Statsutskottets utlåtande Nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag
till domkapitlen för hudgetåret 1937/1938 m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Uti propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1937/1938 har Kungl. Maj:t (punkten 34 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 januari 1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående
anslag till domkapitlen för budgetåret 1937/1938, som kunde varda
riksdagen förelagd, beräkna för sagda budgetår

dels till Domkapitlen: Avlöningar ett förslagsanslag av 225,000 kronor;
dels ock till Domkapitlen: Omkostnader ett förslagsanslag av 70,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 5 februari 1937 dagtecknad proposition,
nr 97, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
domkapitlen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för domkapitlen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;

dels till Domkapitlen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 232,500 kronor;

dels ock till Domkapitlen: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 68,400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Petrus Nilsson (I: 217) och den andra inom andra kammaren av
herr E. Andersson i Prästbol (II: 430), vari hemställts, ej mindre att riksdagen
vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 97 måtte uttala,
att de extra ordinarie skrivbiträden, som enligt propositionen skola vara
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 63. 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

anställda hos domkapitlen i Växjö och Karlstad, böra såsom kanslibiträden
placeras i lönegraden B 7, och än även att den i propositionen förefintliga
avlöningsstaten måtte bliva föremål för härav föranledd jämkning;

dels en inom första kammaren av herrar E. Sjödahl och 1. Ekströmer
väckt motion (I: 218), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta ej mindre
att vid vardera av Göteborgs och Växjö domkapitel må anställas en
e. o. amanuens med lön i 18:e lönegraden och i stället för kontorsbiträdet
ett e. o. kanslibiträde med lön i 7:e lönegraden än även att uti avlöningsstaten
de förhöjningar vidtagas, som erfordras av vad sålunda omförmälts;

dels ock en inom andra kammaren av herr Th. Gardell m. fl. väckt
motion (II: 429), vari hemställts, att riksdagen ville för sin del besluta, att
stiftssekreteraren vid domkapitlet i Visby skall från och med budgetåret
1937/1938 erhålla samma lönegrad som stiftssekreterarna vid domkapitlen
i Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Göteborg, Karlstad och
Härnösand samt i varje fall lägst lönegraden B 26.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas till motionerna I: 217, I: 218 och II: 429.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:

Sedan de av chefen för ecklesiastikdepartementet den 31 maj 1934 tillkallade
sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande domkapitlens omorganisation av departementschefen erhållit i uppdrag
jämväl att verkställa utredning rörande den inverkan, 1932 års ecklesiastika
boställslagstiftning kunde anses hava haft på arbetsförhållandena
å domkapitlens kanslier, samt att avgiva det förslag, till vilket sagda utredning
kunde giva anledning, ävensom att verkställa utredning och avgiva
förslag i fråga örn lönereglering för stiftssekreterarna, hava de sakkunniga
med skrivelse den 13 oktober 1936 överlämnat betänkande med utredning
och förslag rörande nämnda frågor.

Över betänkandet hava yttranden avgivits av domkapitelstjänstemännens
förening och stiftsjägmästar ejor eningen samt av domkapitlen, förutvarande
Stockholms stads konsistorium och stiftsnämnderna ävensom av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, kammarkollegiet och statskontoret. I särskilda skrivelser
hava vidare domkapitlen gjort framställningar beträffande anslag för
budgetåret 1937/1938 till avlöningar och omkostnader, varöver statskontoret
avgivit utlåtande.

1. Avlöningsanslaget. Genom 1932 års ecklesiastika boställslagstiftning
befriades domkapitlen praktiskt taget från all befattning med det ecklesiastika
boställsväsendet. I stället inrättades i stiften särskilda stiftsnämnder
med närmaste uppgift att hava inseende och vård över den ecklesiastika
boställsjorden. Rörande ärendenas handläggning hos stiftsnämnd gäller, att
befattningshavarna å domkapitlens expeditioner skola ombesörja diarieföring,

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

3

beredning, föredragning och expediering av mål och ärenden, som ankomma
å stiftsnämnden, i den mån sådant ej åligger stiftsjägmästare eller annat
biträde hos nämnden. Stiftssekreterare, stiftsnotarie och amanuens vid domkapitel
äro skyldiga att mottaga uppdrag att vara ledamot och sekreterare
i stiftsnämnd eller ersättare för sådan ledamot. Det åligger stiftssekreteraren
att vara redogörare jämväl för stiftsnämndens medelsförvaltning. Där
stiftssekreterarens göromål i övrigt icke tillåta honom att vara redogörare
för domkapitlets och stiftsnämndens medelsförvaltning, kan domkapitlet
efter samråd med stiftsnämnden därtill förordna annan befattningshavare
vid domkapitlet.

Kungl. Majit äger, i den mån sådant prövas skäligt, tillerkänna ledamot
av stiftsnämnd ersättning ur kyrkofonden ävensom bevilja erforderliga anslag
ur samma fond för gäldande av övriga kostnader för nämndernas verksamhet.
Omedelbart vid ikraftträdandet av den nya lagstiftningen visade
det sig — tvärtemot vad som tidigare antagits — ogörligt för domkapitelsexpeditionerna
att med tillgänglig personal fullgöra vederbörliga arbetsuppgifter.
Kungl. Majit har efter framställning av stiftsnämnderna ställt betydande
belopp till förfogande för anställande av tillfälliga biträden och mötande
av expensutgifter. Sålunda anvisades till avlönande av biträden med
kansligöromål och för renskrivning för budgetåret 1933/1934 54,250 kronor,
1934/1935 65,900 kronor, 1935/1936 67,400 kronor och för 1936/1937 71,600
kronor, till löpande expensutgifter för budgetåret 1933/1934 24,350 kronor,
1934/1935 24,050 kronor, 1935/1936 23,668 kronor 58 öre och för 1936/1937
22,825 kronor, samt för engångskostnader tillhopa 52,079 kronor 17 öre.
Härjämte hava för förhyrande av lokaler åt stiftsjägmästarna i Skara, Västerås,
Växjö och Visby utgått för budgetåret 1933/1934 sammanlagt 2,300
kronor, 1934/1935 2,195 kronor, 1935/1936 2,500 kronor och 1936/1937
2,500 kronor.

