Statsutskottets utlåtande Nr 52.
1
Nr 52.
Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1937 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående uppförande
av nytt landsstatshus i Gävle.
(4:e avd.)
I propositionen nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkt 59, sid. 149—158, av det vid
propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 5» fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari
1937) föreslagit riksdagen att dels besluta, att nytt landsstatshus i Gävle skall
uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av departementschefen i
statsrådsprotokollet förordade förslaget och under förutsättning, att för ändamålet
erforderlig tomtmark i kvarteret Hövdingen av staden utan kostnad
för statsverket överlåtes till kronan, dels ock medgiva, att de för budgetåren
1935/1936 och 1936/1937 till nybyggnad för lantmäterikontoret i Gävleborgs
län anvisade reservationsanslagen å tillhopa 195,000 kronor må tagas i anspråk
för uppförande av nämnda landsstatshus.
Till nybyggnad för lantmäterikontoret i Gävleborgs län har riksdagen för
budgetåren 1935—1937 anvisat anslag örn tillhopa 195,000 kronor, motsvarande
den beräknade kostnaden för byggnadens uppförande. Ifrågavarande
byggnad avsågs att uppföras å en tomt inom det norr örn Gavleån mitt emot
slottet belägna kvarteret Hövdingen i Gävle, vilken tomt, i enlighet med vad
som förutsattes vid beviljandet av anslaget för budgetåret 1935/1936, numera
jämlikt ett mellan Kungl. Majit och kronan och Gävle stad träffat avtal kostnadsfritt
upplåtits av staden.
Lantmäterikontoret disponerar för närvarande högra (östra) flygeln till
Gävle slott. De lokaler, som skulle frigöras genom kontorets överflyttning till
den nya lantmäterikontorsbyggnaden, avsågos skola tagas i anspråk för landsfogden,
vägingenjören och länsarkitekten, vilkas tjänstelokaler nu äro inrymda
i förhyrda lägenheter ute i staden. Dessutom skulle för länsstyrelsens automobilavdelning
eventuellt kunna beredas utrymmen i flygeln, ehuru, på sätt
utredningen i nu förevarande ärende ger vid handen, en sådan anordning
torde medföra vissa olägenheter såväl genom intrång på de för vägingenjören
behövliga utrymmena som ock genom automobilavdelningens förläggning till
annan byggnad än länsstyrelsen i övrigt. Å andra sidan skulle, såsom också
framgår av den nu framlagda utredningen, länsstyrelsen, som är i hög grad
trångbodd, genom automobilavdelningens överflyttning till östra flygeln icke
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 52—50. 762 37 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 52.
erhålla någon väsentlig förbättring i lokalförhållandena för de i slottet kvarstannande
avdelningarna. Länsstyrelsens lokalfråga skulle alltså även efter
en dylik åtgärd vara olöst.
Det nu framlagda, av byggnadsstyrelsen uppgjorda förslaget innebär, att
beslutet om uppförande av en enbart för lantmäterikontoret avsedd byggnad
i kvarteret Hövdingen icke skulle fullföljas, utan att i stället ett för länsstyrelsen
och lantmäterikontoret gemensamt landsstatshus skulle uppföras i
samma kvarter. Härigenom skulle såväl länsstyrelsen som lantmäterikontoret
få sina lokalbehov tillgodosedda, ehuru dock alltjämt vägingenjörens och länsarkitektens
tjänstelokaler tills vidare måste förläggas till östra slottsflygeln.
Inom ifrågavarande kvarter, som sakta sluttar ned mot Norra Strandgatan vid
Gavleån, skulle utmed övre långsidan uppföras en huvudsakligen för länsstyrelsen
avsedd huvudbyggnad, till vilken skulle ansluta en för lantmäterikontoret
avsedd lägre flygelbyggnad. För tillgodoseende av framtida behov finnes
utrymme för tillbyggnad av ytterligare en flygel, i vilken lokaler skulle kunna
beredas jämväl för vägingenjören och länsarkitekten, varjämte möjlighet
finnes att påbygga flyglarna.
