärva dispositionsrätten till Brunsbo. Under
denna förutsättning hade ungdomsrådet tillika i princip anslutit sig till det
väckta förslaget, att rådet skulle påtaga sig det ekonomiska ansvaret för den
kyrkliga fortsättningsskolan, som nu vore förlagd till Adalen inom Håbo
pastorat. Vad beträffade kostnaderna för det gamla biskopsboställets iordningställande
till det sålunda angivna nya ändamålet hade Ljunggren låtit
verkställa en beräkning, enligt vilken kostnaderna skulle uppgå till i runt
tal 35,000 kronor.
Beträffande frågan huruvida biskopsbostället borde bibehållas å Brunsbo
eller förflyttas till Skara finge byggnadsstyrelsen anföra följande: Kostnaderna
för uppförandet av ett nytt biskopsboställe i Skara skulle med omkring
100,000 kronor överstiga kostnaderna för den örn- och tillbyggnad av
det nuvarande biskopsbostället, som vore erforderlig, därest detta för framtiden
skulle användas för sitt nuvarande ändamål. Härvid borde emellertid
beaktas, att i det förra fallet skulle erhållas en ny, helt modern stenbyggnad,
under det att i det senare fallet vore fråga örn en tillbyggd och moderniserad
gammal träbyggnad, vilken sannolikt torde komma att draga
större underhållskostnader än nybyggnaden. Vidare måste den väg, som
förbunde Brunsbo med stora landsvägen mellan Skara och Skövde breddas,
för vilket arbete någon särskild kostnad icke upptagits. Slutligen måste
hänsyn tagas till de resekostnader, vilka vid ett bibehållande av biskopsbostället
å Brunsbo uppkomme för biskopen och för vilka denne måste beredas
ersättning. Huru stora dessa tilläggskostnader skulle bliva vore byggnadsstyrelsen
icke i tillfälle närmare bedöma, men torde de komma att i
verkligheten medföra en avsevärd reduktion av ovannämnda kostnadsskillnad
mellan en förflyttning av biskopsbostället och dess bibehållande å nuvarande
plats. I varje fall ville det synas byggnadsstyrelsen, som om den
kostnadsskillnad, som kunde återstå, uppvägdes av de med en förflyttning
förenade praktiska fördelarna av att erhålla en fullt modern bostad med
en ur tjänstesynpunkt bekvämare och lämpligare förläggning.
Vad slutligen beträffade användningen av den gamla manbyggnaden å
Brunsbo, därest ny biskopsbostad uppfördes i Skara, hade byggnadsstyrelsen,
som icke funnit, att denna byggnad lämpligen kunde tagas i anspråk
för något statligt ändamål, för sin del icke något att erinra mot att byggnaden
disponerades på av domkapitlet och biskopen föreslaget sätt, varigenom
jämväl ställets traditioner skulle på ett värdigt sätt tillvaratagas.
Styrelsen ansåge sig endast böra framhålla, att de till omkring 35,000 kronor
angivna kostnaderna för byggnadens iordningställande för det nya ända
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 143. 5
målet syntes styrelsen väl knappt beräknade och torde böra höjas till 42,000
kronor.
Sedan kammarkollegiet och statskontoret i gemensamt utlåtande den 7 juli
1936 anfört, att det föreliggande förslaget borde underkastas en ingående
omarbetning, åsyftande att avsevärt nedbringa kostnaderna, har byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 17 september 1936 anfört, att styrelsen, efter att
hava förhandlat med Ljunggren samt efter det domkapitlet på anmodan
föreslagit vissa inskränkningar och förändringar i byggnadsprogrammet, avseende
bland annat uteslutande av vaktmästarbostad, låtit utarbeta vid skrivelsen
fogade ritningar till ny biskopsbostad i Skara ävensom att kostnaderna
för det omarbetade förslaget beräknades till 190,000 kronor.
I förnyat, den 22 oktober 1936 gemensamt avgivet utlåtande hava kammarkollegiet
och statskontoret förmält sig icke kunna undgå att finna även
den nu beräknade kostnaden för biskopsbostadens förflyttning hög samt förslagsvis
angivit 200,000 kronor såsom det belopp, vilket utgifterna för byggnadens
uppförande jämte beräknat värde av tomten icke borde få överstiga.
I anledning härav har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 5 november 1936
anfört:
Under den av kammarkollegiet och statskontoret angivna förutsättningen
och då värdet å den avsedda tomten beräknats till 23,000 kronor, skulle
själva byggnadskostnad en beräknas till 177,000 kronor. En sådan begränsning
kunde, enligt vad en av styrelsen i samråd med biskopen Ljunggren
verkställd undersökning givit vid handen, möjliggöras genom en mindre
beskärning av det program, som legat till grund för det senast upprättade
ritningsförslaget.