De sakkunniga, som konstaterat, att 1932 års ecklesiastika lagstiftning
medfört en betydlig ökning av arbetsbördan å domkapitlens expeditioner,
hava ansett det ändamålsenligt, att stiftsnämndernas personal inskränkes
till att omfatta stiftsjägmästare och skogliga biträden samt att till domkapitlens
förfogande ställas arbetskrafter i den utsträckning, att det kan
förväntas, att dessa kunna medhinna att på ett nöjaktigt sätt fullgöra
det kansliarbete, som är erforderligt med hänsyn till såväl domkapitlens
som stiftsnämndernas verksamhet. De sakkunniga hava därför framlagt
förslag rörande utökning av domkapitlens kanslipersonal och jämväl ifrågasatt
en reglering av lönerna för denna personal. Enligt de sakkunnigas
mening bör kyrkofonden bidraga till kostnaderna för personalen till den
del densamma sysselsättes med stiftsnämndsärenden. Med hänsyn till en
av de sakkunniga företagen uppskattning av arbetsbördans fördelning å
domkapitels- och stiftsnämndsärenden hava de sakkunniga föreslagit, att
kyrkofonden skall bidraga med omkring 50 procent av avlöningskostna -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

denia, dock efter avdrag av beräknade kostnader för Stockholms domkapitel
och arvoden till domkapitlens ledamöter m. m.

Avlöningsstatens slutsumma skulle vid bifall till de sakkunnigas förslag
uppgå till 414,940 kronor, varav staten skulle bidraga med 221,190 kronor
och kyrkofonden med 193,750 kronor, innebärande en anslagsminskning för
statsverket med 72,210 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

»1932 års ecklesiastika bostadslagstiftning innebar en genomgripande förändring
av det ecklesiastika boställsväsendets administrativa ledning. Domkapitlen
befriades nästan helt från de med boställsväsendet sammanhängande
uppgifterna, och i stället inrättades inom stiften särskilda kontrollorgan,
stiftsnämnder, med närmaste uppgift att hava inseende och vård över den
ecklesiastika boställsjorden samt övrig till kyrkliga behov och ändamål avsedd
fast egendom inom stiftet. Man synes* hava till en början antagit, att
domkapitelskanslierna skulle kunna utan särskild kostnad ombesörja de med
stiftsnämndernas verksamhet förenade administrativa göromålen. Detta visade
sig emellertid icke möjligt. Med stöd av den i 6 § ecklesiastika boställsordningen
meddelade föreskriften örn att Kungl. Majit äger, i den mån sådant
prövas skäligt, ur kyrkofonden bevilja erforderliga anslag för gäldande
av kostnader för nämndernas verksamhet har kyrkofonden i betydande utsträckning
tagits i anspråk för stiftsnämndernas räkning, bland annat för
avlönande av biträden med kansligöromål och för renskrivning. De för sistberörda
ändamål anvisade anslagen hava stigit från 54,250 kronor för budgetåret
1933/1934 till 71,600 kronor för löpande budgetår.

Redan tidigare av statskontoret och nu senast av 1934 års domkapitelssakkunniga
hava påpekats olägenheterna med den dubbla anvisningen av
medel till de för domkapitlen och stiftsnämnderna gemensamma kanslierna.
Befattningshavarna anställas av olika myndigheter och avlönas efter skilda
grunder. Anslagsbehovet för domkapitlen kan ej ses i samband med stiftsnämndernas
speciella behov. Anslagsbedömningen försvåras följaktligen och
avvägningen av anslagsmedlen mellan de särskilda stiften kan ej ske efter
enhetliga normer.

De sakkunniga, vilka funnit sig kunna konstatera en av den nya boställsordningen
föranledd bestående ökning av arbetsbelastningen å domkapitelsexpeditionerna,
hava med hänsyn till nyssberörda olägenheter och i anknytning
till vissa av statskontoret tidigare framförda förslag ifrågasatt, att all
den för vederbörande domkapitel och stiftsnämnder erforderliga kanslipersonalen
— stiftsjägmästarna, de biträdande stiftsjägmästarna och de skogliga
biträdena dock undantagna — skulle avlönas från det under åttonde
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Domkapitlen: Avlöningar, och
detta anslag beredas ersättning för de kostnader, som skäligen kunna anses
belöpa på stiftsnämnderna, genom omföring till anslaget av medel från
kyrkofonden. Efter vissa undersökningar hava de sakkunniga kommit till
den slutsatsen, att omkring 50 procent av berörda sammanlagda personalkostnader
böra bestridas av kyrkofonden.

De sakkunnigas ifrågavarande förslag, som tillstyrkts av alla de myndigheter,
vilka yttrat sig över detsamma, och som även ansetts stå i principiell
överensstämmelse med vissa av 1932 års riksdag gjorda uttalanden, har
synts mig välgrundat och även i detaljerna lämpligt avvägt. Jag anser
mig därför böra tillstyrka detsamma.