Gävle stad har förbundit sig att utan kostnad för statsverket ställa för
nybyggnaden erforderlig tomtmark inom kvarteret Hövdingen till statens
förfogande under villkor i huvudsak, dels att platsen erhåller en monumental
och för dess belägenhet värdig bebyggelse av den storlek, att statsverkets behov
härigenom fylles i förevarande avseende, dels ock att definitivt beslut
örn byggnadens uppförande föreligger senast den 1 juli 1937 samt att bebyggelsen
påbörjas före den 1 juli 1938. Såsom villkor för överlåtelsen av
tomt för den särskilda lantmäterikontorsbyggnaden stadgades på sin tid bland
annat, att bebyggelsen skulle påbörjas före 1936 års utgång. För att bereda
tid för statsmakterna att taga ståndpunkt till nu förevarande byggnadsfråga
har staden efter därom gjord framställning numera medgivit förskjutning av
sistnämnda tidpunkt till den 1 januari 1938.
Statens utgifter för ifrågavarande landsstatsbyggnad skulle alltså kunna
begränsas till själva byggnadskostnaderna, vilka beräknats till 660,000 kronor.
För ändamålet skulle i första hand disponeras de för lantmäterikontorsbyggnaden
anvisade anslagen å tillhopa 195,000 kronor. Något anslag till den nya
landsstatsbyggnaden för nästa budgetår skulle därför icke erfordras. Beträffande
återstående belopp, 465,000 kronor, har departementschefen förutsatt,
att byggnadsstyrelsen vid äskande av dessa medel skulle beakta möjligheten
att fördela beloppet på två budgetår.
Departementschefen har beträffande länsstyrelsens nuvarande lokalförhållanden
anfört bland annat följande:
Länsstyrelsen i Gävleborgs län är, såsom jag vid besök på platsen konstaterat,
i hög grad trångbodd. Sålunda måste tjänstemännen i stor utsträckning
placeras i gemensamma rum med ända upp till åtta personer i
samma rum. Dessutom äro flera av de rum, som äro gemensamma för ett jämförelsevis
stort antal befattningshavare, på grund av rummens storlek och
djup mörka samt även i övrigt icke minst med hänsyn till mindre goda ventilationsförhållanden
otillfredsställande. Vissa tjänstemän med kvalificerad
Statsutskottets utlåtande Nr 52.
3
och ansvarsfull uppgift nödgas arbeta i rum, som samtidigt äro mottagningsrum
för allmänheten. Lokalerna äro dessutom i avsaknad av kollationeringsrum,
lunchrum och varje reservutrymme.
Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att länsstyrelsen i Gävleborgs
län är i hög grad trångbodd ävensom att ett fullföljande av beslutet
örn uppförande av en enbart för lantmäterikontoret i länet avsedd nybyggnad
icke skulle medföra någon väsentlig förbättring härutinnan. Utskottet har
därför, i likhet med departementschefen, funnit starka skäl tala för att länsstyrelsens
lokalfråga, vilken icke torde kunna undanskjutas, får sin lösning
genom att å den av Gävle stad kostnadsfritt upplåtna tomten uppföres ett nytt
landsstatshus, inrymmande lokaler för såväl länsstyrelsen som lantmäterikontoret.
Efter länsstyrelsens flyttning från slottet skulle nämnda byggnad
alltjämt såsom nu inrymma landshövdingebostad. De lokaler inom slottet,
vilka efter länsstyrelsens utflyttning bliva lediga, äro avsedda att kunna åtminstone
till huvudsaklig del uthyras till länets hushållningssällskap eller
landstinget.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att nytt landsstatshus i Gävle skall uppföras i
huvudsaklig överensstämmelse med det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 4
januari 1937 förordade förslaget och under förutsättning, att för
ändamålet erforderlig tomtmark i kvarteret Hövdingen av staden
utan kostnad för statsverket överlåtes till kronan;
b) medgiva, att de för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937
till nybyggnad för lantmäterikontoret i Gävleborgs län anvisade
reservationsanslagen å tillhopa 195,000 kronor må tagas i anspråk
för uppförande av nämnda landsstatshus.
Stockholm den 2 april 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Svensson i
Kompersmåla, Asplund, Bergström, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad,
Holmström, Nilsson i Fredriksfält, Jonsson, Hörstadius och Bäckström; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson
i Skövde, Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör,
Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Norling, Olsson i Staxäng och De Geer i Hanaskog.
Uttkottet.