Jag övergår nu till frågan örn tomt för den avsedda nya biskopsgården
i Skara och vill då till en början erinra om följande.
Beträffande det till Skara stad förlagda folkskoleseminariet bestämde 1932
års riksdag, att detsamma skulle från och med början av läsåret 1932/1933
successivt nedläggas, varjämte riksdagen beslöt, att till Skara skulle förläggas
ett dubbelt småskoleseminarium. Sedan i anledning härav utredning
verkställts rörande de åtgärder, som kunde böra vidtagas med avseende
å trädgårdsanläggningen vid folkskoleseminariet, förordnade Kungl.
Majit enligt brev den 9 mars 1934, att den del av seminarietomten, som
läge väster om en å en av Emil Almqvist den 11 juni 1933 upprättad plan
över seminarieträdgården i Skara med C. G. H. betecknad blå linje, skulle
från och med den 1 januari 1935 avskiljas från seminarietomten, ävensom
att det sålunda avskilda tomtområdet skulle från och med sistnämnda dag
stå under byggnadsstyrelsens förvaltning och genom dess försorg utarrenderas.
Till tomt för biskopsgård avses det här ifrågavarande avskilda området
jämte viss mindre del av den utav småskoleseminariet nu disponerade
tomten.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 143.
I sitt förutberörda yttrande den 7 juli 1936 uttalade kammarkollegiet och
statskontoret, att frågan om minskning av den avsedda tomten, vars av
byggnadsstyrelsen föreslagna storlek, omkring 8,000 kvadratmeter, torde
komma att för sin skötsel åsamka en blivande tjänstinnehavare onödigt
dryga omkostnader, borde tagas under övervägande.
Byggnadsstyrelsen Ilar i sin förut omförmälda skrivelse den 17 september
1936 anfört:
Enligt såväl byggnadsstyrelsens som domkapitlets, av styrelsen inhämtade
uppfattning kunde den föreslagna tomtens storlek icke lämpligen beskäras.
De nordvästra och nordöstra delarna av tomten bestode nämligen av en
bevuxen låglänt terräng, som icke med fördel kunde bebyggas, varjämte
återstående delen av det föreslagna området med hänsyn till tomtens form
och beskaffenhet icke heller med fördel lämpligen kunde avstyckas för
annan bebyggelse.
Efter erhållen remiss har skolöverstyrelsen i utlåtande den 27 november
1936, med överlämnande av från rektor vid småskoleseminariet i Skara i
ärendet inhämtat yttrande, anfört bland annat:
Av handlingarna i föreliggande ärende framginge, att byggnadsstyrelsen
vid avgivande av förslag till ny biskopsbostad i Skara förordat, att en del
av seminarietomten skulle tagas i anspråk för sagda ändamål. Enligt detta
förslag skulle för ifrågavarande bostadstomt erfordras en markareal av omkring
8,000 kvadratmeter. En handlingarna vidfogad situationsplan, inritad
å en i ärendet företedd plan över seminarieträdgården, visade, att gränslinjen
för det av byggnadsstyrelsen ifrågasatta tomtområdet enligt styrelsens
förslag skulle flyttas cirka 30 meter öster om den enligt kungl,
brevet fastställda gränslinjen C. G. H. Detta skulle innebära, att ett markområde
av över 2,000 kvadratmeter ytterligare skulle avskiljas från seminarieträdgården.
Vid sådant förhållande måste den frågan uppstå, huruvida
den undervisning i trädgårdsskötsel, som skulle meddelas åt seminariets
elever och som huvudsakligen omfattade praktiskt trädgårdsarbete, med en
så stark beskärning av trädgårdsområdet skulle kunna på ett tillfredsställande
sätt bedrivas. Av en till rektors yttrande fogad skrivelse från seminariets
trädgårdslärarinna framginge, att undervisningen i ämnet enligt hennes
mening skulle bliva i hög grad lidande, örn ifrågavarande område avskildes.
Hon hade även framhållit, att de bästa av de till trädgårdsodling
avsedda områdena skulle bortfalla samt att arbetet med iordningställande
av trädgårdsområdet i enlighet med de i kungl, brevet den 9 mars 1934
fastställda gränserna redan påbörjats. En av lärarinnan upprättad skiss
över ifrågavarande områdes planläggning har bifogats hennes skrivelse. Enligt
överstyrelsens mening skulle en minskning av trädgårdsområdet i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag otvivelaktigt för seminariet medföra
betydande olägenheter. Bland annat komme svårigheter att uppstå för en
tillfredsställande anordning beträffande undervisningen i trädgårdsskötsel.