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

5

Med hänsyn till nyssberörda föreskrift i boställsordningen och i betraktande
av att i 6 § kyrkofondslagen meddelas en allmän föreskrift örn att
av fonden skola utgöras omkostnader för stiftsnämndernas verksamhet, lärer
förslaget ej erfordra ändring i gällande författningsbestämmelser. I anslutning
till de sakkunniga bör vidare framhållas, att kyrkofonden ej bör
deltaga i kostnaderna för Stockholms domkapitel, eftersom vid detta domkapitels
sida icke finnes någon stiftsnämnd, och ej heller till någon del bestrida
de utgifter för arvoden och annan ersättning åt vissa domkapitelsledamöter
m. m., som gäldas ur den i avlöningsstaten för domkapitlen ingående
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, och som ej hava något samband med stiftsnämnderna. I likhet
med de sakkunniga anser jag, att kyrkofondens andel i berörda personalkostnader
icke bör sättas i relation till belastningen å anslaget utan till anslagets
i riksstaten år från år angivna storlek. Vid förändringar i storleken
av de under anslaget beräknade kostnader, vartill fonden enligt det ovanstående
bör bidraga, synes det till anslaget från kyrkofonden omförda beloppet
böra jämkas uppåt eller nedåt.

Strängt taget borde fonden åläggas bidrag jämväl med 50 procent av de
på den avsedda personalen belöpande kostnaderna för dyrtidstillägg. Då
emellertid en sådan anordning är svår att tekniskt genomföra och ej heller
föreslagits av de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna, vill
jag icke ifrågasätta en dylik åtgärd utan endast framhålla, att kyrkofonden
vid sådant förhållande ej kan anses bliva för hårt anlitad för de ändamål,
som här avses.

De sakkunniga hava verkställt ingående undersökningar rörande personalbehovet
vid domkapitlen och i samband därmed till övervägande upptagit
jämväl vissa lönefrågor. Jag skall här först beröra ifrågavarande lönefrågor
och i samband därmed vissa av de sakkunniga framlagda förslag
rörande införande av nya tjänstemannakategorier vid domkapitlen.

Vad först angår stiftssekreterarna, hava de sakkunniga föreslagit, att dessa
befattningshavare, som nu åtnjuta lön i Uppsala, Lund och Luleå i lönegraden
B 28, i Visby i lönegraden B 24 och i övriga stift i lönegraden B
27, skulle med undantag av stiftssekreteraren i Luleå uppflyttas en lönegrad.
Som motiv härför har anförts i huvudsak, att stiftssekreterarna, vilkas
arbetsuppgifter och ansvar i och för sig syntes väl motivera en förmånligare
löneställning än den nuvarande, i egenskap av chefer för domkapitelsexpeditionerna
genom den utvidgade kansliverksamheten fått ökad
arbetsbörda och större ansvar än tillförene, och att den numera beslutade
omorganisationen av domkapitlen kunde förväntas komma att ställa ännu
större anspråk på dessa befattningshavare. Av yttrandena över de sakkunnigas
ifrågavarande förslag inhämtas, att domkapitlet och stiftsnämnden i
Uppsala, respektive Lund ansett stiftssekreterartjansten i Uppsala, respektive
Lund böra placeras i lönegraden B 30. Domkapitlet och stiftsnämnden
i Karlstad hålla före, att alla stiftssekreterare, möjligen med undantag för
Visby, böra placeras i samma lönegrad. Denna uppfattning kommer mer
utvecklad igen i det yttrande, som avgivits av styrelsen för domkapitelstjänstemännens
förening och vari hävdas, att stiftssekreterarna böra över lag
placeras i lönegraden B 30. Domkapitlet och stiftsnämnden i Luleå finner
stiftssekreterartjänsten därstädes böra fortfarande bibehållas i paritet med
motsvarande tjänster i Uppsala och Lund. Domkapitlet och stiftsnämnden
i Visby anse, att stiftssekreteraren i Visby bör erhålla lön i samma löne -

6

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

grad som i flertalet andra domkapitel. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd
bär funnit skäl åtminstone för närvarande icke föreligga för en allmän
höjning av atif ssekreterarnas löneställning. Kammarkollegiet har allenast
funnit sig böra tillstyrka en uppflyttning i lönegrad av stiftssekreterartjansten
i Visby. Enligt statskontorets mening kan den nya bostadslagstiftningen
ej åberopas såsom motiv för lönereglering för stiftssekreterarna, i
varje fall ej under annan förutsättning, än att dessa befattningshavare obligatoriskt
och utan särskild ersättning äro sekreterare jämväl i stiftsnämnderna.
Då så icke för närvarande är fallet, har ämbetsverket avstyrkt förslaget.

För egen del vill jag till en början framhålla, att de lönevillkor, som
stiftssekreterarna erhöllo genom 1928 års lönereglering, äro ett uttryck för
den dåvarande uppfattningen om befattningshavarnas uppgifter, ansvar och
ställning inom förvaltningen. Skäl för en i jämförelse med andra befattningshavare
ändrad löneställning föreligga alltså allenast, örn det kan påvisas,
att förutsättningarna för löneplaceringen sedan dess undergått någon
förändring. De efter år 1928 vidtagna, domkapitlen berörande, mer genomgripande
reformerna — 1932 års ecklesiastika bostadslagstiftning och 1936
års domkapitelsreform — hava icke inneburit någon väsentligare förskjutning
av stiftssekreterarnas städning i administrativt hänseende men väl,
såsom i det föregående framhållits, lett tid en betydande ökning av arbetet
inom domkapitelskanslierna. Den ökade arbetsbelastningen bör enligt min
mening mötas genom att domkapitelsexpeditionerna förses med tillräcklig
biträdespersonal. Jag vid icke bestrida, att stiftssekreterarna såsom chefer
för nämnda expeditioner genom kanslipersonalens tillväxt kunna få sitt
arbete och ansvar ökade, men i likhet med lönenämnden, kammarkollegiet
och statskontoret kan jag icke finna denna merbelastning vara av den beskaffenhet,
att den motiverar en ändring av stiftssekreterarnas löneställning.
Jag tillåter mig framhålla, att många andra statliga befattningshavare i motsvarande
städning i sitt arbete fått och oavbrutet få känning av statsverksamhetens
tilltagande omfattning och intensifiering, utan att för dem ifrågasatts
ändrad lönegradsplacering. Jag finner med andra ord icke tillräckliga skäl
vara förebragta att för närvarande rubba den avvägning av lönerna för
stiftssekreterarna, som efter en ingående utredning och prövning vidtogs
år 1928. Härav framgår, att jag icke heder kan biträda det från vissa håll
framförda förslaget örn hävande av den nuvarande differentieringen av
stiftssekreterartjänsterna i lönehänseende och att jag för närvarande i motsats
tid kammarkollegiet måste städa mig avvisande mot en isolerad förbättring
av löneförmånerna för stiftssekreteraren i Visby.