Ä andra sidan har överstyrelsen vid överläggning med byggnadsstyrelsen erfarit,
att en förläggning av biskopsbostaden till tomtplatsen väster örn det
av linjen C. G. H. begränsade seminarieområdet icke lämpligen torde kunna
genomföras. Det hade vid nämnda överläggning dock framgått, att byggnadsstyrelsens
förslag skulle kunna realiseras, även örn den av byggnads
-
7
Kudgl. May.ts proposition Nr 143.
styrelsen föreslagna tomtgränsen mot seminarieområdet flyttades cirka 10
meter åt väster, bland annat på grund av att biskopsbostadens längd blivit
minskad från det mått, som vore angivet på den ärendet bifogade kartan.
Därigenom vunnes också en lämpligare tomtindelning. Den sålunda ifrågasatta
nya gränsen mellan de båda områdena hade å nämnda karta utmärkts
genom en med C. H. F. betecknad röd streckad linje. Ehuru överstyrelsen
med hänsyn till seminariets behov av för elevernas praktiska trädgårdsarbete
lämpligt område hyste betänkligheter mot även denna beskärning av seminariets
så nyligen reglerade trädgårdsområde, ville överstyrelsen icke motsätta
sig en minskning av seminarietomten i enlighet med här angivna förslag
till gräns mellan ifrågavarande båda tomtområden. På grund av vad
sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att, därest till tomtplats för biskopsbostaden
i Skara någon del av den genom kungl, brevet den 9 mars 1934
till sina gränser fastställda seminarietomten måste tagas i anspråk, större
markareal därvid icke måtte avskiljas från sistnämnda tomt, än vad överstyrelsen
efter samråd med byggnadsstyrelsen i det föregående angivit.
Härefter har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 5 januari 1937, med överlämnande
av infordrat yttrande av rektor vid småskoleseminariet i Skara
m. m., anfört bland annat:
Med hänsyn till vad från skolöverstyrelsens sida i frågan anförts hade
byggnadsstyrelsen för sin del icke något att erinra mot den av överstyrelsen
föreslagna beskärningen av det för biskopsbostaden tidigare föreslagna tomtområdet,
vilken icke kunde anses vara hinderlig för ett genomförande av
det senast upprättade byggnadsförslaget sådant detsamma vore angivet å en
styrelsens uttalande bifogad, inom styrelsens utredningsbyrå ändrad situationsplan.
Rektor vid seminariet hade beretts tillfälle att yttra sig över den
föreslagna förändrade sträckningen av nämnda tomtgräns, och hade denne
med anledning härav i sitt yttrande ifrågasatt sådan ändring i berörda avseende,
att gränsen komme att följa en å en yttrandet tillhörande situationsplan
med H.I.H. betecknad linje. På av biskopen Ljunggren i avgivet yttrande
anförda skäl funne sig byggnadsstyrelsen emellertid icke kunna tillstyrka
detta ändringsförslag, som innebure att den för biskopsbostaden
avsedda tomten skulle åt nordväst erhålla en synnerligen oregelbunden avslutning.
Den av byggnadsstyrelsen tidigare föreslagna tomten för biskopsbostaden
omfattade en areal av omkring 8,000 kvadratmeter med ett värde
av 23,000 kronor. Med ovan angivna beskärningar av området skulle detsamma
komma att omfatta en areal av omkring 7,200 kvadratmeter med
ett värde av omkring 20,000 kronor, varav 14,000 kronor utgjorde det å
statens allmänna fastighetsfond bokförda värdet å det område, som avskilts
från seminarietomten genom kungl, brevet den 9 mars 1934, samt 6,000
kronor hänförde sig till den mark, som för nu ifrågakomna ändamål skulle
tagas i anspråk av den nuvarande seminarietomten, vilken å nämnda fond
bokförts till ett värde av 58,000 kronor. Under förutsättning att det nu
föreslagna området skulle tagas i anspråk såsom tomt för biskopsbostad i
Skara, finge byggnadsstyrelsen därför hemställa örn förordnande, att områdets
ovan angivna värde å sammanlagt 20,000 kronor skulle avskrivas från
fastighetsf onden.
Kammarkollegiet och statskontoret, som erhållit förnyad remiss av ärendet,
hava anmodat stiftsnämnden i Skara att efter erforderlig utredning avgiva
8
Kungl. May.ts proposition Nr 143.
yttrande rörande värdet å den mark, som enligt senast uppgjort förslag
vore avsedd att tagas i anspråk för anordnandet av biskopsbostället i Skara.