I samband härmed bör emellertid behandlas den av de sakkunniga berörda
frågan örn arvodena för stiftsnämndernas sekreterare.

Enligt gällande bestämmelser äger domkapitlet i stiftsnämnd utse två ledamöter,
av vilka den ene skall vara juridiskt bildad och tjänstgöra såsom sekreterare
hos nämnden. Som regel fungerar stiftssekreteraren såsom ledamot av
och sekreterare hos stiftsnämnden. I denna egenskap åtnjuter han samma
arvode som ledamot, vilken icke är ordförande och vice ordförande, d. v. s.
600 kronor i Lunds stift, 200 kronor i Visby stift och 300 kronor i övriga
stift. De sakkunniga hava ifrågasatt, huruvida denna ersättning kunde
sägas skäligen honorera den ökning av arbetsbördan och det extra ansvar,
som följde med uppgiften, och hava därför föreslagit en höjning av berörda
arvode till åtminstone samma belopp, som utgår till ordförande och
vice ordförande i nämnderna, nämligen 800 kronor i Lund, 300 kronor i

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

7

Visby och 500 kronor i övriga stift. De myndigheter, som yttrat sig över
detta förslag, hava tillstyrkt detsamma, utom kammarkollegiet, som satt i
fråga, örn arvodet över huvud taget borde utgå. En reservant inom kollegiet
har dock tillstyrkt en ytterligare höjning av berörda arvode med 200
kronor utöver de av de sakkunniga föreslagna beloppen.

Vad kammarkollegiets majoritet yttrat till stöd för sin mening, att arvodet
bör bortfalla, synes mig riktigt endast under förutsättning, att stiftssekreterarna
på grund av sin tjänsteställning bliva ledamöter av nämnderna.
I så fall lärer emellertid kunna göras gällande, att stiftssekreterarnas lönefråga
komme i ett annat läge. Det får icke anses uteslutet, att vid sådant
förhållande skäl skulle befinnas föreligga för en förbättrad löneställning.
Det är knappast antagligt, att ett realiserande av kollegiets uppslag skulle
medföra någon besparing för det allmänna. Åtgärden skulle emellertid
vålla en bundenhet i fråga örn personvalet, som kunde åstadkomma olägenheter,
varför den nuvarande ordningen synes vara att föredraga. Jag ger
dock de sakkunniga och vederbörande myndigheter rätt uti, att det nuvarande
arvodet är för snävt tillmätt, och har intet att erinra mot de sakkunnigas
förslag om höjning av arvodet till att motsvara det, som tillerkännes
ordförande och vice ordförande i stiftsnämnd. Kungl. Majit torde
i anslutning till därutinnan i ecklesiastika boställsordningen meddelad föreskrift
böra i sinom tid besluta härav föranledd ändring i gällande bestämmelser.
Mitt förslag medför en ökning av kyrkofondens utgifter med 2,300
kronor.

Vid domkapitlen i Uppsala och Lund sysselsättas nu stiftsnotarier i lönegraden
B 21. Arbetsbelastningen vid domkapitlen göra enligt de sakkunnigas
mening stiftsnotarier erforderliga vid alla domkapitlen utom Visby.
Lönegradsplaceringen skulle bliva densamma som nu utom vid domkapitlen
i Uppsala och Lund, där vid sidan av vanliga ordinarie eller icke-ordinarie
stiftsnotarietjänster jämväl skulle finnas sådana tjänster i lönegraden B 24,
vilkas innehavare skulle kallas förste stiftsnotarier. Domkapitlet i Göteborg
har framhållit önskvärdheten av att även detta stift kunde erhålla en
motsvarande befattningshavare men alternativt hemställt, att denne skulle
placeras i lönegraden B 22. Domkapitlet i Luleå och stiftsnämnden i Strängnäs
hava funnit behov därstädes föreligga av förste stiftsnotarier. Domkapitlet
och stiftsnämnden i Karlstad ävensom vederbörande personalorganisation
hålla före, att stiftsnotarietjänsterna i allmänhet böra placeras i
lönegraden B 24. Kammarkollegiet och statskontoret, som funnit behov
föreligga av stiftsnotarier, hava avstyrkt förslaget örn inrättande av sådana
tjänster i högre lönegrad än B 21. Lönenämnden synes luta mot samma
uppfattning.

Även jag har funnit övervägande skäl tala för den ståndpunkt, som intagits
av de sistnämnda myndigheterna. Det mer omfattande arbete, som åligger
domkapitlen i Uppsala och Lund, bör kompenseras genom en ökning av antalet
kvalificerade tjänstemän, icke genom att vederbörande befattningshavare
beredes en gynnsammare löneställning. Som skäl för en uppflyttning
i lönegrad av flertalet hithörande befattningshavare har från ett pär
håll åberopats den de nuvarande stiftsnotarierna och amanuenserna åvilande,
ej sällan permanenta föredragningsskyldigheten. Att sådana ansvarsfulla
uppgifter anförtros åt liigre avlönade tjänstemän är numera vid ett
flertal av de centrala ämbetsverken en nästan normal företeelse, som enligt
min mening utesluter tanken på att till isolerad prövning upptaga domkapitlens
hithörande spörsmål. Jag tillstyrker därför allenast, att ytterligare

8

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

ett antal ordinarie stiftsnotarietjänster i lönegraden B 21 och i förekommande
fall icke-ordinarie sådana tjänster inrättas.