Jämlikt s.tiftsnämndens med anledning härav meddelade förordnande har
ordföranden i vederbörande ecklesiastika boslällsnämnd verkställt värdering
av marken i fråga. I den 18 januari 1937 dagtecknat yttrande anför ordföranden
:
Enligt kungl, brevet av den 9 mars 1934 hade ett ansenligt område om
cirka 6,200 kvadratmeter avskilts från den ursprungliga s. k. seminarietomten,
vilket område av statsverket disponerades enligt särskilda föreskrifter,
varför detta område borde åsättas särskilt värde, och det från den enligt
ovannämnda kungl, brev reglerade seminarietomten erforderliga området
åsättas ett värde. Med hänsyn till tomtens beskaffenhet, belägenhet
och omfattning samt med utgående från det allmänna tomtpriset i denna
del av staden ansåges följande värden fullt skäliga:
1. Avskilda området, å yttrandet bilagd kopia av stadens
tomtkarta betecknat med A, omfattande cirka 6,200 kvadratmeter
ä 3 kronor 50 öre per kvadratmeter....... kronor 21,700
Från reglerade seminarietomten ytterligare erforderligt
område, å ovannämnda kopia betecknat med B, omfattande
cirka 1,270 kvadratmeter ä 4 kronor......... » 5,080
Summa kronor 26,780.
Vid kontrollmätning på marken hade det visat sig, att ärendet bifogade
kartskisser, uppgjorda år 1933 över seminarietomten av direktör E. Almqvist,
ej vore så noggrant uppgjorda, att de kunde läggas till grund för
arealavräkningen, varför boställsnämndsordföranden i samband med kontrollmätningen
inlagt områdena på ovannämnda kopia av stadens tomtkarta.
— Stadsägan nr 365 inginge numera i stadsplan.
Stiftsnämnden i Skara har i yttrande den 18 januari 1937 förmält sig
hava intet att erinra mot det tomområdet åsätta värdet av 26,780 kronor.
Härefter hava kammarkollegiet och statskontoret i gemensamt utlåtande den
30 januari 1937 anfört:
Det område, som avsåges skola disponeras som tomt för biskopsbostaden,
utgjorde del av stadsägan nr 365. Fasta hade den 7 december 1868, den
9 maj 1870 och den 5 februari 1872 beviljats för Skara konsistorium å
särskilda fång, som sammanlagt avsåge hela stadsägan, varefter rörande
fången den 3 oktober 1932 skett anteckning i lagfartsprotokollet enligt
22 § lagfartsförordningen. Enligt en av Kungl. Maj:t den 21 augusti 1936
fastställd stadsplan utgjorde stadsägan nr 365 jämte stadsägan nr 364 ett
särskilt kvarter, som icke ännu tomtindelats.
Ämbetsverken hade icke något att erinra mot det genom byggnadsstyrelsen
senast framlagda förslaget rörande omfattningen av det område, som
skulle disponeras för biskopsbostaden. Ett avskiljande av detsamma syntes
böra ske genom tomtindelning. Ämbetsverken ville därvid erinra, att vid
tomtindelningsförrättning rörande ifrågavarande kvarter kunde uppkomma
fråga om sådan tomtindelning, som icke överensstämde med ägogränsen
9
Kungl. May.ts proposition Nr 143.
mellan stadsägorna nris 365 och 364 och som i så fall torde böra medföra
en reglering av äganderättsförhållandena i enlighet med tomtindelningen.
Med hänsyn till vad ovan anförts rörande faste- och lagfartsförhållandena
beträffande stadsägan nr 365 syntes nu icke kunna förekomma en överlåtelse
av ifrågavarande kronan tillhöriga område utan allenast en förvaltningsföreskrift
örn dispositionen av området. Vården och förvaltningen av
området torde, med ändring av vad nu gällde, böra uppdragas åt stiftsnämnden,
som förty borde anbefallas vidtaga erforderliga åtgärder för områdets
avskiljande från kronans övriga mark inom kvarteret genom tomtindelning.
I samband med den förändrade dispositionen av ifrågavarande tomtområde
torde ett belopp å 26,780 kronor, motsvarande det uppskattade värdet
å tomten, böra avföras å biskopslöneregleringsfonden (kyrkofonden) och uppdebiteras
å statens allmänna fastighetsfond. Av denna fond sålunda tillförda
medel borde sedermera 20,000 kronor eller det belopp, varmed tomtområdet
är bokfört å fonden, böra i vanlig ordning tillgodoföras riksstatens
inkomsttitel såsom i anspråk tagna kapitalmedel och återstående 6,780
kronor redovisas bland fondens överskottsmedel.