I likhet med de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna finner
jag det välbetänkt, att de kamerala uppgifterna vid domkapitlen anförtros
åt särskilda befattningshavare, kansliskrivare i lönegraden B 11, vilka som
regel ersätta de vid domkapitlen nu anställda kanslibiträdena. Att — såsom
en reservant inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd ifrågasatt — hänföra
dem, som skola handhava nämnda uppgifter, till lönegraden B 15 och
därigenom bereda domkapitlen en mer gynnad ställning än åtskilliga centrala
ämbetsverk finner jag ej motiverat. Kungl. Majit torde i sinom tid
böra till närmare prövning upptaga den av de sakkunniga och lönenämnden
berörda frågan om sättet för tillsättningen av ifrågavarande tjänster i de
stift, där nu befintliga ordinarie kanslibiträdesbefattningar icke skulle komma
att bibehållas.

De sakkunnigas förslag rörande de personalkategorier, som i övrigt böra
vara anställda vid domkapitlen, tillstyrker jag i likhet med flertalet myndigheter.
Jag vill härtill foga, att jag icke finner skäligt att nu till prövning
upptaga frågan örn expeditionsvakternas lönegradsplacering.

Vägande skäl hava anförts för att till särskild skyndsam utredning hänskjuta
frågan örn anställnings- och lönevillkoren för stifts jägmästarna och de
biträdande stiftsjägmästarna samt övrig hithörande personal. Det är min
avsikt att,, sedan förevarande ärende angående domkapitlens personalförhållanden
blivit av riksdagen prövat, för Kungl. Majit framlägga förslag örn
igångsättande av en sådan utredning genom särskilda sakkunniga.

Jag övergår härefter till att behandla den av de sakkunniga för de särskilda
domkapitlen föreslagna personalorganisationen. De
sakkunnigas härutinnan framlagda förslag hava biträtts av kammarkollegiet
och statskontoret samt i det väsentliga även av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd. Däremot hava domkapitlen och stiftsnämnderna samt vederbörande
personalorganisation anfört vissa detaljerinringar. För egen del föreslår
jag endast i nedanberörda hänseenden ändringar i de sakkunnigas ifrågavarande
förslag.

Stiftssekreterartjänsterna bibehållas enligt det föregående vid nu gällande
lönegrader.

Vid domkapitlet i Uppsala bibehålies den nuvarande stiftsnotarietjänsten
i lönegraden B 21. Den av de sakkunniga föreslagna tjänsten i lönegraden
B 24 inrättas icke.

I likhet med lönenämnden håller jag före, att den av de sakkunniga
ifrågasatta normalorganisationen av domkapitlen bör i möjligaste mån redan
från början följas vid upprättandet av personalstaterna för de särskilda
domkapitlen. På grund härav bör även vid domkapitlet i Skara inrättas
en kansliskrivarbefattning på ordinarie stat i lönegraden B 11 och i stället
den av de sakkunniga föreslagna, av hänsyn till en nu vid stiftsnämnden
anställd tjänsteman betingade extra ordinarie kontoristbefattningen i löle
lönegraden utgå. Nyssnämnde tjänsteman bör, därest han erhåller kansliskrivarbefattningen,
i enlighet med lönenämndens förslag beredas en lönefyllnad,
svarande mot den löneminskning han därigenom skulle få vidkännas.
Lönefyllnaden, å vilken dyrtidstillägg bör utgå, synes böra givas
formen av ett personligt lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan befattningshavarens
nuvarande lön, 4,200 kronor, och lönen för en ordinarie
befattningshavare i lägsta löneklassen av lönegraden B 11 å C-ort,
d. v. s. (4,200 — 2,982=) i runt tal 1,200 kronor. Anslag till den av de

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

9

sakkunniga föreslagna extra ordinarie kanslibiträdestjänsten i 7:e lönegraden
bör stå till förfogande, endast om ifrågavarande befattningshavare erhåller
kansliskri var tjänsten och så länge han kvarstår å densamma men
därefter indragas, i vilket hänseende Kungl. Majit torde böra meddela erforderliga
bestämmelser. Under denna tid torde det icke vara erforderligt
att, såsom stiftsnämnden i Skara ifrågasatt, anvisa särskilda medel till extra
befattningshavare, renskrivning m. m.

Vid domkapitlet i Lund böra finnas 2 stiftsnotarietjänster i lönegrad B
21 i stället för av de sakkunniga förordade 1 tjänst i lönegraden B 24 och
1 tjänst i lönegraden B 21.

Domkapitlet i Karlstad torde liksom flertalet övriga jämnstora domkapitel
böra beredas anslagsmedel till extra befattningshavare, renskrivning m. m.
Visserligen synes domkapitlet i de till de sakkunniga lämnade uppgifterna
ej hava äskat sådant anslag. Domkapitlet har emellertid i sitt yttrande
över de sakkunnigas förslag upptagit frågan och hemställt örn ett anslag
av 1,800 kronor för ändamålet. Detta förslag finner jag mig kunna biträda.

I likhet med lönenämnden vill jag betona, att den extra ordinarie kanslibiträdestjänst,
som på grund av särskilda skäl bör inrättas vid domkapitelsexpeditionen
i Härnösand i stället för en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst,
bör vid inträdande ledighet å tjänsten ombildas till en extra ordinarie
kontorsbiträdestjänst. Kungl. Majit torde böra meddela härav betingade
föreskrifter.

I övrigt har jag intet att erinra mot de sakkunnigas förslag till personalorganisation
vid de särskilda domkapitlen.

Enligt mitt förslag skulle alltså vid domkapitlen finnas ordinarie befattningshavare
på sätt nedan angives (inom parentes ha angivits ökningar,
respektive minskningar i jämförelse med den nuvarande personalförteckningen)
:

Ordinarie tjänstemän.

Stiftssekreterare

Stifts-

notarie

Kansli-

skrivare

Kansli-

biträde

Expedi-

tions-

vakt

Lönegrad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

B 28

B 27

B 24

B 21

B 11

B 7

B 5

Uppsala ..........

1

—

—

1

1 ( + D

1

1

Linköping.........

—

1

—

1 ( + D

1 ( + D

—

1

Skara............

—

1

—

1 ( + D

1 ( + D

-

1

Strängnäs..........

—

1

—

1 ( + D

1 (+D

—

1 ( + D

Västerås..........

—

1

—

1 ( + D

1 ( + D

—

1

Växjö............

—

1

-

1 ( + D

1 ( + D

-(-1)

1

Lund............

1

—

—

2 ( + D

1 ( + D

1

1

Göteborg..........

—

1

—

1 ( + D

1 ( + 1)

_(_1)

1

Karlstad..........

—

1

—

1 (+D

1 ( + D

-(-1)

1

Härnösand.........

-■

1

—

1 ( + D

1 ( + D

-(-1)

1

1

1 ( + 1)

1 ( + D

-(-1)

1

Visby............

—

1

1 ( + D

10

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

Vidare skulle vid domkapitlen — utöver den icke-ordinarie sekreteraren
vid Stockholms domkapitel, i vilkens arvode och övriga löneförmåner icke
ifrågasättes någon ändring — finnas anställda följande extra ordinarie befattningshavare
:

Extra ordinarie tjänstemän.

Stifts-

notarie

Amanuenser

Kansli-

biträde

Kontors-

biträde

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

20

18

16

7

4

Uppsala..................

1

—

1

—

2

Linköping................

—

—

1

—

1

Skara...................

—

—

—

1

1

Strängnäs.................

—

—

—

—

1

Västerås.................

—

—

—

—

1

Växjö...................

—

—

1

—

1

Lund...................

1

1

1

—

2

Göteborg.................

—

—

1

—

1

Karlstad.................

—

—

1

—

1

Härnösand................

—

—

1

1

—

Luleå...................

—

—

1

—

1

Visby...................

—

1

—

—

1

I enlighet med de sakkunnigas förslag böra härutöver för en tid av 5
månader av budgetåret 1937/1938 beräknas anslagsmedel till avlöning åt
en efter omorganisationen övertalig amanuens i 18:e lönegraden vid domkapitlet
i Strängnäs, som inträder i pensionsåldern i november 1937.

Vidare skulle till extra befattningshavare, renskrivning m. m. utgå de
ovannämnda av de sakkunniga och mig förordade beloppen samt dessutom
oförändrat anslag, 3,700 kronor, till motsvarande ändamål vid Stockholms
domkapitel, alltså till domkapitlet i —

Uppsala.............

.......... kronor

1,200

Linköping...........

»

1,800

Skara...............

—

Strängnäs............

1,000

Västerås.............

»

1,800

Växjö..............

»

1,000

Lund...............

1,800

Göteborg............

»

1,800

Karlstad............

1,800

Härnösand...........

»

1,000

Luleå...............

»

1,800

Visby..............

»

—

Stockholm...........

1

3,700

Summa kronor 18,700

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

11

Härjämte skulle utgå personligt lönetillägg å 1,200 kronor till nuvarande
bokhållaren vid domkapitlet i ökara under förutsättning att han erhåller
kansliskrivartjänsten vid domkapitlet i fråga.

Vad beträffar beräkningen av domkapitlens avlöningsanslag för
nästa budgetår, må följande anföras.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, nu förslagsvis
180,750 kronor, bör beräknas till summan av de med vederbörliga tjänsteoch
familjepensionsavdrag minskade lönerna i högsta förekommande löneklass
för de ordinarie tjänstemän, som enligt det ovanstående böra vara
anställda vid domkapitlen, d. v. s. till i avrundat tal 272,000 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 91,250 kronor.

Ur den under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, uppförda delposten a. Grundbelopp, nu 26,900
kronor, bestridas enligt det föregående bland annat arvoden och ersättningar
till vissa domkapitelsledamöter samt ersättningar åt sakkunniga, tillhopa
(15,200 + 1,000 + 750 =) 16,950 kronor. Eftersom domkapitelsreformen trädde
i kraft först den 1 januari 1937, motsvarar sistnämnda belopp endast kostnaderna
för halvt budgetår (jfr riksdagens skrivelse nr 349/1936). Posten
bör alltså för nästa budgetår höjas med 16,950 kronor. Vidare bör under
posten beräknas ovannämnda personliga lönetillägg å 1,200 kronor till en
befattningshavare vid domkapitlet i Skara. Å andra sidan bör posten minskas
med det arvode å 4,200 kronor, som utgår till extra biträdet vid domkapitlet
i Lund F. Malmström, vilken pensioneras under budgetåret 1936/
1937. Delposten bör alltså höjas med (16,950 + 1,200—-4,200=) 13,950
kronor till 40,850 kronor.