I fråga om plats för bostad åt biskopen i Skara stift ansluter jag mig
helt till domkapitlets uppfattning, att en förflyttning från Brunsbo till Skara
stad bör äga rum. Det synes uppenbart, att förläggningen till Brunsbo
numera måste med hänsyn till biskopsämbetets utövande och domkapitelsoch
stiftsnämndsarbetet medföra avsevärda praktiska olägenheter. Härtill
kommer, att ett bibehållande av bostaden å Brunsbo nödvändiggör avsevärda
engångskostnader, bland annat för örn- och tillbyggnad av den gamla
mangårdsbyggnaden därstädes. Under sådana förhållanden synes mig tvekan
icke kunna råda om lämpligheten av att i enlighet med det framkomna
förslaget Brunsbo uppgives såsom bostad för biskopen i Skara stift och ny
sådan bostad uppföres i Skara. Det ankommer på Kungl. Majit att fatta
beslut härom, liksom ock rörande den framtida användningen av Brunsbo.
Dessa frågor har jag för avsikt att framdeles ånyo anmäla för Kungl. Majit
till slutligt avgörande. En förutsättning för den avsedda förflyttningens genomförande
är dock, att tomtfrågan i Skara först löses, och härtill kräves,
såsom jag förut framhållit, riksdagens medverkan.
Den föreslagna tomtplatsen finner även jag lämplig. Beträffande omfattningen
av tomten för den blivande biskopsgården hava emellertid olika
meningar gjort sig gällande. Lärarinnan i trädgårdsskötsel vid småskoleseminariet
och seminariets rektor hava gjort invändningar mot byggnadsstyrelsens
i ärendet framförda förslag. Emellertid hava skolöverstyrelsen
och byggnadsstyrelsen sedermera enats örn en kompromisslösning, enligt
vilken gränsen för biskopsgårdens tomt mot seminarieområdet skulle flyttas
cirka 10 meter åt väster, vilket innebär en avsevärd minskning av den mark,
som skulle frångå seminariet. Då terrängförhållandena ej medgiva ytterligare
minskning av tomten för biskopsbyggnaden, vill jag förorda, att området i
fråga må upplåtas till tomt för biskopsgård i Skara med den avgränsning, det
-
Departe
mentschefen.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 143.
samma enligt skolöverstyrelsens och byggnadsstyrelsens slutligen sammanstämmande
mening borde erhålla. I enlighet härmed skulle biskopsgårdens
tomt omfatta dels det genom kungl, brevet den 9 mars 1934 från den ursprungliga
seminariemarken avskilda området örn cirka 6,200 kvadratmeter,
å den i ärendet företedda kopian av stadens tomtkarta betecknat med A,
dels ock av den av småskoleseminariet nu disponerade marken ett område
örn cirka 1,270 kvadratmeter, å nämnda kartkopia betecknat med B.
Det ifrågavarande tomtområdets värde har av byggnadsstyrelsen uppskattats
till 20,000 kronor, motsvarande bokföringsvärdet å statens allmänna
fastighetsfond. Då emellertid vid den värdering av området, som verkställts
genom vederbörande ecklesiastika organ, detsamma uppskattats till
26.780 kronor, lärer detta värde böra godtagas att avföras å biskopslöneregleringsfonden
(kyrkofonden) och uppdebiteras å statens allmänna fastighetsfond.
I enlighet med vad kammarkollegiet och statskontoret föreslagit
torde av nämnda summa ett belopp av 20,000 kronor böra tillgodoföras
riksstatens inkomsttitel såsom i anspråk tagna kapitalmedel och återstående
6.780 kronor redovisas bland fondens överskottsmedel.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att av den av folkskoleseminariet i Skara förut disponerade
marken dels det enligt kungl, brevet den 9 mars 1934 i
anledning av seminariets nedläggning därifrån avskilda området
örn cirka 6,200 kvadratmeter, å i ärendet företedd
kopia av stadens tomtkarta betecknat med A, dels ock av
den återstående, av småskoleseminariet i Skara nu disponenerade
marken ett område örn cirka 1,270 kvadratmeter, å
nämnda kartkopia betecknat med B, må upplåtas till tomt
för biskopsgård i Skara, under förutsättning att ett belopp
av 26,780 kronor, motsvarande den sålunda upplåtna tomtens
uppskattade värde, avföres å biskopslöneregleringsfonden
(kyrkofonden) och uppdebiteras å statens allmänna fastighetsfond
för att vidare disponeras på av mig i det föregående
angivet sätt.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
G. v. Krusenstjerna.