I detta sammanhang må i avseende å det under posten beräknade anslagsbeloppet
till ersättning åt sakkunniga erinras, att Kungl. Majit den 18
december 1936 föreskrivit, att sådan ersättning må utgå i den mån för
ändamålet tillgängliga anslagsmedel därtill förslå och att ersättning skall
bestämmas av Kungl. Majit på framställning av vederbörande domkapitel.
Det kan övervägas, huruvida icke domkapitlen själva borde äga bestämma
här ifrågavarande ersättningar. 1934 års domkapitelssakkunniga tänkte sig
denna anordning i sitt omförmälda betänkande med förslag till lag om
domkapitel. I så fall borde emellertid anslagsmedlen överföras till delposten
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Då emellertid
Kungl. Majit i så fall lärer böra av anslagsmedlen ställa vissa särskilda
belopp till domkapitlens förfogande och en sådan fördelning, med hänsyn
till att varje erfarenhet ännu saknas angående anslagsbehovet för de olika
domkapitlen, är mycket svår att för närvarande genomföra, anser jag mig
tills vidare icke böra ifrågasätta någon ändring i nyssberörda av Kungl.
Majit i ämnet meddelade bestämmelser.

I anslutning till statskontorets förslag bör den under anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppförda
delposten å 540 kronor till arvodesförhöjning till sekreteraren vid Stockholms
domkapitel höjas med 540 kronor till förslagsvis 1,080 kronor och den under
samma anslagspost uppförda delposten å 760 kronor till vikariatsersättningar
m. m. sänkas med 160 kronor till förslagsvis 600 kronor.

Delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal, nu
71,850 kronor, bör bestämmas till summan av dels de med vederbörliga
tjänste- och familjepensionsavdrag minskade grundlönerna för de extra
ordinarie tjänstemän, som enligt sammanställningen här ovan böra finnas

12

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

anställda vid domkapitlen, d. v. s. enligt mina beräkningar i runt tal 73,000
kronor, dels den på en övertalig amanuens vid domkapitlet i Strängnäs belöpande,
på samma sätt beräknade avlöningen för fem månader, omkring
1,600 kronor, dels ock ovannämnda belopp av 18,700 kronor till extra befattningshavare,
renskrivning m. m. Delposten bör alltså uppföras med
93,300 kronor, innebärande en anslagshöjning med 21,450 kronor. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande fördelningen
av posten.

Delposten å förslagsvis 12,000 kronor till avlönings förhöjning ar m. m. till
övrig icke-ordinarie personal torde i enlighet med de sakkunnigas förslag
kunna minskas med 6,000 kronor till 6,000 kronor.

Anslagsposten å förslagsvis 600 kronor till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän torde med hänsyn till ändringarna i personalorganisationen
vid domkapitlet i Luleå, vars befattningshavare i regel
åtnjuta ur förevarande post utgående provisoriskt dyrortstillägg, böra höjas
med 600 kronor. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet enligt
årets statsverksproposition under avdelningen För flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört rörande kompensation åt vissa befattningshavare för
minskning av den behållna inkomsten vid familjepensioneringens genomförande,
bör anslagsposten vidare höjas med ett belopp, motsvarande minskningen
med hänsyn till familjepensionsavdragen av ovanberörda delpost
till grundavlöningar m. m., eller med i runt tal 3,400 kronor. Anslagsposten
bör alltså höjas med 4,000 kronor eller, för avrundning av avlöningsstatens
slutsumma med 4,070 kronor till 4,670 kronor.

Anslagsökningen skulle alltså utgöra sammanlagt (91,250+13,950 + 540 —
160+21,450 — 6,000 + 4,070=) 125,100 kronor och summan av avlöningsstatens
utgifter sålunda (293,400+125,100 =) 418,500 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel bör emellertid under avlöningsstaten uppföras
bidrag från kyrkofonden, motsvarande 50 procent av summan av
anslagsposten till tjänstemän å ordinarie stat (272,000 kronor), den med det
på Stockholms domkapitel belöpande beloppet å 3,700 kronor minskade
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal (93,300 + 6,000
— 3,700 = 95,600 kronor) och anslagsposten till särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän (4,670 kronor). Nämnda summa
utgör 372,270 kronor. Bidraget från kyrkofonden bör alltså bestämmas till
i runt tal 186,000 kronor.

Avlöningsstatens slutsumma skulle således utgöra (418,500 —186,000=)
232,500 kronor, innebärande en anslagsminskning med 60,900 kronor.»

2. Omkostnadsanslaget. De sakkunniga anse, att kyrkofonden bör
bestrida hälften av kostnaderna för expenser vid samtliga domkapitel utom
Stockholms. För nästa budgetår skulle vid bifall till de sakkunnigas förslag
statsverkets nettoutgifter för ändamålet uppgå till 68,420 kronor, innebärande
en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 11,120 kronor.
Kyrkofondens utgifter för samma tid och ändamål skulle uppgå till
27,700 kronor.

Departementschefen har för egen del yttrat:

»De sakkunniga hava som nämnts föreslagit, att under omkostnadsstaten
för domkapitlen skulle beräknas jämväl medel till bestridande av de på
stiftsnämnderna och stiftsjägmästarna belöpande expensutgifterna, i den män

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

13

dessa utgifter icke avse kostnader för anskaffande av lokaler för stiftsjägmästarna,
samt att kyrkofonden skulle bidraga med hälften av de beräknade
sammanlagda expenskostnaderna. Detta förslag, som tillstyrkts av
samtliga de myndigheter, som yttrat sig över detsamma, och som ansluter
sig till vad i det föregående föreslagits beträffande gäldandet av avlöningskostnader,
vill jag biträda.

Vad omkostnadsstaten beträffar, bör anslagsposten till reseersättningar
höjas i anledning av den nyligen genomförda domkapitelsreformen. I brist
på närmare erfarenhet torde det icke vara rådligt att nu räkna med någon
ändring i fråga örn det tidigare för ändamålet för helt budgetår beräknade
anslagsbehovet. Anslagsposten bör alltså höjas med 16,000 kronor till 34,000
kronor. Jag vill emellertid erinra örn att Kungl. Majit den 18 december
1936 anbefallt domkapitlen att till Kungl. Majit inkomma med utredning
och förslag rörande huru stort belopp, som för budgetåret 1937/1938 högst
må erfordras för de särskilda ändamål, för vilka ifrågavarande anslagspost
är avsedd. Min tanke är, att Kungl. Majit med ledning av dessa uppgifter
kan för nästa budgetår fördela anslagsposten mellan de särskilda domkapitlen
och tillika föreskriva, att de sålunda fördelade beloppen ej må utan
Kungl. Majits medgivande överskridas.

I likhet med statskontoret håller jag före, att det av de sakkunniga, för
expenser beräknade beloppet av förslagsvis 57,300 kronor bör vara för nästa
budgetår tillräckligt. I sinom tid torde från domkapitlen och stiftsnämnderna
böra infordras de av statskontoret ifrågasatta uppgifterna beträffande
dispositionen under de senaste budgetåren av medel till expenser och till
publikationstryck.

Anslagsposten till publikationstryck torde böra uppföras med oförändrat
belopp, 5,900 kronor.

De sakkunnigas beräkningar av de särskilda uppbördsmedlen lämnar jag
utan erinran.

Enligt min mening lärer alltså för domkapitlen kunna för nästa budgetår
i huvudsak gälla den av de sakkunniga föreslagna omkostnadsstaten, i vilket
hänseende Kungl. Majit torde få i sinom tid meddela erforderliga föreskrifter.

För ändamålet torde böra anvisas ett anslag av i runt tal 68,400 kronor,
motsvarande en anslagshöjning av 11,100 kronor».

Utskottet tillstyrker, att all den för vederbörande domkapitel och stiftsnämnder
erforderliga kanslipersonalen med undantag för stiftsjägmästarna,
de biträdande stiftsjägmästarna och de skogliga biträdena avlönas från avlöningsanslaget
för domkapitlen och att detta anslag på föreslaget sätt herodes
ersättning för de kostnader, som skäligen kunna anses belöpa på
stiftsnämnderna, genom omföring till anslaget av medel från kyrkofonden.

Den av Kungl. Majit för domkapitlen föreslagna personalorganisationen
och lönesättningen har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
anser sig icke kunna för närvarande bedöma, huruvida de i motionerna
1:217 och 11:430 samt i motionen 1:218 framställda yrkandena rörande
vissa ändringar i den för domkapitlen i Växjö, Göteborg och Karlstad ifrågasatta
personaluppsättningen kunna vara av de föreliggande omständigheterna
och i jämförelse med motsvarande förhållanden vid andra domka -

Utskottet.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 63.

pitel motiverade, men utgår ifrån, att Kungl. Majit, därest förändringar
här kunna anses påkallade, efter närmare omprövning framlägger förslag
i ämnet. Med hänsyn till vad av departementschefen anförts, anser sig
utskottet ej heller kunna för närvarande tillstyrka det i motionen 11:429
framförda förslaget örn förbättrad löneställning för stiftssekreteraren vid
domkapitlet i Visby.

Aven de av Kungl. Maj :t i övrigt framlagda förslagen anser sig utskottet
böra biträda.

Utskottet delar de sakkunnigas, de i ärendet hörda myndigheternas och
departementschefens uppfattning örn önskvärdheten av att anställnings- och
lönevillkoren för stiftsjägmästarna och de biträdande stifts jägmästarna samt
övrig hithörande personal ordnas på ett mera tillfredsställande sätt än vad
nu är fallet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag men
med avslag å herr Petrus Nilssons, herr Anderssons i Prästbol,
herrar E. Sjödahls och I. Ekströmers samt herr Th.
Gardeils m. fl. ovannämnda motioner (1:217 och 11:430,
1:218 samt 11:429), må

a) godkänna följande personalförteckning för domkapitlen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:

Personalförteckning.
Ordinarie tjänstemän:

D om-

Stiftssekreterare

Stifts-

notarie

Kansli-

skrivare

Kansli-

biträde

Expe-

ditions-

vakt

kapitel:

Lönegrad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

B 28

B 27

B 24

B 21

B 11

B 7

B 5

Uppsala . . .

1

—

—

1

1

1

1

Linköping .

—

1

—

1

1

—

1

Skara ....

—

1

—

1

1

—

1

Strängnäs . .

—

1

—

1

1

—

1

Västerås . .

—

1

—

1

1

—

1

Växjö ....

—

1

—

1

1

—

1

Lund ....

1

—

—

2

1

1

1

Göteborg . .

—

1

—

1

1

—

1

Karlstad . .

—

1

—

1

1

—

1

Härnösand .

—

1

—

1

1

—

1

Luleå ....

1

—

—

1

1

—

1

Visby ....

—

—

1

—

—

—

1

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

15

b) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 272,000

2. Arvoden och särskilda er sättningar,

bestämda av
Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.......kronor 40,850

Anni.: Arvodet till sekreteraren
vid Stockholms
domkapitel utgör 5,700 kronor
samt kan efter 3 år
höjas med 360 kronor, efter
6 år med ytterligare 360
kronor och efter 9 år med
än ytterligare 360 kronor.

b. Arvodesförhöjning till

sekreteraren vid Stockholms
domkapitel, förslagsvis
...........

c. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis . . .

3. Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m............

b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . .

» 1,080

» 600 » 42,530

kronor 93,300

> 0,000 » 99,300

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . »_4,670

Summa kronor 418,500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden .............kronor 186,000

Nettoutgift kronor 232,500;

c) till Domkapitlen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 232,500 kronor;

16

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

d) till Domkapitlen: Omkostnader för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 68,400 kronor.

Stockholm den 9 april 1937.

På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i
Kompersmåla, Nänsén, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Pauli, Nilsson i Fredrikstad
Larsson i Varberg, Bäcklund och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol
Norling, Andersson i Södergård, Isacsson och Danielsson.

Stockholm 1937, Ivar Haneströms Boktryckeri A. B.

371705